stamp

Bebisar och mat

Går det att äta lågkolhydratkost under en graviditet?

Nyligen mejlade Maria och frågade om hon kan äta lågkolhydratkost under sin graviditet. På mottagningen där hon går har hon fått rådet att äta lightprodukter. Här är hennes brev och mitt svar:

gravid

Marias fråga: Kan en lågkolhydratkost skada fostret?

Efter att ha läst din bok Ett sötare blod så var jag och fästmannen snabba på att lägga om kosten, på en vecka har vi båda tappat 2-3 kg var och konstaterat att vi mår mycket bättre. Han som är typ 2-diabetiker låg innan kvällsmaten igår på 5,3 och på 5,9 efter. (Det är första gången på länge som han mäter sig utöver det hos läkaren, han har liksom känt sig omotiverad.) Men det är bara lite kuriosa…

Jag har haft funderingar kring vad som händer vid graviditet och en lågkolhydratkost, detta har blivit lite akut nu då jag just insett att jag plussar. Jag skulle verkligen behöva gå ner i vikt och mår heller inte bra av att äta kolhydrater (åtminstone inte sädesslag, vilket jag insåg dagen efter en halv skiva sockerkaka efter flera dagars uppehåll). Jag skulle verkligen vilja gå på en lågkolhydratdiet men är lite rädd för att det kan skada fostret?

En vanlig dag kan jag äta en tallrik bär (ofta blåbär) med grädde, 5-15 nötter (cashew- eller valnötter) korv (hög kötthalt) eller bacon eller nåt kött, minst två ägg, kaffe med mjölk (eller grädde) och en hel del grönsaker, nåt såsaktigt typ majonnäs ibland senap och ketchup (kanske käpphästar, men överdriver inte intaget).

Mitt svar: håll dig till långsamma kolhydrater

Vad roligt att höra att ni mår bättre efter kostomläggningen och grattis till graviditeten. Vad spännande!

Det är svårt att svara på hur man ska äta under en graviditet eftersom det finns så lite forskning på det. Det är dock solklart att den socker- och mjölrika kost som vi kvinnor har ätit under flera decennier knappast är optimal. Mycket snabba kolhydrater leder till ideliga insulinpåslag i kroppen. Som du kan läsa i både Ett sötare blod och Det sötaste vi har triggar insulin igång kroppens tillväxtsystem. Kvinnor med övervikt föder större barn och forskare menar att det beror på en hög insulinnivå i blodet. Antalet barn som väger över 5 kilo när de föds har fördubblats under de senaste decennierna, vilket orsakar fler komplikationer under förlossningarna.

Som en följd av fetmaepidemin får också allt fler graviditetsdiabetes, vilket ökar risken för både graviditetskomplikationer och att barnet senare till exempel ska utveckla  autism. Här kan du läsa en debattartikel i SvD där läkare menar att graviditetsdiabetes måste tas på större på allvar: Graviditetsdiabetes risk för mor och foster

Du ska alltså på inget vis fortsätta äta en massa snabba kolhydrater. Men ska man då gå till en annan extrem och börja äta en ketogen kost, som innehåller väldigt lite kolhydrater? Den frågan finns det inget svar på. Det finns studier på möss som visar allt ifrån att en ketogen kost kan vara fullständigt förödande för fostret, till att det leder till lugnare och mentalt mer stabila avkommor.

Undvik sötsaker, men ät exempelvis rotfrukter

Men möss är inte människor. Jag har inte hittat några studier av vad som händer när gravida kvinnor äter ketogen kost. Min egen erfarenhet är dock att en kost som håller insulin och blodsocker på en låg och jämn nivå dämpar de kraftiga hungerskänslor som man ofta får som gravid. Under min första graviditet åt jag lightprodukter och mycket mjölmat, som vitt bröd och pasta. Jag var sötsugen och hungrig hela tiden, och gick upp massor i vikt. Under min andra graviditet åt jag en GI-kost. Då höll hungern sig borta och jag höll vikten (vilket var tur eftersom en kraftig foglossning gjorde att jag knappt kunde gå).

