stamp

Faktakoll av media

Vem är den värsta klimatboven? En gräsätande ko eller en bil?

Jag har just tittat på kvällens program av Vetenskapens värld där Michael Mosley, mannen bakom 5:2 dieten, skildrar köttindustrin. Många delar av programmet var intressanta, men han är fullständigt ute och cyklar när han skildrar vilket nötkött vi bör äta. I programmet drar Mosley slutsatsen att djur uppfödda på kraftfoder i gigantiska farmer är bättre för klimatet än djur som betar gräs. Orsaken skulle vara att kraftfodret är optimerat så att djuren rapar mindre metangas. Dessutom växer de snabbare.

Metangas är en kraftig växthusgas. Mosleys slutsats är därför att den ko som rapar mest metangas (den gräsbetande) är den värsta klimatboven. Men så enkelt är det inte. Metangasen stannar inte i atmosfären för evigt. Den har en halveringstid på 7-12 år, enligt de källor jag har tittat på. Metangasen bryts ner till vatten och koldioxid. När gräs växer suger det upp koldioxid från atmosfären. Korna som betar gräs blir därför en del av det naturliga kretsloppet. Dessa kor orsakar inget nettotillskott av kol till atmosfären (annat än när de åker bil till slakteriet).

Kraftfoder slukar olja

Korna på den gigantiska farmen äter kraftfoder. Det är framtaget av odlad majs som har skördats med stora skördetröskor. Sedan har majsen processats och korna matas med hjälp av maskiner. Denna form av uppfödning kräver mycket mer olja. Detta ger ett nettotillskott av koldioxid till atmosfären.

Även mot slutet av programmet, när Mosley hälsar på hos en ekologisk bonde, sägs det att ”nackdelen är metangasen”. Men den betande kon är återigen en del av kretsloppet. Dessutom binds kol i betesmarker. Att tro att den kon skulle påverka miljön lika mycket som en bil (i programmet likställs de båda) är direkt fel. Det är stor skillnad på gräs och olja.

När det gäller kött tycker jag att vi borde diskutera de senaste årens råd om att vi ska skära bort fettet på köttet. Det om något är ju en klimatbov-handling. Vi behöver äta alla delar av det kött som vi producerar.

Forskning och framsteg har skildrat den gräsbetande kons miljöarbete: Kossan ut ur skamvrån.

Dela & kommentera comments 18

Tre hälsomyter avfärdade – nu återstår bara sockret

Hej alla bloggläsare! Hoppas ni har haft en skön sommar. Min har varit alldeles fantastisk med mycket bad och god mat. Hade tänkt bryta mitt semesteruppehåll med en faktakoll av Michael ”5:2-dieten” Mosleys reportage om rött kött som Vetenskapens värld sände igår. Men det var så många förvirrade trådar att reda ut att jag blev helt förvirrad själv.

Beslöt mig därför för att konstatera att det bara är i USA som man har hittat en koppling mellan rött kött och förtidig död. Som Mosley redovisade har man aldrig kunnat bekräfta något samband mellan rött kött och förtidig död i Europa: Meat consumption and mortality – results from the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition. Om han hade vänt näsan mot Asien hade han sett samma sak. Där saknas koppling mellan rött kött och sjukdom: Meat intake and cause-specific mortality: a pooled analysis of Asian prospective cohort studies.

Samer, vars basföda är rökt renkött, löper också en mycket lägre risk att få cancer i jämförelse med den övriga skandinaviska befolkningen: Cancer among the Sami – A review on the Norwegian , Swedish and Finnish Sami populations. De har heller ingen förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom. Det vetenskapliga grunden för att varna för rött kött är, kort sagt, väldigt bräcklig.

Mosley avfärdar varningar om mättat fett

Det glädjande med Mosleys program var att han avfärdade varningarna om att mättat fett skulle vara farligt. I somras gick han också ut i Daily Mail och berättade att han ändrat sig kring det mättade fettet. Det är otroligt modigt att offentligt erkänna att man har haft fel, tycker jag. All heder åt Mosley.

