stamp

Lobbying och industrin

Killing me softly – kampanj mot Coca-Cola

Nedan ser du Coca-Colas sommarkampanj för 2016 i USA. Dela en Coke med och livet kommer typ att leka: Share a Coke and a Song: Summer Campaign to Feature Music Lyrics on Packaging: The Coca-Cola Company

Berkeley Media Studies Group har reagerat och producerat en (något mer verklighetsanknuten) motkampanj:

mot_cola

”Killing me softly…” Så sant. Så sant. Jag ser framför mig hur placken stilla och i tysthet byggs upp på insidan av blodkärlen. Det är inget vi ser förrän den dag placken plötsligt brister och det bildas en blodpropp. I would die 4 u.

Dela & kommentera comments 3

Pågens bidrag till folkhälsan – del 2

Fick en kommentar på bloggen från Pågens kommunikationschef angående mitt tidigare inlägg idag om deras nya reklamkampanj:

Hej Ann,
Full förståelse för din fundering i en viktig fråga! Bilden du hänvisar till är en av många olika bilder i en kampanj där vi vill visa hur många variationsmöjligheter en macka kan erbjuda – allt från den enklaste ostmacka via helvegetariska middagsmackor till just en dessertmacka, som man kanske kan unna sig någon gång ibland. Vi ville helt enkelt inspirera till lite experimentlust i köket! Jättetråkigt om någon tagit illa vid sig, det var aldrig vår mening, bra också att du är uppmärksam eftersom det här är en viktig fråga för oss som stort bageri. Vår ambition är att erbjuda stor variation, allt från osötade fullkornsbröd till något gott till helgen – så att alla kan hitta något som passar smak och tillfälle.

Vänliga hälsningar

Boel Lagerwall

Kommunikationschef på Pågen

Mitt svar:

Hej Boel,

Det är obegripligt att ni på Pågen inte tänker längre. Det finns ingen generation barn som bär på så mycket övervikt som dagens. Det avskavda nagellacket på bilden gör onekligen att det ser ut som ett barn. Hur kommer det sig att ni inte ger barnet – som har en växande kropp – en bättre macka? Vet ni hur mycket socker det är i er kreation? Titta bara på kolasåsen. En deciliter socker per person. Det är 90 gram socker, eller över två dagsransoner för ett barn. Sedan är det socker i glassen, godiset och ert extremt söta limpbröd. Mackan innehåller långt mer socker än vad något barn någonsin ska äta. Det är härligt med kreativitet, men kreativitet som leder till barnfetma ger jag inte mycket för.

Dela & kommentera comments 2

Pågens bidrag till folkhälsan

Pågens har utvecklat ett nytt koncept för att sälja bröd:

Pågen reklam

Reklamen i Sköna hem får mig att tänka på 1930-talets sockerpropaganda:

ju mer socker på gröten

Jag tänker att Pågen har gjort en genial omvärldsanalys. För visst är det väl omtanke om barnfamiljers ekonomi som gör att de har glass och godis på brödet, istället för skinka och ost?

Dela & kommentera comments 4

Överraskning i brittisk budget: skatt på söt dryck

Det händer stora grejer i Storbritannien. BBC skriver att den nya budgeten inbegriper skatt på söt dryck: Sugar tax surprise in Budget – but growth forecasts cut – BBC News

När finansministern annonserade nyheten sa han: I am not prepared to look back at my time here in this Parliament, doing this job and say to my children’s generation: ‘I’m sorry – we knew there was a problem with sugary drinks. We knew it caused disease. But we ducked the difficult decisions and we did nothing’.

Önskar att det fanns svenska politiker som talade så.

Dela & kommentera comments 4

Starbucks drycker ofta rena sockerbomber

Sugen på en Hazelnut Signature Hot Chocolat? Eller en Caramel Frappuccino Blended Coffee? Det kan låta läskande, men en smaksatt kaffe och te på Starbucks innehåller ofta extrema mängder socker. Det konstaterar brittiska Action on Sugar efter att ha granskat kedjans trendiga drycker. Värstingvarianten innehöll 25 teskedar socker, vilket är bra mycket mer än en vuxen människa bör få i sig på en dag.

The Guardian skriver om granskningen: The cafes serving drinks with 25 teaspoons of sugar per cup. Och DN: Varma drycker på Starbucks är sockerbomber

Dela & kommentera comments

Hur kan skidlandslaget sälja sin själ till McDonalds?

