stamp

Övrigt

Diabetesorganisationer tar upp kampen mot sockret

Goda nyheter! Diabetesorganisationen i Sverige (DIOS) och Storstockholms diabetesförening sparkade igår igång ett projekt där de kommer att samla sina krafter för att minska sockerkonsumtionen i Sverige. Målet är att förbättra folkhälsan och motverka den ökande förekomsten av bukfetma och typ 2-diabetes.

sockerbroschyr

Under våren har jag hjälpt dem att ta fram en broschyr kring socker (snyggt illustrerad av Lotta Kühlhorn) och igår lanserade DIOS och SSDF projektet under ett lunchsamtal i Läkareförbundets lokaler här i Stockholm. Undertecknad (på bilden nedan tillsammans med Thomas Magnusson, ordförande, DIOS) fick inleda med att presentera broschyren och berätta om hur socker kan skada kroppen.

skarmklipp-2016-09-07-21-56-49

Alla ville jobba mot sockret

Efter det ledde Eva Fernvall från Apoteket AB ett panelsamtal där alla skrev under på att något behövde göras för att få svensken att käka och dricka mindre sötsaker.

Livsmedelsverkets Anna-Carin Quetel sa att de behöver ha ett tydligare budskap kring socker och att det också behövs riktade satsningar eftersom det idag är stora skillnader i hur människor äter. (Jaaa, skrek jag, men tyst så ingen hörde).

Annelie Barkelund vid Nestlé berättade att de arbetar på att minska sockerinnehållet i sina produkter med 10 procent. Ett bra initiativ (men häxan surtant kunde inte låta bli att påpeka att 10 procent näppeligen räcker för deras sockerbomber till frukostflingor)

Anders Dahlqvist vid Läkarförbundet menade att läkarkåren har haft fel när det gäller fettet. Det är sockret och kolhydraterna som är det stora problemet. Han tycker att vården behöver bli bättre på att få ut budskapet om hur viktigt det är att lägga om livsstilen för att bli friskare.

Niclas Malmberg, Riksdagsledamot (MP), lade i våras en motion i riksdagen om att all mat ska märkas med mängd tillsatt socker. Den röstades tyvärr ner. Men han har absolut inte gett upp (my hero). Han planerar nu flera motioner kring socker. Som han sa: till slut urholkar droppen stenen.

Marianne Norelius, Apoteket AB, berättade att apoteket gör många hälsokontroller och 10-11 procent av alla de som testar sig har prediabetes. Hon tyckte att Apoteket kunde bli bättre på att prata om socker under dessa kontroller (och jag tipsade om att Apoteket också skulle kunna sluta sälja godis och sötad dryck).

Maria Fält (KD), ordförande i Programberedningen stora folksjukdomar, SLL, sade att hon hade lärt sig mycket nytt genom broschyren som hon kunde ta med i sitt arbete.

Ett fantastiskt lunchsamtal alltså. Det fina var att alla ville jobba mot sockret. En stor eloge till DIOS och SSDF som ordnade detta och som nu kommer att fortsätta arbeta mot sockret.

Du kan läsa mer om dagen på SSDF:s hemsida: Livsviktigt att minska sockerkonsumtionen. Och vill du kika på broschyren hittar du den här: En liten broschyr om sockerDen går också att beställa från SSDF (ett tips till alla er som har mejlat och frågat om material till förskola/skola/äldreboende)

foto: Sanna Fehrman.

Dela & kommentera comments 3

#kastadaim

Jag kunde inte låta blir att rätta reklamen i dagens DN. Daim är ju ändå ganska äckligt. #kastadaim

kastadaim

Dela & kommentera comments

En midsommar när blommorna slokar

Det känns ärligt talat svårt att önskar er bloggläsare en glad midsommar i år. Nyheten om att Storbritannien ska lämna EU är alltför tung. Tidigare i våras lyssnade jag på Astrid Lindgrens krigsdagböcker. Från dem bär jag med mig den vanmakt hon kände inför att världen slogs i spillror och hur snabbt tillvaron kan rämna när galenskapen får grepp. Som Alf Svensson sa nyligen när han var med i Söndagsintervjun i P1: först när nazism, fascism och kommunism hade slagit sönder Europa fullständigt, kunde vi enas. Det går att kritisera EU på många vis, men som jag ser det är ett nära samarbeta inom Europa nödvändigt för att vi ska leva fredligt.

Med det sagt, hoppas jag ändå att sillen ska smaka bra och att ni får en skön dag.

