stamp

Bebisar och mat

Barnläkare varnar för klämmisar

Små barn ska inte suga i sig mat från klämpåsar. Det slår nu tyska barnläkare fast. Skälet är att barnen missar den viktiga tuggträningen och att lära sig äta mat av olika utseende och konsistens. Dessutom innehåller klämmisar ofta för mycket socker. Barnen riskerar därför både hål i tänderna och övervikt, skriver läkarna. 

Stoppa pressarna, vill jag skrika, men det är för sent. Stora boken om barn och mat har redan gått i tryck. I kommande upplagor måste vi dock uppdatera boken med denna nyhet: att tyska barnläkare nu tar avstånd från klämmisar.

Barnläkarna anger samma orsak för sitt avståndstagande som min medförfattare till boken, logopeden Kajsa Lamm: när barn suger i sig mat från en plastförpackning blir utvecklingen av oralmotoriken lidande. Små barn behöver få möjlighet att öva in alla de komplexa rörelser som krävs för att kunna tugga och svälja mat. Med både händer och mun behöver de också få utforska mat av olika konsistens och smak.

För mycket socker i klämmisar

Ett annat problem med klämmisar är att de innehåller för mycket socker, något undertecknad har skrivit om tidigare. Även klämmisar som enligt förpackningen ska innehålla gröt eller yoghurt, består mestadels av fruktpuré och koncentrerad juice.

De tyska barnläkarna menar att extremt söta juicepuréer absolut inte får ersätta vanlig mat. De är för näringsfattiga och ökar sannolikt risken för karies. Barnläkarna tror också att den extremt processade frukten kan orsaka övervikt hos barnen.

Så kära förälder: se till att ge ditt barn riktig mat. Klämmisar må vara praktiska, men ska ditt barn i framtiden äta spenat, broccoli, bönor, fisk och äggröra är det dags att börja öva redan under första året i livet. Om och om igen.

Dela & kommentera comments 1

Semper satsar på ultraprocessade snacks till bebisar, istället för grönsaker

Ni är många som har reagerat på det öppna brev som jag skrev till Semper tidigare i maj. Från Alexandra har jag fått skräckfilmsartade bilder på spansk barnmat och Blw.with.olivia tipsade om en marknadsundersökning som Semper precis har avslutat. Av omtanke för barn som inte äter så mycket grönsaker, verkar de vilja omvandla grönsaker till snacks. Nu undrar Semper hur bebisföräldrarna helst vill ha snacksen tillagade: friterade eller bakade?

Alltså, varning för högt blodtryck när du läser det här. Vi börjar med bilder från Tess, som har en 6 månaders bebis. Semper har precis hört av sig och frågad om det är…

Förutom rabattkuponger skickade de med några varuprover, bland annat en ”fruktgröt”…

…som om man vänder på förpackningen och läser ingredienslistan…

…inte alls innehåller någon frukt utan 14 procent koncentrerad juice, en form av ”fritt socker” som WHO menar att vi ska begränsa. 

Semper ska omvandla grönsaker till majssnacks

Blw.with.olivia skickade en länk till en marknadsundersökning som Semper just har avslutat. De frågade inledningsvis om hur ofta man gav barnet snacks/mumsbitar (dagligen?), om det är viktigt att snacksen är ekologiska och om man känner till varumärket Organix. Sedan följde denna fråga: 

Vilken föräldrar vill inte att barnen ska äta mer grönt? Och som om Semper kunde läsa tankar, kom de i nästa fråga med en lösning på problemet: 

Sedan undrade de plötsligt följande:

Jag svarade självklart friterade. För vilket barn gillar bakade snacks?

Till slut, vid fråga 15, fick man reda på vad målet med undersökningen egentligen var: 

Jag ser framför mig hur min medförfattare till Stora boken om barn och mat, logopeden Kajsa Lamm, höjer på ögonbrynen när hon läser alternativ fyra:  ”smälter i munnen.” Sådant brukar få henne att hålla en lektion i oralmotorik. Ännu en produkt som hindrar bebisar från att öva in alla de komplicerade tung- och tuggrörelser som krävs för att kunna äta riktig mat. 

När jag kom till fråga 16 passade jag på att i kommentarsfältet berätta för Semper vad jag tycker om idén att omvandla grönsaker till snacks: 

Klämmisar med kaksmak i Spanien

Snacks i olika grönsakssmaker känns ändå som en västanfläkt jämför med de bilder jag fick från Alexandra som är i Spanien. Håll för ögonen nu, för här kommer välling och spädbarnsgröt…

…med smak av Mariekex.

Och mjölk för barn över ett år…

…med smak av Mariekex. 

För att få föräldrar att tro att mariekexmjölk är bra för barn, pryds förpackningen av en rad hälsobudskap: ”Kalcium hjälper till att utveckla ben. Zink hjälper tillväxten. Järn hjälper den kognitiva utvecklingen.” 

Priset för horriblast barnmat tar ändå dessa klämmisar: 

Google translate översatte texten på förpackningen åt mig:

Om klämmisen ändå hade varit smaksatt med kantarelltårta!

Ja, ni. Vad håller vi på med? Sommaren 1993 var jag på Island. Jag minns hur chockad jag blev över att de hade frukostflingor med chokladsmak i sina affärer. Hur kunde de ta efter sådana hemska amerikanska matvanor? 

Nu är frukostflingor med chokladsmak en självklarhet i Sverige. Hur länge tror ni att det dröjer innan våra bebisar får klämmisar med kaksmak? 

Fast vet ni. Vi konsumenter har makt. Det finns ett effektivt sätt att stoppa den här utvecklingen. Vi måste sluta köpa ultraprocessade låtsaslivsmedel!!!

Dela & kommentera comments 9

Felaktig marknadsföring från Semper barnmat?