Hade ni suttit bredvid mig hemma i soffan nu hade ni hört hur jag spottade ur mig en tyst svordom: McDonald’s hyllar svenska skidstjärnorna med samlarkort. Återigen säljer det svenska skidlandslaget sitt varumärke till världens största skräpmatskedja. Nog för att jag förstår att skidsporten behöver pengar. Jag ser gärna att de får villkor som gör att de kan träna ordentligt (och klå norrmännen). Men det måste ändå finns gränser för hur lågt man får sjunka i jakten på sponsorpengar.

McDonalds är en av många viktiga orsaker till varför mänskligheten har drabbats av en epidemi av fetma. Den söta skräpmat som de säljer bidrar till att barn behöver fetmaopereras. Tack vare dem – och deras marknadsföring – får unga människor idag typ 2-diabetes, en sjukdom som om den drabbar vid 50 års ålder dödar i genomsnitt sex år för tidigt: Diabetes Mellitus, Fasting Glucose, and Risk of Cause-Specific Death.

Har haft antibiotika i köttet

För att kunna sälja billigt mat har McDonalds dessutom under lång tid köpt kött från producenter som har använt mänsklig antibiotika i sin uppfödning. Användning av antibiotika i djurbesättningar bidrar till att farliga antibiotikaresistens sprider sig. På vissa ställen i världen dör människor idag av vanliga urinvägsinfektioner eftersom antibiotikan inte biter längre.

Under skid-VM i Falun förra året köpte min dotter en landslagsmössa, som hon älskar. I Bruksvallarna  stod hon som klistrad framför landslagsstjärnorna när de pratade under längdskidåkningens dag. Men aldrig att hon kommer få något av dessa samlarkort, där McDonalds har fått sätta sin logga på bilder av fantastiska skidåkare.

Avslutar detta med att spotta ur mig ännu en svordom. Det är för mig obegripligt att idrottsmän och kvinnor, som vet hur viktig bra mat är för prestation och hälsa, säljer sin själ till detta.

Dela & kommentera comments 4

Kanadensiska dietister vill ha skatt på sötad dryck

Mexiko har en skatt på sötad dryck och i Storbritannien diskuteras också en sådan på allvar. Nu vill dietister i Kanada gå samma väg: Dietitians of Canada – News Releases

Dela & kommentera comments

Förslag på mer informativ reklam

Varför berättar de inte i reklamen istället vad drycken faktiskt innehåller?

IMG_3988Det skulle ju vara bättre för konsumenten. I detta fall:
INNEHÅLLER SUKRALOS
INNEHÅLLER NATURLIGA AROMER
INNEHÅLLER VASSLEPROTEINISOLAT

Dela & kommentera comments

P1:s "Matens pris" om socker

 

Bra program idag om socker i P1:s serie Matens pris, som görs av reportrarna Daniel Öhman och Malin Olofson. De skildrade den lobbying som ledde till att vi svenskar drastiskt ökade vår sockerkonsumtion under början av 1900-talet, men också hur sockerindustrin skaffar sig inflytande över våra kostråd genom att finansiera forskning. De experter som ligger bakom de europeiska rekommendationerna kring socker har i många fall starka band till sockerindustrin.

Varför granskades inte Livsmedelsverket mer?

Det jag saknade i programmet var en granskning av det som görs här i Sverige. Här gäller de nordiska näringsrekommendationerna, som tas fram av Nordiska ministerrådet. För oss svenskar är det mer relevant vad Livsmedelsverk gör. Till exempel hade jag gärna sett en kritisk fråga där Livsmedelsverket fick svara på varför de inte följer sina egna rekommendationer när de nyckelhålsmärker mat. Gränsen för tillsatt socker i maten är 10 procent av alla kalorier, men de nyckelhålsmärker yoghurt där 30 procent av alla kalorier kommer från tillsatt socker. Fram till 2005 fanns ingen gräns alls för mängden socker i nyckelhålsmärkta produkter.