Dela & kommentera comments 5

Cancer – utveckling i snigelfart när företagen saknar intresse

Idag har The Guardian en riktigt bra artikel om läkemedel som skulle kunna fungera mot cancer, men där utvecklingen går i snigelfart eftersom patentet på läkemedlen har gått ut: The cancer drugs in your bathroom cabinet | Science | The GuardianDet handlar om billiga dussinläkemedel, som aspirin och metformin. Väldigt mycket talar för att dessa bromsar utvecklingen av cancer. Aspirin dämpar farlig inflammation och metformin sänker blodsockret. Men eftersom läkemedlen är gamla finns inget kommersiellt intresse för företagen att utforska några nya användningsområden.

Patent är viktigare än effekten på patienter

Detta problem är något som jag skrev en del om innan jag började granska våra kostråd. Det spelar ingen roll om en behandling kan hjälpa tusentals cancerpatienter (för att inte säga miljontals) – ska läkemedelsbolagen satsa på något måste de kunna räkna hem sina investeringar. Då krävs ett patent. När patentet har gått åt, måste behandlingarna istället utvecklas av forskare i det offentligt finansierade systemet. Där råder dels en brist på pengar, dels en brist på förmåga att driva stora kliniska prövningar.

Och då går utvecklingen så oändligt långsamt. Det kliar i kroppen bara jag tänker på de snedvridna ekonomiska drivkrafterna i det medicinska innovationssystemet (fint ord – jag skriver det bara för att få trovärdighet). Här är några artiklar från 2009 i DN Ekonomi om just detta problem: Dyrt test stoppar billig prostatakurCellgifter i låg dos ny metod mot cancer och Brist på pengar hindrar forskare.

Brist på kommersiellt intresse drabbar även kosten

Dessvärre är det samma mekanismer som hämmar utvecklingen av nya kostbehandlingar. Även detta skrev jag om i DN Ekonomi när det begav sig: Personliga kostråd kan ge billigare diabetesvård. Så här säger diabetesläkaren Christian Berne i artikeln: Hade den här forskningen [kostforskningen alltså, min kommentar] fått lika mycket pengar som läkemedelsföretagen satsar på ett enda preparat, då skulle vi kunna avgöra vilken kost som är bäst och vilka alternativ som kan vara lämpliga på kort och lång sikt.

Tänk – det är sju år sedan. Sedan dess har inga stora studier initierats på området. Det är faktiskt helt galet.

Men vet ni vad. Nu finns Kostfonden. Vi ska ta mig sjutton vända allt detta. I alla fall när det gäller kostbehandlingar.

Dela & kommentera comments 1

Kolesterolsänkande läkemedel – ska jag ta dem fast jag är frisk?

Jag får ofta mejl från personer som har blivit rekommenderade kolesterolsänkande läkemedel, så kallade statiner, av sina läkare. Allt fler människor i Sverige tar statiner, snart 900 000 stycken. Grafen nedan har jag tagit ur läkemedelsregistret.

statiner

Igår frågade en fullt frisk 56-årig kvinna om hon verkligen behöver ta läkemedel. Hon är med i ett forskningsprojekt där hennes  ”höga kolesterolvärden” upptäcktes. Läkaren menade att hon bör ta statiner, men hon vill ha en ”second opinion” av mig. Jag ger inte enskilda personer råd. Däremot presenterar jag gärna fakta som kan hjälpa en person att ta ett välgrundat beslut.

Så här ser kvinnans blodvärden ut:

Kolesterol  7.6 mmol/l (bör ligga under 6,9 mmol/l)
HDL-kol goda 2.4 mmol/l (bör ligga över 1 mmol/l)
LDL-kol onda 5.3 mmol/l (bör ligga under 4,7 mmol/l)
Triglycerider 1.0 mmol/l (bör ligga under 2,6 mmol/l)
Blodtryck 81/55 mmhg (bör ligga under 120/80 mmhg)

Som du ser ligger både totalkolesterolet och det ”onda” LDL-kolesterolet över gränsvärdena. Men enligt Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer ska en läkare inte bara titta på kolesterolet när hen skriver ut statiner. För friska personer under 65 år ska det så kallade SCORE-kortet användas, som även tar hänsyn till kön, rökning och blodtryck. Så här ser det ut:

score_2016

Jag har ringat in vart kvinnan som mejlade hamnar ungefär. Enligt denna ganska grova bedömning är hennes risk att dö av hjärt-kärlsjukdom inom loppet av 10 år 1 procent, vilket är på gränsen till det som bedöms som en ”måttlig risk”. Samtidigt är hennes systoliska blodtryck (81 mm Hg) betydligt lägre än den lägsta nivån på SCORE-kortet (120 mm Hg). Dessutom ska läkaren ta hänsyn till det goda HDL-kolesterolet, som i detta fall är väldigt högt (2,4 mmol/l). Enligt en artikel i Läkartidningen riskerar kvinnor med ett högt HDL-kolesterol att överbehandlas med statiner. Ett HDL-kolesterol över 2,25 mmol/l är kopplat till en mer än halverad risk för hjärt-kärlsjukdom.