Sommaren har ju också bjudit på en studie som visar att det saknas kopplingar mellan salt och hjärtsjukdom: Faran med svenskarnas saltintag tonas ner i stor studie.

Tidigare i våras kom en liknande studie: För lite salt i kosten kopplat till hjärtsjukdom.

Därmed kan vi avfärda tre hälsomyter: vare sig rött kött, salt eller mättat fett verkar äventyra hälsan nämnvärt. Återstår bara en sak: sockret. Undrar när Mosley kommer att göra ett program om det?

Dela & kommentera comments 21

Faktakoll: farlig rekommendation av solkrämer från TT

Det är flera personer som har hört av sig angående dagens nyhet där forskare påstår att man har hittat bevis för att solkrämer skyddar mot malignt melanom. Forskaren bakom slår utan tvekan fast att barn ska använda solkrämer under hela barndomen: Så mycket minskar solkrämer risken för cancer – DN.SE.

En opossum har inte mänsklig hud

opossumTexten kommer från TT. Från ett journalistiskt perspektiv är det illa att de inte kontaktar en annan expert på området för att få en nyansering av ett så tvärsäkert uttalande. Den här studien är inte gjord på människor. Det är en djurmodell. Forskarna har använt sig av en kortsvansad opossum som lätt får hudcancer. Sedan har de visat att krämerna skyddar dessa djur. Den fråga man måste ställa sig är: Har vi och den kortsvansade opossumen (här ovan) exakt samma hud?

Låt oss göra en liknelse med demens. Forskare har tagit fram djur som lätt får Alzheimers sjukdom. De har också tagit fram en hel rad läkemedel som skyddar dessa djur mot att utveckla demens. Men aldrig någonsin har dessa läkemedel visat sig ha effekt på människor. Den slutsats som forskare nu börjar dra är att djurmodellerna nog har varit fel. Den demens som djuren får orsakas sannolikt av en annan biokemisk mekanism än den som orsakar mänsklig Alzheimer. Därför skyddar läkemedlen djuren, men aldrig människorna. I den vetenskapliga litteraturen börjar forskare nu efterlysa andra modeller av demens.

Studier på människor ett krav för godkännande

Att djurmodeller kan vara felaktiga efterapningar av mänsklig sjukdom är orsaken till varför ett läkemedel absolut aldrig godkänns utan att testats på människor. Det finns tusentals läkemedel som botar djur mot olika sjukdomar, men som har fallerat i mänskliga studier. Ingen vet den exakta mekanismen för hur mänsklig malignt melanom utvecklas. Därför kan ingen heller garantera att det fungerar på samma vis som hos denna kortsvansade opossum. Att utifrån en djurstudie ge rekommendationer att spädbarn ska smörja sig med solkräm kan vara rent farligt. Andra studier visar att vissa kemiska substanser som ofta finns i solkrämer tar sig in genom huden och in i blodomloppet. Hur det sedan påverkar små barnkroppar har vi inte en aning om.

Olika solkrämer har olika kemisk sammansättning

En annan viktig detalj är att ingen solkräm är den andra lik. Det finns en uppsjö olika slags kemikalier som olika företag använder i olika kombination. Även om denna kräm skyddar huden, är det inte alls säkert att en annan kräm gör det. Den förälder som nu köper en kräm i förhoppning om att skydda sitt spädbarn, kommer med säkerhet få tag en helt annan kräm än den som forskarna har använt på den kortsvansade opossumen. Studien är genomförd i USA. En del av de kemikalier som får användas där är inte ens godkända i Europa.

Den som ger råd om vad vi ska göra med våra barn måste stå på en solid vetenskaplig grund. Den journalist som förmedlar råden, ska vara noga med att kolla olika uttalanden med flera experter. Inget av detta är uppfyllt i den artikel som TT skriver.

