För snart tio år sedan gjorde jag slut med alla nyckelhålsmärkta lågfettprodukter. Då hade vi haft ett nära förhållande i över 15 år. Men så träffade jag GI-kosten, som  övertygade mig om att mina graviditetskilon skulle försvinna om jag övergav den söta lättyoghurten till frukost och istället åt fetare och mindre blodsockerhöjande mat. Jag var tveksam (vem vill vara otrogen?), samtidigt har alltid feta och lagrade ostar attraherat mig (ost med 17 procent fett saknar helt enkelt sting).

Sagt och gjort. GI-kosten och jag blev ihop. Alla sötsaker och vita kolhydrater (vitt bröd, pasta och ris) rök från min tallrik och den fylldes av mer fett, grönsaker, bulgur och quinoa. Nyckelhålet grät, men för mig gick det bra och GI-kosten höll vad den lovade. Jag åt mig mätt och tappade i vikt.

Hur kan jag ens ha gillat nyckelhålet?

Sedan började jag granska vetenskapen bakom våra kostråd. Först då insåg jag hur dåligt mitt förhållande med de nyckelhålsmärkta produkterna egentligen hade varit. Hur kunde jag ens ha gillat dem?

Efter det har mycket grädde flutit under broarna. Faktiskt så mycket att jag har börjat tröttna på både grädde och créme fraîche, men vi bråkar sällan och det känns som om de fortfarande är mycket snälla mot mig. Men vad vet jag – utan att ha mätt mina blodfetter?

Mitt första blodfettstest

Som frilansare har jag inte tillgång till någon flashig företagsvård. Ingen har erbjudit mig någon hälsokontroll, men för några veckor sedan käkade jag lunch med företaget Werlabs som säljer hälsokontroller och blodanalyser på nätet. Jag bjussade på lunchen eftersom vi med mina förbetalda kuponger kunde smita förbi den superlånga kön. Som tack bjöd de på en blodanalys (mycket förmånlig deal).

I måndags morse var det dags. På fastande mage begav jag mig i väg till närmsta laboratorium (som fanns på min ordinarie vårdcentral). Det var inte ens fem minuters väntetid. Personalen tog min legitimation och fick upp remissen på datorn (sjukt smidigt). Ett snabbt nålstick och så var flera rör fyllda med blod.

Efter bara några timmar fick jag ett sms. Proverna var redan analyserade. Nervös loggade jag in på min elektroniska journal. Tänk om om allt jag har skrivit i Ett sötare blod är fel? Tänk om jag skulle behöva bryta upp från mitt lyckliga liv och tvingas bli ihop med den modifierade stärkelsen igen?

Direkt letade jag upp det onda LDL-kolesterolet; det som många läkare säger ska bli farligt högt om man – som jag – har en romans med fullfettprodukter. Så här såg det ut (mina värden är i det gröna fältet – referensvärdena är till höger):

blodfetter

Bättre bekräftelse på att mitt nuvarande förhållande skyddar mot hjärt-kärlsjukdom kan man knappast få. För er som vill ha en djupgående analys av blodvärdena, följ denna länk. Till er andra vill jag bara säga: egentligen tror jag inte att det är smöret och grädden som har gett mig dessa fina blodvärden. Det viktiga är att jag har slängt ut sockret ur mitt liv. Som ni ser är värdet på triglyceriderna lågt och det goda HDL-kolesterolet är högt. Det är en effekt av att äta väldigt lite socker. Att göra slut med sockret är nog det bästa jag någonsin har gjort för min hälsa. Att leva i symbios med socker är oftast bara destruktivt.

Nu ska jag gå hem och pussa på all mat i min kyl och tacka. De ska bli en festmåltid ikväll, lax med myntakryddad ärthummus och lite andra grönsaker. Och jag kommer att fortsätta äta riktig mat som gör kroppen gott.