Läsares berättelser

Nyligen fick jag mejlet nedan från en läsare. På ett vis väldigt glädjande, på ett annat vis väldigt sorgligt.

”Jag har ett stillasittande arbete. Jag har varit överviktig och ökat i vikt varje år de senaste tjugofem åren. Jag har ätit lightprodukter och till och med bantat med bara kolhydrater! Som faktiskt var inne ett tag. Jag har alltid varit hungrig och kämpat mot mitt sötsug. Med övervikt följer också det förakt som smala människor känner för feta… vi är ju frossande monster utan självbehärskning och borde lära oss att äta mindre och röra oss mer.

2005 fick jag inflammation i en fot och jag har gått med kryckor periodvis och ätit värktabletter varje dag, full pott sedan dess, både med och utan recept. Våren 2013 kom en inflammation i ett knä, dessutom värk i princip i hela kroppen.

Sköterska föreslog gastric bypass

Jag försökte att dra ner på kolhydraterna för något år sedan, när jag läst om Annika Dahlqvist. Men jag vågade inte fortsätta efter allt motstånd som fanns; läkares och dietisters varningar för hjärtinfarkt. Jag var till företagshälsan och under det första besöket föreslog sköterskan att jag skulle göra en gastric bypass operation! Jag grät på vägen hem, men det motstånd jag kände inför att göra mig själv till en patient segrade. Jag gick aldrig mer dit.

Samma sköterska fortsätter nu sprida sin övertygelse med skrönor om att människor får akut höjt kolesterol och blir inlagda på sjukhus och att ” en del människor inte tål fett”. Det är helt vedervärdigt att yrkesmänniskor vägrar ta in ny kunskap. Efter att ha läst din bok och sett dig hålla föredrag på Kunskapskanalen, insåg jag helt enkelt det logiska i resonemanget och jag blev trygg.

Bara två värktabletter sedan 25 december

Jag började dra ner på kolhydrater i höstas, i kombination med att aldrig sitta på en stol längre än tjugo minuter utan att kliva upp och gå en vända (använder äggklocka). Sedan den 25 december äter jag strikt lchf och jag har bara ätit två värktabletter (efter väldigt långa dagar på benen med fel skor.) Jag är mätt för första gången i mitt vuxna liv! Jag kan inte beskriva hur befriande det är! Min ångest över mat är borta. Det försvinner någon cm runt mätställena varje vecka.”

Igår var det helt fullsatt på Krokodil i Piteå. En mycket mysig lokal. Tidningen hade en enormt snabb reporter. Klockan halv nio på kvällen försvann hon och i morse gick detta att läsa: Sockrets faror slår hål på fettmyten – Piteå-Tidningen.

Det är så fantastiskt att vara ute och träffa alla er läsare. Och varje gång är det någon som tar ordet och berättar om sina hälsovinster. Igår var det en man med typ 2-diabetes som nu hade provat en strikt lågkolhydratdiet i några veckor. Blodsockret hade sjunkit från riktigt farliga nivåer, till normala nivåer. Han hade halverat sitt behov av insulin och numera somnade han inte framför TV:n på kvällarna. När blodsockret går ner, blir man piggare.

Här kommer ännu en härlig berättelse från en läsare. Hennes sedan länge överviktiga man, 65 år, led av diabetes, hjärtsvikt, gikt och psoriasis. Vågen stod på 147 kilogram när familjen ställde om till en strikt lågkolhydratdiet. Idag, tre och ett halvt år senare, väger mannen 85 kilogram. Så här skriver hon:

”I början orkade min man knappt gå mer än några hundra meter men han har tränat upp sig så nu promenerar han 1 till 1,5 timme före frukost och sen cyklar han flera mil varje dag.”