Dela & kommentera comments 9

Replik i SvD: Varna för mättat fett är inte vetenskapligt

För ett par dagar sedan hade SvD en artikel på Brännpunkt där forskare återigen påstod att råden om att dra ner på mängden mättat fett i maten har haft en positiv inverkan på vår hjärt- och kärlhälsa. De menade också att det fanns en samstämmighet i forskarvärlden kring detta: Ät rätt – åldras med god hälsa.

Kände att det behövdes en replik eftersom den bild forskarna ger är hyfsat hårdvinklad. Den är nu publicerad på svd.se: Varna för mättat fett är inte vetenskapligt | SvD. Så här slutar den:

”När människor blir symptomfria från sin typ 2-diabetes och tappar tiotals kilo i vikt genom att bryta med rådande kostråd är det givetvis något som medierna måste skriva om. Det är också något som borde väcka forskares nyfikenhet. Men Landberg och Cederholm vill istället tysta ner dessa berättelser.

Ett annat förslag är att de gör sin hemläxa och genomför en stor randomiserad prövning som en gång för alla visar vem som har rätt. Endast bra vetenskap kan få slut på denna debatt. Den vetenskap som Landberg och Cederholm lutar sig mot när de varnar för mättat fett är lika solid som en schweizerost.”  

Dela & kommentera comments 9

Fett eller socker – vad är värst?

Det är många som har hört av sig och bett om en kommentar av det bbc-producerade program som Vetenskapens värld sände igår, där ett par enäggstvillningar prövade en kolhydratrikdiet och en fettrik diet och jämförde effekten: Vetenskapens värld – Avsnitt 14: Fett eller socker – vad är värst? | SVT Play. Programmet ger sken av att den broder som åt den fettrika dieten (och som gick ner mest i vikt) skulle vara på väg att utveckla diabetes. Han har förlorat en del muskelmassa och läkaren uttrycker sig ganska tvärsäkert: det förkortar livslängden. På en månads fettdiet skulle alltså denna tvilling ha utsatt sig för en sådan skada att han riskerar att förkorta livet.

Den slutsatsen har inget stöd i större studier. I en av de bästa koststudier som finns, publicierad i New England Journal of Medicin år 2008, jämförde forskare effekten av en kalorisnål lågfettdiet med en lågkolhydratdiet på över 300 personer under två år. Precis som i tvillingförsöket visar denna studie att den strikta lågkolhydratdieten ger bäst effekt på vikten. Ingenting talar dock för att denna viktnedgång skulle vara farlig. Tvärt om visar studien att alla blodvärden blir bättre: blodfetterna förbättrades, insulinnivåerna förbättrades och insulinresistensen blev bättre. Dessutom går nivån av svälthormonet leptin ner, vilket tyder på att hungerskänslorna normaliserats. Det är en viktig del av att kunna hålla vikten.

Robert Lustig citeras felaktigt

I bbc-programmet redovisar man också Robert Lustigs teser rent felaktigt. De menar att han varnar för glukos eftersom det höjer insulinnivåerna i blodet. Det gör han inte. Robert Lustig varnar för en enda sak: fruktos som finns i det vita sockret och i high fructose corn syrup (HFCS). Fruktos orsakar en förhöjd fettbildning i levern, vilket är vetenskapligt bevisat. Robert Lustig menar att detta i längden kan leda till att levern blir förfettad och insulinresistent. När levern är insulinresistent kommer glukos att orsaka kraftigt förhöjda insulinnivåer, men själva grundorsaken är att fruktos har rubbat ämnesomsättningen. Robert Lustig är tydligt med att glukos inte skadar kroppen på friska människor. Däremot förespråkar han en fiberrik diet. Eller som han sa till mig: riktig mat.

