Barn och socker

Kan en skatt på söt dryck minska läskdrickandet? Det har varit en brännhet fråga de senaste åren. I oktober 2016 släppte WHO en rapport där svaret var: ja. Och den slutsatsen verkar hålla. Sedan Storbritannien bestämde sig för att införa en sockerskatt har en rad producenter minskat på mängden socker i sina läskedrycker för att hamna på en lägre skattenivå.

Nu rapporterar Time att en skatt på söt dryck i USA:s delstat Philadelphia har lett till en minskad konsumtion: Philadelphia Residents Drank Less Sugary Drinks After Soda Tax. Två månader efter att skatten införandes dricker 40 procent färre personer läsk varje dag och 64 procent färre dricker energidryck. Istället dricker fler vatten. Det är en bra effekt, men det återstår att se hur långvarig den blir.

Lite fakta: vi svenskar köper närmare 60 liter läsk och annan söt dryck per person och år. Det är vår näst största sockerkälla. Mest socker får vi från godis, där vi årligen i genomsnitt köper runt 13-14 kg. Uppskattningsvis får vi totalt 6 kg rent socker från läsk och 7-8 kg från godis. Tillsammans utgör läsk och godis nästan en tredjedel av vårt totala sockerförbrukning under ett år.

Få inser hur kompakt sockret är packat i smågodis. En 6-åring som äter den mängd godis som syns på bilden får i sig en fjärdedel av sitt dagsbehov av energi, utan att kroppen får de vitaminer, antioxidanter och mineraler som den behöver. Här kommer en lektion i smågodisvetenskap och du får reda på vem som vann förra veckans tävling. 

I torsdag drog jag igång en tävling för att uppmärksamma min nya sida på Facebook: Ann Fernholm. (Sakta men säkert kommer jag att överge mina gamla geléhjärtan. Ni som följer mig på Ett sötare blod, hoppa över till Ann Fernholm istället.) Idag är det dags att utse vinnarna i tävlingen! Men först de rätta svaren på frågorna.

Den lättaste frågan var vilken molekyl som hade inspirerat till illustrationen på sidan:

Ni har helt klart koll på er kemi, kära läsare, för det var mycket riktigt sockermolekylen sackaros, som ju består av sockerarterna fruktos och glukos som är sammankopplade.

Frågan kring antalet sockerbitar i 120 gram smågodis var lite klurigare. Det rätta svaret var egentligen: alldeles för många. Ska man ändå räkna sockerbitarna blev det:

Gelégodis innehåller oftast 55-65 gram socker per 100 gram. Jag tog genomsnittet på mängden socker i bitarna på bilden, vilket blev 62,7 gram per 100 gram godis. Uträkningen blev då 0,627*120 gram=75,2 gram socker. En sockerbit väger 3 gram, alltså blev det 25 sockerbitar.

Godis – fritt från vitaminer

Svaret ”alldeles för många” kommer av att ingen ska äta så mycket godis under en dag. I godis finns knappt några vitaminer och väldigt lite mineraler och antioxidanter. Vitaminer, mineraler och antioxidanter är smörjmedlet i din kropp, utan dem börjar det biokemiska maskineriet att hacka.

Äter en 6-åring smågodis för 12 kronor på lördagen, får barnet i sig en fjärdedel av sitt dagsbehov av energi utan att samtidigt tillföra den näring som kroppen behöver. För en vuxen kvinna eller man blir det ungefär 20 respektive 15 procent av dagsbehovet av energi, i princip utan näring.

Livsmedelsverkets gräns för hur mycket socker vi maximalt bör äta under en dag är satt till 10 procent av alla kalorier, just av anledningen att vi annars får i oss för lite vitaminer, antioxidanter och mineraler. Faktum är att de enda som klarar att äta godiset på bilden och samtidigt uppfylla Livsmedelsverkets kostråd är vuxna män som tränar hårt och bränner minst 3000 kcal om dagen.

Vi äter alldeles för mycket godis

Ofta tänker jag att vi har dålig koll på hur mycket socker vi får i oss när vi äter godis. På en Ica-butik nära mitt jobb såg jag nyligen den här skylten:

Jag tänker att det är oetiskt att uppmuntra folk att köpa ett kilo smågodis. Fyller man påsen med både gelégodis och olika chokladbitar blir det ungefär 550 gram socker. Det är ett barns maxranson lördagsgodis under typ tre månader.