Min kommentar: Det är många som plötsligt orkar motionera när de lägger om kosten. Orsaken är att när blodsockret går ner, dämpas den inflammation som personer med typ 2-diabetes har i kroppen. Det går att likna vid att ständigt vara förkyld. Få personer orkar träna när de är förkylda. En kostomläggning som leder till lägre blodsocker, ger också snabbt mer energi. I det här fallet har effekten inte låtit vänta på sig. Så här skriver läsaren om sin man:

”Han har slutat med nästan alla mediciner. Han räknar med att innan årets slut ska han inte ha några mediciner kvar. Så frisk har han blivit. Som en extra bonus har även vår son gått ner 25 kg, som han vägde för mycket, och även jag har tappat 7 kg.”

Tackade nej till gastric bypass

Sonen, 28 år, blev inspirerad av sin far. Han mår idag mycket bättre och har bland annat blivit av med en oförklarlig andnöd. Läsaren fortsätter:

”På vårdcentralen tycker de att det är en riktig solskenshistoria. Jag skulle så gärna vilja att fler fick veta hur man kan äta sig frisk på riktig mat och må bra under tiden också och att hela familjen i princip kan äta samma mat.”

Mannen blev erbjuden en gastric bypass för 5-6 år sedan. Men han tackade nej.

”Min man säger ofta att han har gjort sin egen ”gastric by pass” men utan kniv.”

Önskar alla läsare en trevlig helg! Vill du läsa mer om gikt kan du göra det här: Har du gikt? Undvik vitt socker, honung och fruktjuice

En läsare, Hasse Enarsson, har mejlat sin berättelse. Efter att ha läst Ett sötare blod la han om kosten den 1 juli i år. Till en början var det lite svårt att följa dieten för sonsonen var på besök. Han fick välja meny och då blev det en del hamburgare, pasta och pizza. Men sedan dess har Hasse Enarsson tappat nio kilogram. Så här skriver han:

”Jag hade ett samtal med min kardiolog för 3 veckor sedan. Alla värden kanon. Vi hade också en diskussion om dieten. Jag har konsekvent undvikit bröd och potatis, ris och pasta och ersatt med avokado, squash, aubergine, vitkål i en blandning av majonnäs och yoghurt, tomater och lök med mera. Vi äter också mer av blomkål och broccoli. Eftersom jag är nybörjare med denna diet så utökas det gröna innehållet kontinuerligt. Kort sagt: jag äter mycket mer grönt nu än tidigare.

Jag har fått rådet av min hjärtläkare att fortsätta på den inslagna vägen. Jag har arytmi och hjärtsvikt.”

Hasse Enarsson berättar också att han har upptäckt att han står sig mycket längre på frukosten nuförtiden. Den består av ägg och bacon och en sked oraffinerad kokosolja. Först vid 16-tiden blir han hungrig igen. Hans kardiolog läser nu Ett sötare blod. Det ska bli spännande att se vad han säger.

Gikt är en av de sjukdomar som ofta följer med bukfetma. Kristaller av urinsyra faller ut i lederna. När immunförsvaret reagerar på dessa kommer smärtan. Sjukdomen kommer i skov och kan vara väldigt jobbig.

En väns man drabbades för något år sedan av gikt. De vanligaste råden till personer med gikt är att de ska ta det försiktigt med skaldjur och kött. Men modern biokemi visar att det finns en annan viktig sak att undvika: fruktos. Denna sockerart finns framförallt i vitt socker, sackaros, och i honung. Dessutom finns det rikliga mängder fruktos i fruktjuice och till viss del också i frukt.

Urinsyra bildas när levern måste ta hand om fruktos

Fruktos är en dålig energikälla för kroppens celler. Därför måste levern ta hand om nästan all fruktos som du äter. När levercellera tar upp fruktos från blodet, bildas det urinsyra. Många vetenskapliga studier visar att personer som dricker bland annat fruktjuice eller läsk får högre halter urinsyra i sitt blod. Det står lite om detta i Ett sötare blod.

Min vän och hennes man lever ett hälsosamt liv; de äter massor av grönsaker, bönor och fisk. Men de har druckit galet mycket fruktjuice. Min vän gillar också att baka. När giktattackerna i februari kom slag i slag, tyckte jag att de i alla fall borde pröva att utesluta fruktos från maten i några månader. De hade allt att vinna, inget att förlora. Giktattacker är ganska jobbig saker.

