stamp

Nya forskningsrön

Ny studie bekräftar: Alzheimers sjukdom kan vara en form av diabetes

Så var vi där igen: forskare har återigen kopplat Alzheimers sjukdom till ett högt blodsocker. Den här gången har de dykt djupt in hjärnan och även upptäckt att cellerna vid demens har svårt att utvinna energi från sin viktigaste energikälla: glukos. 

För fem år sedan, när jag plitade ihop ett Ett sötare blod, förvånades jag över all den forskning som visar att ett högt blodsocker ökar risken för demens. Enligt en studie har åtta av tio personer med alzheimer problem att reglera sitt blodsocker, dubbelt så många som i kontrollgruppen. En kartläggning av äldre personer på Kungsholmen i Stockholm visar att pre-diabetes och diabetes mångfaldigar risken för demens, och sjukdomen utvecklas mycket snabbare hos de som hade problem med blodsockret.

En del forskare vill till och med kalla demens för typ 3-diabetes och undersökningar av hjärnor från nyligen avlidna alzheimerpatienter avslöjar att hjärnvävnaden reagerar dåligt på det blodsockersänkande hormonet insulin (vilket är illa eftersom insulin behövs för att lagra minnen).

Alzheimer går hand i hand med diabetes

Varför pratar inte läkare mer om detta? Undrade jag när jag skrev boken. Och det undrar jag fortfarande, för hypotesen att alzheimer är en form av diabetes (eller går hand i hand med typ 2-diabetes) blir bara starkare och starkare. Studier har bekräftat att sjukdomsförloppet går snabbare hos personer med högt blodsocker. Med hjälp av ett blodprov som mätte insulinresistens i hjärnan har forskare kunnat förutspå utvecklingen av demens och ungdomar med fetma och insulinresistens har förhöjda nivåer av ämnen som är kopplade till en ökad risk för alzheimer i blodet.

Läs det sista meningen igen. Låt den sjunka in, innan du går vidare till veckans nyhet.

Ny studie: högt blodsocker i hjärnan vid alzheimer

Nu har forskare återigen dissekerat hjärnor från personer med demens: Higher brain glucose levels may mean more severe Alzheimer’s. Deras resultat:

  1. Ju högre blodsockret var i hjärnan, desto värre var symptomen på alzheimer innan personen dog.
  2. Cellerna i hjärnan hade svårt att bryta ner och utvinna energi från sockerarten glukos, som är hjärnans primära energikälla.
  3. Ett högt blodsocker i hjärnan korrelerade med att personen hade ett högt blodsocker många år innan hen avled.

Så vad ska man dra för slutsatser av detta? Jomen, jag tänker att den som gillar sin hjärna ska ta det säkra före det osäkra och hålla sitt blodsocker på en låg och jämn nivå. Här är några enkla knep:

  1. Om du har typ 2-diabetes: mät ditt blodsocker efter att du ätit och lär dig vad som höjer det. Ät mat som håller blodsockret på en låg och jämn nivå.
  2. Ring grannen och fråga om ni ska ta en promenad, den motionen räcker för att sänka blodsockret. (Lisa, vad sägs om i kväll?)
  3. Tänk: demens, demens, demens, när sötsuget slår till. Ät nötter eller mandlar istället.
  4. Om du inte redan har gjort det: släng ut snabba och vita kolhydrater ur ditt liv. Åtminstone 335 av årets dagar. Utforska istället nya delar av grönsaksdisken. Har du testat palmkål?
  5. Lär av Patrik Olsson och fixa en bönsallad till middag. Min favorit: svarta bönor, röd lök, lime, koriander (massor), finhackad jalapeño, olivolja och lite salt.

Så underlättar du för din hjärna att leva lycklig i alla dina dagar.