Barn som är under sju år bör egentligen aldrig äta mer än 5-6 normalstora godisbitar på lördagen. Mer än så blir för mycket, framförallt eftersom barn dricker och äter mycket annat sött: läsk, saft, glass, kakor, bullar, risifrutti, frukostflingor och sötad yoghurt. En vuxen person bör inte äta mer än typ tio bitar. Så det så.

Vinnarna i tävlingen

Så är vi framme vid vinnarna av tävlingen, som får Ett sötare blod och Det sötaste vi har. Ingen svarade 25 sockerbitar, men de som låg närmast var… (hör ni trumvirvlarna?)…

…Ann-Christine Almroth, Emma Ojefors och Cate Thilén. 

Ett stort grattis till dem och tack till alla er som deltog i tävlingen. Det kom in många olika förslag på vad ni skulle vilja ha blogginlägg kring. Vi återkommer till dem!

På många förskolor och skolor serveras endast riktigt och bra mat. På andra får barnen både sötsaker och godis. Flera sådana berättelser har nått mina öron i samband med uppropet #sjukmat. Jag vill därför återpublicera ett tidigare inlägg där Livsmedelsverket ger sin tydliga syn på saken: barn ska inte serveras sötsaker i skolan. 

Det är en och annan förälder som frustrerat har hört av sig till den här sockerbloggen och undrat vad de ska göra åt sin skola eller förskola. Barnen får glass och kakor var och varannan vecka. Det firas födelsedagar och man fredagsmyser. Ibland fungerar klubbor som belöning och när barnen har haft klassfest äter man rester i dagarna sju.

Ja, vad gör man? Kärleken till sötsaker är ju inte logisk. En önskan om att barnen ska äta mindre sött kan få häftiga känslor att flamma upp hos den mest sansade människa.

Rekommenderar inte sötsaker i skola och förskola

Men vet ni vad. Nu har en frustrerad förälder mejlat Livsmedelsverket. Barnen fick storfika på skolan flera gånger varje termin, och dessutom bakades det kakor och bullar i tid och otid. Hur ställer sig myndigheten till sådant? Så här skriver de:

”Livsmedelsverket rekommenderar att förskola och skola inte serverar sockerrika livsmedel som saft, läsk, godis, glass och kakor, utan göra det lätt för barnen att göra hälsosamma val. Denna typ av livsmedel bidrar med mycket energi men är mest ”tomma kalorier”. Barn som äter och dricker mycket sött kan få svårt att få i sig de viktiga vitaminer och mineraler som kroppen behöver. Socker och småätande ökar också risken för karies. Högtider och barnens födelsedagar kan firas på många olika sätt utan att det bjuds på sötsaker. Även om mängden socker bör hållas nere så mycket som möjligt kan det i en välplanerad meny ingå ketchup eller sylt som tillbehör till rätter som till exempel köttbullar eller blodpudding.

Det du redan har gjort, pratat med läraren om detta, är ett naturligt och lämpligt första steg. Om du upplever att läraren inte tar hänsyn till dina önskemål kanske det finns en måltidschef inom kommunen som du kan be att få ha en dialog med? Alternativt skolans rektor?”

Har du problem med din skola? Ta med detta mejl om du möter på motstånd. Myndighetsutlåtanden kan ha en rätt lugnande effekt på upprörda känslor, framförallt hos personer som är ålagda att följa just myndighetsrekommendationer.

Misslyckas du ändå i ditt lobbyingarbete kan du alltid skriva ut skylten ovan och klistra upp på skolporten en mörk natt.

Som folkhälsominister verkade Gabriel Wikström ambivalent inför en sockerskatt. Nu när han har avgått talar han klarspråk: ”Jag tycker att det är helt vansinnigt att när man går in i en svensk livsmedelsbutik så består så många procent utav varorna av socker på olika sätt…”

Under sin tid som folkhälsominister skrev Gabriel Wikström en debattartikel i Aftonbladet om en potentiell sockerskatt i Sverige. Kontentan var att: ”…skatter av den typen kan vara problematiska. Just nu är det därför inte aktuellt att införa någon särskild skatt på socker.”