Bara två skov av gikt – båda kopplade till socker

De slutade att dricka fruktjuice och äta vitt socker. De drog också ner på mängden frukt och på snabba kolhydrater. Sedan dess har giktattackerna lyst med sin frånvaro, utom vid två tillfällen. Båda dessa är klockrent kopplade till socker. Den ena gången var när det bakades kakor med honung i (det innehåller ofta mer fruktos än vitt socker). Den andra gången var när de åt sötsaker under en semester. Men båda gångerna var anfallet ganska milt.

Alla med gikt borde få råd att ta bort fruktos ur sin kost

Att fruktos leder till höga urinsyrahalter i blodet är vetenskapligt belagt bortom all tvivel. Forskare känner dessutom till den exakta biokemiska mekanismen. Därför är det svårt att förstå varför personer med gikt inte får rådet att i alla fall prova att undvika denna sockerart. Men jag tror att det har att göra med att behandlingen saknar kommersiellt intresse. Det är nästan bara information från läkemedelsbolag som når ut till allmänläkare. Fortbildningen inom vården är annars i princip obefintlig. Känner du någon med gikt – tipsa dem om detta. Att undvika socker, honung och fruktjuice är absolut inte skadligt. Hjälper det, är vinsten stor för den som ofta har smärtande leder. Hjälper det inte, är det bara att fortsätta att äta som tidigare.

Om du trycker på gillaknappen här nedan, kommer det här inlägget att hamna högre upp när någon söker på ordet ”gikt” på internet. Då ökar du chanserna att personen ska få reda på detta.

Läs mer i Läkartidningen: Fruktos ökar risken för gikt

Alldeles nyligen mejlade en läsare, 53-årige Oskar W. Kristensen från Norge, och berättade att placken på insidan av hans blodådror har blivit tunnare. Han har ingen annan förklaring än att han har lagt om kosten till en lågkolhydratdiet. Här är hans berättelse.

Halspulsådern förkalkad

År 1995 fick Oskar W. Kristensen en stroke. Detta ledde till att han förlorade en del av det högra synfältet på båda ögonen och till att koncentrationsförmågan blev sämre. I november 2011 kom sedan återigen symptom på att allt inte stod rätt till i blodkärlen. Känseln i höger hand försvann och han fick problem med att skära köttet på sin tallrik. Läkaren lät undersöka hans halspulsåder med hjälp av ultraljud. Att känseln i en arm försvinner är ett tecken på att kärlen är åderförkalkade och att hjärnan inte får det syre som den behöver. Det visade sig att det fanns ett lager av plack som var cirka 2,5 millimeter tjockt på insidan av halspulsådern.

Ville inte ta mediciner

Läkaren skrev direkt ut kolesterolsänkande statiner eftersom han kolesterolnivåer låg långt över vårdens gränsvärden. Men dessa ville inte Oskar W. Kristensen ta. Redan 2007 hade han börjat skärpa till sitt levnadsmönster. Då vägde han 85 kg. Han började gå upp till en liten fjälltopp på 434 meter i närheten av bostaden. Konditionen blev allt bättre och snart valde han en ännu högre topp, Haldde, på 905 meter. Detta ledde till att han gick ner till 77 kg. Här ser du den vackra utsikt han möttes av:

I februari 2011 la Oskar W. Kristensen sedan om till en LCHF-diet. Den hade han ätit under sju månader när armen började domna. Istället för att ta de kolesterolsänkande läkemedlen, som läkaren ville, fortsatte han att äta enligt LCHF-modellen och gick ner ytterligare fem kg. Nu, 1,5 år senare, har tjockleken på placken i blodådrorna alltså krympt till 1 millimeter. Här är läkarens skiss:

