stamp

Övrigt

Bönor har stabiliserat hans höga blodsocker

För ett någon vecka sedan skrev jag om fantastiska Patrik Olsson och Fredrik Söderlund som på lördag ska springa ett Tough Vikinglopp på Stockholm stadion. De kommer att slänga sig i iskalla bassänger (iskalla som i noll grader), kräla i lera och riskera livet när de klättrar upp för dunderhöga väggar – allt för att uppmärksamma Kostfondens studie av kost vid typ 1-diabetes (Ni har väl anmält er till eventet efteråt? Be there, or be fyrkantig. Info här: Mingelkväll med Smarta Diabetiker)

SvD skriver om nya bönboken

Nu är Patrik med i SvD: Åt bönor – gick ned 60 kilo och slapp insulinsprutorHälsoreporter Henrik Ennart skriver om boken som Patrik släpper tillsammans med Lars-Erik Litsfeldt nu i veckan: Låt bönorna förändra ditt liv

Undertecknad har haft förmånen att få förkika lite i boken. Förutom att man känner en blandning av sorg, ilska och jäklar anamma (vi måste samla pengar till bättre kostforskning) när man läser om hur Patrik blev blind, innehåller boken beskrivningar av en rad intressanta experiment som Patrik och hans flickvän Maria har genomfört. De har ätit bönor tillsammans med olika slags mat, till exempel vitt bröd, och sedan följt utvecklingen av blodsockret.

Bönor slår ut blodsockertoppar

Slutsatsen är kort och gott att bönor har en undergörande effekt på blodsockret. I vissa fall slår de ut blodsockertoppen helt. Det spelar ingen roll att Maria exempelvis har käkat fyra mackor. Bönorna får blodsockret att ligga jämt och stabilt. Här är bilden från boken:

För Patrik personligen, som ju har typ 1-diabetes och ett blodsocker som svänger som en jitterbugg om han äter enligt tallriksmodellen, har bönorna på riktigt förändrat livet. När man har typ 1-diabetes kan det vara svårt att få ett jämt blodsocker även om man minskar på mängden kolhydrater i maten. Med bönornas hjälp har Patriks blodsocker landat som i en lugn tryckare. Tänk åttondeklass. Det står helt still.

Mycket intressant. Än en gång har det visat sig att de ena kolhydraten inte är den andra lik. När jag pluggade biokemi lärde vi oss skilja på stärkelse och cellulosa (olika kemiska strukturer). Efter min första graviditet, år 2006, började jag skilja på kolhydrater med olika GI-värden och gick ner ett antal kilon i vikt. I Det sötaste vi har skriver jag om varför vi måste skilja på socker och stärkelse. Nu har jag lärt mig att skilja stärkelse från resistent stärkelse i exempelvis bönor och kall potatis.

Man undrar vad som ska komma härnäst?

Vill du snacka med Patrik och lära dig mer om hur bönor påverkar blodsocker och insulinbehov vid diabetes? Kom på eventet! Där kommer du ha alla möjligheter att få svar på dina frågor.

Dela & kommentera comments 11

Hälsoinspiratörer säger: undvik socker. Livsmedelsverket riktar istället sin lans mot salt.

När jag rensade i posthögen på köksbänken i går kväll började jag (eftersom det är tråkigt att rensa post) bläddra i Coops tidning Mersmak. Den har genomgått en underbar kryddrevolution de senaste åren. I recepten flödar ingefära, chili, koriander, lime, gurkmeja och spiskummin. Sådant som man blir lite glad av. Och det kan man behöva bli när man rensar post.

Än gladare blev jag när jag läste Blossom Tainton-Lindquists råd till den tränande familjen som ville äta nyttigare. Här är Blossom:

Och här är två av hennes fyra råd:

Ser ni? Undvik socker och ät riktigt mat. Grymma råd (nåja, riskakorna går att diskutera, men om du råkar blinka just när du läser det är allt annat bra).

Mersmaks nästa råd till den tränande familjen: nyttiga middagar. För fem år sedan hade det tveklöst varit något slags pastarätt eftersom det länge har ansetts vara musklernas bästa energikälla. Vad har de nu? Pulled lax med blomkålscouscous!

Det är ju i princip ett low-carbrecept. När jag lagar detta kommer jag att hoppa sockret i kryddblandningen och ha ingefära och vitlök i såsen istället för mango chutney. Sedan blir det nog lite mango vid sidan av.

Jag bläddrade vidare och kom till Leila, som måste vara en stark rackare:

Kolla hennes tips:

Alltså. När jag hade kommit så här långt i min läsning höll jag på att skrika ”Mission Completed” till min man (som inte hade så mycket roligare – han vek tvätt).

MEN. Så kom jag ihåg att jag tidigare under dagen hade läst denna pressrelease från Folkhälosmyndigheten och Livsmedelsverket: Nationell kraftsamling för hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet behövs.

De rapporterar nu resultatet av ett regeringsuppdrag, som syftade till att hitta åtgärder som kan stärka folkhälsan och minska hälsoklyftorna. Gissa vad ett av förslagen är? De vill inrätta ett nationellt saltprogram.

Inga konkreta åtgärder mot socker

SALT??? I rapporten skriver de om bakgrunden till förslaget. Citat: Detta uppdrag omfattar att undersöka möjligheten till frivilliga åtaganden i livsmedelskedjan för att främja hälsosamma val, med särskilt fokus på att reducera tillsatt socker och salt i livsmedel. Utredningen finns beskriven i bilaga 7. Bedömningen är att det behövs ett nationellt program för att sänka saltinnehållet i livsmedel, eftersom salt står för en stor andel av sjukdomsbördan, de största källorna är vanliga livsmedel och livsmedelskedjan visar intresse för att bidra i arbetet. När det gäller att minska sockerintaget bedöms andra typer av insatser än att sänka sockerhalten i livsmedel vara mer angelägna.