Bara en liten andel av all havre som växer i Sverige uppfyller de krav som finns på råvaror till barnmat, påstår Semper på sin sajt. Målet är att få småbarnsföräldrar att köpa industriproducerad pulvergröt istället för att laga gröt själva. Nu tillbakavisar den största leverantören av havre i Sverige, Lantmännen, Sempers påståenden. Kvaliteten på havren varierar från år till år, men den håller generellt hög standard.

När mina barn skulle börja äta riktigt mat gav jag dem helst burkmat, för att vara säker på att maten skulle var fri från salt och innehålla all den närings som barnet behöver. Nu i efterhand har jag förstått att dessa rädslor delvis orsakades av barnmatsindustrins marknadsföring. I sina texter lägger de in finstilta skrämselskott, som underminerar föräldrars självförtroende att ge sina barn riktig mat.

Semper barnmat skräms med gifter i maten

Under arbetet med Smakäventyret och Stora boken om barn och mat har jag insett att barnmatsindustrin har hittat på ännu ett knep att skrämma föräldrar: att antyda att den mat som finns i butikerna kan vara för giftigt för barnen. 

Företagen utnyttjar det faktum att kraven är ännu högre på barnmat än i annan mat, och insinuerar att om föräldrar köper annan mat så kan den vara dålig för barnen. Här är exempel på detta från Sempers sajt:

När jag tidigare i veckan skrev ett öppet brev till Semper om att de säljer processad skräpmat till småbarn, försvarade de sig med just detta:

Dessutom är gränsen för bekämpningsmedel extra hård just för barnmat – likadana regler oavsett om varan är ekologisk eller ej. Det tycker vi är bra! Exempelvis kan enbart ca 5 % av den svenska havren som skördas användas till barnmat.”

Under arbetet med Stora boken om barn och mat kontrollerade påståendet om havren med Livsmedelsverket, som sa att svensk havre generellt håller hög kvalitet. När jag kontaktade Semper kunde de inte visa mig några belägg för sina sina siffror, utan refererade istället till ”Sveriges största leverantör av havre”.

Lantmännen: svensk havre håller mycket hög kvalitet

Den största leverantören av havre i Sverige är Lantmännen. Nu har jag kontaktat dem för att få reda på vem som har rätt och fel. Här är deras svar:

”Vi kan bekräfta bilden från Livsmedelsverket att svensk havre håller mycket hög kvalitet. Vad gäller andelen havre med barnmatskvalitet av total mängd havre som odlas är svårt att estimera eftersom det varierar kraftigt från år till år och kräver ett omfattande analysarbete. Vi kan därför inte bekräfta siffran på 6%.

Det odlas runt 750 000 ton havre i Sverige årligen, för människor och till djurfoder. Lantmännen köper in och förädlar cirka 2 000 – 3 000 ton havre av barnmatskvalitet, med de lag- och kundkrav det innebär, per år. Vi kontrakterar särskilda odlare för denna kategori för att möta efterfrågan från våra kunder.”

Låga nivåer av mögelgifter i 2018 års skördar

En sak som exempelvis varierar från år till år mängden mögelsvampar i havren. Sedan 2011 har branschorganisationen Foder och spannmål följt halten mögelgifter i svenska spannmål noga. Då var halterna relativt höga. Men sedan dess har de minskat ordentligt och förra året – då sommaren var mycket varm och torr – visade analyserna på rekordlåga nivåer av mögelgifter.

Det tål att poängteras att havre som innehåller för mycket mögelgifter inte får säljas i butiker, utan det används istället som foder till djur. 

Så alla ni småbarnsföräldrar: lyssna inte på skrämselpropagandan från Semper eller andra barnmatsföretag. Svensk mat håller generellt mycket hög kvalitet. Under första året i livet behöver barn få möjlighet att utveckla sina smaklökar och vänja sig att ha mat av olika konsistens i munnen. Självklart kan du då och då underlätta livet med lite burkmat eller pulvergröt, men ju mer fler former av mat din bebis får testa, desto bättre är det. Se till att utnyttja din bebis nyfikenhet och ha ett härligt smakäventyr!

Semper har avböjt att kommentera Lantmännens svar. Jag har anmält deras marknadsföring till Konsumentverket, så att de kan utreda om den strider mot marknadsföringslagen.  

Dela & kommentera comments

Svar från Semper: snacks och kakor kan utveckla bebisars fingermotorik

I förra veckan skrev jag ett öppet brev till Semper, som handlade om att de säljer kakor, snacks och godis till bebisar och små barn. Nu har de svarat på brevet. Semper menar bland annat att kakor och snacks kan hjälpa barnen att utveckla finmotoriken. I det fall familjen unnar sig något gott, vill Semper också kunna erbjuda produkter anpassade för bebisar.

Svaret som jag nu har fått från Semper är till stor del ett mönsterexempel i modern mediehantering. Mina frågor lämnar de mestadels obesvarade, istället tar de tillfället i akt att skrämma föräldrar från att köpa vanlig mat till sina småbarn. Läs det fetade stycket i deras svar noga, där insinuerar de att annan mat än kommersiell barnmat skulle kunna vara för giftig för bebisar. Vi återkommer till det.

De produkter jag skrev om i förra veckan var alltså dessa:

Alla är märkta med påståendet no junk promise. Mina frågor var: Hur bra start på livet får små barn när de vid sju månaders ålder börjar äta snacks? För att sedan fortsätta med kakor vid tio månader och godis efter tolv månader? Och hur lever koncentrerad fruktjuice, ultraprocessad majs och upphettad yoghurt (ingredienser i Sempers barnmat) upp till Sempers vision om att med ”skonsam tillagning ta vara på det bästa från naturen”? 

Svaret från Semper

Hej Ann,

Tack för ditt mejl. Vi välkomnar ditt öppna brev till oss. För oss är dialogen med föräldrar som har frågor om våra produkter jätteviktig och vi svarar gärna på dina frågor. Om man har ytterligare frågor kring våra produkter, går det jättebra att kontakta konsumentkontakt så får man svar direkt: 020 – 62 20 00.