Hade jag blivit gravid med den kunskap jag har idag skulle jag välja en liberal lågkolhydratkost kost som håller insulin och blodsocker i schack, men som ändå inte är strikt ketogen. Jag skulle undvika sötsaker och alla raffinerade, vita kolhydrater, men äta stärkelse från närings- och fiberrik mat som rotfrukter, bröd bakat på durramjöl och frukt.

Lyssna på din kropp

Men du måste lyssna på din kropp. En del personer har ett så kraftigt sockersug att de exempelvis inte klarar att äta frukt. Då tar suget över och plötsligt börjar de köpa godis och allt annat som är dåligt för kroppen. Ät inget som får dig in i dåliga matvanor!

Hoppas att du känner dig klokare på detta svar. Lycka till nu!

Dela & kommentera comments 3

Om en orm i brunnen och hallon med syrad grädde

Det är första dagen på jobbet efter semestern och för första gången på länge har jag längtat efter en jacka. Vad är det som händer? Ska det bli höst redan i augusti?

Har dock en uppmuntrande nyhet som kan värma i kyliga höstvindar. Adlibris har superpris på både Smakäventyret – att lära små barn äta mat och Det sötaste vi har – om socker och växande kropparDe säljer böckerna för 99 kronor styck. Billigare än så blir det inte. Shoppa julklappar redan nu vettja!

Aldrig har hallonen smakat så gott

Sedan måste jag dela med mig av ett av sommarens absolut bästa smakminnen: nyplockade hallon med syrad grädde.

syrad grädde

Om jag ser lite trött ut på bilden, har det sin förklaring. Dagen började egentligen bra. Jag klädde mig i en nässelskyddande mundering och gav mig ut i snåren för att plocka lite skogshallon. Sedan – av någon anledning – började jag och min man resonera om varför brunnsvattnet hade börjat lukta så illa. Handlingskraftigt lyfte han på brunnslocket och kikade ner i mörkret. Där, cirka fyra meter ner på vattnets svarta yta, syntes de tydliga konturerna av en simmande – och rätt stor – orm.

Kan ormar säga tack?

Det var en upptäckt som tog några minuter att smälta. Med hjälp av en mycket lång pinne lyckades vi peta ner ormen i en hink. Gissa om vi blev lättade när vi hissade upp den och såg de gula prickarna bakom öronen? Den rätt medtagna snoken tittade ett tag på oss innan den ringlade iväg. Jag tror att den sa tack, men eftersom jag inte är någon ormviskare kan jag inte säga säkert.

Sedan fiskade vi upp en död och uppsvullen mus (jo, jag mår fortfarande illa när jag tänker på den) innan vi pumpade ur allt vatten och upptäckte ännu en orm på brunnens botten (bara skinnet kvar). Efter det bekämpade vi ett getingbo i det lilla pumphuset och konstaterade att det är skönt att bo i en lägenhet till vardags.

Det är i ljuset av allt detta som du ska se bilden ovan. Vi pustade ut med de nyplockade hallonen, en perfekt mogen mango och syrad grädde från Löts gårdsmejeri i Östergötland. Sällan har något smakat så gott.

Jag skrev om Löts gårdsmejeri här på bloggen förra året. Deras smör är i världsklass, och den syrade grädden var inget annat än gudomlig. En smaksensation. Om du någon gång råkar befinna dig  strax söder om Linköping måste du besöka det lilla mejeriet. Det är en underbar upplevelse.

Hur det gick med brunnen? Jo, nu smakar vattnet okej igen. Vi (eller vi och vi, min man…) lagade den trasiga cementringen runt brunnen – så nu kan skogens alla djur helt säkert passera utan att drunkna i vårt dricksvatten. Jag gissar att det är en lättnad för dem.

Dela & kommentera comments 1

Smakäventyret – nu på estniska 

Nu har Smakäventyret – att lära små barn äta mat kommit ut på estniska. Boken har fått titeln Kuidas lapsi sötma sada – matk maitsete maailmaOm google translate har rätt betyder det något i stil med Hur man får barnen att äta – rundtur i smakernas värld.

smak_finska

Så nu vet ni det!