Sammantaget är risken för denna kvinna att avlida av av hjärt-kärlsjukdom inom loppet av tio år alltså snarare långt under 1 procent, men det går inte att göra någon exakt bedömning.

Statiner ökar risken för diabetes

Denna risk ska vägas mot de biverkningar som statiner ger. Det finns flera olika statiner, men många av dem ökar risken att utveckla diabetes. Enligt en studie som publicerades i januari dubblas risken. En annan studie, från Finland, ger en riskökning på 46 procent.  Cirka 5-10 procent av alla statinanvändare drabbas också av muskelsmärtor. I vissa väldigt ovanliga fall kan personer även utveckla rhabdomyolysis eller statin induced necrotizing autoimmune myopathysjukdomar där musklerna börjar brytas ner och som kan bli livshotande.

Men denna information som grund överlämnar jag åt personen själv att ta sitt beslut.

Dela & kommentera comments 4

Nyckelhålet – var finns logiken?

Ni som följer den här bloggen har tidigare kunnat ana en viss kritik mot nyckelhålsmärkningen. Livsmedelsverket sätter sin gröna nyttighetsstämpel på sötade yoghurts, men lika kaloririka fetare varianter – utan tillsatt socker i – anses onyttiga. Här är ett exempel:

yoghurt nyckelhål

Myndigheten vill alltså att vi hellre äter socker än fett. Och de följer inte ens sina egna råd. I yoghurten kommer 33 procent av alla kalorier från tillsatt socker, men deras rekommendation är max 10 procent.

När jag häromdagen satt på tunnelbanan började jag återigen undra över vad nyckelhålet egentligen står för. Där fanns denna reklam:

Vetemjölsbröd

Det står RÅG på förpackningen, men brödets ljusa färg fick mig att bli misstänksam. Googlade innehållet och gissa vad första ingrediens är? Jodå. Vetemjöl. Brödet är även sötat med sirap.

Sätter man detta vetemjölsbröd i relation till klassiskt polarbröd, som är sötat med både socker och sirap, är det självklart bättre. MEN. Som Livsmedelsverket skriver på sin sajtSiktat spannmål som man gör vitt bröd och vanlig pasta av, innehåller mindre vitaminer och mineraler än fullkornsmjöl. Att äta mycket mat baserad på siktat mjöl, sockerrik mat och dryck kan göra det svårare att hålla vikten.

När jag intervjuade den amerikanska nutritionsforskaren Ronald Krauss i samband med att jag skrev Ett sötare blodmenade han att folk behöver lära sig att äta riktigt fullkornsbröd. Alla delar av kornet ska vara med och brödet ska vara osötat. När jag senast handlade bröd till mina barn, köpte jag detta:

riktigt rågbröd

Det är också nyckelhålsmärkt. Första ingrediens är grovt fullkornsrågmjöl, andra ingrediens vatten och tredje ingrediens är surdeg på grovt fullkornsrågmjöl. Det innehåller inget socker alls. När min dotter tog en macka innan träningen igår sa hon att hon älskar det brödet. Jag tänker att hon lärt sig göra det, eftersom vi sedan flera år tillbaka helt har slutat köpa vitt och sötat bröd.

Livsmedelsverket menar att nyckelhålet ska göra det enkelt att välja nyttig mat. Och så styr de oss att köpa mat fylld med både socker och vetemjöl. Jag har faktiskt lite svårt att se logiken i detta.

Dela & kommentera comments 10

Medellivslängden sjunker för vita amerikaner

Det sötaste vi har handlar om att allt socker vi får i oss via läsk, godis, kakor och bullar kan orsaka en fettbildning i levern och att detta i längden kan leda till fettlever och typ 2-diabetes. En av tio amerikanska tonåringar har idag misstänkt fettlever, något som tidigare främst drabbade alkoholister. Jag har inte sett någon statistik från Sverige, men personer med fetma och ofta fettlever.

Nu rapporterar New York Times att medellivslängden bland vita amerikaner sjunker eftersom fler dör i unga år: Life Expectancy for White Americans Drops Slightly; Analysts Cite Drug Overdoses. Självmord har blivit vanligare och många avlider av drogöverdoser. Sedan har även dödligheten i leversjukdomar ökat markant – den heldragna gröna linjen i grafen nedan. leversjukdomEn orsak till kronisk leversjukdom är att fler dricker mycket alkohol, en annan orsak är sannolikt en hög sockerkonsumtion.