Inom produktserien från Organix säljer vi både finger foods men även burkar och klämpåsar med enbart frukt, grönt och gryner. De innehåller inget annat än ekologiska råvaror med naturlig smak, färg och konsistens så att barnen ska kunna lära känna och uppskatta riktig mat och nya smaker. I sortimentet finns också flera ovanligare råvaror för barn att utforska, såsom quinoa, sötpotatis och butternut pumpa.

Produktserien Finger Foods, som du hänvisar till, är utvecklad för att låta barn upptäcka olika smaker, former och texturer och för att uppmuntra dem till att själva plocka upp bitarna. De olika formerna bjuder också in till att utveckla finmotoriken i händer och fingrar. Självklart tycker vi inte att snacks och kakor ska ersätta mat, men i det fall familjen unnar sig något gott vill vi erbjuda alternativa produkter med innehåll, struktur och råvarukvalitet (barnmatskvalitet) anpassad för små barn.

Det som du inte nämner, men säkerligen känner till, är att all barnmat (förpackade matvaror för barn med en åldersangivelse 0–3 år) är strängt reglerad genom svensk lagstiftning. Det finns rekommendationer och gränsvärden om såväl sammansättning, näringsinnehåll och begränsning av icke önskvärda ämnen i barnmat. Barnmat får inte innehålla konserveringsmedel, färgämnen eller sötningsmedel. Dessutom är gränsen för bekämpningsmedel extra hård just för barnmat – likadana regler oavsett om varan är ekologisk eller ej. Det tycker vi är bra!

Exempelvis kan enbart ca 5 % av den svenska havren som skördas användas till barnmat. Detta mot bakgrund av de hårda krav som ställs på åkermarken som havren växer och skördas på, samt efterföljande hantering. Livsmedelsverket har hårda krav på frukter som produceras till barnmat. Visste du att en jordgubbe som säljs i butik exempelvis får innehålla 1000-gånger högre mögelhalter än de jordgubbar vi barnmatstillverkare använder till våra produkter?

Här kommer slutligen svar på din fråga om järn i välling och gröt. Eftersom det medfödda järnförrådet börjar ta slut vid 4–6 månaders ålder så måste det fyllas på genom maten. I den åldern har alla barn inte kommit så lång i sitt ätande än och därför är det oftast svårt att komma upp i rekommenderad nivå. Därför järnberikar vi vår gröt och välling med ett järn som kroppen lätt tar upp och på så sätt tillgodoser barnets behov. 

Om du har fler frågor så är du välkommen att besöka oss i Sundbyberg så kan vi berätta mer om hur vi arbetar med barnmatskvalité.

Mina kommentarer:

Innan vi går in på skrämselpropagandan kring havren och jordgubbarna, vill jag kommentera andra delar av Sempers svar. Det första är det motsägelsefulla i att kalla snacks och kakor för finger foods (fingermat) samtidigt som de poängterar att dessa produkter självklart inte ska ersätta mat. Antingen är något mat, och då kallar man det mat. Eller så är det inte mat, och då kallar man det för något annat. Till exempels snacks och kakor.

Sempers godis är sötare än vanligt godis

Som de skriver får man inte ha sötningsmedel i barnmat. Svensk lagstiftning reglerar dessvärre inte koncentrerad fruktjuice, vilket Semper använder i flera av sina produkter. Dessa godisar som de marknadsför till barn från ett års ålder…

…består mestadels av juicekoncentrat (som säljs till ett mycket högt pris, vi återkommer till det). Mängden sockerarter i jordgubbsvarianten ligger på 65 gram per 100 gram, vilket är mer än vad vanligt gelégodis brukar innehålla, och åtminstone sex gånger mer än vad äpplen och jordgubbar normalt innehåller. Semper säljer alltså extremt söt mat till småbarn, även om de inte använder sötningsmedel.

Mat för fingermotoriken behöver vara hälsosam

Den tredje saken jag vill kommentera är Sempers idé om att skräpmat kan utveckla barns fingermotorik. Om mat ska utveckla finmotoriken, krävs att den är hälsosam. Här är riktig fingermat:

Den fjärde saken handlar om det sista stycket i svaret och järnet. Jag ställde ingen fråga till Semper om järn, utan bad dem förtydliga detta påstående:

Järn från leverpastej tas upp mycket lättare av kroppen än järn från välling, och därför är Sempers jämförelse vilseledande. Jag har anmält den till Konsumentverket. Många föräldrar väljer bort välling, som är en mycket processad produkt, och berikar istället hemgjord gröt med till exempel paltbröd. Det går utmärkt bra. 

Barn kan äta hemgjord havregrynsgröt

Så till det fetade stycket, där Semper menar att bara en liten andel av all havre kan användas i barnmat. Detta är också något de passar på att lyfta på sin sajt:

Vi skriver om denna form av skrämselpropaganda i Stora boken om barn och mat (kapitlet 6-12 månader). I sin marknadsföring utnyttjar flera barnmatsföretag att kraven är höga på råvaror till kommersiell barnmat. I en frågesport, barnmatskollen, som tidigare låg på Nestlés sajt, var flera frågor utformade för att skrämma föräldrar. En av frågorna var: Är grönsaker från butiken inte lika nyttiga som de i barnmat?

Nestlés svar: De kan vara lika nyttiga, men de har inte genomgått kontroller för barnmat gällande pesticidrester o. dyl.

På detta vis planterar de ett frö av oro hos föräldrar. För hur ska de veta om övrig mat i affären är tillräckligt bra?

Som tur är kontrollerar Livsmedelsverket halten bekämpningsmedel, tungmetaller, mögeltoxiner och annat i den mat som säljs. Under arbetet med Stora boken om barn och mat var jag i kontakt med dem för att höra hur illa ställt det egentligen är med svensk havre. Deras budskap var tydligt: kraven är extra höga på barnmat, men det ställs höga krav på all mat i Sverige och svensk mat håller generellt en hög standard. Du kan tryggt ge ditt barn både hemgjord havregrynsgröt och jordgubbar.