Under den tid som placken har minskat i storlek har hans onda LDL-kolesterol legat högt, runt 7 mmol/L. Det är väldigt långt över de 2,5-3 mmol/L som vården rekommenderar. Men det goda HDL-kolesterolet har också legat högt, 2,4 mmol/L (bör ligga över 1 mmol/L). Det är ett gott tecken på hälsa. Kvoten LDL/HDL-kvot ligger runt 2,8, som är okej. Så här har hans blodvärden pendlat:

Du kan se på långtidblodsockret, HbA1c, att det har sjunkit på LCHF-dieten. Alldeles nyligen publicerade jag en nyhet där forskare har förklarat varför höga blodsocker eldar på åderförkalkningen. När blodsockret stiger kommer immunceller släppa ut ämnen som får nya immunceller att mogna fram i benmärgen. Dessa far ut i blodet och gör åderförkalkningen värre. Här kan du läsa om det: Genombrott: hur höga blodsocker kan driva åderförkalkning

Att insidan på Oskar W. Kristensens blodådror har läkt på en LCHF-diet kan givetvis vara en ren slump. Samtidigt finns en studie som visar att åderförkalkningen i halspulsådern kan minska av en lågkolhydratdiet: Dietary Intervention to Reverse Carotid Atherosclerosis

Oskar W. Kristensens historia och alla andra berättelser som idag finns kring hur en lågkolhydratdiet kan läka kroppen, borde göra forskare nyfikna. Det är inte homeopati, utan det finns fullt logiska biokemiska förklaringar till varför det kan ha effekt. Galet mycket forskning visar att det är farligt att ha höga blodsocker och höga insulinnivåer i blodet. Men av någon anledning har många läkare och forskare totalt gått vilse bland pillerburkarna. De har bestämt att dessa problem måste behandlas med läkemedel. I en stor vetenskaplig studie som heter ACCORD TRIAL pressade de ner blodsockret så mycket de kunde genom att hårdmedicinera. Studien fick avbrytas i förtid eftersom fler patienter dog i den hårdbehandlade gruppen: Effects of Intensive Glucose Lowering inte Type 2 Diabetes

Många forskares sorgliga slutsats av den här studien är att det inte går att förebygga hjärtinfarkt genom att sänka blodsockret ordentligt. Slutsatsen borde istället vara: det går inte att sänka blodsockret på ett bra sätt med hjälp av läkemedel. Många diabetiker kan vittna om att blodsockret pendlar upp och ner, trots alla piller och insulinsprutor.

Lågkolhydratdiet kan ta ner blodsockret utan att skada kroppen

Det är en biokemisk självklarhet att det går att sänka blodsockret och insulinnivåerna genom att äta mindre socker och stärkelse (som ju är uppbyggt av socker). Men forskare har aldrig på något rigoröst vis provat en lågkolhydratdiet som behandling mot död i hjärt- och kärlsjukdom. Jag är övertygad om att det skulle fungera mycket bättre än att hårdmedicinera. Oskar W. Kristensen kommer sannolikt att få leva ett längre liv tack vare sin kostomläggning. Hans läkare, som så många andra läkare, fokuserad helt på kolesterolet. I Ett sötare blod kan du läsa historien om hur det gick till när man på 1950-talet bestämde att kolesterolnivåerna i blodet skulle vara det viktigaste måttet på hälsa. Det beslutet var aldrig vetenskapligt grundat. Det var ett rent antagande och forskarvärlden är fortfarande som förblindad av detta beslut. Oskar W. Kristensen hade skyhöga kolesterolvärden. Men det spelade ingen roll. Hans plack har ändå näst intill försvunnit.

SLUTKNORR: Det här inlägget har jag planerat en tid. Dagen till ära har man tydligen ett larm kring LCHF och höga kolesterol i vårt grannland: Ny kolesterolpanik i Norge.

