stamp

Faktakoll av media

Fett eller socker – vad är värst?

Det är många som har hört av sig och bett om en kommentar av det bbc-producerade program som Vetenskapens värld sände igår, där ett par enäggstvillningar prövade en kolhydratrikdiet och en fettrik diet och jämförde effekten: Vetenskapens värld – Avsnitt 14: Fett eller socker – vad är värst? | SVT Play. Programmet ger sken av att den broder som åt den fettrika dieten (och som gick ner mest i vikt) skulle vara på väg att utveckla diabetes. Han har förlorat en del muskelmassa och läkaren uttrycker sig ganska tvärsäkert: det förkortar livslängden. På en månads fettdiet skulle alltså denna tvilling ha utsatt sig för en sådan skada att han riskerar att förkorta livet.

Den slutsatsen har inget stöd i större studier. I en av de bästa koststudier som finns, publicierad i New England Journal of Medicin år 2008, jämförde forskare effekten av en kalorisnål lågfettdiet med en lågkolhydratdiet på över 300 personer under två år. Precis som i tvillingförsöket visar denna studie att den strikta lågkolhydratdieten ger bäst effekt på vikten. Ingenting talar dock för att denna viktnedgång skulle vara farlig. Tvärt om visar studien att alla blodvärden blir bättre: blodfetterna förbättrades, insulinnivåerna förbättrades och insulinresistensen blev bättre. Dessutom går nivån av svälthormonet leptin ner, vilket tyder på att hungerskänslorna normaliserats. Det är en viktig del av att kunna hålla vikten.

Robert Lustig citeras felaktigt

I bbc-programmet redovisar man också Robert Lustigs teser rent felaktigt. De menar att han varnar för glukos eftersom det höjer insulinnivåerna i blodet. Det gör han inte. Robert Lustig varnar för en enda sak: fruktos som finns i det vita sockret och i high fructose corn syrup (HFCS). Fruktos orsakar en förhöjd fettbildning i levern, vilket är vetenskapligt bevisat. Robert Lustig menar att detta i längden kan leda till att levern blir förfettad och insulinresistent. När levern är insulinresistent kommer glukos att orsaka kraftigt förhöjda insulinnivåer, men själva grundorsaken är att fruktos har rubbat ämnesomsättningen. Robert Lustig är tydligt med att glukos inte skadar kroppen på friska människor. Däremot förespråkar han en fiberrik diet. Eller som han sa till mig: riktig mat.

I programmet säger man att Robert Lustigs teser bara stöds av studier där personer har ätit onormalt mycket fruktos. Det är inte heller sant. Jag har ägnat veckor åt att granska Lustig tes för att veta att det jag skriver i nästa bok vilar på en stabil grund. Exempelvis finns denna studie från Danmark där en liter läsk om dagen (en dos som många amerikaner konsumerar) ledde till ordentligt ökad leverförfettning inom loppet av ett halvår: Sucrose-sweetened beverages increase fat storage in the liver, muscle, and visceral fat depot: a 6-mo randomized intervention study. 

Stora studier tyder på att socker är värst

Nu kanske du som läsare tänker: men hur kunde den tvilling som åt mycket socker då gå ner i vikt? Mitt svar är att detta är en enda person som åt socker under en enda månad. Hade man inkluderat flera tvillingpar där några bar på övervikt, hade detta program blivit mycket mer intressant. En enda person säger ingenting. Det finns personer som har rökt ett helt liv och ändå levt friska till över 90 års ålder. Det finns personer som kan äta socker utan att få hål i tänderna. Precis som man säger i programmet är det viktigt att göra vetenskap på många personer. Det finns moderna och bra studier som verkligen tyder på att socker, på gruppnivå, är värre än fett. Till exempel har Robert Lustig med kollegor gjort en studie där de har använt sig av statistik från 175 av världens länder. De utforskade kopplingarna mellan diabetes och mängden konsumerade kalorier, mängden socker, fibrer, frukt, kött, flingor och oljor i kosten. Det som föll ut var mängden konsumerat socker. Det var starkt korrelerat till antalet fall av diabetes. Läs mer här: Ny världsomspännande studie: socker bakom diabetes.

