Sökresultat för 'hudcancer'

Under lång tid har vi uppmanats att akta oss för solen för att skydda oss mot malignt melanom. Nu visar en svensk studie att fetma också verkar vara en riskfaktor för denna cancersjukdom. Personer som har genomgått fetmakirurgi halverade risken för malignt melanom.

Den farligast formen av hudcancer, malignt melanom, har ökad kraftigt de senaste åren. För att minska risken för malignt melanom har vi uppmanats att skydda oss från solen.

Nu visar en studie genomförd i Sverige att fetma kanske också ökar risken för hudcancer. I studien har forskare jämfört 2000 personer som har genomgått fetmakirurgi, med lika många personer med fetma, men som inte har genomgått någon operation. I den fetmaopererade gruppen mer än halverades risken att drabbas av malignt melanom och risken för all form av hudcancer minskade med cirka 40 procent.

Ät bra mat för minskad cancerrisk

Fetma ökar risken för många olika former av cancer, men när det gäller malignt melanom har resultaten från olika studier spretat. Vissa har visat på ett samband mellan fetma och hudcancer, andra inte. Denna studie talar för att det verkligen finns ett samband. En annan förklaring till den minskade risken skulle dock kunna vara att kroppens ämnesomsättning och hormonnivåer kan påverkas av själva fetmakirurgin, och att det är detta som skyddar mot cancer.

Jag är ingen förespråkare av fetmaoperationer. Personer med fetma behöver först och främst få bättre hjälp att gå ner i vikt med bra mat. Samhället måste också bli bättre på att förebygga fetma. Köerna i cancervården ökar, allt fler drabbas och vi donerar enorma summor till välgörenhetsorganisationer för att forskare ska ta fram bättre behandlingar. Men ska cancer minska behöver vi alla ta ansvar och lägga om vår livsstil. Halva den svenska befolkningen har nu övervikt eller fetma, och många med normalt bmi har ändå fett insprängt i kroppens organ vilket kan ge insulinresistens och ökad cancerrisk.

Dagens skräpmatskultur är förödande. Det är dags att vi ser sanningen i vitögat och gör slut med godis, läsk, bullar, kakor, chips, ostbågar, hamburgare, pizzor och all annat som är dåligt för kroppen. Istället ska vi bli ihop med all den mat som gör kroppen gott. Det ökar chansen att vi får leva och må bra.

Photo by Christopher Williams

Vilken underbar dag att vakna till. Härliga vårsol! Perfekt väder för dagens Tough Vikinglopp. Men vet ni vad. Solkrämen lämnar jag hemma. Eller, för att vara ärlig, den solkräm jag har i badrumsskåpet borde ha slängts bort för länge sedan. Den är från typ Hedenhös tid och används knappt alls längre i denna familj.

Granskning i SvD av solkrämer

Vårsolen till ära påbörjar Ulla Karlsson-Ottosson och jag en gransknings av solkrämer och solskyddsråd i SvD. Ulla är en grymt kunnig vetenskapsjournalist. Under väldigt många år har hon jobbat på Ny Teknik och jag praktiserade hos henne när jag påbörjade min journalistiska bana hösten 2001. Hon var min mentor under de första åren och har gett mig några av de bästa råd jag har fått som journalist. Nu har hon också börjat frilansa och tillsammans kommer vi att skriva om vetenskap framöver för SvD.

Tillbaka till granskningen. Första delen, som publiceras idag, handlar om det förrädiska skydd som solkrämer ger och att det sannolikt är en förklaring till varför allt fler får malignt melanom. Personer som smörjer sin vinterbleka hud med solkrämer under solsemestern tror att de är skyddade, men krämerna släpper igenom en massa strålning som skadar huden.

Granskningen är i fem delar. There’s more to come. Fjärde delen, som Ulla har skrivit, fick mig att må smått illa. Mer än så avslöjar jag inte – det får vara en cliffhanger.

Ut i solen och njut med er nu!

Ser ni SMHI:s prognos för Stockholm? Äntligen vankas värme och SOL! Kanske kan det också ge oss ett lite längre liv? I lördags drog ju SvD igång en granskning av solkrämer och solkskyddsråd som Ulla Karlsson-Ottosson och undertecknad har plitat ihop. Nu har de rullat ut resten av alla artiklar.

Och så här är det: om den vetenskapliga grunden för våra kostråd är stabil som ett korthus, vilar solrekommendationerna på en blöt lerjord i utförsbacke. Undvik solen – håll dig i skuggan – använd kläder, har det hetat. Men nu visar forskning att personer som tillbringar mycket tid i solen verkar leva längre. Risken för hudcancer ökar visserligen lite, men risken att drabbas av vår vanligaste dödsorsak, hjärt-kärlsjukdom, minskar. Läs mer här: Att undvika solen kan förkorta livslängden.