I programmet säger man att Robert Lustigs teser bara stöds av studier där personer har ätit onormalt mycket fruktos. Det är inte heller sant. Jag har ägnat veckor åt att granska Lustig tes för att veta att det jag skriver i nästa bok vilar på en stabil grund. Exempelvis finns denna studie från Danmark där en liter läsk om dagen (en dos som många amerikaner konsumerar) ledde till ordentligt ökad leverförfettning inom loppet av ett halvår: Sucrose-sweetened beverages increase fat storage in the liver, muscle, and visceral fat depot: a 6-mo randomized intervention study. 

Stora studier tyder på att socker är värst

Nu kanske du som läsare tänker: men hur kunde den tvilling som åt mycket socker då gå ner i vikt? Mitt svar är att detta är en enda person som åt socker under en enda månad. Hade man inkluderat flera tvillingpar där några bar på övervikt, hade detta program blivit mycket mer intressant. En enda person säger ingenting. Det finns personer som har rökt ett helt liv och ändå levt friska till över 90 års ålder. Det finns personer som kan äta socker utan att få hål i tänderna. Precis som man säger i programmet är det viktigt att göra vetenskap på många personer. Det finns moderna och bra studier som verkligen tyder på att socker, på gruppnivå, är värre än fett. Till exempel har Robert Lustig med kollegor gjort en studie där de har använt sig av statistik från 175 av världens länder. De utforskade kopplingarna mellan diabetes och mängden konsumerade kalorier, mängden socker, fibrer, frukt, kött, flingor och oljor i kosten. Det som föll ut var mängden konsumerat socker. Det var starkt korrelerat till antalet fall av diabetes. Läs mer här: Ny världsomspännande studie: socker bakom diabetes.

När amerikanska forskare nyligen undersökte effekten av tillsatt socker i kosten på risken för hjärtsjukdom såg de också en stark korrelation som var linjär med intaget. Ju mer socker, desto värre. Läs mer här: Socker kopplat till ökad risk för hjärtsjukdom.

Utöver detta publicerade forskare alldeles nyligen en genomgång av den bästa vetenskapen kring fett och hjärtsjukdom. Deras slutsats var att det saknades kopplingar till hur mycket mättat fett människor äter: Det saknas koppling mellan fett och hjärtsjukdom. Det enda fett som verkar vara farligt för hjärtat är transfett.

Vi äter gärna socker – helt utan hjälp av fett

Programmets slutsats är att fett och socker i kombination är boven bakom fetmaepidemin. Tvillingarna gör en poäng av att Londonbor och New Yorkbor helst äter munkar med 50 procent fett och 50 procent socker i. Att vi inte skulle gilla att äta enbart socker bevisas genom att en av tvillingarna äter strösocker med sked och tycker att det är äckligt. Men vem äter socker så? Amerikanarna dricker framförallt läsk och vi här i Sverige äter mest smågodis i hela världen. Karamellkungens framgång bygger helt och hållet på billigt smaksatt socker. Malacos Gott & Blandat innehåller  0,4 gram fett och 85 gram kolhydrater varav 61 gram är enkla sockerarter. Det finns personer som gärna klämmer en påse gelégodis per kväll, helt utan hjälp av fett.

Mästarminnet mår bättre av en lågkolhydratdiet

Sist men inte minst vill jag kommentera programmets påstående om att minnet skulle bli sämre av en lågkolhydratkost. Sveriges minnesmästare Mattias Ribbing har valt att äta en lågkolhydratkost eftersom det hjälper honom att koncentrera sig under längre stunder och därmed minnas bättre. Även här verkar alltså olika människor reagera olika. Vad som passar just dig bäst får du experimentera dig fram till.

För dig som vill läsa mer, titta på läkaren Andreas Eenfeldts kommentar av programmet: Vetenskapens Värld om fett och socker.

Dela & kommentera comments 42

Faktakoll av TT: vad vet man egentligen om kolesterolet?