När amerikanska forskare nyligen undersökte effekten av tillsatt socker i kosten på risken för hjärtsjukdom såg de också en stark korrelation som var linjär med intaget. Ju mer socker, desto värre. Läs mer här: Socker kopplat till ökad risk för hjärtsjukdom.

Utöver detta publicerade forskare alldeles nyligen en genomgång av den bästa vetenskapen kring fett och hjärtsjukdom. Deras slutsats var att det saknades kopplingar till hur mycket mättat fett människor äter: Det saknas koppling mellan fett och hjärtsjukdom. Det enda fett som verkar vara farligt för hjärtat är transfett.

Vi äter gärna socker – helt utan hjälp av fett

Programmets slutsats är att fett och socker i kombination är boven bakom fetmaepidemin. Tvillingarna gör en poäng av att Londonbor och New Yorkbor helst äter munkar med 50 procent fett och 50 procent socker i. Att vi inte skulle gilla att äta enbart socker bevisas genom att en av tvillingarna äter strösocker med sked och tycker att det är äckligt. Men vem äter socker så? Amerikanarna dricker framförallt läsk och vi här i Sverige äter mest smågodis i hela världen. Karamellkungens framgång bygger helt och hållet på billigt smaksatt socker. Malacos Gott & Blandat innehåller  0,4 gram fett och 85 gram kolhydrater varav 61 gram är enkla sockerarter. Det finns personer som gärna klämmer en påse gelégodis per kväll, helt utan hjälp av fett.

Mästarminnet mår bättre av en lågkolhydratdiet

Sist men inte minst vill jag kommentera programmets påstående om att minnet skulle bli sämre av en lågkolhydratkost. Sveriges minnesmästare Mattias Ribbing har valt att äta en lågkolhydratkost eftersom det hjälper honom att koncentrera sig under längre stunder och därmed minnas bättre. Även här verkar alltså olika människor reagera olika. Vad som passar just dig bäst får du experimentera dig fram till.

För dig som vill läsa mer, titta på läkaren Andreas Eenfeldts kommentar av programmet: Vetenskapens Värld om fett och socker.

Dela & kommentera comments 42

Faktakoll av TT: vad vet man egentligen om kolesterolet?

TT har skrivit om den nya studien kring mättat fett (se inlägget nedan). Många tidningar har tagit deras text, bland annat Aftonbladet: Bevis om mättade fetter saknas. Texten börjar med att konstatera det som studien visar: Det finns inga direkta bevis för att mättat fett är farligare för hjärtat än fleromättat fett. Men i slutet av texten kommer en konstigt brasklapp: Sedan tidigare vet man dock att mättat fett kan påverka kolesterolet negativt, något som i sin tur kan öka risken för exempelvis hjärtinfarkt.

Vad dagens studie visar är just att dessa farhågor saknar grund; studien motbevisar just det påstående som TT lyfter i slutet av texten. Det var på 1950-talet som rädslan för totalnivåerna kolesterol i blodet föddes och det ledde fram till varningarna för det mättade fettet. Men modern forskning visar att den höjning av totalnivåerna kolesterol som vi får av att äta mer fett, generellt döljer två bra förändringar av kroppens blodfetter. Dels stiger det goda HDL-kolesterolet, dels blir det onda LDL-kolesterolpartiklarna större till storleken. Du kan läsa mer om detta i Ett sötare blod. Det TT kör med är ett cirkelresonemang. Helsnurrigt helt enkelt. 