Rättelse: skrev först att det var finska. Fick fel info. Detta är ju estniska (jag är lika dålig på båda språken…)

Dela & kommentera comments

Så fyller du bebisens järnbehov – ett inlägg på blodigt allvar

Det är underbart med er läsare – många av er har så skönt kreativa idéer. Nu har jag fått in lysande tips på hur man kan få i sin bebis järn. Nedan ser du ett innovativt blodbröd, som du kan använda för att berika den hemlagade gröten. Först lite bakgrund.

blodbrod_2

Järnbrist kan påverka hjärnans utveckling

Smakäventyret kan du läsa om bebisars stora järnbehov. Efter 6 månaders ålder behöver bebisar nästan lika mycket järn som en vuxen man. Dels för att slippa blodbrist, dels för att hjärnan ska utvecklas ordentligt. Barn som föds för tidigt får exempelvis ofta järnbrist. Studier visar att om de får tillskott av järn minskar risken för beteendeproblem senare under livet (läs mer i Läkartidningen: Barns järnbehov och hur vi bäst kan skydda barnhjärnan).

För att spädbarn ska få sitt järnbehov tillfredsställt behöver maten vara väldigt järnrik. Därför råder Livsmedelsverket och bvc föräldrar att ge sina bebisar välling och industriproducerad pulvergröt, som är berikad med av järn. Jag är rätt skeptisk mot dessa råd. Svenska vetemjölsbaserade pulverprodukter är sannolikt ett skäl till varför så många svenska småbarn utvecklar glutenintolerans – en livslång och obotlig sjukdom. Smaksatt pulvergröt är också ofta otroligt söt – upp emot en fjärdedel av alla kalorier kan komma från socker. Dessutom har välling och pulvergröt ingen konsistens eller smak som barnet behöver lära sig.

Det går att få järn från riktig mat

Det är lika bra att föräldrar redan från början lär sig att ge sitt barn riktig mat som är järnrik, eftersom barn har ett stort järnbehov under hela sin uppväxt. I Smakäventyret finns en tabell över järnrik mat, exempelvis blodpudding och leverpastej. Dessvärre är den dussinblodpudding man köper i affären rik på gluten, eller på socker, eller på båda och. Ett annat problem är att både blodpudding och leverpastej ofta innehåller gris och det är ett djur som man inom vissa kulturer gärna låter bli att äta.

Här kommer därför två järnrika recept som hjälper dig runt dessa problem.

Ett makabert enkelt blodbröd

Det första alternativet är ett blodbröd, som är helt glutenfritt. Det är en innovation av Sofi Hermanson (hennes son Dan, nedan, har ni träffat tidigare här på bloggen).

Dag 6 månader

Sofi kallar detta bröd för ”makabert enkelt”. Här är hennes recept (bilder högst upp i detta inlägg):

500 ml gris/nötblod
5 dl bovetemjöl (som bindemedel)

Blanda och bre ut på plåtar med slickepott, grädda i 25 min på 150 grader. Torka ett dygn på bakplåtspapper, bryt i mindre bitar. Mortlar till pulver och bland i gröten.

Om ni tycker det ser äckligt ut under blandningen – låtsas att det är rödbetsspad. Blodet, som Sofi köpte i butik, kom från NyhlenHugossons.

Här är också receptet på Dans kvällsgröt, som även innehåller järnrika aprikoser och nyponskalsmjöl:

1 1/2 msk bovetemjöl
1 tsk nyponskalsmjöl
1 tsk ekologiskt kokosfett
1 tsk ekologisk aprikospure
2 krm ”blodbröd”

Koka upp vatten och blanda till lämplig konsistens för bebisen.

Gehackte Lebber – pastej på kycklinglever

Nästa tips – den judiska specialiteten Gehackte Lebber – kommer från en vän till mig: Liv Svirsky. Som barn åt hon denna kycklingleverpastej under speciella högtider, när hennes farmor lagade den. Nu äter hennes son Noah den med god aptit.

Lika delar kycklinglever och gul lök
Salt och vitpeppar
Rapsolja

Stek löken på svag värme i små bitar tills den blir genomskinlig. Stek levern tills den är genomstekt men inte torr. Lägg i matberedare och mixa till slät konsistens. Salta och peppra efter smak. Tillsätt olja för att få önskad konsistens.