TT har skrivit om den nya studien kring mättat fett (se inlägget nedan). Många tidningar har tagit deras text, bland annat Aftonbladet: Bevis om mättade fetter saknas. Texten börjar med att konstatera det som studien visar: Det finns inga direkta bevis för att mättat fett är farligare för hjärtat än fleromättat fett. Men i slutet av texten kommer en konstigt brasklapp: Sedan tidigare vet man dock att mättat fett kan påverka kolesterolet negativt, något som i sin tur kan öka risken för exempelvis hjärtinfarkt.

Vad dagens studie visar är just att dessa farhågor saknar grund; studien motbevisar just det påstående som TT lyfter i slutet av texten. Det var på 1950-talet som rädslan för totalnivåerna kolesterol i blodet föddes och det ledde fram till varningarna för det mättade fettet. Men modern forskning visar att den höjning av totalnivåerna kolesterol som vi får av att äta mer fett, generellt döljer två bra förändringar av kroppens blodfetter. Dels stiger det goda HDL-kolesterolet, dels blir det onda LDL-kolesterolpartiklarna större till storleken. Du kan läsa mer om detta i Ett sötare blod. Det TT kör med är ett cirkelresonemang. Helsnurrigt helt enkelt. 

Dela & kommentera comments 14

Faktakoll: ännu ett köttlarm från USA som vilar på svag grund

SvD skriver idag om en ny studie från USA där forskare återigen hittar en koppling mellan rött kött och cancer: Kött fyrdubblar cancerrisk | Inrikes | SvD. Jag har tidigare skrivit om svagheterna med köttlarmen från USA. När forskare genomför liknande studier i Asien, hittar de ingen koppling mellan rött kött, hjärtsjukdom och cancer. De kvinnor som äter mest rött kött i Asien verkar tvärtom vara skyddade mot cancer. En förklaring skulle kunna vara att amerikanarna ofta äter sitt röda kött som hamburgare, med vitt bröd, ketchup och en stor läsk till. När jag nu går igenom den nya studien har forskarna återigen missat att undersöka om de som äter mycket rött kött också äter mer socker. Det är så synd, för det hade varit väldigt intressant att se de siffrorna. Kanske är rött kött verkligen illa. Kanske inte. Det behövs mer data för att veta.

Tar inte hänsyn till kolhydraternas påverkan på tillväxten

Den forskningsledare som skriver under studien heter Valter Longo. Han var också med i det berömda 5:2-programmet som Vetenskapens värld sände. Han driver tesen att rött kött ökar risken för cancer eftersom nivåerna av tillväxtfaktorn IGF-1 går upp i kroppen. Jag har intervjuat honom och min uppfattning är att han inte riktigt tar hänsyn till kolhydraternas inverkan på tillväxtsystemet i sina studier. Läs ett tidigare inlägg om detta: Varför är periodisk fasta bra för kroppen och för hälsan?

En sak som gör att jag blir misstänksam mot detta larm är att kopplingen till cancer enbart syntes hos medelålders personer. Äldre personer som äter mycket rött kött får snarare mindre cancer. Forskarna förklarar detta med att halten av tillväxtfaktorn IGF-1 går ner hos gamla, därför spelar den höjning som kött åstadkommer ingen roll. Men om IGF-1 går ner hos äldre och om IGF-1 nivåerna i kroppen är avgörande för cancerutvecklingen, borde vi ju när vi blir äldre drabbas av allt färre fall av cancer. Så är det ju inte riktigt. Det finns fallgropar i Longos logik. En annan förklaring skulle kunna vara att pensionärer äter mindre rött kött på McDonalds och mer rött kött i sitt hem. De generationen amerikaner dricker nog mindre läsk. Det är rena spekulationer från min sida. Samtidigt tycker jag att SvD skriver okritiskt om studien. Det är brukligt att låta en oberoende forskare kommentera sådana här rön. Här får bara Valter Longo uttala sig.