Dela & kommentera comments 14

Faktakoll: ännu ett köttlarm från USA som vilar på svag grund

SvD skriver idag om en ny studie från USA där forskare återigen hittar en koppling mellan rött kött och cancer: Kött fyrdubblar cancerrisk | Inrikes | SvD. Jag har tidigare skrivit om svagheterna med köttlarmen från USA. När forskare genomför liknande studier i Asien, hittar de ingen koppling mellan rött kött, hjärtsjukdom och cancer. De kvinnor som äter mest rött kött i Asien verkar tvärtom vara skyddade mot cancer. En förklaring skulle kunna vara att amerikanarna ofta äter sitt röda kött som hamburgare, med vitt bröd, ketchup och en stor läsk till. När jag nu går igenom den nya studien har forskarna återigen missat att undersöka om de som äter mycket rött kött också äter mer socker. Det är så synd, för det hade varit väldigt intressant att se de siffrorna. Kanske är rött kött verkligen illa. Kanske inte. Det behövs mer data för att veta.

Tar inte hänsyn till kolhydraternas påverkan på tillväxten

Den forskningsledare som skriver under studien heter Valter Longo. Han var också med i det berömda 5:2-programmet som Vetenskapens värld sände. Han driver tesen att rött kött ökar risken för cancer eftersom nivåerna av tillväxtfaktorn IGF-1 går upp i kroppen. Jag har intervjuat honom och min uppfattning är att han inte riktigt tar hänsyn till kolhydraternas inverkan på tillväxtsystemet i sina studier. Läs ett tidigare inlägg om detta: Varför är periodisk fasta bra för kroppen och för hälsan?

En sak som gör att jag blir misstänksam mot detta larm är att kopplingen till cancer enbart syntes hos medelålders personer. Äldre personer som äter mycket rött kött får snarare mindre cancer. Forskarna förklarar detta med att halten av tillväxtfaktorn IGF-1 går ner hos gamla, därför spelar den höjning som kött åstadkommer ingen roll. Men om IGF-1 går ner hos äldre och om IGF-1 nivåerna i kroppen är avgörande för cancerutvecklingen, borde vi ju när vi blir äldre drabbas av allt färre fall av cancer. Så är det ju inte riktigt. Det finns fallgropar i Longos logik. En annan förklaring skulle kunna vara att pensionärer äter mindre rött kött på McDonalds och mer rött kött i sitt hem. De generationen amerikaner dricker nog mindre läsk. Det är rena spekulationer från min sida. Samtidigt tycker jag att SvD skriver okritiskt om studien. Det är brukligt att låta en oberoende forskare kommentera sådana här rön. Här får bara Valter Longo uttala sig.

Du hitter den nya studien här: Low Protein Intake Is Associated with a Major Reduction in IGF-1, Cancer, and Overall Mortality in the 65 and Younger but Not Older Population.

Dela & kommentera comments 22

Faktakoll: En studie utformad för att bekräfta gamla teser

Under senaret tid har det märkts att amerikanska forskare börjar undra om det kostparadigm som har legat till grund för våra kostråd verkligen har varit korrekt. Det syns på hur de designar sina studier. De är oftare ute efter att motbevisa gamla sanningar. Alldeles nyligen kom en studie  där de för första gången tittade på effekten av mycket tillsatt socker i kosten som enskild faktor. I den studien syntes ett kraftigt samband med hjärt-kärlssjukdom: Socker kopplat till ökad risk för hjärtsjukdom

Många svenska forskare kör däremot på i samma gamla hjulspår. Nu har de återigen genomfört en studie som är utformad för att bekräfta tidigare teser. UNT har rapporterat om studien: Varierad kost skydd mot stroke – Uppsala – UNT.se. TT har också skickat ut en text som bland annat DN har plockat upp: Varierad kost minskar risken för stroke.

I studien har forskare bestämt från början vad som är nyttigt, bland annat grönsaker, frukt, fullkorn och lågfettprodukter, och vad som är onyttigt, bland annat rött kött, charkuterier, korv, fetare mejeriprodukter, vitt bröd och sötsaker. Sedan har de grupperat de 34 000 kvinnor som ingick i studien efter hur de ätit. Resultat: de som åt vad forskarna har definierat som onyttigt löpte högre risk för stroke. 