Ett stort tack till Sofi och Liv för recepten. Ge järnet med era bebisar nu!!! Och är du kvinna så boosta gärna din kropp med järn. Många kvinnor har järnbrist och är onödigt trötta.

Dela & kommentera comments 7

Graviditetsdiabetes och fetma – ökad risk för autism hos barnet

Som en del av er vet brukade jag skriva krönikor för tidningen Matkärlek. Bara dagarna innan förlaget bakom Matkärlek gick i konkurs hade jag skickat in en text. Den publicerades tyvärr aldrig, men nu lägger jag upp den här på bloggen. Alla ni som tycker att den är läsvärd, stöd Kickstarter-kampanjen som ska blåsa liv i Matkärlek igen: kickstarter.com. Om chefredaktören Anne Aobadia får en möjlighet att driva tidningen i egen regi, kommer den ha mycket större möjligheter att överleva än när den ligger under ett förlag som är tyngt av en massa andra förlustbringande tidningar. Får Matkärlek en ny chans blir det fler liknande krönikor. Personligen kan jag tänka att detta är en av de viktigaste som jag har skrivit:

Ät bra mat – för dina framtida barns skull

Diabetes hos mamman är kopplat till en dramatiskt ökad risk att barnet ska utveckla autism, visar en ny vetenskaplig studie. Har mamman samtidigt fetma ökar risken än mer. Unga kvinnors matvanor kan alltså påverka de framtida barnens hälsa.

Vi vet att den mat vi stoppar i våra magar påverkar vår egen hälsa. Det är självklart för oss. Men nu tyder allt mer på att vi – jobbigt nog – måste vidga våra perspektiv och även tänka på våra framtida barn när vi väljer vad vi äter. I boken Det sötaste vi har berättar jag om en rad studier som visar att om en mamma har högt blodtryck, fetma eller diabetes under själva graviditeten, ökar risken att barnet ska drabbas av autismspektrumtillstånd (AST) med ungefär 60 procent.

Nu bekräftar en stor amerikansk studie dessa samband. Forskarna följde 2 734 mödrar och barn som har vårdats vid Boston Medical Center. 102 av barnen diagnostiserades med AST, en funktionsnedsättning där barnet till exempel kan ha svårt att samspela med andra (en del barn får även av utvecklingsstörningar, talsvårigheter och epilepsi). Analyserna visade att risken för AST tredubblades om mamman hade diabetes innan hon blev gravid. Hade hon även fetma ökade risken för AST nästan fyra gånger.

Under de senaste decennierna har allt fler barn fått någon av de diagnoser som ryms inom AST, exempelvis autism och Aspergers syndrom. Siffror från USA visar på en skrämmande utveckling. På 1980-talet uppskattade olika undersökningar att ungefär 1 på 2500 barn hade AST. År 1996 var 1 på 294 barn i åldern 3-10 år drabbade, enligt en undersökning genomförd i Atalanta. År 2002 konstaterade amerikanska Centre for Disease Control and prevention att 1 av 156 barn i åttaårsåldern hade diagnosen. År 2010 var siffran nere på 1 av 68 – alltså nästan 1,5 procent av alla åttaåringar.

En viktig förklaring till ökningen är att fler fall av AST fångas upp i vården och att barn med mildare symptom nu diagnostiseras. Men epidemierna av diabetes och fetma är alltså en annan sannolik orsak till den dramatiska ökningen.

Hur kan då mammans diabetes påverka barnets hjärna? En förklaring kan vara att mamman har en inflammation i kroppen när hon har diabetes. Forskning visar att andra inflammationsdrivande sjukdomar – som en långvarig och kraftig influensa eller autoimmuna sjukdomar – också ökar risken för autism. Inflammationen verkar påverka barnets utveckling.

När jag skriver detta, vet jag att det kan leda till starka reaktioner. En del kommer att tycka att jag skuldbelägger föräldrar som har barn med autismspektrumtillstånd. Andra kommer tycka att jag uttalar mig om samband som än så länge endast vilar på ganska bräcklig vetenskap. De kommer påpeka att deras dotter inte hade diabetes, ändå fick hon ett barn med autism (det finns självklart flera orsaker till autism).