Du hitter den nya studien här: Low Protein Intake Is Associated with a Major Reduction in IGF-1, Cancer, and Overall Mortality in the 65 and Younger but Not Older Population.

Dela & kommentera comments 22

Faktakoll: En studie utformad för att bekräfta gamla teser

Under senaret tid har det märkts att amerikanska forskare börjar undra om det kostparadigm som har legat till grund för våra kostråd verkligen har varit korrekt. Det syns på hur de designar sina studier. De är oftare ute efter att motbevisa gamla sanningar. Alldeles nyligen kom en studie  där de för första gången tittade på effekten av mycket tillsatt socker i kosten som enskild faktor. I den studien syntes ett kraftigt samband med hjärt-kärlssjukdom: Socker kopplat till ökad risk för hjärtsjukdom

Många svenska forskare kör däremot på i samma gamla hjulspår. Nu har de återigen genomfört en studie som är utformad för att bekräfta tidigare teser. UNT har rapporterat om studien: Varierad kost skydd mot stroke – Uppsala – UNT.se. TT har också skickat ut en text som bland annat DN har plockat upp: Varierad kost minskar risken för stroke.

I studien har forskare bestämt från början vad som är nyttigt, bland annat grönsaker, frukt, fullkorn och lågfettprodukter, och vad som är onyttigt, bland annat rött kött, charkuterier, korv, fetare mejeriprodukter, vitt bröd och sötsaker. Sedan har de grupperat de 34 000 kvinnor som ingick i studien efter hur de ätit. Resultat: de som åt vad forskarna har definierat som onyttigt löpte högre risk för stroke. 

Den studie på tillsatt socker som amerikanarna nyligen publicerade, visar tydligt att de effekter som syns i denna svenska studie helt och hållet kan beror på sötsakerna och inget annat. Så får återigen feta mejeriprodukter och rött kött klä skott för det som sockret ställer till med. Studier som utvärderar feta mejeriprodukter som enskild faktor, brukar tvärt om visa att det är ganska hälsosamt. Ett exempel är denna studie: High dairy fat intake related to less central obesity: a male cohort study with 12 years’ follow-up.

Det råder en extrem förvirring just nu när det gäller kosten. Personligen kan jag tycka att det är oansvarigt av forskare att inte på allvar försöka utreda varför bukfetman sprider sig som en löpeld. Sådana här studier ger faktiskt ingen som helst ny kunskap.

Uppdatering: Detta är vad forskarna har definierat som onyttigt: ”red meat (minced meat, pork, beef/veal, liver/kidney), processed meat (sausage/hot dogs, ham/salami/processed meat cuts, liver paté, blood sausage), fried potatoes, French fries, potato crisps, solid fats (butter/margarines), whole fat milk products (full-fat milk, cheese, ice cream, cream), white bread, refined cereals (spaghetti/macaroni), sugar, sweets, and buns/cookies”.

I TT:s text om studien, som tydligt även tagits av SvD, SVT med flera, förkortas detta till: ”För de kvinnor som ofta åt rött kött, charkuterivaror och fettrik mat ökade risken för slaganfall.”

Inte ett ord om sockret eller det vita mjölet. Helsjukt.

Dela & kommentera comments 11

Märklig muffinsstudie genomförd av Uppsalaforskare

Nu har återigen forskare designat en studie där de vill visa att mättat fett är farligt, men där det mycket sannolikt är sockret som är boven. UNT skriver om den idag: Bukfett kan motverkas med rätt fetter – Uppsala – UNT.se.