Den studie på tillsatt socker som amerikanarna nyligen publicerade, visar tydligt att de effekter som syns i denna svenska studie helt och hållet kan beror på sötsakerna och inget annat. Så får återigen feta mejeriprodukter och rött kött klä skott för det som sockret ställer till med. Studier som utvärderar feta mejeriprodukter som enskild faktor, brukar tvärt om visa att det är ganska hälsosamt. Ett exempel är denna studie: High dairy fat intake related to less central obesity: a male cohort study with 12 years’ follow-up.

Det råder en extrem förvirring just nu när det gäller kosten. Personligen kan jag tycka att det är oansvarigt av forskare att inte på allvar försöka utreda varför bukfetman sprider sig som en löpeld. Sådana här studier ger faktiskt ingen som helst ny kunskap.

Uppdatering: Detta är vad forskarna har definierat som onyttigt: ”red meat (minced meat, pork, beef/veal, liver/kidney), processed meat (sausage/hot dogs, ham/salami/processed meat cuts, liver paté, blood sausage), fried potatoes, French fries, potato crisps, solid fats (butter/margarines), whole fat milk products (full-fat milk, cheese, ice cream, cream), white bread, refined cereals (spaghetti/macaroni), sugar, sweets, and buns/cookies”.

I TT:s text om studien, som tydligt även tagits av SvD, SVT med flera, förkortas detta till: ”För de kvinnor som ofta åt rött kött, charkuterivaror och fettrik mat ökade risken för slaganfall.”

Inte ett ord om sockret eller det vita mjölet. Helsjukt.

Dela & kommentera comments 11

Märklig muffinsstudie genomförd av Uppsalaforskare

Nu har återigen forskare designat en studie där de vill visa att mättat fett är farligt, men där det mycket sannolikt är sockret som är boven. UNT skriver om den idag: Bukfett kan motverkas med rätt fetter – Uppsala – UNT.se.

I korthet har försökspersonerna fått äta tre muffins om dagen bakade med antingen palmolja (mättat fett) eller med solrosolja (fleromättat fett). Allt annat i bakverken var lika. Totalt gav detta 750 extra kcal per dag under de sju veckor som försöket pågick. Resultatet är i korthet att de som åt muffins med mättat fett fick mer fettinlagring i levern och i buken, så kallat visceralt fett, vilket är ett dåligt tecken. Det är starkt kopplat till hjärtsjukdom och typ 2-diabetes. Här ser du bilden med skillnaderna:Bild1

Bild2Låt oss nu titta på en annan studie, genomförd i Danmark 2012. Där fick försökspersonerna dricka en liter av coca-cola, mjölk, diet coke eller vatten under sex månader. Colan och mjölken gav totalt cirka 430 kcal/dag. Här bredvid ser du skillnaderna i deras leverförfettning och bukfett. Mjölken, som innehöll mest mättat fett, minskade signifikant bukfettet. Colan däremot gav en kraftig ökning av både leverfettet och bukfettet.

Min slutsats av detta är att Uppsalaforskarna aldrig hade fått samma effekt om de hade serverat det mättade fettet i form av smör. Det krävs socker för att få den kraftiga ökning av leverfettet som de har fått. Muffinsen bestod till nästan 25 procent av socker.

Studien skulle kunna tyda på att fleromättade fetter kan skydda bättre mot sockrets skadliga effekter än vad mättat fett gör. Men jag tycker studien är för liten för att man ska kunna dra några långgående slutsatser av den. Dra ner på sockret och de snabba kolhydraterna. Vilket fett du sen väljer att äta är mindre viktig (så länge du inte väljer transfetter).

Här hittar du Uppsalastudien: Overfeeding Polyunsaturated and Saturated Fat Causes Distinct Effects on Liver and Visceral Fat Accumulation in Humans.

Dela & kommentera comments 36

Faktakoll: överdrivna slutsatser från förra veckans sockerlarm

Förra veckan publicerades ju en stor amerikansk studie som visar på en stark koppling mellan mängden tillsatt socker i kosten och ökad risk att utveckla hjärt- och kärlsjukdom: Socker kopplat till ökad risk för hjärtsjukdom.

