I förra veckan skrev jag ett öppet brev till Livsmedelsverket, där jag ifrågasatte deras folkhälsoarbete. Nyligen skickade de ut en pressrelease med en lista över den 15 största riskfaktorerna i svenskars matvanor. Där fanns vare sig en för hög socker- eller godiskonsumtion med. Nu har Livsmedelsverkets generaldirektör Annica Sohlström svarat på det öppna brevet.

Under många år har Livsmedelsverket satsat mer på få ner vår saltkonsumtion, än vår sockerkonsumtion. Enligt en prioriteringslista som ligger på deras sajt är det också viktigare att vi ökar vårt intag av fullkorn, än att vi minskar vår höga konsumtion av godis. Här är listan (där vare sig socker eller godis ens nämns):

En orsak till dessa prioriteringar är att Livsmedelsverket baserar mycket av sitt folkhälsoarbete på matvaneundersökningar, där vi rapporterar till dem vad vi äter. Eftersom vi rapporterar ett ganska lågt godisintag, ser Livsmedelsverket inte det som något större problem.

I förra veckan skrev jag ett öppet brev till Livsmedelsverkets generaldirektör Annica Sohlström, där jag ifrågasatte deras syn på godis och socker. Godiskonsumtionen i deras matvaneundersökningar skiljer sig nämligen enormt mycket mot vad som faktiskt säljs. Du kan läsa hela mitt öppna brev via denna länk. Nu har Livsmedelsverkets generaldirektör Annica Sohlström svarat. Här är hennes kommentarer.

Livsmedelsverket: att enbart peka ut sockret är att gör det för enkelt

 Hej Ann, 

Vi på Livsmedelsverket tycker att det är allvarligt att så stor andel av den svenska befolkningen har övervikt och fetma. En av flera orsaker är att det dricks mycket läsk, överkonsumtion av socker är ett problem. Men att bara peka ut sockret är att göra det lite för enkelt, orsakerna till övervikt och fetma är betydligt mer komplexa. 

Det får stora konsekvenser för hälsan att vi äter alldeles för lite frukt, grönsaker och fullkorn och för mycket salt och rött kött. Det är därför vi lyfter fram det i våra kostråd. Men kostråden är också tydliga med att man ska äta mindre läsk, godis och fikabröd. 

Global Burden of Disease (GBD) är en av världens största sammanställningar av vad som kan leda till ohälsa. Den tas fram av forskare från flera länder som sammanställer data om hundratals riskfaktorer och hur de kopplar till sjukdomar, skador eller för tidig död. GBD använder många olika källor, som matvaneundersökningar men även jordbruksstatistik, marknadsstatistik och förstås också vetenskapliga studier om hur olika livsmedel och näringsämnen påverkar hälsan. Den rankar problemet med att vi äter för lite fullkorn och grönsaker och för mycket kött som ett större problem för hälsan än vår konsumtion av socker. 

I våra matvaneundersökningar blir det tydligt att det finns stora skillnader i godis- och läskkonsumtion mellan olika grupper – vissa äter inte godis alls medan andra äter jättemycket. Du kanske har sett att vi gjort en undersökning av ungdomars matvanor som publicerades 2018? I den såg vi en betydligt högre godiskonsumtion än i undersökningen bland vuxna, som du refererar till. De som åt allra mest rapporterade mellan 150–200 gram per dag, vilket skulle motsvara över 1 kg per vecka. 

Livsmedelsverket arbetar med frågor kring socker på flera sätt parallellt, precis som vi gör med andra risker med mat. Därför bad vi regeringen om att få i uppdrag att hitta lösningar för att minska salt- och sockerkonsumtionen. Nyligen fick vi därför uppdraget att undersöka och skapa förutsättningar för en överenskommelse i livsmedelsbranschen om att sänka salt- och sockerhalten i livsmedel. I uppdraget ingår också att undersöka vilka åtgärder som krävs för att minska konsumtionen av mat med mycket kalorier men lite näring.

För att ytterligare säkerställa kunskapen om sockers effekter på hälsan har vi bett Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelsäkerhet, att gå igenom den samlade vetenskapen kring socker och risken för metabola sjukdomar. Deras vetenskapliga värdering går ut på remiss i sommar. Alla som vill kan lämna synpunkter. 

