Över 10 000 personer har nu öppet stöttat FoodPharmacy’s viktiga upprop #sjukmat. I veckan träffade de socialminister Annika Strandhäll för att diskutera behovet av att höja kvaliteten på de offentliga måltiderna. Nu skiftar uppropet fokus till #friskmat. Det är dags att lyfta goda exempel: alla de hjältar som varje dag serverar vällagad och näringsrik mat på förskolor, skolor, äldreboenden och sjukhus. 

Du kan ta del av hela intervjun med Annika Strandhäll via Food Pharmacys podd (avsnitt 33). Jag har själv inte hunnit lyssna, men är grymt nyfiken och jag vill genast dela med mig av ett lysande exempel på #friskmat: förskolan Gunghästen i Västerås där pedagogerna dagligen arbetar för att väcka barnens matglädje.

Ni som har läst Smakäventyret vet vilken förskola jag pratar om. I det näst sista kapitlet i boken kan du läsa om hur pedagogerna på Gunghästen arbetar enligt den franska saperemetoden. Varje vecka har de en samling där barnen får utforska olika mat med sina fem sinnen. När jag var där skar förskolechefen Eva Johansson upp en polkabeta, en gulbeta och en rödbeta. Ett barn tyckte gulbetan såg ut nästan som solen och polkabetan var som ”ett galler i fängelse”.

Barnen fick titta, lukta och smaka på rotfrukterna. De fick också jämföra hela bitar av gulbeta med riven gulbeta. Var det någon skillnad? Ett barn tyckte att den rivna gulbetan var mjukare och tusen god. Polkabetan smakade hallon, jordgubbe, körsbär och rödbeta. Lite sött också. Rödbetan såg ut som blod och den var lika god som polkabetan, tyckte något barn. Ett annat barn konstaterade att det var mycket vatten i den. Och ett tredje barn sa: ”Min mamma köper inte så här goda frukter. Det finns inte på min affär.”

Förskola med egen trädgård

Barnen på Gunghästen odlar också sin egen mat. Det växer jordgubbar, morötter, tomat, squash, gurka, lök, vitlök, jordärtskocka, rabarber, mynta, citronmeliss, koriander, timjan och bladpersilja i krukor och lådor på gården (däremot hade deras experiment att odla banan misslyckats).

Gunghästens kock, Linda Pettersson, lagar mat på det som växer på gården. Hon är en central del av förskolans verksamhet och det är hos henne som barnen får fira sina födelsedagar. Presenten är att hjälpa till i köket: skära grönsaker, krydda maten, vispa och röra i kastruller. Bättre finns inte, tycker barnen.

Min starkaste minnesbild från Gunghästen är lilla Agnes, som var ett år och fyra månader gammal. Även de mindre barnen hade en saperesamling och de utforskade färsk och torkad dragon. Agnes hade fått smak för den torkade varianten. Efter samlingen satt hon kvar på golvet, lite lätt snorig, och stoppade nypor av torkad dragon djupt in i sin mun. Vem hade trott att ett så litet barn skulle fatta smak för torkad dragon? Arbetet på förskolan Gunghästen är ett underbart exempel på hur det går att väcka barns lust för mat och matglädje!

Det behövs forskning på vad som är #friskmat

En liten kommentar innan jag avslutar. Målet för #friskmat är att maten på äldreboenden, skolor, förskolor och sjukhus ska uppfylla de offentliga näringsrekommendationerna. Det är ett bra första steg. Följer man de offentliga näringsrekommendationerna ska man till exempel inte servera söt dryck och kakfika varje dag på äldreboenden och sjukhus. När folk har delat med sig av bilder på sjukhusmaten via #sjukmat ser också ofta de grönsaker som ligger på tallriken för sorgliga ut och uppfyller knappast kraven på näringsrik mat.

Ett grundläggande problem är dock att det saknas bevis för att de offentliga näringsrekommendationerna är hälsosamma för personer med till exempel bukfetma, diabetes, hjärt-kärlsjukdom, demens och cancer. När en person med typ 2-diabetes äter en Wallenbergare med potatismos och lingonsylt, krävs läkemedel för att sänka blodsockret efter måltiden. Den krassa sanningen är att den mängd kolhydrater som serveras på sjukhus och äldreboenden snabbt skulle ta kål på personer med typ 2-diabetes, om de inte hade tillgång till en hel arsenal av olika blodsockersänkande piller. Här tål att tilläggas: ungefär hälften av alla som läggs in på sjukhus med akuta hjärtproblem har diabetes.

Höga insulinnivåer i blodet är också en vetenskapligt etablerad riskfaktor för cancer och en av förklaringarna till varför fetma orsakar cancer. När personer med bukfetma och typ 2-diabetes äter en tallrik som till en tredjedel fylls av stärkelserik mat (som potatis, ris och pasta) kan deras insulinnivåer bli upp till tio gånger högre än hos en frisk person. Insulin triggar igång kroppens tillväxtsystem och fungerar också i sig som ett tillväxthormon som driver tillväxt av cancerceller.

Att det finns stora kunskapsluckor kring vilken mat som får oss att må bra, är skälet till varför vi grundade Kostfonden. För att vi ska få #friskmat krävs att kostrekommendationerna vilar på en vetenskapliga grund. När det behövs läkemedel för att kunna följa kostråden är något i systemet sjukt. Det är som en varig böld som dränerar vårt samhälle på enorma resurser.

Men även variga bölder kan läka. Alla goda initiativ kan till slut att leda till att sjukt blir friskt. Vad har ni för goda berättelser att dela? Skicka dem till friskmat@foodpharmacy.se.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Kostråd och vetenskap, Okategoriserade. Stötta mitt arbete via Patreon.