Nyligen fick jag mejlet nedan från en läsare. Hon är 56 år gammal och har inte haft mens på sju år. Men efter kostomläggning till lågkolhydratdiet kom den plötsligt tillbaka. Detta är ingenting som jag personligen har läst om (se mitt svar nedan). Men jag vet ju att ni alla bloggläsare kan mycket. Är det någon av er som har hört talas om något liknande? Här är mejlet:

”Jag äter LCHF sen sju veckor tillbaka och mår jättebra av det! Mina ständiga magbesvär (med ont i magen mer eller mindre jämt, förstoppning, spänd svullen mage mm) försvann dag två! Bara det fick mig att fortsätta. Har gått ner fyra-fem kilo (till 60) och det som verkar ha försvunnit är fettet runt magen. Det får mig också att fortsätta! Jag äter inte överdrivet mycket fett men mycket mer än tidigare och är angelägen om att inte äta socker eller för mycket andra kolhydrater. Magen känns mjuk och mild, jag känner mig mer vital både fysiskt och psykiskt. Kände mig tidigare ofta väldigt låg, men också det har förändrats till det bättre. Bara bra alltså!

Det som dock har fått mig att fundera är att mina bröst för ca tio dagar sedan började ömma och kännas större. Kände mig som på den tiden jag hade mens eller till och med som när jag väntade barn. Och nu i helgen fick jag till min stora förvåning mens! För första gången på sju år. Det verkar hända saker med östrogenet i kroppen, kanske är det det som gör att jag känner mig så vital, att magen fungerar så bra och att bukfettet smälter bort. Men är det bra? Jag äter östrogen mot mina klimakteriebesvär och har nu precis minskat dosen till hälften. Men känner mig så klart lite fundersam över vad det är som händer i kroppen och om jag borde gå till min gynekolog. Har du hört talas om något liknande?”

Mitt svar:

”Vad roligt att du mår bättre! Jag kan inte tänka mig annat än att det är bra för dig att få bort bukfettet. Att du känner dig piggare är också ett tecken på att din kropp är mindre inflammerad.

Jag vet inte om lågkolhydratdiet kan påverka menstruationen. Det kan vara en ren slumpt. Samtidigt har du genom kosten sänkt insulinnivåerna i kroppen. Det kan påverka äggstockarna så att de producerar mindre manligt könshormon (se den del av Ett sötare blod som handlar om tillväxt och polycystiskt ovariesyndrom). Kanske kan det ha kickat igång mensen? Om jag var du skulle jag söka en gynekolog och fråga vad hon eller han tror.”

Är det någon annan läsare som har liknande erfarenheter?

En läsare mejlade nyligen och berättade att när han la om kosten sjönk det onda LDL-kolesterolet. Så här skriver han:

”Jag har precis varit på hälsokontroll. Det började för snart ett halvår sedan. Jag la om kosten och en av orsakerna var att jag hade läst din bok. I korthet byter jag ut potatis och andra kolhydrater mot grönsaker som kål, tomat, spenat och sallad. Jag äter fisk lite oftare än tidigare. I alla fall försöker jag att hålla mig nästan helt borta från kolhydrater. Ändå tycker jag att jag lever gott, äter grädde med bär, goda ostar, choklad och till och med en chokladboll ibland med lite mindre socker i.

Jag har inte diabetes eller så utan är fullt frisk. Det bara blev så att jag prövade att äta annorlunda och det kändes bra så jag fortsatte. Nu har jag minskat mitt LDL, det ”onda” kolesterolet från 4,07 till 3,57. Genom att äta mer fett. Jag har även minskat mitt midjemått och min vikt något men det har aldrig varit något mål eftersom jag ligger bra där. Även blodsockret var lägre än förra gången, från 6,62 till 5,43.

Men värdena spelar inte så stor roll. Jag har varit märkbart friskare och piggare. Eftersom jag jobbar hårt, har tre småbarn, stressar och blir väckt ofta på natten är detta viktigt. Det kan vara placebo eller en tillfällighet att jag inte har varit förkyld på ett halvår. Men jag tror inte det.”