När jag igår lyssnade på P1-morgons intervjupodd med Gabriel Wikström, som har avgått efter att ha drabbats av utmattningssyndrom, gav han en helt annan bild:

Så här säger Wikström:

Ja, nu när jag inte längre är minister så kan jag väl säga att jag tycker att det är helt vansinnigt att när man går in i en svensk livsmedelsbutik så består så många procent utav varorna av socker på olika sätt. Köttbullar innehåller väldigt mycket socker – varför ska de göra det? Och det här är en starkt bidragande orsak till den ökande fetman.

Det är inte entydigt att en sockerskatt skulle kunna få ett ändrat konsumentbeteende, men det skulle åtminstone ge staten ökade intäkter som kan användas för att motverka den stigande övervikten och fetman på olika sätt. Rent personligt ser jag inga problem med en sockerskatt.”

Gabriel Wikströms exempel med köttbullar är kanske lite olyckligt. Visserligen innehåller Mamma Scans köttbullar både druvsocker och vanligt socker, vilket är onödigt, men mängden socker i köttbullar är ändå liten. Kontentan av hans resonemang gäller dock. Det finns mycket dolt socker i den mat som säljs och många svenskar får i sig alldeles för mycket. På frågan om han skulle rösta för en sockerskatt är Gabriel Wikströms svar ett entydigt: ja.

Inget parti är för en sockerskatt

En minister kan självklart inte sprida sina egna åsikter utan behöver driva en linje som hela regeringen står bakom. Samtidigt är det synd att deras händer är så bakbundna. Det engagemang för folkhälsan som Wikström ger uttryck för i intervjupodden behövs det mera av i politiken.

Vad hans efterträdare Annika Strandhäll personligen tycker om en sockerskatt vet ingen. I lördags hade TV4 ett inslag om sockerskatt. Enskilda riksdagsledamöter, bland annat Niclas Malmberg (mp), driver frågan men inget parti har ännu tagit ställning för en sockerskatt. I slutet av inslaget ger Annika Strandhäll sin bild som minister: frågan är komplex och hon kommer att följa utvecklingen i Norge, som just har höjt sockerskatten.

Jag kan inte låta blir att undra hur länge regeringen tänker ”följa utvecklingen”. Hälften av befolkningen har övervikt eller fetma. Hur många fler ska drabbas innan man gör mer än bara initierar flera utredningar?

Ni är många som har efterfrågat en pocketversion. Du hittar den här: Det sötaste vi har – om socker och växande kroppar. 

Här är de senaste läsarrecensionerna på Bokus sajt:

En del av de frukostflingor som Kellogg’s marknadsför till barn innehåller lika mycket socker som det finns i vissa kakor. Företaget lugnar dock föräldrar på sin sajt: ”frukostprodukter bidrar med cirka 2 procent av barns sockerintag.” Hur sant är det? Här är mitt öppna brev till Kellogg’s. 

Hej Kellogg’s!

Nyligen var jag inne på er sajt för att försöka ta reda på hur mycket socker era frukostflingor innehåller. Det gick dåligt. Många andra livsmedelstillverkare redovisar näringsdeklarationerna för sina produkter online. Hos er hittade jag inte ens en innehållsförteckning (eller så var jag dålig på att leta, i så fall får ni hjälpa mig…).

Vad jag däremot fann var en sida om frukostprodukter och deras innehåll. Om socker skriver ni följande:

Understrykningen är min. Det var när jag läste siffran 2 procent som mina ögonbryn for upp till stjärnorna. Alltså? Hur kom ni fram till den?

Frukostens sockermatematik

Låt oss säga att en femåring tjatar om era Coco-Pops i affären (den där lilla björnen på framsidan är ju sååå gullig…). Föräldern (som är sååå trött efter en dag på jobbet) säger ja, och köper sedan hallonyoghurt till flingorna (god kombo, choklad och hallon).

Dagen efter hälls 1,5 dl av yoghurten och 30 gram av flingorna (er rekommenderade portionsstorlek) upp i barnets frukostskål. Det ger totalt 236 kcal, vilket är nästan en femtedel av dagsbehovet av energi för en femåring. Hur mycket socker får då barnet i sig?

Alltså, enligt mina beräkningar blir det totalt 19,5 gram socker eller 6,5 sockerbitar. 3 bitar från era flingor och 3,5 bitar från yoghurten.