Dela & kommentera comments 25

Socker – ett gödsel som gör att vi växer mer

Nämen – är det sant? Så tänkte jag i förra veckan när jag upptäckte att det är fem år sedan Ett sötare blod kom ut och jag började blogga. Fem år! Och det finns fortfarande så mycket viktigt att skriva om, till exempel ny forskning som stärker den del av Ett sötare blod som handlar om att snabba kolhydrater fungerar som…

…ett gödsel för kroppen och cancerceller

Jo, så är det. Mycket talar för att vi växer mer när vi äter mycket socker, vetemjöl och andra raffinerade kolhydrater. När blodsockret stiger snabbt får vi en hög insulintopp som i sin tur kickar igång kroppens tillväxtsystem. (Exakt hur det går till kan du läsa om i Ett sötare blod eller Det sötaste vi har)

Faktum är att dagliga insulintoppar kan förklara en hel rad (o)hälsotrender: bebisar är större redan när de föds, barn med fetma växer på längden tidigare under livet, barns pubertet kommer tidigare och allt fler får cancer. Nyligen kom en rapport från USA som visar att 40 procent av alla fall av cancer i USA är cancerformer som är kopplade till fetma. Fetmarelaterade cancerformer ökar också, medan andra cancerformer minskar. Det är helt galet.

I september kom en översiktsartikel som handlade om cancercellers unika ämnesomsättning, hur den påverkas av fetma och hur bland annat höga insulinnivåer i blodet kan bidra till tumörtillväxt. Det är verkligen något som vi borde snacka mer om. En amerikansk vetenskapsjournalist skrev nyligen om just insulinets roll vid cancer i LA Times: It’s getting clearer — the diet-cancer connection points to sugar and carbs.

Växer mer redan under fosterstadiet

Höga insulintoppar i gravida kvinnors blod är sannolikt också en förklaring till varför övervikt och/eller graviditetsdiabetes gör att barn generellt växer mer under fosterlivet. Antalet barn som väger över fem kilo när de föds har fördubblats sedan 1970-talet, vilket ökar risken för komplikationer under förlossningen. I somras skrev jag en artikel för SvD där forskare trodde att förlossningskomplikationer kan förklara varför allvarlig fetma hos mamman ökar risken att barnet ska få epilepsi eller en CP-skada.

Det verkar också som att bebisar kan präglas av mammans fetma, så att de fortsätter att växa i en snabbare takt även efter födseln. Vissa djurstudier tyder på detta och forskare i Singapore har nu visat på ett samband mellan mammans sockerintag och bebisens tillväxttakt under första året i livet. Ju mer kakor, desserter, glass och sötade drycker mamman konsumerade under graviditeten, desto snabbare växte bebisen och desto högre bmi fick barnet under sitt första år.

En svaghet i studien var att man bara kartlade vad mammorna åt under en enda av graviditetens alla dagar. Det behövs mer forskning för att verkligen spika detta samband, men det finns verkligen skäl att misstänka att en hög konsumtion av socker och snabba kolhydrater påverkar barn redan under tiden i magen.

Så alla ni gravida mammor där ute: gör inte som jag gjorde under min första graviditet. Låt bli den sötade äppeldrycken till lunch och släng ut allt förbaskat smågodis ur ert liv (det fick mig att explodera i vikt). Gör istället som jag gjorde under min andra graviditet: ät mat med lågt glykemiskt index och njut av en god ost eller lite mörk choklad då och då. Riktig och näringsrik mat är både ni och era blivande barn värda.

Om jag önskar mig något i jubileumspresent? Självklart. Kostfondens swishnummer är 123 900 42 43. Ett bidrag dit kommer att uppmuntra mig att blogga i minst fem år till.

Dela & kommentera comments 4

Stort genombrott: probiotikabehandling hjälper mot jordnötsallergi

Lactobacillus rhamnosus CGMCC 1.3724 – så lyder det formidabla namnet på en mycket snäll bakterie som kan hjälpa barn att slippa sin jordnötsallergi. I går intervjuade jag Magnus Wickman, expert på allergier och barnläkare vid Mälarsjukhuset, Eskilstuna, som berättade om ett stort genombrott inom allergiforskningen.  