Under arbetet med boken bad jag också Semper om ett underlag för påståendet om havren. De svarade att de ”har erhållit uppgiften om havre från sin leverantör.” När jag frågade vem leverantören var blev svaret: ”Av konkurrensskäl berättar vi aldrig vilka leverantörer vi har. Men uppgiften kommer från den största leverantören av havre i Sverige.”

Jag gick aldrig vidare med detta, men nu har jag mejlat Lantmännen för att kontrollera Sempers påståenden.  

Oetiskt av Semper att skrämma föräldrar

Avslutningsvis: Det är oetiskt att skrämma föräldrar från att ge barn vanlig mat. Barn behöver äta riktig mat under sitt första år i livet, både för att utveckla sina smaklökar och sin munmotorik (läs mer om det här).

Under arbetet med Stora boken om barn och mat har jag haft kontakt med allt från bvc-sköterskor till tandläkare och tandhygienister. De är frustrerade över all den skräpmat som nu letar sig in i barnmatshyllan. Små barn ska absolut inte äta kakor, snacks och godis. Men för globala livsmedelskoncerner som Hero, som Semper tillhör, är sådana produkter bra kassakor. Högprocessad mat kräver ingen kylning och har en enormt lång hållbarhet. Och vet ni vad kilopriset är för den skräpmat som Semper säljer till bebisar? Inte? Kolla här:

Man måste ändå beundra dem. Tänk att sälja mestadels koncentrerad äppeljuice för mer än 1000 kronor kilot. Inte ens maten i butikernas delikatessdiskar brukar nå upp till de nivåerna. 

Dela & kommentera comments 10

Öppet brev till Semper: Varför säljer ni processad skräpmat till spädbarn?

Under arbetet med Stora boken om barn och mat fick jag titt som tätt tillfälle att besöka barnmatshyllan i affären. Där säljer numera företaget Semper kakor, snacks och godis till bebisar och små barn. Min slutsats är att de måste ha blivit grundlurade. Här är mitt öppna brev till dem.

Hej Semper,

Ni vet inte detta, men under många år var er välling mina barns sömnpiller och därmed min bäste vän. När vi under ett halvår skulle bo i San Francisco fick jag panik av tanken på att skiljas från vällingen. Så vi fyllde våra resväskor med så många vällingpaket vi bara kunde. För hur skulle vi annars klara oss?

Detta är ganska länge sedan. Numera sover mina barn gott utan välling och jag har inte haft så mycket kontakt med era produkter. Men när jag under förra året skrev Stora boken om barn och mat fick jag återigen anledning att botanisera bland barnmaten i affären. Och… oj!… vilken förändring den hyllan har genomgått! Bebisar måste vara riktigt bra kunder eftersom ni satsar så hårt på dem.

Semper har blivit grundlurade

Skälet till varför jag nu mejlar er är att jag tror att ni som företag har blivit grundlurade. Ert mål är, om jag har förstått saken rätt, att ”erbjuda hälsosamma, näringsriktiga, säkra och högkvalitativa produkter till era konsumenter.” Om mina misstankar stämmer har det brittiska företaget Organix lurat er hela vägen till Skåne (och kanske ännu längre…). På något vis har de fått er att erbjuda era kanske viktigaste konsumenter, bebisar och små barn, mat som är ungefär lika högkvalitativ som en borrmaskin för 49 kronor på Rusta. Vi pratar om detta: 

Hoppas att ni inte tar illa upp, men när jag första gången insåg att man numera marknadsför snacks, kakor och godis till småbarn höll jag på att smälla av. Vem vill göra det?

Semper saluför Organix produkter i Sverige

Döm av min förvåning när jag hittade ett pressmeddelande där ni på Semper berättar att ni ska sälja och distribuera varumärket Organix i Norden.

Till en början undrade jag varför? Hur går Organix utbud ihop med er filosofi som är att tillhandahålla ”naturligt god mat utan konstiga tillsatser”? Men så läste jag texten där Organix VD säger:

– På Organix gör vi bra mat eftersom vi har en passionerad tro på att alla människor, oavsett hur unga, förtjänar att äta bra och vi vill ge barn den bästa starten i livet.

Sa han så till er också när ni förhandlade om ett samarbete? 

Det låter som en karismatisk person. När någon pratar om en ”passionerad tro” kan det vara lätt att svepas med. Det visar inte minst erfarenheter från diverse olika sekter i världen. Ni är ju sprungna ur den svenska myllan (även om ni numera tillhör den internationella livsmedelskoncernen Hero) och som svensk vill man gärna tro andra om gott. Typ att en naiv svensk lätt kan bli förförd när man surfar in på Organix hemsida

…och tittar på filmen om deras ambitioner (inspirerad av Donald Trump?):

Jag är rädd att jag måste göra er desillusionerade. Till skillnad från er på Semper har många andra livsmedelsbolag ganska smutsigt mjöl i påsen, om man säger så. Jag vill ge er samma råd som vi ger till föräldrar i Stora boken om barn och mat: LÄS ALLTID INGREDIENSLISTAN PÅ ALLT NI KÖPER!

Semper köper grisen i säcken

När ni till exempel sitter där i styrelserummet på Organix och VD:n med stolthet visar fram kakorna till bebisar…

…ska ni inte blint lita på budskapet på förpackningen. De skriver ”no junk promise” för att få er att köpa grisen i säcken. Istället vänder ni på paketet och läser ingredienslistan:

En blandning av vetemjöl, juicekoncentrat och palmolja kvalar utan tvekan in under ordet ”junk”, framförallt om det ska ätas av bebisar. (Juicekoncentrat kan låta bra, men WHO menar att vi ska begränsa det. Många företag använder det numera istället för socker, så kan man påstå att maten är osötad, trots att man har sötat den). 