Det är en svår balansgång att gå. Personligen anser jag att vi på ett nyanserat vis måste tala öppet om vad vetenskapen visar. I detta fall för alla framtida barns skull. Och tänk vilka möjligheter vi har. Börjar vi ge våra barn hemlagad och riktig mat – sådan som är gjord med kärlek – kommer det absolut påverka barnens hälsa positivt. Dessutom kanske det möjligtvis även kan leda till färre barn med autism i nästa generation. Det tror jag ingen skulle ha något emot.

Stöd nu Matkärlek – för fler liknande krönikor.

Dela & kommentera comments 3

Nya rön kring bebisar och allergier – att äta mat tidigt skyddar

När jag fick mina barn var rådet till oss föräldrar att vi skulle undvika att ge våra bebisar allergiframkallande mat, till exempel jordnötter och ägg. Det rådet var sannolikt direkt skadligt. I Smakäventyret kan du läsa om den nya forskning som tyder på att bebisar kan utveckla tolerans mot mat om de får ner den i magen. En stor studie som publicerades våren 2015 visar till exempel att risken för jordnötsallergi minskar kraftigt (till en sjundedel) om barn får jordnötsprotein varje vecka från första året i livet fram till fem års ålder.

Mat vid 3 månader verkar kunna skydda mot allergi

Nu har det kommit ytterligare belägg för att bebisar kan skyddas mot allergier om de får äta mat tidigt. I mars publicerade forskare resultaten från en stor klinisk prövning, EAT study. 1300 spädbarn delades slumpmässigt in i två grupper. Den enda gruppen fick börja äta allergiframkallande livsmedel, vete, ägg, sesam, jordnötter, komjölksyoghurt och fisk, redan från 3 månaders ålder (känns galet tidigt för den som har lärt sig i att bebisar absolut inte får äta mat före 4 månader), den andra gruppen fick börja äta mat först vid 6 månaders ålder.

Över hälften av spädbarnens som skulle börja äta mat tidigt klarade inte detta, vilket gör att man måste tolka resultaten från denna studie med försiktighet. Bland de som fick i sig alla sex livsmedlen utvecklade dock endast 2,4 procent någon form av matallergi, att jämföra med kontrollgruppens 6,4 procent. Ingen utvecklade jordnötsallergi (2,5 procent i kontrollgruppen) och endast 1,4 procent fick äggallergi (5,2 procent i kontrollgruppen).

När det gäller vete, sesam, mjölk och fisk hittade forskarna inget skydd av att äta livsmedlen tidigt. Å andra sidan verkade det inte heller öka risken för allergi.

Ersättning med komjölk kan minska allergirisk

För ett par veckor sedan presenterades dessutom resultaten från en kanadensisk studie på spädbarn och allergier: Early introduction of allergenic foods reduces risk of food sensitization. Forskare har följt närmare 1500 spädbarn under deras första år i livet. De som fick mjölk, ägg och jordnötter tidigt hade lägre risk att bli allergiska och effekten var stor. Att äta ägg före 6 månaders ålder var till exempel kopplat till 70 procent skydd mot att ha utvecklat allergi mot något av de tre livsmedlen, i jämförelse med de som fick ägg först efter ett års ålder.

I denna studie fanns också en koppling mellan helamning till 6 månaders ålder och en kraftigt ökad risk för allergi mot komjölksprotein. Risken ökade hela 3,5 gånger. De bebisar som fick mest varierad mat hade också lägre risk för allergi.

Dagens rekommendationer kan öka risk för allergi

Förra hösten kritiserade Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet,  nuvarande rekommendationer att bebisar ska helammas under de första sex månaderna i en krönika i nyhetsmagasinet Fokus: Fram med jordnötsskålen. Hon menar att det ur allergisynpunkt är förkastligt att skjuta upp introduktionen av mat så länge.

