Nya forskningsrön

Intressanta nyheter från Australien. Deras Commonwealth Scientific and Industrial Research Organisation (CSIRO) beskriver hur forskare nu har hittat en ny banbrytande kost för personer med diabetes. I jämförelse med den traditionella lågfettkosten hade den nya följade effekter:

1. Behovet av medicinering minskade mer. Vissa kunde helt sluta med sina mediciner.

2. Blodsockret låg mer stabilt under dagen.

3. Det goda HDL-kolesterolet gick up mer.

4. Ingen skillnad på det onda LDL-kolesterolet.

Gissa hur kosten var komponerad? Du hittar rätt svar här: Improved diabetes control with new diet – CSIRO. 

Déjà vu.

Vid diabetes kan ju njurar och ögon ta allvarlig skada av det höga blodsocker som sjukdomen orsakar. Samtidigt har forskare länge vetat att vissa personer verkar ha ett genetiskt skydd mot detta. För några år sedan skrev jag om ett projekt på KI där forskare letade efter skyddande genvarianter: Diabetes – en genetisk gåta bakom skadade njurar.

Nu på morgonen snubblade jag över en pressrelease från Finland de verkar ha identifierat en skyddande gen: Researchers discover a genetic mutation that prevents diabetes complications | EurekAlert! Science News.

Det intressanta är att vitamin B1, även kallat tiamin, tycks vara inblandat. Varje gen innehåller en kod för hur ett protein ska se ut. Från den gen som forskarna hittade bildas ett protein som transporterar vitamin B1 in till cellerna. Det kan alltså vara så att mer vitamin B1 i cellerna skyddar mot njur- och ögonskador. Vitamin B1 behövs i ämnesomsättningen av kolhydrater.

Intressant, tyckte jag.

Ofta pratar vi om övervikt som något sjukligt och farligt. Att ha normal vikt tar vi som en garanti för hälsa. Men det är att förenkla verkligheten. Nyligen skrev jag en krönika om detta i tidningen Matkärlek. Många med övervikt är fullt friska, medan många med normalt vikt lider av både högt blodtryck och blodsocker. Det senare är tecken på metabolt syndrom – den sjukliga rubbning av ämnesomsättningen som kraftigt ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, cancer och demens.

BMI är ett dåligt mått på sjukdomsrisk

Nu visar ännu en studie att bmi är ett uselt mått på risk för hjärt-kärlsjukdom. Amerikanska forskare har granskat korrelationen mellan bmi och olika blodmarkörer för metabolt syndrom i amerikanska NHANES – en nationell studie där man återkommande kartlägger en representativ del av befolkningen, runt 40 000 vuxna individer. Så här blev resultaten:

– Nästan hälften av alla med övervikt är fullt friska.

– Närmare en tredjedel av alla med fetma är friska.

– En tredjedel av alla med normal vikt har metabolt syndrom.

SLUTSATS. Det är dags att vi slutar stirra oss blinda på vågen. Nyckeln till hälsa finns i en frisk ämnesomsättning och den kan vi endast kartlägga genom att ta blodprover.

Läs mer om studien här: Don’t use body mass index to determine whether people are healthy: BMI incorrectly categorizes millions of ’obese’ people as unhealthy, according to research — ScienceDaily.

Mänsklighetens allt sötare blod är inte bra för någon del av kroppen. Det förstör njurar och ögon, men även hjärnan. I Ett sötare blod kan du läsa om de starka kopplingar som finns mellan ett högt blodsocker, typ 2-diabetes och demens. Nu visar en ny genomgång av forskningen på området att typ 2-diabetes ökar risken för demens med 60 procent: Type 2 Diabetes as a Risk Factor for Dementia in Women Compared With Men: A Pooled Analysis of 2.3 Million People Comprising More Than 100,000 Cases of Dementis.

Här är tidigare inlägg om detta: Ett sött blod återigen kopplat till demens, Kosten kan ge effekt på risken för demens, Högt blodsocker kan direkt orsaka demens, New Scientist: Är alzheimer och diabetes samma sjukdom?, Alzheimers sjukdom: kopplat till skador i hjärnans blodkärl och Högt blodsocker ökar risken för demens

Nästa gång du är sugen på bullar, kakor, läsk, tårta eller något annat sött – tänk på din hjärna. Tänk på att blodkärlen där ska försörja nervcellerna med syre och näring under hela ditt liv. Var rädd om dem!

Under lång tid har forskare försökt transplantera celler som producerar insulin till personer med typ 1-diabetes. Nu har de tagit ett stort steg på vägen. Genom att kapsla in cellerna i ett material från brunalger har de lyckats skydda dem från att brytas ner av immunförsvaret. 