Om personer med jordnötsallergi dagligen äter små doser jordnötter kan allergin gå tillbaka, de har forskare vetat länge. Men så fort behandlingen sätts ut har allergin återkommit.

– Resultatet har varit ganska nedslående. Dels har behandlingen varit förknippad med ganska stora risker, dels har man varit tvungen att fortsätta äta jordnötter varje dag, vilket är ett ingrepp i vardagen, sa Magnus Wickman när vi pratades vid per telefon.

MEN. Nu har forskare gjort ett genombrott: Kombineras jordnötsbehandlingen med bakterien Lactobacillus rhamnosus CGMCC 1.3724, som är känd för att ha en lugnande effekt på immunförsvaret, kan effekten bli långvarig – i alla fall för en majoritet av alla behandlade.

Magnus Wickman beskrev det som ett stort steg framåt. Redan för två år sedan publicerades de första lovande resultaten från studien, som inkluderade 56 jordnötsallergiska barn i åldern 1-10 år. Hälften fick äta en ökande mängd jordnötsprotein tillsammans med probiotika varje dag under 1,5 år, och hälften fick placebo. Efter behandlingen fick barnen undvika jordnötsprotein under 2-5 veckor. När de sedan utsattes för jordnötter igen var hela 80 procent i behandlingsgruppen fortfarande fria från sin allergi, vilket kan jämföras med 3,6 procent i placebogruppen.

Nu har de australiensiska forskarna gjort en uppföljning av 48 av studiedeltagarna. Det var i genomsnitt fyra år sedan de avslutande sin behandling, men fortfarande slapp en majoritet sin jordnötsallergi. 16 av 24 barn – nästan 70 procent – åt fortfarande regelbundet jordnötter. I placebogruppen var det 1 av 24 barn. En undergrupp av barnen genomgick också ett blindtest för sin allergi. 58 procent i den behandlade grupper reagerade inte på jordnötter. Samma siffra i placebogruppen var 7 procent.

När jag pratade med Magnus Wickman satte han genombrottet i ett större perspektiv. Det verkar som att en annan Lactobacillus rhamnosus bakterie, med den lite kortare ändelsen LGG, kan hjälpa bebisar att komma över mjölkallergi.

– För några år sedan kom bröstmjölkersättning för barn med mjölkproteinallergi som innehöll LGG. Först var jag lite skeptisk, men sen kom det studier som visade att barn som drack den ersättningen mycket snabbare blev av med sin allergi, sa Magnus Wickman.

Smakäventyret kan du läsa om hur man har visat att bebisar med allergirisk kan undvika jordnötsallergi om de regelbundet äter jordnötsprotein redan från första året i livet. Allergiforskningen är helt klart något på spåret: få ner maten i magen och vårda tarmfloran, så minskar risken för allergier.

Grymt spännande helt enkelt. Gissningsvis kommer allergiforskare nu att testa konceptet med probiotika på en rad andra allergier. Tänk – man kanske börjar baka pollenkex som ges tillsammans med en shot probiotika?

Dela & kommentera comments 6

Ny studie: grädde mättar mer än socker

Ett stort problem med fetmabehandlingar har varit att läkare har trott att människor klarar av att vara hungriga. ”Lite kurr i magen har aldrig skadad”, har de tänkt, och rekommenderat folk att gå på en kalorisnål pulverdiet där 30 procent av alla kalorier kommer från socker.

En kalorisnål kost fungerar i typ tre månader, sedan vänder viktkurvan oftast uppåt igen. Problemet är knappast en dålig karaktär, utan att det är omänskligt att dag ut och dag in försöka stå emot viljan att äta. Hunger är en biologisk drivkraft som i längden kommer att vinna. Idén om att människor kan gå ner i vikt på pulverdieter är ungefär lika hopplös som att tro att katolska präster kan leva ett helt liv i celibat.