Socker från stärkelse saknas i statistiken

I programmet påstås även att vi åt mer socker på 1930-talet än vad vi gör idag. Så ser det ut om vi tittar på Jordbruksverkets statistik, som inkluderar socker som kommer från rena sockerproducenter. I Jordbruksverkets statistik ingår däremot inte de nyare former av socker som tas fram från stärkelse, till exempel glukos-fruktossirap och glukossirap. Dessa former av socker inkluderas endast om de ingår i vissa importerade schablonvaror. Tillverkas exempelvis godiset i Sverige och har glukossirap som första ingrediens, är det sockret inte med i statistiken. Till exempel är glukossirap första ingrediens i de geléhjärtan som finns på framsidan av Ett sötare blod.

Livsmedelsverkets statistik full av hål

Hur mycket socker vi äter idag finns helt enkelt ingen bra statistik på. Livsmedelsverket gör undersökningar av våra matvanor: Riksmaten. Men dessa undersökningar är fulla av hål. Till exempel rapporterar deltagarna att de äter i genomsnitt 100 gram godis per vecka. Det skulle motsvara en godiskonsumtion om 5,2 kg per person och år. Samtidigt tillverkades enligt Jordbruksverkets statistik ungefär 15,2 kg ”choklad och konfektyrvaror” per person och år. Det finns alltså ett glapp på 10 kg godis som ingen vet vart det tar vägen (men erfarenheterna från sådana här undersökningar visar att vi underrapporterar sådant som vi vet är dåligt att äta).

Ät som en svensk – ät inget godis

Bäst i Matens pris var den avslutande kommentaren av en skånsk sockerbonde. Den säger nog allt.

Reporter: Hur mycket socker äter du själv?

Bonde: Nä, lagom.

Reporter: Hur mycket lär lagom?

Bonde: Ja, som en genomsvensk jag äter inget godis och dricker ingen läsk. Men annars har jag…

Reporter: Inget godis och ingen läsk?

Bonde: Nä, jag tycker godis är jättegott. Jag hade gärna ätit godis varje dag, men då blir jag så jävla rund (skratt). Det är därför jag sluta.

Reporter: Du blir ond då?

Bonde: RUND.

Reporter: Jaha, du blir rund.

Bonde: Ja, det är rent asså. Det är bara för att jag inte… Jag menar, antingen får man välja att motionera jättemycket och så får jag äta… asså…ja…

PRECIS SÅ.

Dela & kommentera comments 1

Ekot: Sockerindustrin kan ha påverkat EU råd

Nu på morgonen har Ekot ett inslag om de starka kopplingar som finns mellan sockerindustrin och den expertgrupp som tagit fram rekommendationer kring socker på EU nivå: Sockerindustrin kan ha påverkat EU-råd. Ett sötare blod kan du också läsa om detta: ”Den grupp som på europeisk nivå tar fram kostråd, Panelen Dietetic Products, Nutrition and Allergies, har också kopplingar till industrin. Tidigare ordföranden, Albert Flynn, har suttit med i styrelsen för International Life Sciences Institute Europe, ILSI. Det är en lobbyingorganisation med bland annat Monsanto, Coca-Cola, Nestlé, Unilever, Danone och Kraft som medlemmar. Sådana kopplingar kan ha bidragit till att arbetsgruppen 2010 valde att inte sätta någon övre gräns för hur mycket socker vi européer ska konsumera.”

Starka band mellan forskare och industri i Sverige

P1:s Matens pris kommer att handla om socker idag 10.03. Jag hoppas att de även tar upp de band som finns mellan sockerindustrin och forskare här i Sverige. Ett av de värre tycker jag är att Inger Björck, professor och ledare av Antidiabetic Food Centre vid Lunds universitet. Centrumets mål är att ta fram livsmedel som förebygger diabetes, men forskningen är sponsrad av exempelvis Fazer. Dessutom sitter hon med i styrelsen för Swedish Nutrition Foundation, tillsammans med marknadsföringsansvarig för Nordic Sugar. Hon har också varit med i Livsmedelsverkets expertgrupp för kost och hälsofrågor, där hon har granskat rapporten kring socker och fibrer. Ta gärna en titt på hennes jävsdeklaration: www.norden.org/sv/tema/nordic-nutrition-recommendation/hur-utarbetas-nnr/experter/inger-bjoerck-doi. Hon har inte ens kryssat i rutan för att ha tagit del av Livsmedelsverkets regler kring jäv, ändå har hon godkänts.

I forskning är oberoende viktigt. Då får det inte se ut här.

Dela & kommentera comments 2