Innan jag började granska det här med kosten, följde jag som journalist utvecklingen inom bioteknik och nanoteknik. En intressant sak jag skrev om var forskare som försökte stänga in celler som producerar insulin i ett slags nanokapsel. Målet var att kunna transplantera insulinproducerande celler till personer med typ 1-diabetes, så att de slipper ta alla dessa sprutor. Om cellerna transplanteras fria attackerar och förstör immunförsvaret dem, men den lilla nanokapseln skulle skydda mot detta. Den skulle se ut ungefär som en innebandyboll, med hål som var tillräckligt stora för att insulin och glukos skulle kunna passera fritt, men tillräckligt små för att hålla immuncellerna borta.

Material från brunalger ledde till genombrott

Under lång tid har man jobbat på att förbättra den där kapseln. Det har dock bildats ärrvävnad kring den som täpper till hålen och bildar som en mur mellan de insulinproducerande cellerna och blodbanan. Nu har dock forskare gjort ett stort genombrott. Medical News Today skriver om det: Diabetes breakthrough: encapsulated pancreas cells could end injections – Medical News Today

De har optimerat ett material från brunalger, som verkar hämma ärrbildningen. När forskarna transplanterade nanokapslarna (som syns på bilden ovan) till möss och primaters maghåla fungerade de under sex månader.

Att gå från primater till människor är ett stort steg. Om dessa nanokapslar ska bytas ut var sjätte månad måste de också vara lätta att transplantera. Det finns säkert mycket utvecklingsarbete kvar att göra, men detta är ändå ett stort steg framåt. Tittar då och då in på Peter Jidhes instagram, där han visar varenda spruta han tar. Då tänker jag på alla dessa barn som tar lika många sprutor. Håll tummarna för att denna teknik fungerar lika väl i människor som i primater, och att den visar sig vara helt fri från biverkningar!

Kostfonden satsar också på typ 1-diabetes nu – med målet att finansiera en studie som utforskar hur kosten kan användas för att stabilisera blodsockret på en låg och jämn nivå. Läs mer här: Kost vid typ 1-diabetes – ett eftersatt område.

I somras beslöt man i San Francisco all reklam för läsk måste innehålla en varningstext om att tillsatt socker kan bidra till fetma, typ 2-diabetes och karies. Nu har amerikanska forskare visat att sådana varningstexter faktiskt kan hjälpa:  Health warning labels may deter parents from purchasing sugar-sweetened beverages for kids | EurekAlert! Science News.

De genomförde ett försök online. Närmare 2400 föräldrar fick välja vilken dryck de skulle ”köpa” till sitt barn. Om föräldrarna fick se en varningstext (som alternativ B-E i bilden ovan) köpte 40 procent sötad dryck till sitt barn. I kontrollgruppen  – som inte fick se någon varningstext – valde 60 procent sötad dryck. Bland de som fick mängden kalorier angivet (alternativ A ovan) valde 50 procent sötad dryck.

Intressant är också att alla föräldrar – oavsett utbildningsnivå och bakgrund – oftare avstod sötad dryck om de bar en varningstext.

Ännu ett argument alltså för att i alla fall märka ut mängden tillsatt socker i maten, som två riksdagsledamöter nu föreslår.

Socker driver bröstcancer – i alla fall hos möss. Forskare vid MD Anderson Cancer Center i USA har låtit möss äta samma mängd socker som många i västvärlden dagligen får i sig. Det orsakade en högre risk för bröstcancer, dessutom fick mössen oftare metastaser i lungorna. 

Här är pressmeddelandet från MD Anderson Cancer Center: Sugar in Western diets increases risk for breast cancer tumors and metastasis | MD Anderson Cancer Center. I studien jämförde forskarna en sockerrik kost med en kost som istället innehöll stärkelse.* Den sockerrika kosten var mer cancerdrivande: fler möss fick cancer, tumörerna blev större och spred sig oftare till lungorna.

Möss är inte människor

Nu är det viktigt att betona att möss inte är människor. Till exempel påverkar inte sockermängden mössens vikt, vilket socker tydligt gör hos människor. Men studien är ännu ett tecken på att sambandet mellan socker och cancer borde undersökas mycket noggrannare hos människor. Antalet fall av bröstcancer har ökat ordentligt de senaste åren och rådet att vi ska dra ner på fettet och hellre äta socker kan vara en delförklaring.

Brittiska The Telegraph skriver om studien: Sugar found in ketchup and Coke linked to breast cancer.

*Läs mer om skillnaden mellan socker och stärkelse i Det sötaste vi har. Det vita sockret består av sockerarterna fruktos och glukos, medan stärkelse endast består av glukos. Sannolikt är fruktos i stora doser skadligt för kroppen.