I korthet har försökspersonerna fått äta tre muffins om dagen bakade med antingen palmolja (mättat fett) eller med solrosolja (fleromättat fett). Allt annat i bakverken var lika. Totalt gav detta 750 extra kcal per dag under de sju veckor som försöket pågick. Resultatet är i korthet att de som åt muffins med mättat fett fick mer fettinlagring i levern och i buken, så kallat visceralt fett, vilket är ett dåligt tecken. Det är starkt kopplat till hjärtsjukdom och typ 2-diabetes. Här ser du bilden med skillnaderna:Bild1

Bild2Låt oss nu titta på en annan studie, genomförd i Danmark 2012. Där fick försökspersonerna dricka en liter av coca-cola, mjölk, diet coke eller vatten under sex månader. Colan och mjölken gav totalt cirka 430 kcal/dag. Här bredvid ser du skillnaderna i deras leverförfettning och bukfett. Mjölken, som innehöll mest mättat fett, minskade signifikant bukfettet. Colan däremot gav en kraftig ökning av både leverfettet och bukfettet.

Min slutsats av detta är att Uppsalaforskarna aldrig hade fått samma effekt om de hade serverat det mättade fettet i form av smör. Det krävs socker för att få den kraftiga ökning av leverfettet som de har fått. Muffinsen bestod till nästan 25 procent av socker.

Studien skulle kunna tyda på att fleromättade fetter kan skydda bättre mot sockrets skadliga effekter än vad mättat fett gör. Men jag tycker studien är för liten för att man ska kunna dra några långgående slutsatser av den. Dra ner på sockret och de snabba kolhydraterna. Vilket fett du sen väljer att äta är mindre viktig (så länge du inte väljer transfetter).

Här hittar du Uppsalastudien: Overfeeding Polyunsaturated and Saturated Fat Causes Distinct Effects on Liver and Visceral Fat Accumulation in Humans.

Dela & kommentera comments 36

Faktakoll: överdrivna slutsatser från förra veckans sockerlarm

Förra veckan publicerades ju en stor amerikansk studie som visar på en stark koppling mellan mängden tillsatt socker i kosten och ökad risk att utveckla hjärt- och kärlsjukdom: Socker kopplat till ökad risk för hjärtsjukdom.

Det är en sak jag har funderat på efter den studien. SvD:s Henrik Ennart drar slutsatsen på sin blogg att studien stödjer Livsmedelsverkets rekommendationer som säger att maximalt 10 energiprocent av vad vi äter ska komma från tillsatt socker. Han skriver: ”Enligt de nya nordiska näringsrekommendationerna bör tillsatt socker svara för mindre än 10 procent av energin och håller man sig under den nivån – och ännu hellre under 8 procent – så innebär det ingen ökad risk för hjärtat enligt denna studie.”

I Vetenskapsradions veckomagasin påstår Livsmedelsverkets Anna-Karin Lindroos samma sak (mot slutet av programmet om du lyssnar här).

MEN. Studien ger inte alls något stöd för en sådan slutsats. Vad forskarna har gjort är att dela upp studiedeltagarna i fem olika grupper efter hur mycket socker de åt. Den femtedel som åt minst fick i genomsnitt i sig 7,4 energiprocent. Denna femtedel satte de som referens. Sedan har de jämfört alla andra grupper med denna grupp. Den andra femtedelen, som i genomsnitt fick 11,4 energiprocent från socker, löpte sju procents ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.

För att kunna dra den slutsatsen som Ennart och Livsmedelsverket drar, hade det krävts att en grupp av studiedeltagarna åt helt sockerfritt. Först då hade man vetat om den grupp som åt 7,4 energiprocent från socker faktiskt slapp en riskökning. Som studien är designad går det inte att uttala sig kring någon säker nedre gräns för sockerkonsumtion. 

Detta kanske är en petimeterdetalj. Samtidigt kan jag tycka att det är viktigt att vi inte tolkar inte saker i vetenskapliga studier som de faktiskt inte stödjer.

Här kan kritiker tillägga att studien inte ens visar att socker är farligt. Det är också helt korrekt. Det är en epidemiologisk studie och från sådana kan man inte dra några slutsatser om orsakssamband. Men det finns andra studier som visar att det finns ett orsakssamband mellan socker, metabolt syndrom, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

Dela & kommentera comments 2