Det är en sak jag har funderat på efter den studien. SvD:s Henrik Ennart drar slutsatsen på sin blogg att studien stödjer Livsmedelsverkets rekommendationer som säger att maximalt 10 energiprocent av vad vi äter ska komma från tillsatt socker. Han skriver: ”Enligt de nya nordiska näringsrekommendationerna bör tillsatt socker svara för mindre än 10 procent av energin och håller man sig under den nivån – och ännu hellre under 8 procent – så innebär det ingen ökad risk för hjärtat enligt denna studie.”

I Vetenskapsradions veckomagasin påstår Livsmedelsverkets Anna-Karin Lindroos samma sak (mot slutet av programmet om du lyssnar här).

MEN. Studien ger inte alls något stöd för en sådan slutsats. Vad forskarna har gjort är att dela upp studiedeltagarna i fem olika grupper efter hur mycket socker de åt. Den femtedel som åt minst fick i genomsnitt i sig 7,4 energiprocent. Denna femtedel satte de som referens. Sedan har de jämfört alla andra grupper med denna grupp. Den andra femtedelen, som i genomsnitt fick 11,4 energiprocent från socker, löpte sju procents ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.

För att kunna dra den slutsatsen som Ennart och Livsmedelsverket drar, hade det krävts att en grupp av studiedeltagarna åt helt sockerfritt. Först då hade man vetat om den grupp som åt 7,4 energiprocent från socker faktiskt slapp en riskökning. Som studien är designad går det inte att uttala sig kring någon säker nedre gräns för sockerkonsumtion. 

Detta kanske är en petimeterdetalj. Samtidigt kan jag tycka att det är viktigt att vi inte tolkar inte saker i vetenskapliga studier som de faktiskt inte stödjer.

Här kan kritiker tillägga att studien inte ens visar att socker är farligt. Det är också helt korrekt. Det är en epidemiologisk studie och från sådana kan man inte dra några slutsatser om orsakssamband. Men det finns andra studier som visar att det finns ett orsakssamband mellan socker, metabolt syndrom, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

Dela & kommentera comments 2

Faktakoll: skyddar lingon mot fett eller mot fetma?

Idag på Ekot berättar man om en ny svensk studie där lingon skyddar möss från att utveckla fetma: Studie: Lingon motverkar fetma – Nyheter (Ekot) | Sveriges Radio. I inslaget pratar forskare och reporter konsekvent om att mössen får en fet mat och att det är den feta maten som orsakar fetman.

Den mat som man inom musforskning kallar för ”high-fat diet”, består i regel av cirka 20 procent sukros, vitt socker. Den är alltså både rik på socker och på fett. Läs ett tidigare inlägg som om detta: Hur fett istället för socker får skulden i hälsodramat. Inlägget handlar om en studie från 2007 där amerikanska forskare kritiserade sina kollegor eftersom de ofta är dåliga på att definiera vilken slags kost deras möss egentligen äter.

En riktigt fet diet gör att möss går ner i vikt

En riktig högfettdiet, där socker utesluts, leder istället till att möss går ner i vikt. Se bland annat denna studie: A high-fat, ketogenic diet induces a unique metabolic state in mice. Mössen går ner lika mycket i vikt som möss som äter mycket färre kalorier. Orsaken är sannolikt att de små muskropparnas grundförbränning går upp på högfettdieten.

Det bildas syreradikaler ner levern omsätter socker

Orsaken till att lingonen skyddade mössen i Lundastudien är gissningsvis att de innehåller antioxidanter. När vi äter mycket socker behöver levern ta hand om överskottet och omvandla det till fett. I ämnesomsättningen av socker skapas ovanligt många syreradikaler. Det skadar levern och är en bidragande orsak till att vi får fettlever av för mycket socker. Min gissning är att lingonens antioxidanter skyddade levern mot syreradikalerna och därmed också mot förfettningen.

Dela & kommentera comments 21

Vad är high fructose corn syrup och hur farligt är det?