Idag skrivar Andreas Eenfeldt på kostdoktorn.se om en pilotstudie där forskare har undersökt effekten av en strikt lågkolhydratkost på blodsocker, nedsatt glukostolerans och levervärden: A pilot study to explore the role of a low- carbohydrate intervention to improve GGT levels and HbA1c.

– 17 centimeter runt midjan och fick normalt blodsocker

I studien ingick 69 personer som fick följa en strikt lågkolhydratkost under minst tre månader. Forskarna exemplifierar vad som hände i studien genom att beskriva ett enskilt fall, en 55-årig kvinna som hade typ 2-diabetes. Hennes blodsocker var högt och hon hade en förfettning av levern. Efter tre månader hade hon gått ner 7,9 kg och redan då hade hennes levervärden blivit normala. Efter 6 månader hade hon gått ner 9,9 kg och hade ett blodsocker som en frisk människa, trots att hon hade slutat med blodsockersänkande medicinering. När hon blev tillfrågad hur hon kände sig blev svaret: ”toppen, 10 år yngre.”

Kliniken sparade 260 000 kr per år

Tänk vad kostomläggningen har betytt för denna kvinna. Att hennes levervärden och blodsocker har blivit normala betyder att hon sannolikt kommer att få leva ett både längre och friskare liv.

Men det var inte bara studiedeltagarna som tjänade på kostomläggningen. Forskarna har räknat ut vad kliniken sparade på att rekommendera en lågkolhydrakost till personer med prediabetes och diabetes. Deltagarna förbättrade både blodsocker och blodtryck, vilket ledde till att läkarna kunde minska förskrivningen av olika läkemedel. De uppskattar att kliniken sparade ungefär 260 000 kronor per år på detta.

260 000 kronor per år. Det är en halvtidstjänst för en sjuksköterska.

Landstingspolitiker och tjänsteman borde ta tag i lågkolhydrakosten och finansiera bättre forskning. Precis som alla andra studier på området är denna studie alldeles för liten och för dåligt genomförd för att kunna ligga till grund för nationella behandlingsrekommendationer. En klinisk prövning som kan förändra vårdens rekommendationer kostar tiotals miljoner kronor att genomföra, men ingenstans i det svenska forskningssystemet finns sådana summor att söka. Därför måste politikerna agera. En investering i bättre forskning kan generera de mångdubbla tillbaka i form av sparade vårdkostnader. Läs mer här: Kostbehandlingar kan spara miljoner i diabetesvården.

Det är ett moment 22. Jag hoppas att Kostfonden ska kunna hjälpa till att bryta det. Bli månadsgivare till oss om du också vill att se en förändring.

Antalet nya amerikanska fall av diabetes sjönk med 20 procent från 2008 till 2014. Kanske är diabetesepidemin på väg att vända? New York Times rapporterar: New Diabetes Cases, at Long Last, Begin to Fall in the United States – The New York Times. En bidragande orsak är sannolikt att konsumtionen av läsk har sjunkit.

Det populärvetenskapliga magasinet New Scientist skriver nu om varför en extrem lågkolhydratkost, en så kallad ketogen kost, hjälper mot epilepsi: How high-fat ketogenic diet acts on the brain to help epilepsy | New Scientist. Ett kapitel i Det sötaste vi har handlar om barn, hjärnan och kosten. Där kan du läsa om de många hypoteser som kan förklara varför hjärnan lugnas av en strikt lågkolhydratkost. En del forskare menar till exempel att ämnesomsättningen styrs om så att mer GABA formas, en substans som dämpar nervcellernas aktivitet.

New Scientist berättar att forskare nu menar att en speciell fettsyra, kaprinsyra, hämmar anfallen. Kaprinsyra formas när kroppen börjar bränna fett istället för kolhydrater. Citat:

”Now laboratory tests using frog cells have shown that decanoic acid directly binds to a molecule that is found on the surface of brain cells and is known to be involved in spreading electrical impulses between different neurons. When decanoic acid binds to it, it reduces the flow of electrical current into the cell via this molecule. “It reduces the chance of a neuron firing,” says Robin Williams of Royal Holloway, University of London.”

Det finns rikligt med kaprinsyra i bland annat kokosfett. Forskare ska nu undersöka om personer med epilepsi kan bli hjälpta av ett tillskott av kaprinsyra i kosten. För att få effekt på sjukdomen äter vissa barn idag en väldigt extrem lågkolhydratkost där 75-90 procent av energin kommer från fett. En del tappar håret eftersom kosten blir enformig och näringsfattig. Med ett tillskott av kaprinsyra kan det finns mer utrymme att äta grönsaker och annan mat som innehåller andra vitaminer i än de som finns i fettrik mat.