Väldigt mycket talar för att hon har rätt. Återigen kan myndigheters råd vara mer till skada än nytta. Så fram med maten alla bebisföräldrar. Era små behöver äta riktig och varierad mat. Inte bara för att förebygga allergier, utan också för att lära sig smak och konsistens på den mat som de ska äta under sin uppväxt. Bra mat är en viktig grund för bra hälsa.

Dela & kommentera comments 3

Smakträning av bebisar avgörande för att barn ska gilla grönsaker

Gissa om jag blev varm om hjärtat häromdagen. Sofi Hermanson skickade bilden nedan på Dag, 6 månader, och skrev: Jag vill tacka så enormt mycket för dina böcker! Vi började det stora smakäventyret för två månader sedan och heja-heja vad bra det går!

Dag 6 månader

Vilken sötnos! Jag blir så glad. Bebisar älskar ju att utforska världen – klart att de ska få utforska vitkål också. Varken jag eller min man hade en aning om hur viktigt det är att bebisar – som Dag – smaktränas under första året. Det är orsaken till varför jag skrev SmakäventyretNu lyfter även British Nutrion Foundation bebisars smakträning i en forskningsrapport. Bebisar behöver få riktigt mat, och riktiga grönsaker, redan från början.

Grönsaker först, ofta och i variation

I rapporten citerar forskaren Lucy Chambers en ny studie som har kommit efter att jag skrev Smakäventyret. Föräldrar till 4-6 månader gamla bebisar från Storbritannien, Grekland och Portugal delades in i två grupper. En grupp fick följa landets traditionella rekommendationer för matintroduktion, den andra gruppen fick rådet att ge bebisarna fem olika grönsaker under de första femton dagarna. De gav en grönsak per dag och lät grönsakerna återkomma.

Efter en månad mätte forskarna vad bebisarna tyckte om en ny grönsak, som de aldrig tidigare hade smakat. I Storbritannien var det stor skillnad mellan grupperna. De bebisar som hade fått öva sig att äta grönsaker åt dubbelt så mycket av den nya grönsaken, i jämförelse med de barn som hade fått en vanlig matintroduktion.

I Grekland och Portugal såg forskarna dock ingen skillnad mellan grupperna, vilket skulle kunna förklaras av att föräldrar i dessa länder har som vana att ge bebisar grönsaker redan från början. I Storbritannien får bebisar ofta frukt, bröd eller annan spannmålsbaserad mat som sina första smakportioner.

Den brittiska rapportens slutsats är att bebisar ska introduceras till grönsaker på följande vis: Grönsaker först, ofta och i variation. 

Hela bitar mat är viktigt

Det är också viktigt att bebisar får gnaga på hela bitar för att lära sig konsistensen av olika mat (en stora bit vitkål är ett utmärkt exempel). Grönsakssmakerna behöver också vara rena. Klämmisar där grönsaker och frukt blandas till en söt puré kommer inte hjälpa bebisen att lära sig äta riktig mat. Så här kan en tallrik bebismat istället se ut:

Bebismat

Är du rädd att bebisen ska sätta i halsen, läs detta: Föräldrars rädslor kan hämma bebisars ätande.

Igår skrev DN om äldre barn som inte vill äta. Många föräldrar blir frustrerade när barnen vägrar äta mat som är nyttig för kroppen. Lär vi bebisar äta riktig mat från början, minskar vi risken för strul vid matbordet även när barnen blir lite äldre.

Dela & kommentera comments 3

Livsmedelsverket spekulerar återigen kring bebisar och gluten

Under de senaste åren har en rad vetenskapliga studier publicerats som visar att de rekommendationer som Livsmedelverket har gett kring bebisar och gluten sannolikt är direkt skadliga. Här kan du läsa om den senaste: Bebisar och gluten – ännu en studie visar på skadliga effekter

Igår skrev Livsmedelsverket i ett pressmeddelande att de nu ska se över sina rekommendationerna, som har gått ut på att bebisar kan skyddas mot glutenintolerans om de får gluten när de är mellan 4-6 månader.