Skicka in din berättelse

Ni läsare får gärna skicka in era berättelser så publicerar jag dem här på bloggen. Berätta hur du har lagt om kosten och hur det har påverkat dig. Du kan välja om du vill vara anonym. Skriv både vad som varit positivt och vad som varit negativt.  Jag samlar allt under kategorin ”Fina berättelser från läsare”, som ett litet bibliotek av erfarenheter! Mejladressen är:

Detta mejl kom nyligen från en läsare. Ännu en person med diabetes som har fått bukt med sitt blodsocker genom att dra ner på kolhydraterna. Trevlig fredagsläsning!

”Jag fick diagnosen typ 2-diabetes i december 2012 och blev rekommenderad av en kollega att läsa din bok. Min pappa fick diabetes för 20 år sedan och fick de råd som gällde vid den tiden. Han gick bort förra året efter sin tredje hjärtinfarkt. Jag har sett hur det kan gå med att undvika fett och äta mer kolhydrater.

Vår äldsta son är lite överviktig så vi bestämde oss i höstas att börja med en GI-liknande kost. Eftersom jag går på regelbundna läkarundersökningar, på grund av att jag har flygcertifikat, upptäcktes socker i urinen i september 2012. Vårdcentralen fick då ta mitt långtidssocker vilket visade på 79. Sedan gick jag ner 15 kilo till 80 kg (179 cm lång) och har idag i det närmaste normalvikt. I februari 2013 hade mitt långtidssocker sjunkit till 39. Jag springer eller träningscyklar minst 30 min per dag samt behöver endast ta en tablett metformin 500 mg. Jag kan definitivt bekräfta att ta bort kolhydrater, gå ner i vikt och röra på sig så har det haft mycket god effekt. Jag överväger dessutom att ta bort medicinen helt. Min syn har också förbättrats.

Min diabetessköterska har dessutom berättat för mig att metformin har andra goda effekter, förutom att sänka blodsockret. Senast i torsdags så frågade jag henne vilket belägg hon hade för det eftersom jag inte sett detta förut. Till min glädje så hittar jag i din bok på sidan 153, längst ner, detta påstående också. Hon hade hört samma sak av en läkare på MAS i Malmö.

En annan bra bok som jag läste och som har kommit ut under 2010 är en bok från några forskare på Karolinska Institutet som heter ”Diabetes”. Den var också modern och informativ.

Tack för en mycket bra bok som belyser kosten som en väg till självhjälp, innan det är för sent som det blev med min pappa!”

I dagarna har Landstinget i Kalmar län gett besked om följande: ”För den som är inlagd på något av länets tre sjukhus och önskar beställa strikt lågkolhydratkost med hänvisning till medicinska skäl så kommer det att kunna beställas som individuell kost”.

Detta svar fick Bo Frick efter att ha mejlat och klagat på den mat som hans fru serverades när hon nyligen låg inne för lårbensbrott. Hans fru har typ 1-diabetes och äter sedan fyra år tillbaka en strikt lågkolhydratdiet med max 25 gram kolhydrater per dag. Tack vare detta har hennes blodsockerkurvor blivit mycket stabilare. På bilden här nedan kan du se skillnaden mellan när hon äter enligt den rekommenderade tallriksmodellen (blå) och när hon äter LCHF (gul). Den röda kurvan är LCHF med en halv skiva fullkornsbröd till frukost.

När Bo Fricks fru alldeles nyligen bröt lårbenshalsen, fick hon glukosdropp på sjukhuset med insulin i. Så här beskriver Bo Frick vad som hände i sitt brev till landstinget: ”Efter operationen, när glykosdroppet är slut, är hennes blodsocker 22,3. Andra dagen med bara lite fil och vätska pendlar det mellan 18-20. När hon till slut kan börja äta lågkolhydratkost på tredje dagen ligger hon mellan 8-14. Inte optimalt men hyfsat med tanke på hur lite hon rör sig. Hon är snabbt uppe och går med kryckor efter operationen. Normalt går hon 5 km per dag”.