Som ni skriver ska ett barn få i sig maximalt 10 procent av sina kalorier från tillsatt socker. Ett femårigt barn äter ungefär 1400 kcal/dag, vilket innebär maximalt 140 kcal från socker. Ett gram socker ger totalt 4 kcal, så ett femårigt barn ska äta max, max, max 140/4=35 gram socker under en dag. Alltså max. Gärna mindre.

Den här frukosten utgör totalt 19,5/35=56 procent av det maximala sockerintaget under en dag. Era frukostflingor står för 26 procent.

Coco-Pops är söta som kakor

Varifrån har ni fått idén om att endast 2 procent av det socker som barn äter skulle komma från frukosten? Är den tagen från 1950-talet, innan Findus tog fram O’boy och ni utvecklade Frosties? Då barn fortfarande åt havregrynsgröt med en liten klick hemkokt lingonsylt på morgonen?

Vill ni ge relevant information till föräldrar tänker jag att ni istället kan skriva att era värstingflingor innehåller lika mycket socker som det finns i vissa kakor. Eller (om ni tycker det är bättre) så kan ni tipsa föräldrar om att istället strö Mariekex över frukosten. Då minskar sockermängden med 40 procent.

Jag skulle vara tacksam för ett svar! Ni får gärna också berätta hur ni tänker när ni vräker i socker i mat som ni menar att barn ska äta. Om Konsumentverket kontaktar er framöver vet ni vem som ligger bakom – all marknadsföring ska enligt lagen vara sann.

Vänliga hälsningar,

Ann Fernholm

Ni är många som har undrat: när kommer Det sötaste vi har som pocket? Svaret är precis före jul. Beräknad leveransdatum är 16 december och du kan beställa den redan nu: Det sötaste vi har – om socker och växande kroppar. 

I boken kan du läsa om hur alla sötsaker som barn äter påverkar deras kroppar och deras tarmflora. Ett par kapitel handlar om gluten och varför svenska barn så ovanligt ofta drabbas av glutenintolerans. Du får också en rad tips. Hur fixar man ett barnkalas som är festligt utan att barnen badar i socker? Hur slipper du tjat kring sötsaker? Vad kan du göra för att skära ner på sockret i frukosten? Här är de senaste läsarrecensionerna på Bokus sajt:

Har vi ätit socker i alla tider? Hur mycket socker är det i chokladmjölk? Eller i juice? Finns det något nyttigt godis? Har du koll på hur mycket socker det är i den mat du äter? Igår var jag med i SVT Plus och pratade socker med programledaren Inger Ljung Olsson. Missade du programmet? Du hittar det här: SVT Plus.

Ser ni sockerberget ovan? Det är 20 000 kg socker – så mycket som amerikanska barn äter i genomsnitt på fem minuter. Företaget KIND byggde upp sockerberget på Times Square i New York igår. Ett framgångsrikt PR-projekt måste man säga. KIND säljer mer hälsosamma snacks till barn och jag skulle tro att de är nöjda med spridningen som de har fått på denna bild. Här skriver Washington Times om det: Times Square massive sugar display raises awareness for healthy children.

20 000 kilo. Inte undra på att ett av tio amerikanska barn har fettlever.

”Tack för ditt mail och reflektion. Vi följer lagstiftningen kring hur sockermängden, och mängden av andra näringsämnen, ska deklareras. Enligt Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR 2012) bör det totala intaget av raffinerade sockerarter (tillsatt socker) inte överstiga 10 energiprocent (precis som du mycket riktigt påpekar), men det avser kosten i sin helhet – inte enskilda livsmedel.”

Så svarade Arla mig på Twitter i förra veckan när jag skrev inlägget om att Yoggi Yalla innehåller 32 energiprocent socker.

Onödigt med socker i yoghurt

Precis som Arla påpekar gäller rekommendationerna kring socker kosten i sin helhet. Under en dag får max 10 procent av alla kalorier komma från tillsatt socker. Dessvärre tänker många matproducenter – liksom Arla – att ”det gör inget om våra livsmedel innehåller alldeles för mycket socker, bara de andra producenterna undviker socker i sina produkter.” Så häller de i massor med socker i maten och lastar över ansvaret på konsumenterna, som behöver gå en högeskolekurs i sockermatematik för att förstå hur mycket socker de egentligen får i sig.