Bebsiar kan inte vänjas vid gluten

Att Livsmedelsverket ändrar rekommendationerna är viktigt. Men återigen drar myndigheten slutsatser som inte har något som helst stöd i vetenskapen. I pressmeddelandet skriver de: Nya forskningsresultat pekar på att det viktigaste för att minska risken för glutenintolerans är att långsamt vänja spädbarn vid små mängder gluten. Däremot har tidpunkten för introduktion inte så stor betydelse och inte heller att gluten introduceras under samtidig amning.

Inget i forskningen tyder på att en långsam introduktion skulle kunna vänja bebisar vid gluten. De studier som finns visar snarare att ju senare en bebis får gluten, desto mindre är risken att de drabbas av glutenintolerans.

Ju senare en bebis får gluten, desto bättre

I oktober 2014 publicerade till exempel italienska forskare resultaten från en randomiserad kontrollerad prövning (den bästa formen av vetenskap) där de jämförde effekten av att ge bebisar gluten vid ett halvårs ålder och vid ett års ålder. Bland de som hade fått gluten tidigt hade 12 procent utvecklat glutenintolerans vid två års ålder. I gruppen som hade fått vänta till ett års ålder med gluten hade bara 5 procent glutenintolerans. Här hittar du studien: Introduction of Gluten, HLA Status, and the Risk of Celiac Disease in Children.

Vid fem års ålder hade skillnaderna mellan grupperna utjämnats. I det långa loppet spelade det alltså ingen roll när barnen fick gluten, men vill man skydda riktigt små barn mot glutenintolerans (som är en jobbig sjukdom) är det bättre att vänta med gluten.

Svenska barn får glutenintolerans ovanligt tidigt

En annan studie som visar att det är bättre att vänta med gluten är den svenska TEDDY-studien, som bedrivs från Lunds universitet. Forskare jämför ett stort antal bebisar med genetisk risk för glutenintolerans som har fötts i Sverige, Finland, Tyskland och USA. Svenska bebisar är de som får gluten tidigast, i genomsnitt vid cirka 5 månaders ålder och de utvecklar glutenintolerans tidigare än bebisar i Tyskland och USA som får gluten vid ungefär 7 månaders ålder. Bebisar från Finland ligger mitt emellan. De får gluten vid 6 månaders ålder. Så här ser skillnaden ut:

Bild från Nejm kring bebisar och gluten

En myndighet ska inte ge spekulativa råd

I pressmeddelandet säger Ylva Sjögren Bolin, immunolog och nutritionist på Livsmedelsverket: Tyvärr är det svårt att ge konkreta besked till föräldrar om hur mycket och hur fort mängden gluten kan ökas, forskningen har ännu inte kunna avgöra det. Det vi menar med små mängder i våra nuvarande råd är en liten munsbit vitt bröd eller smörgåsrån eller en liten sked gröt eller välling några gånger i veckan till att börja med, och sedan öka mängden långsamt. 

Det är bra att hon inleder med att det inte går att ge föräldrar några konkreta besked. Där borde hon ha slutat. Det finns inget som helst stöd för att säga att bebisar mår bra av att lite vitt bröd, gröt eller välling några gånger i veckan.

Nyligen skickade Kostfonden en skrivelse till regeringen där vi uppmanade dem att höja kraven på offentliga rekommendationer. Detta är ett typexempel på hur viktigt det är att myndigheter ser till att deras rekommendationer vilar på en solid vetenskaplig grund.

Att Livsmedelsverket fortsätter att spekulera i vad landets invånare mår bra av är helt enkelt inte värdigt. Ska de nu inför nya rekommendationer till bebisar borde de snarast initiera en vetenskaplig studie som bevisar att rekommendationerna får avsedd effekt och att bebisar inte drabbas av oväntade biverkningar.

Dela & kommentera comments 6

Vem kom på att bebisar MÅSTE äta pulvergröt?