Ett normalt blodsocker ligger under 7,5 och 22,3 är alldeles för högt. Bo Frick försöker få sjukhuset att servera en lågkolhydratdiet till hans fru. Men det går inte. Istället tar han med kompletterande mat hemifrån. Han gör grönsaksstuvning med reducerad grädde, som hon kan äta istället för pasta, ris, potatis och mjölredda såser. (Vilken support – fantastiskt!)

Slipper lunginflammationer när hon äter LCHF

I mejlet till landstingsledningen beskriver Bo Frick vilka hälsovinster hans fru har fått på LCHF: ”Tidigare hade hon förkylningar och ett par lunginflammationer per år, fick sitta och sova i åtta veckor på grund av astma. Efter LCHF har hon bara haft en kort förkylning som hon blev frisk själv ifrån utan att behöva höja kortisonet. Förut om vi gick 5 km så sjönk hennes blodsocker 10 enheter. Nu med LCHF kan hon gå 5km och det sjunker en enhet. Hon känner verkligen att LCHF har ändrat hennes liv och hon har livskvalitet igen”.

Bo Frick avslutar sitt brev till Landstinget: ”Enligt socialstyrelsens nya kostråd för diabetiker sägs klart och tydligt att de diabetiker som väljer en strikt lågkolhydratkost ska få stöd och råd av sjukvården, samt uppföljning hur denna kost påverkar hälsan. Detta står fullt tydligt sidan 24 i socialstyrelsens nya riktlinjer. Varför är det då en omöjlighet att få denna kost på ett sjukhus i Kalmar län? Och Ni som ska ha Sveriges bästa sjukhusmat 2014? Vi kräver inte att alla diabetiker ska ha denna kost utan att den skall finnas att välja för de som så önskar. Vi vill bli friskare på ett sjukhus, inte sjukare. Tacksam för svar.”

”Möjliggör för patienten att själv komponera sin måltid”

Nu till svaret från Landstingen i Kalmar län: ”Vi beklagar att Ni inte är nöjda med den mat som Gun-Britt blev serverad vid vistelse på Västerviks Sjukhus. Vi följer Socialstyrelsens riktlinjer ”Näring för god vård och omsorg” vid planering av måltider på länets tre sjukhus. I dessa riktlinjer ingår inte strikta lågkolhydratkoster som Atkins eller LCHF. När det gäller strikt lågkolhydratkost som t ex LCHF-kost så rekommenderas den inte av Socialstyrelsen enligt pressmeddelande från Socialstyrelsen daterat 20111205. www.socialstyrelsen.se/nyheter/storrevariationikostradenisjukvarden

I skriften ”Kost vid diabetes – en vägledning till hälso- och sjukvården”, för vårdpersonal som ger råd om kost till personer med diabetes står det beskrivet på sid 24 både för- och nackdelar med strikt lågkolhydratkost vid diabetes och att det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma långsiktiga effekter och långsiktiga risker. För den som ändå väljer att pröva strikt lågkolhydratkost är det viktigt att vårdpersonal kan ge information om hur denna typ av kost är sammansatt samt följa upp personens hälsotillstånd och vad kosten har för effekt.

För den som är inlagd på något av länets tre sjukhus och önskar beställa strikt lågkolhydrat-kost med hänvisning till medicinska skäl så kommer det att kunna beställas som individuell kost.

När det gäller Landstingets målsättning att servera Sveriges Bästa Sjukhusmat så kommer det att innebära förändringar i serveringssättet då vi möjliggör för patienten att själv komponera sin måltid utifrån det utbud som serveras. Vi hoppas och tror att det blir en stor kvalitetsförbättring av måltidssituationen för patienten i samband med vistelse på sjukhus”.

Jag har fått flera mejl från patienter som har svårt att få den mat de vill äta på sjukhuset och som får för höga blodsocker. Det är också många cancerpatienter som skulle föredra en strikt lågkolhydratdiet, eftersom forskning visar att höga insulinnivåer i kroppen kan elda på cancerceller. Låt oss hoppas att fler landsting följer efter.