Igår bloggade SvD:s Henrik Ennart om att EU snart kommer att ta bort sina gräns för produktion av det som i USA kallas för high fructose corn syrup (HFCS)Nu kommer värstingsockret. Gränsen har länge legat på fem procent av den totala sockertillverkningen för att skydda Europas betodlare. Vanligt vitt socker, sackaros, kommer ju från sockerbetor, medan HFCS framställs genom att industrin bryter ner exempelvis majsstärkelse till glukos och sedan omvandlar en del av glukosen till fruktos.

Med anledning av Ennarts inlägg har Aftonbladet en artikel: Värstingsocker kan bli vanligare i EU. Expressen en annan: Nu når amerikanska fetmasockret Europa. En läsare har frågor kring artikeln på aftonbladet.se:

Fråga: Att kalla High Fructose Corn Syrup för Isoglukos är väl vilseledande eller? Det är ju inte glukos, utan fruktos. 

Svar: Jag tror isoglukos är fel benämning. Inom EU kallas HFCS för glukos-fruktossirap eller fruktos-glukossirap. Vilket som står först beror av vilken sockerart som dominerar i sirapen. Den kan också kallas isoglukos, men det är inte den officiella benämningen. Läs mer här: www.eufic.org/jpage/en/page/FAQ/faqid/glucose-fructose-syrup. När jag här läst exempelvis innehållsförteckningen för smågodis står det ofta glukos-fruktossirap.

Är fruktos-glukossirap värre än vanligt socker?

Fråga: Har Livsmedelsverket rätt när de i Aftonbladet påstår följande: ”Men i sig är inte isoglukos värre än vanligt socker, men socker bör vi inte få i oss för mycket av, säger Anna-Karin Lindroos, dietist på Livsmedelsverket”.

Svar: Om fruktos-glukossirapen innehåller 55 procent fruktos, har ju det en högre andel fruktos i sig. Samtidigt smakar det  sötare när sockerarterna är uppdelade. I sackaros, vitt socker, sitter fruktos och glukos ihop till en och samma molekyl. Det ger en mindre söt smak. I fruktos-glukossirap förekommer fruktos som enskild molekyl och den smakar mycket sötare än glukos. Därför går det att uppnå samma söta smak med mindre socker. Du kan jämföra med om du äter en sockerbit eller flytande honung. Flytande honung innehåller mycket fritt fruktos.

Å andra sidan är det billigare att framställa fruktos-glukossirap. Därför ökar risken att livsmedelsindustrin slentrianmässigt slänger i socker för att förhöja smaken på sina livsmedel. Det kostar dem ingenting. Dessutom är det ett försäljningstrick. Sockret triggar vårt belöningssystem och så gillar vi deras produkter. När vi äter allt detta socker, trubbas belöningssystemet av och vi känner inte lägre den otroligt söta smaken. För att fortsätta uppnå samma effekt på våra hjärnor, behöver industrin ha i än mer socker. Så är vi inne i en  ond spiral. Den som slutar äta socker i ett par månader och sedan smakar på exempelvis en pinnglass fattar hur långt vi redan har kommit.

SAMMANFATTNING: Nej, fruktos-glukossirap (som det egentligen heter) är inte speciellt mycket värre än sackaros. Däremot är det mycket billigare och då ökar risken för att vi ska äta mer socker än vad vi redan gör.

Dela & kommentera comments 31

Inflammationsdrivande mat kopplas till depression

Idag skriver SvD om en studie som är gjord inom ramen för den så kallade Nurses’ Health Study och som kopplar en viss form av kost till en ökad risk för depression: Inflammationsdrivande mat kopplas till depression | SvD. I studien har Harvardforskare  klumpat ihop sockrade drycker, vitt mjöl, rött kött och margarin; de som åt mest av detta löpte 29 till 41 procent större risk att drabbas av depression än de som åt mat som var mindre inflammationsdrivande.