Samma mängd kalorier – men olika mättnad

För att kunna gå ner i vikt behöver man istället äta kalorier som ger bra mättnad. Nu har forskargruppen kring Fredrik Nyström, professor vid Institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet, gjort en mycket intressant studie kring just mättnad. Försökspersoner har fått dricka olika smoothies baserade på standardmjölk, grädde, blåbär, råa ägg och socker. Drinkarna har haft samma protein- och kaloriinnehåll, men mängden grädde och socker har varierat. Den ena – en lågfettdrink – innehöll 55 procent kolhydrater och 35 procent fett. Den andra – en lågsockerdrink – innehöll 20 procent kolhydrater och 70 procent fett. Efter att försöksdeltagarna hade druckit sin smoothie fick de skatta sin hunger var trettionde minut. Här ser du resultatet:

Efter 2,5 timmar var mättnaden större på den gräddiga lågsockerdrinken, än på den sockriga lågfettdrinken. Linköpingsforskarna undersökte också skillnaden i att dricka alla kalorier på en och samma gång och att dela upp kalorimängden under fem olika småmål. Den totala mättnaden blev större av det rejäla skrovmålet:

Linköpingsforskarnas experiment liknar en studie som forskare i Boston genomförde för fyra år sedan. De lät försökspersoner dricka smoothies som var lika kaloririka, men som innehöll kolhydrater med olika glykemiskt index. Sedan mätte de blodsockret och deltagarnas hungerkänslor.

De snabba kolhydraterna gav en blodsockertopp som sedan följdes av en blodsockersvacka och starkare hungerkänslor. Försökspersonerna blev mer mätta när de drack kolhydrater med ett lågt glykemiskt index som gav ett jämt och stabilt blodsockersvar.

Att fett ger bättre mättnad än socker är sannolikt en förklaring till varför studie efter studie koppar feta mjölkprodukter till en lägre vikt och en lägre risk att utveckla typ 2-diabetes.

SLUTSATS. Det blir gräddsås till middagen ikväll.

Dela & kommentera comments 4

Kan socker påverka minnet och hjärnan?

Det finns dagar när jag önskar att Brasse Brännström uppstod från det döda. Han skulle poppa upp framför mig med sin latjolajbanslåda och triumferande säga: du har fe, fe, fe, fe, FEEEL. Sedan (viftandes med hatten och hoppandes på stället) skulle han avslöja: det är ju broccolin som ska bort!

Idag är en sådan dag. Nu har forskare undersökt sambandet mellan att dricka mycket sötad dryck och hur väl minnet fungerar hos studiedeltagarna. Med hjälp av magnetröntgen mätte de också hjärnans volym. Slutsatsen är (något förenklat): släng läsk och godis så långt åt fanders som du bara kan. Studien visar visserligen inte på några orsakssamband, men detta är en ren säkerhetsåtgärd. Så här skriver New York Times:

Compared with those who drank no sugary drinks, those who drank one or two a day had a reduced brain volume equivalent to 1.6 years of normal aging, and lower memory scores equivalent to 5.8 years of aging. Those who drank more than two had decreased brain volume equivalent to two years of normal aging and lower memory scores by the equivalent of 11 years.

Varför jag hellre skulle se att det var broccoli som orsakar skada i kroppen? Tänk bara när man går på Gröna Lund. Sist jag och barnen var där såg vi inte en enda broccoli. Det är så mycket lättare att säga nej till broccoli, än till godis, läsk, glass, sockervadd och slush. Helt enkelt för att broccolitjat aldrig uppstår.

Dela & kommentera comments 4

D-vitamin skyddade inte mot hjärtsjukdom

Nu misslyckas D-vitamintillskott att skydda mot hjärt-kärlsjukdom i ännu en klinisk prövning. Nya Zeeländska forskare har lottat över 5 000 personer, i genomsnitt 66 år gamla, till att antingen få stora doser D-vitamin en gång i månaden eller placebo. I gruppen som fick D-vitamin fördubblades nivåerna i blodet, men det gav ändå ingen effekt på hjärta och kärl under de i genomsnitt 3,3 år som studien pågick. Du hittar studien här: Vitamin D Supplementation and Cardiovascular Disease | JAMA Cardiology | The JAMA Network

Är dagliga tillskott bättre än höga doser en gång i månaden?