Om Arla ville skulle de kunna göra en himmelsk fruktyoghurt helt utan tillsatt socker. Hemma hos oss använder vi följande ingredienser:

Vi mixar typ 1,5-2 dl fet naturell yoghurt med en halv banan, en ordentlig dos hallon (eller mango eller jordgubbar eller vad vi råkar ha hemma) och ungefär 0,5-1 tsk äkta vaniljpulver. Om barnen är sugna på drickyoghurt häller vi i mjölk tills yoghurten blir lagom rinnig. Vips så är det klart.

Hemmagjord fruktyoghurt kan ersätta många sockerbovar i kyldisken. Utöver Yoggi Yalla finns en uppsjö produkter som marknadsförs som nyttiga, men som borde frysas in och säljas som glass. Här är några exempel:

Danones Danonino – över 30 energiprocent tillsatt socker

Danone skriver om sin Danonino att det ”…är en fruktkvarg och yoghurtdryck för barn som innehåller protein, vitaminer och kalcium, alla nyttiga ämnen (min kursivering) som barn behöver för att växa upp starka och fulla av energi. Produkterna som är utvecklade vid Danones internationella forskningscentra, i samarbete mellan barnläkare och näringsexperter, smakar gott och har en krämig konsistens som många barn älskar…”

Vad Danone glömmer att nämna är att socker är andra ingrediensen i denna yoghurt efter kvarg. Ungefär 30 procent av alla kalorier kommer från tillsatt socker (den exakta mängden är inte är utsatt). Dessutom tror jag bestämt de har glömt att mjölkprodukter exempelvis är järnfattiga när de påstår att yoghurten innehåller alla nyttiga ämnen barn behöver.

Risifrutti – nästan lika mycket socker som ris

Risifrutti marknadsförs som positiv energi och olika idrottsstjärnor har sålt sina namn till produkten. Många verkar också tro att det här är ett bra mellanmål. Nyligen berättade en mamma för mig att hennes barn hade fått höra det i skolan och min dotter fick tips om Risifrutti under en utbildning i näringslära som hennes idrottsförening höll i. Läser du innehållsförteckningen ser du snabbt att Risifrutti i princip innehåller lika mycket socker (8 viktprocent) som ris (8,5 viktprocent), och att en mindre andel består av bär eller frukt (6 viktprocent). Faktum är att ”ris-i-socker” hade varit ett bättre namn. 25 procent av alla kalorier kommer från socker.

Fjällfil – bakom den nyttiga ytan döljer sig…

Det är viktig att lära sig är att ett livsmedel kan vara proppat med socker, utan att förpackningen alls signalerar det. En del tänker nog att Norrmejeriers smaksatta fjällfil är ett hälsosamt val. På hemsidan används signalord som ”spritsig, naturlig njutning och ljuvlig”. Men 25-27 procent av alla kalorier kommer från tillsatt socker i de smaksatta varianterna.

Mjölkfritt – men proppat med socker

Till kategorin ”ser-hälsosam-ut-men-är-en-sockerbomb” hör också Alpros smaksatta soyayoghurt. Många väljer mjölkfritt i tron om att det ära bra för kroppen. Alpro skriver på sin hemsida att deras soyabaserade yoghurt består av ”100% växtbaserat och högkvalitativt vegetabiliskt protein.” Den är också ”naturligt glutenfri och laktosfri” och har en ”naturligt låg halt av mättat fett.” Vad består då denna dunderprodukt av? Jo, mestadels vatten och socker. Över 50 procent av alla kalorier kommer från socker. Äter du en deciliter av denna yoghurt får du i dig lika mycket socker som från motsvarande mängd läsk (som förresten också är växtbaserat, glutenfritt, laktosfritt och innehåller låg halt mättat fett).

Akta dig för tigern

Sedan kan jag inte låta bli att uppmärksamma alla föräldrar på sockermängden i tigeryoghurt. Man skulle önska att industrin valde att marknadsföra sina bästa produkter till barn, men istället är det tvärtom. Tigers päronyoghurt innehåller inte ens hälften så mycket päronjuice som socker. Mängden tillsatt socker utgör 36 procent av alla kalorier.

Listan med sockerbovar i mejeridisken skulle kunna göras mycket längre, men det får räcka med sockermatematik för idag. Glöm inte miniräknaren nästa gång du går och handlar!