Kopplingar mellan rött kött och ohälsa är svajiga

Sådana här vetenskapliga studier tycker jag ganska illa om. De kan bli direkt missvisande. Jag har tidigare kritiserat de svajiga kopplingar som forskare har hittat mellan rött kött och sjukdom: Hur farligt är rött kött för hjärtat?. Här klumpar de ihop det röda köttet med socker och vitt mjöl, och så framstår köttet som farligt. När forskare har studerat kopplingarna mellan rött kött och sjukdom i Asien verkar det vara direkt nyttigt för hjärtat: Meat intake and cause-specific mortality: a pooled analysis of Asian prospective cohort studies. Att rött kött är farligt i amerikanska studier tror jag kan bero på att man äter köttet på diverse snabbmatsrestaurainger och då slinker det ner med både vitt bröd, pommes och läsk.

Att kött bra för hälsan tyder även denna studie på: Diets with high or low protein content and glycemic index for weight-loss maintenance. Den visar att de som får äta mer protein har lättare att hålla vikten, vilket är ett gott tecken. Det är en randomiserad kontrollerad prövning och sådana har mycket större bevisvärde än epidemiologiska studier som Nurses’ Health Study.

Att ett högt intag av socker och vitt mjöl orsakar depression, tror jag däremot på. Det finns biokemiska mekanismer som förklara hur det hänger ihop. Läs mer här: Hjärnan, depression och höga blodsocker. Och här ett inlägg om hur höga blodsocker är kopplat till ett sämre minne: Ju sötare blod du har – desto sämre verkar minnet bli.

Dela & kommentera comments 17

Allvarligt Rössner – kostdebatten räddar liv och alla måste få delta

Idag påstår Stefan Rössner på DN debatt att kostdebatten är meningslös: ”Vi måste ta en paus i den meningslösa kostdebatten” – DN.SE. Jag vet att det finns en och annan person som inte riktigt håller med honom. För dem har kostdebatten förändrat livet, exempelvis personer som har typ 2-diabetes eller svåra IBS-magsmärtor. I Ett sötare blod kan du  läsa om Kennet som efter sin femte hjärtinfarkt knappt orkade hämta tidningen i brevlådan. När han la om till en strikt lågkolhydratdiet förändrades livet. Han kunde sluta med sina insulinsprutor och ta bort läkemedel mot blodtryck och blodfetter. Hans värden är ändå bra. På somrarna åker han numera långa turer runt Sverige med sin motorcykel.

Viktigare att sänka blodsockret än att gå ner i vikt

Problemet med Rössner är att han enbart bryr sig om vikten. Men det är inte fettet på kroppen som är farligt. Att bukfetma är farligt beror på att det är förknippat med höga blodsocker och höga insulinnivåer i kroppen. Det rubbar en rad känsliga system. Exempelvis börjar immunförsvaret löpa amok och insulin triggar igång kroppens tillväxtsystem. Det senare kan elda på cancerceller.

Vikten är alltså inte allt. Väldigt många personer går ner i vikt om de lyckas hålla sig till en strikt lågkolhydratdiet. Men absolut inte alla. De får ändå andra hälsofördelar. Forskning visar att lågkolhydratdieter sänker blodsockret effektivare. Det slår exempelvis SBU fast i rapporten ”Mat vid fetma”. Dessutom lugnar sig magen. Enligt de fem magexperter som jag har intervjuat för Ett sötare blod beror detta på att tarmfloran lugnar sig när den inte göds med socker. Andra personer blir mycket piggare när blodsockret lägger sig på en jämnare nivå.

Alla som är berörda av debatten måste få delta

I debattartikeln, publicerad på svenska i en svensk dagstidning, skriver Rössner att han tycker att kostdebatten borde föras på engelska i internationella tidskrifter. Han beskriver LCHF-debatten som en lokal ankdamm. Jag kan tänka att det är viktigt att de typ 2-diabetiker som inte har någon vetenskaplig skolning, men som ändå vill påpeka hur deras liv har förändrats av en strikt lågkolhydratdiet, också får delta i debatten. Varför ska debatten flyttas från dem som den berör? Det är lite farligt när läkare vill fjärma sig från sina patienter. Speciellt när patienternas upplevelser inte stämmer med läkarens förväntningar.

Jag tycker att vi ska fortsätta den meningsfulla kostdebatten.

Dela & kommentera comments 28