När VD:n sedan langar fram dessa…

…gäller samma sak. Budskapet ”Nothing unnecessary” är ett försäljningstrix. Koncentrerad juice i geléform är nämligen inget annat än…

När han till sist ber er att smaka på det som kallas ”fingermat”…

 … är det bra om ni har med er lite riktiga råvaror att jämföra med… 

…så kan ni lättare bedöma hur väl en produkt lever upp till er filosofi om att med skonsam tillagning ta tillvara det bästa från naturen.

(I vår familj tyckte vi att Organix ”corn puffs with carrot” smakade som ett slags söt ostbåge. Vi undrar: hur många maskiner krävs det egentligen för att få majsen och moroten att anta så fluffig form?)

Har Sempers expertgrupp godkänt detta?

Ni skriver på er sajt: ”Vi är stolta över att vi vet en hel del om vad små barn behöver för att få en bra start. Vi har egna experter på barnhälsa, arbetar nära svenska forskare och kompromissar aldrig på kvalité och säkerhet.” 

En fråga: lät ni era experter granska produkterna från Organix innan ni slöt ert avtal? Håller de med om att kakor, snacks och godis ger en bra start på livet?

Om de gör det, borde de sätta sig in i den senaste statistiken från Organix hemland. I Storbritannien har 22,4 procent av alla barn övervikt eller fetma innan de ens har fyllt fem år, och i oktober konstaterade man att antalet barn med allvarlig fetma har nått rekordnivåer.

Leverpastej är en bättre källa till järn än välling

När jag ändå har er på tråden vill jag ta upp några andra småsaker. På er sajt ger ni denna information:

När jag själv hade småbarn och var trött som en stenad koalabjörn, hade jag läst detta som att välling skulle vara bättre för mitt barn än leverpastej. Och så hade jag begått misstaget att ge barnet välling på mackan, istället för leverpastej.

Jag vet. Självklart menar ni inte att föräldrar ska göra så, men jag tänker att det ändå hade varit bra om ni hade lagt till något i stil med: ”Men eftersom järnet i leverpastej tas upp mycket lättare av kroppen än järnet i välling, får barnet ändå i sig mer järn om du ger det leverpastej”.

(När vi skrev Stora boken om barn och mat hade vi kontakt med forskaren Michael Hoppe på Sahlgrenska, som minst sagt har järnkoll. Så här skrev han till mig:

”Om man jämför upptaget av en och samma mängd järn från leverpastej, respektive välling, så har den sistnämnda ett sämre utgångsläge eftersom det är baserat på sädesslag. De innehåller mycket fytater (ju mer fullkorn, ju mer fytater). Fytater binder till järnet i magtarmkanalen och hämmar därmed upptaget. Så barnet tar inte upp så mycket av järnet i vällingen, jämfört med järnet i leverpastej.”

Det där med järnupptag är komplext, om ni kontaktar Hoppe kan han säkert komma till er på Semper och hålla ett föredrag.)

Klämmisar fulla av bakterielik

Sist men inte minst. Ni skriver på er sajt att ni vill hjälpa föräldrar om ni kan. Mitt förslag är att ni ska göra det lättare för dem att förstå vad som döljer sig i era klämmisar. Så det ni kallar för gröt…

…kan ni kanske istället kalla ”Spätt juicekoncentrat med rismjöl, en gnutta havre och tillsatta vitaminer”?

Och denna upphettade och steriliserade produkt…

…kan ni förslagsvis döpa till kadaveryoghurt. Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter får inte yoghurt värmebehandlas. Då dör alla de snälla och nyttiga mjölksyrebakterier som yoghurt ska innehålla och som kan stärka tarmfloran. Kallar ni det istället för ”kadaveryoghurt” blir det tydligt att det ni säljer rent tekniskt är en bakteriekyrkogård.

(Visste ni förresten att forskare från Nya Zeeland har hittat en koppling mellan att äta riktigt yoghurt – sådan som säljs i kyldisken – och en minskad risk för eksem hos bebisar? Ju mer bebisarna åt, desto lägre var risken.) 

Lever ni på Semper upp till era ambitioner? 

Detta blev långt! Jag vill avsluta med att berömma er för alla fina ord ni skriver på er sajt. Men frågan är hur bra start på livet små barn får när de vid sju månaders ålder börjar äta snacks? För att sedan fortsätta med kakor vid tio månader och godis efter tolv månader? Och hur lever koncentrerad fruktjuice, ultraprocessad majs och upphettad yoghurt upp till er vision om att med ”skonsam tillagning ta vara på det bästa från naturen”? 

Ni får gärna svara på detta. Jag publicerar svaret på min sajt. 

Glöm nu inte att ringa VD:n på Organix. Han behöver sig en ordentlig uppläxning. Bryt kontraktet och kräv skadestånd. Det är faktiskt fult att ljuga.

Vänliga hälsningar,

Ann Fernholm

Ps. Jag har skickat vidare detta brev till reklamombudsmannen tillsammans med en anmälan. Är lite nyfiken på vad hon tycker om er marknadsföring, och om den håller den höga etiska nivå som reklam bör göra. 

Till alla läsare: Vill ni också veta hur Semper resonerar? Mejla och fråga: anne.lindfeldt@semper.se. Tagga @semperbarnmat om ni gör inlägg i sociala medier, så ska det enligt Semper hamna på deras sajt

Dela & kommentera comments 24

Ge din bebis riktig mat från början – innan du behöver börja ringa magen!

Ser ni vilken söt liten gastronom? I lördags hade Svenska Dagbladet ett helt uppslag kring Stora boken om barn och matHoppas att det kan inspirera fler föräldrar att låta sina bebisar utforska maten. Själv gjorde jag alla fel under barnens matintroduktion, och behövde senare ringa till deras magar för att få dem att äta. 

Prenumererar du på SvD kan du läsa helgens artikel här: Vanlig myt om mat kan göra barnen kräsna och petiga. Och en tillhörande sidotext full av tips: Så får du ditt barn att äta bättre mat

Vi får hoppas att budskapet når ut till föräldrar, så att fler låter sina bebisar utforska maten innan de närmar sig 2-årsåldern och går in i den lite kräsnare delen av småbarnstiden. 