Livsmedelsverket använder statistik från sina matvaneundersökningar för att bland annat följa befolkningens konsumtion av olika livsmedel över tid, för att se om konsumtionen ökar eller minskar. Du har rätt i att det är stor skillnad mellan Jordbruksverkets statistik över hur mycket godis och läsk som finns på marknaden och vad deltagare i matvaneundersökningar säger att de faktiskt äter, blir ibland underrapporterat. Men det tar vi självklart hänsyn till när vi tar fram våra kostråd. 

Vi delar din oro över konsumtionen av socker i Sverige. Även om vi har olika uppfattningar om hur Livsmedelsverket arbetar har vi samma mål som du, nämligen att folkhälsan i Sverige ska förbättras. 

Vänliga hälsningar 

Annica Sohlström GD, Livsmedelsverket 

Mina kommentarer

Här är några av mina tankar när jag läser svaret. För och främst har jag aldrig skrivit att socker är den enda orsaken till övervikt, men att det är en självklar storbov i dramat. Vi är ett av de länder i världen där man äter mest godis, och det är näst intill obegripligt att Livsmedelsverket tycker konsumtionen av salt är ett allvarligare hälsoproblem. Speciellt som stora och välgjorda studier de senaste åren ger skäl att ifrågasätta om salt ens är skadligt i de mängder majoriteten konsumerar.

Det är bra att Livsmedelsverket låter utreda hälsoeffekterna av socker. I tidigare utredningar har EFSA kommit fram till att man inte får övervikt av socker. En granskning från Sveriges Radio år 2016 visade dock att många av ledamöterna i EFSA hade kopplingar till sockerindustrin. När jag slängde ett öga på jävsdeklarationerna för den nuvarande gruppen, verkar den dock ha en bättre sammansättning (men jag hann inte läsa jättenoga).

Kraftig underrapportering av godis även i Riksmaten ungdom

Vad gäller godiskonsumtionen i Riksmaten ungdom från 2016-2017, lyfter Annica Sohlström att vissa unga hade ett extremintag. Det tyder på att en del svarar sanningsenligt i kostundersökningar. Tittar man på genomsnittet i undersökningen anger ungdomarna dock endast att de äter 8,4 kilo godis och choklad per person och år. Samma år såldes strax över 15 kilo godis och choklad per svensk. Även i Riksmaten ungdom måste det alltså finnas en ordentlig underrapportering av godisintaget, något som Livsmedelsverket inte ens nämner på sidan där de presenterar dessa resultat.

Livsmedelsföretagen verkar inte planera branschöverenskommelse kring socker

Annica Sohlström skriver också att de har fått i uppdrag att ”undersöka och skapa förutsättningar för en överenskommelse i livsmedelsbranschen om att sänka salt- och sockerhalten i livsmedel.” När jag i början av april debatterade dessa frågor med Livsmedelsföretagens representant Elisabeth Rytter i SVT:s program Sverige möts, verkade hon dock högst ointresserad av sockret. Hon sa:

”När det handlar om bra och dåliga matvanor, då ska vi komma ihåg att för lite fullkorn och för mycket salt är stora risker för hälsan. Sockersötade livsmedel kommer en bra bit nedanför.”

Vad jag förstod hade Livsmedelsföretagen inga planer alls på någon branschöverenskommelse kring socker, men vi får hoppas att Livsmedelsverket får dem på andra tankar.

Livsmedelsverket måste bli tydligare med bristerna i deras undersökningar

Sist men inte minst: jag hoppas att Livsmedelsverket blir tydligare med att deras matvaneundersökningar har stora brister när det gäller den uppskattade konsumtionen av godis- och socker. Det senaste året har jag sett två olika forskare citera en lista som ligger på Livsmedelsverkets sajt, där det står att endast 4 av 10 skulle äta för mycket socker.

En av forskarna var Mai-Lis Hellenius, professor vid Karolinska Institutet. Hon visade listan under ett riksdagsseminarium om vad livsmedelsbranschen gör för att förbättra våra matvanor. Hon nämnde inte ett ord om att siffrorna för socker är högst osäkra på grund av en kraftig underrapportering. Därför fick de närvarande riksdagsledamöterna en snedvriden bild av verkligheten.

På Livsmedelsverkets sajt står heller inget om osäkerheterna i dessa siffror. Det är säkert bara en kommunikationsmiss, som jag hoppas åtgärdas snarast. Annars finns en risk att ännu fler forskare och politiker får en verklighetsfrånvänd bild av vår egentliga sockerkonsumtion.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Stötta mitt arbete via Patreon. Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.