Låga nivåer av D-vitamin i blodet har i många studier visat sig ha ett samband med en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Därför har forskare i en rad studier försökt skydd deltagarna mot hjärt-kärlsjukdom genom att ge dem D-vitamintillskott. Men i studie efter studie har det gått precis lika bra för placebogruppen. Ni kunde läsa om det när jag påbörjade mitt personliga D-vitaminexperiment i höstas och här hittar du en översiktsartikel skriven av forskare: Vitamin D and cardiovascular disease prevention.

Men varför skyddar då inte D-vitamin mot hjärt-kärlsjukdom, när det finns så starka kopplingar mellan låga nivåer i blodet och en ökad risk för exempelvis hjärtinfarkt?

Kritiker menat de doser D-vitamin som deltagarna har fått i olika studier har varit för låga. I den studie som nu har publicerats fördubblades dock D-vitaminnivåerna i blodet – patienterna gick från runt 60 nmol/l till över 120 nmol/l – ändå hjälpte inte behandlingen.

En annan invändning, som även gäller den Nya Zeeländska-studien, är att studiedeltagarna har fått D-vitamin en gång i månaden, istället för att ta lägre doser dagligen. En del talar för att det senare är bättre. Det pågår studier där man testar dagliga doser och det ska bli spännande att se vad de ger för resultat.

Är högt D-vitamin bara en hälsomarkör?

En trejde förklaring är att nivån D-vitamin i blodet bara är en markör för hälsa. Personer med fetma har generellt lägre nivåer eftersom vitaminet lagras i fettväven. D-vitamin är också en markör för hur mycket en person är i solen. Kanske tränar sådana personer mer? När solens strålar träffar oss sjunker också blodtrycket och i studier på möss har man visat att det släpps ut endofiner i blodet. Är det detta som skyddar mot hjärt-kärlsjukdom?

Ja, ni. Att D-vitamin är ett viktigt vitamin råder det knappast några tvivel om och personer med mörk hy som lever på nordliga breddgrader riskerar att få väldigt låga nivåer i blodet under vintern. De kan behöva tillskott. Men behöver ljushyade personer som är ute i solen på sommaren verkligen ta extra D-vitamin? Eller slänger man bara sina pengar i sjön?

The jury is still out there. Framtida studier kommer förhoppningsvis att ge oss svar på alla frågor.

Dela & kommentera comments

Fetma kopplat till epilepsi eller cp-skada hos barnet

Nyligen hörde SvD av sig och frågade om jag på frilansbasis kunde skriva vetenskap för dem. Idag publiceras den första artikeln, där svenska forskare har sett ett samband mellan fetma hos mamman och en ökad risk för att barnet ska få epilepsi eller en cp-skada. Läs mer här: Fetma ökar risken för barn med epilepsi eller cp-skada | SvD

Här hittar du originalstudierna:

Maternal Body Mass Index in Early Pregnancy and Risk of Epilepsy in Offspring.

Association Between Maternal Body Mass Index in Early Pregnancy and Incidence of Cerebral Palsy

Dela & kommentera comments

Fibrer skyddade möss mot typ 1-diabetes

Det sötaste vi har kan du läsa om de kopplingar som finns mellan en rubbad tarmflora och typ 1-diabetes, den form av diabetes som drabbar barn och unga. Antalet fall av typ 1-diabetes har ökat kraftigt de senaste decennierna och en del talar för att sjukdomen, liksom astma och allergier, kan orsakas av att söt skräpmat rubbar balansen i vår tarmflora.

Nu skriver The Guardian om att forskare har lyckats skydda möss mot typ 1-diabetes genom att ge dem fibrer som stärker tarmfloran och tarmen: High fibre diet ‘could prevent type 1 diabetes’ | Society | The GuardianForskarna bakom studien beskriver effekten som ”dramatisk”. Du kan läsa deras rapport i Nature ImmunologyGut microbial metabolites limit the frequency of autoimmune T cells and protect against type 1 diabetes.