MEN. Det är aldrig för sent att lära barn äta mat. Om man är lite kreativ kan även små viljestarka matskeptiker smaka på maten. I artikeln säger jag lite snusförnuftigt:

Bra knep för att få barn att äta: ring magen!

Det ska villigt erkännas att jag önskar att jag själv hade varit bättre på detta när barnen var små. Ett av de bästa knepen som jag kom på för att få barnen att äta var dock att ringa till magen (handen formad som en låtsaslur mot örat).

Magen svarade på tredje eller fjärde signalen, och pratade av någon anledningen en rätt vresig söderkis-dialekt: ”Ja, vad vill du? Du vet att du ringer mitt i maten va´? Jag har inte riktigt tid att snacka.”

Jag bad om ursäkt för att jag störde, men undrade om det fanns mer plats där nere, eller om magen var full. Magen svarade att jodå, det gick att stuva undan lite mer nere till vänster och uppmanade mig att be barnet att ta en tugga till. 

När barnet glatt svalde tuggan, hamnade den rakt i huvudet på magen (hur det nu gick till rent anatomiskt?) som gnällde och sa att jag skulle hälsa barnet att ta det lite försiktigare nästa gång. 

Så fortsatte samtalet. Vissa dagar klagade magen på att det ekade tomt där nere, andra dagar skrek tarmbakterierna att de var hungriga. 

Lite så gick det till. Tills barnen en dag tröttnade, och man fick försöka hitta på något nytt.  Vissa dagar gick det bra, andra dagar sämre. Då hotade jag med att de skulle få torskromslåda (min värsta mat när jag var liten) till middag under resten av deras uppväxt om de inte åt maten. Det genererade sällan någon matlust. 

Det går inte att lyckas jämt som förälder. Men ju fler knep vi har att ta till, desto bättre går det!

Dela & kommentera comments

Till alla föräldrar: smitta era barn med matglädje

I morgon släpps Stora boken om barn och mat. I morse var Kajsa Lamm och jag på Nyhetsmorgon och pratade om barn, mat och att skapa lust kring ätandet. Vi hoppas att fler föräldrar ska ge barnen möjlighet att utforska maten (precis så som Kajsa började göra med äggröran i direktsändning!). 

Efter en tre år lång grossess kan Kajsa och jag äntligen hålla vår lilla nyföding i handen: Stora boken om barn och matDen väger inte mindre än 953 gram och är proppad med matglädje och bra-att-ha kunskap. I morgon släpps den och i morse pratade vi om det viktigaste i Nyhetsmorgon: att skapa lust kring matbordet. 

Programledaren Soraya Lavasani såg dock lite fundersam ut när hon presenterade Kajsa och läste upp hennes titel:

Logoped? Vad har det med barn och mat att göra? Det undrade jag också när jag träffade Kajsa, men mat och prat hör i hop, lärde jag mig. Vi använder munnen och tungan till båda. 

Och yes! Kajsa såg till att få in sitt favoritord i programmet: 

Det är inte ett ord man nynnar på varje dag direkt, men faktiskt, jag måste ge Kajsa rätt, vi har mycket att tjäna på att prata mer om oralmotorik. Precis som att bebisar behöver lära sig krypa, stå och gå, behöver de också lära sig att vrida och vända på tungan för att kunna tugga och svälja mat.

Det härliga är att ordet oralmotorik alltid gör Kajsa lika glad:

Innan hon också började prata om interoception och proprioception (den kvinnans kunskapsbank är lika stor som Joakim von Ankas kassvalv) avbröt jag. Vi hade nämligen bara åtta minuter på oss i rutan, inte tre timmar.

Istället ledde jag in samtalet på de äldre barnen. Boken handlar också om 2-5-åringar. I den åldern är barn ofta skeptiska mot ny mat, samtidigt som de behöver stoppa maten i munnen för att lära sig att äta den. Så hur får man dem att frivilligt göra det?

I boken har vi 23 olika tips på det. Ett av dem är att lägga små smakprover av mat i en fin ask. Det blir nästan som en liten present till barnet. Eller så kan man låta dem få en tallrik med lite olika grönsaker i en koja under bordet, före middagen. Där kan de i lugnt och ro få utforska maten. 

Ungefär det hann vi prata om. Lite humor var det att TV4 i bakgrundsbilden hade använt sig av en klassisk barnmatsburk. 

Vårt exempel på vad en bebis från ungefär sex månaders ålder kan träna på att äta var istället detta: 

Låt barnet utforska olika konsistenser (på precis samma vis som Kajsa började göra när hon visade maten). Broccolin kanske är lite hårdtuggad, men den kan barnen gnaga på. Så får de känna både smaken och konsistensen av broccoli i munnen.

Sedan orkar inte en lite knatte på några månader äta en hel tallrik mat, men som vi skriver i boken: du som förälder ska också äta av maten. Du är barnets förebild!

Vill du se hela inslaget? Du hittar det via denna länk: Så får du små barn att äta riktig mat

Glöm inte: all mat är barnmat! Vad barn gillar att äta är kulturellt betingat.  

Dela & kommentera comments 1

Nästan alla bebisar käkar klämmisar, men hur bra är de egentligen?

För tio år sedan introducerades klämmisar på barnmatsmarknaden och de har gjort succé. Till en början innehöll de främst fruktpuré, men nu finns varianter som innehåller allt från yoghurt och gröt till vegolasagne. Men hur bra är klämmisar egentligen för barns ätutveckling? Och innehåller de verkligen yoghurt och gröt, som det står på förpackningen? 

Om precis en vecka – den 5 mars – dyker Stora boken om barn och mat upp i bokhandeln. I fredags höll jag den för första gången i min famn och det kändes stort.

Ute i bokhandeln 5 mars

Man undrar: vad ska hända med denna lilla nyföding? Hur kommer den att ta sig fram genom livet? Vem kommer att lyfta den? Vem kommer att dissa den?