Som ni ser går lungcancer ner, vilket beror på att färre röker. Det amerikaner har vunnit genom kampanjer mot rökning, har nu alltså gått förlorat, delvis på grund av en sämre kosthållning.

Jag tänker att vi noga ska studera dessa grafer och lära av dem. Vi har länge vandrat i amerikanernas fotspår. Förr förfasades vi över deras söta chokladfrukostflingor, nu finns de i alla svenska matbutiker. Vi tyckte att deras stora läskmuggar var helt galna, nu är våra egna lika stora. Och så har deras stora snabbmatkedjor tagit över Sverige. 1973 öppnade McDonald’s sin första restaurang i Sverige. Nu finns det 220 stycken, som dagligen serverar mestadels söt skräpmat till 435 000 svenskar (enligt kedjans egna siffror).

Grafen ovan tyder på att denna utveckling knappast kommer att göra oss lyckliga.

Dela & kommentera comments 1

Ni sågar LCHF – men det räddade mitt liv

Helskotta vilken bra debattartikel av My Westerdahl i Aftonbladet igår! Det är som en verbal skalpell som skär sönder gamla teser till små strimlor. Hon har en extrem precision i formuleringarna. Slutet är lysande. Läs och sprid till varje liten avkrok av sociala medier: Ni sågar LCHF – men det räddade mitt liv

Dela & kommentera comments 1

Diabetes och cancer ökar. Den ljusnande framtid är vår…

Det är inga muntra nyheter idag precis. Diabetes ökar lavinartat i världen: Deadly diabetes in ’unrelenting march’ – BBC NewsSnart är en på tio personer drabbade.

Och antalet personer med cancer kommer att fördubblas i Sverige fram till 2040: De som lever med cancer kommer fördubblas till 2040.

Visste ni också att både Coca-Cola och Pepsi ligger på Forbes lista över världens 100 största företag? Och då ska man betänka att de säljer läsk. Inte dyra bilar.

Vi går verkligen en ljusnande framtid till mötes.

Dela & kommentera comments 1

Mesigt inlägg om sockerskatt från folkhälsoministern

Därför blir det ingen sockerskatt i Sverige är rubriken på ett debattinlägg från folkhälsominister Gabriel Wikström på aftonbladet.se idag, där han med anledning av införandet av en sockerskatt i Storbritannien diskuterar möjligheterna att genomföra en liknande åtgärd i Sverige. Så här skriver han: Det ska bli intressant att följa utvecklingen och resultaten av den sockerskatt som Storbritannien nu inför. Samtidigt vet vi att skatter av den typen kan vara problematiska. Just nu är det därför inte aktuellt att införa någon särskild skatt på socker. 

Sedan skuldbelägger han förra regeringen för barnfetmans utveckling: ”…efter åtta år med en borgerlig regering som har blundat för utvecklingen och lagt allt ansvar på individen. Till skillnad från den tidigare regeringen är jag övertygad om att det här är en fråga där hela samhället behöver ta ansvar.”

Som om inte tidigare socialdemokratiska regeringar har en lika stor skuld i den ökning av barnfetma som har pågått under flera decennier.

Vad tänker då Gabriel Wikström göra åt problemet? Han ska ta ett helhetsgrepp. Regeringen förbereder därför att ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram underlag till insatser för minskad ohälsa relaterad till övervikt och fysisk inaktivitet.

Det låter mycket pragmatiskt. Som något vi inte har prövat tidigare.

Jag önskar att Gabriel Wikström kunde ta till sig den brittiske finansministerns ord:

’I am not prepared to look back at my time here in this Parliament, doing this job and say to my children’s generation: ‘I’m sorry – we knew there was a problem with sugary drinks. We knew it caused disease. But we ducked the difficult decisions and we did nothing’.

Att utan närmare förklaring avfärda en sockerskatt med att ”den typen av skatter kan vara problematiska” är just att ducka. Det är fegt. Vi har skatt på alkohol, vi har skatt på cigaretter, vi har skatt på bensin. Varför skulle det vara mer problematiskt att införa en skatt på socker?

Personligen tycker jag att det är bra mycket mer problematiskt att en av fyra tioåringar har övervikt och att vi idag fetmaopererar tonåringar i Sverige. Det behövs en skatt på läsk och godis, ordentlig information till föräldrar och att vårt Livsmedelsverk slutar att nyckelhålsmärka yoghurtar som är rena sockerbomber. Det kan så lätt misstolkas som att socker skulle vara nyttigt.

Dela & kommentera comments 3