Möss är inte människor. Men även studier på människor tyder på för att tarmfloran är rubbad innan typ 1-diabetes bryter ut. Det skulle vara fantastiskt om forskare kom på hur vi kan förebygga typ 1-diabetes hos barn. Det är en sjukdom som gärna fick utrotas från jordens yta.

Dela & kommentera comments

Kan fasta och en ketogen kostbehandling bota diabetes?

I förra veckan mejlade Katarina Skogfält, sjuksköterska som har barn med typ 1-diabetes och driver sajten Ät dig friskareom en alldeles ny studie som visar att det går att få igång insulinproduktionen i musmodeller av diabetes med hjälp av fasta och ketogen kost. Studien publicerades i Cell: Fasting-Mimicking Diet Promotes Ngn3-Driven b-Cell Regeneration to Reverse Diabetes och igår hade SVT:s Rapport ett reportage om den: Fasta kan bota diabetes | SVT Nyheter

Ketogen kost återställde insulinproduktione

Möss med diabetes (både typ 1 och typ 2) fick var sjunde dag genomgå en 4-dagarsperiod med en kost som var låg på kalorier, proteiner och kolhydrater, men hög på fett. Kosten var vad man kallar för ketogen. När mössens huvudsakliga energikälla var fett, fick de insulinproducerande cellerna vila vilket hade en läkande effekt på dem. Smått revolutionerande är att forskarna såg en effekt på musmodeller av typ 1-diabetes, den form av diabetes som drabbar barn och unga. Forskarna slog ut mössens insulinproducerande celler med hjälp av ett gift: streptozotocin. De möss som fick vanlig mat utvecklade typ 1-diabetes och fick skyhöga blodsocker. Mössen som fick den ketogena fastekosten hade efter 60 dagar normala blodsocker och kroppen verkade ha läkt.

Möss är inte människor och den musmodell av typ 1-diabetes som forskarna använde sig av skiljer sig från den mänskliga sjukdomen. Det är därför högst osäkert om en ketogen fastekost kan ha en läkande effekt hos människor. Samtidigt tror en del forskare att barns höga konsumtion av snabba kolhydrater (sötsaker, vitt bröd och pasta) kan förklara varför typ 1-diabetes verkar drabba tidigare under livet och går ner i åldrarna. Vid typ 1-diabetes attackerar immunförsvaret de insulinproducerande cellerna och en del tror att attacken kan intensifieras när cellerna nu måste producera mer insulin än någonsin tidigare under mänsklighetens historia.

Fetma – en riskfaktor för barndiabetes

Forskare har också under senare år upptäckt att barnfetma ökar risken för typ 1-diabetes. År 2011 konstaterade brittiska forskare att ju högre bmi ett barn har, desto större är risken att utveckla typ 1-diabetes. Sambandet bekräftades nyligen av ett internationellt nätverk som kallas Type 1 Diabetes TrialNet där  forskare följer personer som har risk att utveckla typ 1-diabetes. Deras analys visar att barn med övervikt och fetma löper högre risk att utveckla typ 1-diabetes.

Utöver detta har svenska forskare kopplat mammans fetma under graviditeten till en ökad risk för typ 1-diabetes hos barnet och danska forskare har kopplat fetma hos vuxna kvinnor till en mer än dubblad risk för typ 1-diabetes.

Med allt detta sagt vill jag påpeka att typ 1-diabetes har flera olika orsaker, bland annat verkar vissa virus, enterovirus, vara inblandade i sjukdomens utveckling. MEN. En hel del talar för att insulinkrävande mat också kan påverka förloppet. Forskare borde snarast genomföra en studie där man undersöker om mat som minskar insulinpåslaget kan bromsa sjukdomens förlopp hos personer som har börjat utveckla antikroppar mot sina insulinproducerande celler. Sedan borde alla barn få bättre mat. Som forskare skriver: Reduction in Type 1 diabetes should be considered as a potential additional benefit of preventing childhood obesity. Vi har allt att vinna, inget att förlora.