En sak är säker: de företag som tillverkar klämmisar kommer sannolikt tillhöra den senare kategorin. För någon månad sedan fick jag en fråga från tandhygienisten Maria Pehrs kring just klämmisar. Här är ett koncentrat av vad hon skrev:

”Jag är tandhygienist och arbetar i dag som fluortant, och informatör på BVC. Där träffar jag nyblivna mammor med små barn i åldern 6-8 månader.

Det är väldigt många, läs alla, som använder sig av klämmisar och jag berättar att de är dåliga för käkarnas utveckling och att fabrikanterna luras då de reducerar fruktjuicer så att de ska bli sötare för att kunna skriva ”utan tillsatt socker”. Men nu finns det klämmisar som enbart består av fruktpuré. Hur ställer man sig till det?”

Klämmisar hindrar barnens ätutveckling

Ja, hur ställer man sig till det? Klämmisar som består av frukt som har mixats, där alla fibrer är bevarade, är bättre än de som är gjorda på juicekoncentrat. Men det finns fler problem med klämmisar än så. I Stora boken om barn och mat anger vi åtminstone fem skäl till varför riktig frukt, yoghurt och gröt är bättre för barnen än plastförpackad och steriliserad puré. Vi börjar med det viktigaste skälet.

1. Bebisar behöver lära sig att tugga och svälja mat

Om barn får för mycket puread mat under sitt första år i livet undanhåller vi dem möjligheten att utveckla sin munmotorik. Det är lite som om vi skulle dra undan den stol de håller i när de ska lära sig att stå (om ni förstår jämförelsen). Kajsa Lamm, min medförfattare, kan allt om munmotorik och i den nya boken berättar hon att tuggandet och sväljandet av mat inte har automatiserats förrän vid tre års ålder. Känn efter själv när du tuggar och sväljer mat. Du fixar och trixar en faslig massa med både tungan och käken för att få maten dit du vill. För att klara att göra allt det som är självklart för dig, behöver bebisar få öva, om och om igen. Bebisar som mestadels lever på klämmisar, puréer, välling och pulvergröt får helt enkelt för lite tuggträning.

2. Barn behöver öva på att ha hela bitar mat i munnen

En annan viktig del av ätträningen är sensoriken: att vänja sig att ha mat av olika konsistens i munnen, exempelvis en slemmig banan, ett krispigt äpple eller hallon med små kärnor i. Bebisar som lever på slätmixade puréer missar den träningen också. Det finns studier som kopplar en sen introduktion av hela bitar mat, till att vara mer kräsen mot mat vid sju års ålder.

3. De snälla bakterierna är döda

På många klämmisar påstås att de innehåller ”yoghurt”, men det är egentligen inte sant. Yoghurt är ett livsmedel som ska krylla av nyttiga mjölksyrebakterier, men yoghurtklämmisar innehåller endast små bakterielik. Klämmisarna har hettats upp till höga temperaturer för att kunna förvaras i rumstemperatur, och all snälla bakterier har då gått hädan (må de vila i frid).

När klämmisar steriliseras dör alla nyttiga bakterier

Men spelar det någon roll om barnen får i sig levande eller döda bakterier? Som vanligt kan vetenskapen inte ge något definitivt svar, men forskare i Nya Zealand har till exempel hittat ett samband mellan att äta riktig yoghurt under första året i livet och en lägre risk att ha eksem vid ett års ålder. Ingen vet om detta är ett direkt orsakssamband, men en hel del talar för att spädbarn mår bra av att få i sig mjölksyrebakterier som stärker deras tarmflora.

(Här vill jag ge kred till Mats Lönne på Ottos barnmat, som har uppmärksammat mig på de döda bakterierna i klämmisar.)

4. Grötklämmisar består till stor del av juice

Som Maria Pehrs skriver innehåller fruktklämmisar numera mestadels puread frukt, där fibrerna är bevarade. Men grötklämmisar består fortfarande till stor del av juice. Kolla in den här till exempel:

Många grötklämmisar innehåller mycket juice.

Första ingrediens är äppeljuice. Och då är det ju egentligen inte gröt, utan en juice- och fruktmosblandning, men lite ris- och havremjöl i. Här är Kajsas och mitt recept på en riktig gröt som du kan koka till alla bebisar i din bekantskapskrets:

Recept från Stora boken om barn och mat

5. Plastförpackningen är en onödig miljöbelastning

Så till det femte och sista skälet varför klämmisar borde begränsas. Och här vill jag förvarna, för här kommer en moralkaka, bakad med omtanke om våra barns framtid, världshaven och klimatet. För så här: klämmisar leder till en helt onödig förbrukning av plast. Du köper en puré som väger 100 gram, och förbrukar mer än 10 gram plast. Många livsmedel är inplastade, men få kräver så mycket plast för så lite mat. 

Köp istället riktig frukt och gör din egen puré. När barnet börjar få tänder och har lärt sig tugga: låt det äta tunna skivor av äpple, päron och annan frukt. Det är bättre både för barnet och miljön.

Med allt detta sagt: jag fattar att klämmisar är grymt praktiska. Självklart kan du som spädbarnsförälder då och då underlätta livet med dem. Men ju fler olika smaker din bebis får testa, och ju oftare barnet får öva sig på att tugga och svälja riktig mat, desto bättre är det för ätutvecklingen.

Dela & kommentera comments 3

Kan bebisar sova bättre om de får mat?

Under ett antal år har föräldrar fått höra att de gärna får helamma sina bebisar till sex månaders ålder. Nu visar forskning att barnen verkar sova bättre om de får börja äta mat tidigare än så. 

Smakäventyret: att lära små barn äta mat ägnar jag ett kapitel åt den spännande forskning som nu visar att allergier kan förebyggas om bebisar får börja äta mat tidigt. Brittiska forskare har till exempel genomfört en stor och mycket välgjord undersökning som slår fast att risken för jordnötsallergi kan minska till en sjundedel om barn får äta små doser jordnötsprotein, exempelvis jordnötssmör, regelbundet redan under första året i livet. Det är sällan man ser en sådan enorm effekt inom medicinsk forskning och det ger goda skäl att misstänka att föräldrar har fått rekommendationer som varit direkt skadliga för deras barn. Tidigare har man sagt att barn med hög allergirisk ska undvika att äta mat som lätt framkallar allergier.