Fick nyligen denna kommentar här på bloggen från en nybliven mamma Lisa:

Tack för en superbra bok. Min son är snart sex månader och vi har börjat med smakportioner och efter att ha läst din bok kände jag mig supertaggad för vårt smakäventyr! Kom precis hem från en mammagrupp som BVC ordnar och idag var en dietist där och pratade. Väldigt intressant och kul tänkte jag innan…men nu känner jag mig förvirrad, uppgiven och som luften gick ur mig. Vi var flera mammor i gruppen som läst din bok och jag berättade att min son ätit hemmalagad havregrynsgröt, då sa dietisten att gröten i butik är bättre för den innehåller järn… Innan jag hann säga något var det en annan mamma som sa att det är bara att ta till palttunnbröd. Då svarade hon knappt och man märkte tydligt vad hon tyckte om saken… Mitt sunda förnuft går helt i linje med vad du skriver i boken, men känns så förrvirrande när en dietist står och säger att min son mår bättre av att äta färdigblandat pulver… Vill bara säga TACK för din bok som gjort att jag vågar lita lite mer på ”min magkänsla”!

Nestlé fruktgröt_sötad

Dietister borde lära sig att ge alternativ

Jag undrar verkligen vem som har kommit på att mat som är så dunderprocessad att man måste tillsätta vitaminer, är det bästa som bebisar kan äta. Här är innehållsförteckningen på Nestlés ”osockrade” fruktgröt med päron, banan och yoghurt:

Vetemjöl 23% (delvis mältat), skummjölkspulverhavremjöl 18%, päronjuicekoncentrat 11,4%, vegetabilisk olja (raps, palm), yoghurtpulver 5,4%, bananflingor 3,6%, cikoriarotfiber (inulin), mineraler (kalcium, järn, zink, jod), vitaminer (A, D, E, C, tiamin, niacin, B6, folsyra, B12, biotin, pantotensyra).

Spädbarnsgröt är ofta alldeles för söt

Vem skulle koka gröt till sig själv med vetemjöl som första ingrediens? Eller hälla i palmolja och päronjuicekoncentrat? I en färdig portion av denna gröt kommer nästan en fjärdedel av alla kalorier från ”enkla sockerarter”. En del är mjölksocker, men det mesta är socker från juicekoncentratet. WHO räknar det som ”fritt socker” och har som mål endast en tjugondel av alla kalorier som vi äter ska komma från fritt socker. Det här gröten är alltså enligt WHO minst fyra gånger för söt.

Det borde vara självklart att dietister under sin utbildning fick lära sig att rekommendera alternativ till kommersiella pulverprodukter. Bebisar måste inte alls äta pulvergröt. Att smula paltbröd i hemmalagad gröt är ett utmärkt alternativ. Järn finns också i exempelvis leverpastej, rött kött och aprikoser. Om du kokar maten i järngryta blir den automatiskt mycket mer järnrik.

Fram för alla föräldrar som vågar stå på sig! Ge era barn riktig mat.

Dela & kommentera comments 4

Bebisar som får äta jordnöts-protein skyddas från allergi

För ett år sedan skrev jag om en spännande brittisk studie som visar att bebisar som får äta jordnötsprotein* skyddas från att utveckla allergi. Effekten var kraftig. Studien visar att tidigare råd om att bebisar ska undvika allergiframkallande mat sannolikt har varit direkt skadliga.

Nu har forskarna följt de barn som deltog i jordnötsstudien under ytterligare ett år, då de fick undvika att äta jordnötter. Forskarna var nyfikna på om de då skulle utveckla allergi, men den skyddande effekten av att äta jordnötter tidigt under barndomen verkar vara bestående. Läs mer på BBC:s sajt: Peanut allergy theory backed up by new research – BBC News.

I Smakäventyret kan du läsa hela historien bakom jordnötsstudien. Det började med att man upptäckte att barn i Israel hade mycket mindre jordnötsallergi än barn med judisk bakgrund som bodde i London. Varför? Jo, i Israel får nästan alla barn ett ostbågsliknande snacks som innehåller jordnötter…

Forskare tror nu att bebisar utvecklar allergi om de andas in damm från mat eller om dammet kommer in i kroppen via ett eksem. Får barnen däremot äta maten verkar de kunna utveckla tolerans. Forskning pågår för att ta reda på om detta även gäller annan allergiframkallande mat som fisk och ägg. Otroligt spännande!

*Bebisar ska aldrig äta hela jordnötter, men jordnötssmör går bra.

Dela & kommentera comments