Tillägg: Glömde svara på frågan i inläggets rubrik. Bota är ett starkt ord och svaret är sannolikt nej. Vid typ 2-diabetes kan däremot personen bli symptomfri och delvis läka kroppen. Vid typ 1-diabetes kan möjligen en strikt lågkolhydratkost bromsa nedbrytningen av de insulinproducerande cellerna. Personer som drabbas av typ 1-diabetes har ofta till en början en viss egen insulinproduktion kvar. Kanske går det att förlänga den tiden med hjälp av en striktare form av lågkolhydratkost. Det skulle behövas en studie som utreder detta. Som Kerstin Brismar säger ska personer med typ 1-diabetes inte börja fasta på egen hand. 

Dela & kommentera comments 3

Inflammatorisk tarmsjukdom – kan paleolitisk kost hjälpa?

Inflammatorisk tarmsjukdomar, som ulcerös kolit och Crohns sjukdom, har ökat kraftigt bland barn i Europa. Nu visar en pilotstudie att en typ av paleolitisk kost – fri från processade livsmedel, socker, spannmål och många mjölkprodukter – kan hjälpa drabbade. Åtta av tio barn blev med kostens hjälp mycket friskare. 

När jag läste om den nya studien (Novel diet therapy helps children with crohn’s disease and ulcerative colitis reach remission — ScienceDailykom jag att tänka på Robert Lustig, barnendokrinolog vid UCSF i San Francisco. När han berättade för mig om den kostbehandling som han rekommenderar barn med fetma – en kost fri från socker och snabba kolhydrater – sa han:

– And the diet also has a name. REAL FOOD.

Inflammatoriska tarmsjukdomar är allvar

Nu verkar det som om riktig mat inte bara hjälper barn med fetma, utan också barn med inflammatoriska tarmsjukdomar. Men innan vi går in på detta behöver ni lite bakgrund. Inflammatoriska tarmsjukdomar är nämligen på allvar. Immunförsvaret attackerar slemhinnorna i mage och tarm. Drabbade får ofta magsmärtor, blod i avföringen och näringsbrist. Barn kan sluta växa. En del får så stora skador på tarmarna att delar av dem behöver opereras bort. För att bromsa förloppet av sjukdomarna används idag läkemedel som dämpar immunförsvarets framfart, men dessa ger inte sällan svåra biverkningar.

Kosten lindrade inflammationen i tarmen

Nu visar alltså en ny studie från USA att inflammatoriska tarmsjukdomar istället kan gå att kostbehandla. Och håll i er – här kommer ett nytt namn för en kostbehandling där man tar bort processad mat, socker, mjöl och många mjölkprodukter: the specific carbohydrate diet (SPD). 

Jag skulle kalla detta för en typ av paleolitisk kost eller REAL FOOD. Barnen fick äta naturlig näringsrik mat: grönsaker, frukt, fisk, kött, fågel och nötter. Det som skiljer denna kost från paleolitisk kost är att fermenterad yoghurt och lagrade ostar också är tillåtna. I en paleolitisk kost tar man bort alla mjölkprodukter.

Oavsett namnet kunde forskarna se att barnens tarmflora förändrades av kostbehandlingen och inflammationen i tarmen dämpades kraftigt.

Tyvärr inkluderade studien bara tolv barn, varav två hoppade av. Den är alldeles för liten för att kunna leda till att en ny kostbehandling etableras. Jag hoppas i alla fall att forskarvärlden tar den på allvar. Inflammatoriska tarmsjukdomar går i den västerländska kostens fotspår. Att drabbade blir bättre genom att sluta äta söt och vetemjölsrik skräpmat är därför egentligen helt logiskt. Min förhoppning är att Kostfonden i framtiden ska kunna stödja studier likt denna, men som är större och kan leda till förändring. Stöd Kostfonden.

Dela & kommentera comments 2