Allergier går att förebygga

Sedan Smakäventyret gick i tryck har det kommit flera liknande studier som bekräftar att en tidig matintroduktion kan skydda mot allergi. I en av dessa, kallad EAT, fick bebisar äta små doser jordnötter, ägg, mjölk, sesam, fisk och vete redan från tre månaders ålder. Många bebisar hade svårt att äta mat så tidigt, men bland de som lyckades minskade risken att bli allergisk till ungefär en tredjedel. Det var framförallt risken att bli allergisk mot jordnötter och ägg som gick ner.

Bebisar som får äta mat sover bättre

Nu har forskare också upptäckt att de bebisar som fick äta mat tidigt i EAT-studien hade en bättre sömn. Skillnaden var som störst vid sex månaders ålder, då bebisarna som sov 17 minuter längre per natt. Allvarliga sömnproblem var också dubbelt så vanliga i gruppen som helammades längre. Resultaten från studien publicerades i somras och New York Times skrev nyligen om den: For Babies, Solid Food at 3 Months May Lead to Sonder Sleep. 

SLUTSATS: har du en liten bebis hemma, finns det verkligen inga skäl att vänta med att ge barnet mat till sex månaders ålder. Av olika anledningar (som har med en kommande bok att göra), har jag nära kontakt med logopeden Kajsa Lamm Laurin. Hon är expert på barns munmotoriska utveckling och hon menar att det är förtidigt att börja ge mat redan vid tre månader, eftersom bebisar då har svårt att röra tunga och käke på det vis som krävs för att äta annat än bröstmjölk eller ersättning. Men om barnet efter fyra månader visar en nyfikenhet på mat – kör på! Till en början ska det vara flytande puréer. När den lilla krabaten så småningom får lite bättre koll på sin tunga och käke, kan puréerna bli fastare och efter sex månaders ålder kan hen gärna börja öva på att äta hela bitar mat. Det kan du läsa mer om det här: Föräldrars rädslor kan hämma bebisars ätande.

Nog om detta. Nu måste jag fortsätta jobba med den där kommande boken, om den ska bli klar någon gång.

Dela & kommentera comments 7

SVT Plus undrar: Varför finns det kakor och snacks till bebisar?

Det var ingen lätt fråga som SVT Plus programledare Inger Ljung Olsson ställde till mig igår: Varför finns det kakor och snacks till bebisar? Jag hade inget svar. Men en sak vet jag: bebisföräldrar behöver skaffa sig en sunt kritisk inställning till barnmatsindustrin. En del produkter är bra, annat är rent skräp.   

Du pratade jättesnabbt! Det var min dotters kommentar efter inslaget i SVT Plus igår kväll. Och alltså. Det är klart man pratar snabbt när man snackar om något så viktigt som bebisar och mat. Jag ville ju få in typ ALLT på några få minuter.

Vi hann i alla fall med några viktiga saker. Som att sådana här produkter…

…är processad skräpmat för bebisar. På bilden ser ni en del av innehållsförteckningen på de kakor som numera marknadsförs till bebisar: vetemjöl och koncentrerad fruktjuice. Det är Semper som har lanserat det brittiska varumärket Organix i Sverige. De skriver i sin pressrelease att Organix är omtyckt i Storbritannien. Jag tänker att de också borde ha nämnt att ett av fem brittiska barn har övervikt eller fetma innan de ens har börjat skolan. På förpackningarna står No junk promise…

…och här tror jag att det är bäst att vi byter ämne, så att jag inte skriver något rent olämpligt.

Bakterierna i klämmisyoghurten är döda

Vi pratade också om att klämmisyoghurtarna…

…är som små kyrkogårdar för mjölksyrabakterier. Jag har aldrig tänkt på detta, men Mats Lönne som grundade Ottos barnmat berättade för mig att klämmisar steriliseras så att de kan förvaras i rumstemperatur. Då dör de nyttiga mjölksyrabakterier som från början fanns i yoghurten. Bebisar som äter yoghurtklämmisar kommer alltså att få i sig färre nyttiga bakterier än de som äter vanlig yoghurt.

Forskare har kopplat en hög konsumtion av fermenterade mjölkprodukter till en mer varierad tarmflora hos vuxna, och i år rapporterade Nya Zeeländska forskare ett samband mellan en hög konsumtion av yoghurt under första året i livet och en lägre risk för eksem hos små barn. En del talar alltså för att det är bra att se till att bebisar får i sig mjölksyrabakterierna medan de fortfarande är vid liv, även om det återstår en del forskning innan man säga sig ha bevisat ett direkt orsakssamband.

Klämmisar övar inte munmotoriken

Jag hann också klämma in att klämmisar inte ger bebisar någon möjlighet att öva sin munmotorik. Här önskar jag att vi hade haft mer tid. Många är rädda för att ge små barn hela bitar mat eftersom de kan sätta i halsen. Här får du tips av logopeden Kajsa Lamm Laurin kring hur du kan gå till väga när ditt barn ska ta sina första tuggor mat: Föräldrars rädslor kan hämma bebisars ätande. Alla barn är ju olika, men många bebisar kan börja äta exempelvis mjukkokta morotsstavar, små bitar avokado eller lite äggula redan från sex månaders ålder.

Som sagt. Det är så mycket vi hade behövt prata om. Att bebisar får bra mat från början är viktigt. Och vet ni vad: få saker gör mig så varm om hjärtat som när en förälder kommer fram och berättar att de har inspirerats av Smakäventyret och att deras barn älskar mat. Åt fanders med alla kakor och snacks. Fram med broccolin, kålroten och laxen. Så bygger vi barnens hälsa från grunden.

Dela & kommentera comments 4