Nu suckar kanske vän av ordning. Vet hon inte att kroppen tillverkar D-vitamin när vi är i solen? Och att det skyddar mot hjärt-kärlsjukdom? Så enkelt verkar det dock inte vara. När forskare har gett personer D-vitamin som tillskott har effekten på hjärt-kärlsjukdom uteblivit. Istället verkar det som att solen kan ha andra hälsofördelar, som inte säljs i pillerform. Läs mer om det i artikeln.

UV-filter kan ha hormonstörande effekter

Ulla har istället skrivit om att solkrämers UV-filter ansamlas i bottensedimentet på sjöar och att det kan hota djurlivet. Hennes andra artikel – håll i er nu – handlar om att vissa UV-filter tar sig in genom huden och ut i blodet. Nu visar forskning att en del av dem, som man har uppmätt i höga halter i blodet, kan ha hormonstörande effekter på spermier.

Personligen äger jag bara en solkräm som används ytterst sällan. Men igår jämförde jag den lista som Ulla har sammanställt på hormonstörande UV-filter med solkrämens ingredienser. Det var lite svårt eftersom texten är skriven för loppor med förstoringsglas, men för åtminstone ett av filtren blev det bingo. Så i morse vid sextiden hämtades solkrämen av sopbilen. Må den vila i frid i Högdalenverkets lågor.

Om ditt blodtryck skjuter i höjden av Ullas artiklar, kan du lugna dina nerver med denna text: Dödlig hudcancer ökar – men allt fler överlever. Och en genomgång med tips på hur du kan hantera solen. Den går att sammanfatta så här: Njut av solen, men bränn dig inte. Skydda dig med kläder och anamma Hollywoodstjärnornas fäbless för bredbrättade hattar. Måste du använda solkräm? Utrusta dig med förstoringsglas och Ullas lista.

Det är flera personer som har hört av sig angående dagens nyhet där forskare påstår att man har hittat bevis för att solkrämer skyddar mot malignt melanom. Forskaren bakom slår utan tvekan fast att barn ska använda solkrämer under hela barndomen: Så mycket minskar solkrämer risken för cancer – DN.SE.

En opossum har inte mänsklig hud

Texten kommer från TT. Från ett journalistiskt perspektiv är det illa att de inte kontaktar en annan expert på området för att få en nyansering av ett så tvärsäkert uttalande. Den här studien är inte gjord på människor. Det är en djurmodell. Forskarna har använt sig av en kortsvansad opossum som lätt får hudcancer. Sedan har de visat att krämerna skyddar dessa djur. Den fråga man måste ställa sig är: Har vi och den kortsvansade opossumen (här ovan) exakt samma hud?

Låt oss göra en liknelse med demens. Forskare har tagit fram djur som lätt får Alzheimers sjukdom. De har också tagit fram en hel rad läkemedel som skyddar dessa djur mot att utveckla demens. Men aldrig någonsin har dessa läkemedel visat sig ha effekt på människor. Den slutsats som forskare nu börjar dra är att djurmodellerna nog har varit fel. Den demens som djuren får orsakas sannolikt av en annan biokemisk mekanism än den som orsakar mänsklig Alzheimer. Därför skyddar läkemedlen djuren, men aldrig människorna. I den vetenskapliga litteraturen börjar forskare nu efterlysa andra modeller av demens.

Studier på människor ett krav för godkännande

Att djurmodeller kan vara felaktiga efterapningar av mänsklig sjukdom är orsaken till varför ett läkemedel absolut aldrig godkänns utan att testats på människor. Det finns tusentals läkemedel som botar djur mot olika sjukdomar, men som har fallerat i mänskliga studier. Ingen vet den exakta mekanismen för hur mänsklig malignt melanom utvecklas. Därför kan ingen heller garantera att det fungerar på samma vis som hos denna kortsvansade opossum. Att utifrån en djurstudie ge rekommendationer att spädbarn ska smörja sig med solkräm kan vara rent farligt. Andra studier visar att vissa kemiska substanser som ofta finns i solkrämer tar sig in genom huden och in i blodomloppet. Hur det sedan påverkar små barnkroppar har vi inte en aning om.

Olika solkrämer har olika kemisk sammansättning

En annan viktig detalj är att ingen solkräm är den andra lik. Det finns en uppsjö olika slags kemikalier som olika företag använder i olika kombination. Även om denna kräm skyddar huden, är det inte alls säkert att en annan kräm gör det. Den förälder som nu köper en kräm i förhoppning om att skydda sitt spädbarn, kommer med säkerhet få tag en helt annan kräm än den som forskarna har använt på den kortsvansade opossumen. Studien är genomförd i USA. En del av de kemikalier som får användas där är inte ens godkända i Europa.

Den som ger råd om vad vi ska göra med våra barn måste stå på en solid vetenskaplig grund. Den journalist som förmedlar råden, ska vara noga med att kolla olika uttalanden med flera experter. Inget av detta är uppfyllt i den artikel som TT skriver.