Rapporten är typ 350 sidor lång och jag har inte lusläst hela, men jag hittar inte ett enda konkret åtgärdsförslag mot vår höga sockerkonsumtion. När Folkhälsominister Gabriel Wikström tweetade om rapporten kunde jag inte låta bli att svara:

Kampen går vidare. Kanske kan man få Blossom att slå en signal till Livsmedelsverket och ta sig ett snack med dem?

Dela & kommentera comments 4

Sockerbroschyr på arabiska

Tycker du att broschyren ovan ser lite bakvänd ut? Storstockholms Diabetesförening, SSDF, och Diabetesorganisationen i Sverige, DiOS, fortsätter nu sin kamp mot sockret. De har låtit översätta den sockerbroschyr jag var med och utvecklade förra våren, och som Lotta Kühlhorn illustrerade, till arabiska.

I broschyren hittar du allt från lite sockerhistoria (som att svensken ökad sin sockerförbrukning från 4 kg per person och år till 40 kg mellan 1860 och 1960) till en förklaring av varför socker sannolikt är en viktig orsak till typ 2-diabetes.

Socker är ju från början ett arabiskt låneord. I broschyren får man också lära sig några av alla de olika namn som sockret numera bär:

Du kan ladda ner broschyren i sin helhet här: Nu översatt till arabiska.

Dela & kommentera comments

D-vitaminexperimentet – vårsolen har gett effekt

Snödroppar, krokus och fågelsång i alla ära, men vet ni vad det bästa vårtecknet är? Att D-vitaminnivåerna i mitt blod har stigit! Därmed gick hela vintern utan att jag behövde ta tillskott. 

Ni som regelbundet läser den här bloggen känner säkert till mitt D-vitaminexperiment. För alla er andra – här är lite bakgrundsinfo: denna vinter har jag genomfört ett experiment med stöd av företaget Werlabs, som erbjuder olika slags hälsokontroller och blodanalyser. Varje månad har jag mätt mina D-vitaminnivåer för att se om jag, som gärna hänger i solen under sommaren och äter mina feta fiskar varma tre-fem gånger i veckan, behöver ta tillskott under vintern. Innan jag drog igång experimentet gjorde jag en genomgång av vetenskapen. Hur lågt kan D-vitaminet sjunka utan att man riskerar sin hälsa? Det finns många kunskapsluckor, men min slutsats blev att 50 nmol/l verkar vara en rimlig gräns.

Har klarat vintern utan tillskott

Marsprovet (taget 22 mars) visar att jag verkar ha klarat vintern helt utan tillskott. Den lägsta nivån, 60 nmol/l, uppnådde jag i januari. Sedan senaste mätningen i februari har D-vitaminet stigit från 61 till 64 nmol/l, vilket förvånar. Normalt brukar man säga att solen inte ger effekt förrän i april. Den enda förklaring jag kan se är att några soliga turer på långfärdsskridskor och en och annan pick-nick i solen ändå måste ha kickat igång en viss D-vitaminproduktion i min hud. Rent logiskt kan det ju heller inte vara så att solen är verkningslös fram till 31 mars, men har effekt från 1 april. Bevisligen hade den i alla fall en ordentlig effekt den 2 april. Efter förmiddagskaffet på balkongen behövdes det knappast något blodprov för att avslöja att huden hade träffats av UV-ljus. Fick en grymt snygg t-shirtbränna. Det är våååår!

Folk i Afrika utgör inget facit

Under tiden som jag har gjort det här experiment har omtänksamma läsare hört av sig och varnat för att jag ligger för lågt i D-vitamin. En del menar att olika folkslag i Afrika utgör som en facit för vilka nivåer man bör uppnå. Men under de tiotusentals år som mina förfäder har levt på nordliga breddgrader har deras hud anpassats till detta. Personer av nordiskt ursprung har en ljusare hud för att kunna tillverka mer D-vitamin. Kroppen har sannolikt anpassat sig på flera vis till vintermörkret. Att folkslag som lever i Afrika har höga D-vitaminnivåer i blodet är absolut inget bevis för att jag måste ligga lika högt.

D-vitamin korrelerar med bmi

I många så kallade epidemiologiska studier har forskare också hittat ett samband mellan höga D-vitaminnivåer och en lägre risk för diverse olika sjukdomar. Men man ska vara försiktig med vilka slutsatser man drar från sådana studier. D-vitaminhalten i blodet korrelerar till exempel med bmi. Alla sjukdomar som är kopplade till fetma är därför också automatiskt kopplade till låga nivåer D-vitamin. Dessutom har solen många effekter på oss. När vi är i solen sjunker blodtrycket och det släpps ut endorfiner i blodet (kändes tydligt i helgen på balkongen). Kanske är det endorfinerna som stärker hälsan och inte de högre D-vitaminnivåerna? Vem vet.

Det råder inget tvivel om att D-vitamin fyller många viktiga funktioner i kroppen, men det finns i dagsläget inga vetenskapliga belägg (läs: randomiserade kontrollerade prövningar) som stödjer att en i övrigt frisk person skulle vinna något på att ligga över 50 nmol/l. Studie på studie har istället misslyckats att påvisa effekter av D-vitamintillskott. När det gäller infektioner, som förkylningar, verkar tillskott ha en effekt om man från början har ett D-vitaminvärde under 25 nmol/l. Det pågår dock många kliniska undersökningar med D-vitamin och kanske kommer resultaten från dem ge mig anledning att börja knapra tillskott igen. I så fall kommer jag att redovisa det här på bloggen.

Ett tillägg: En läsare frågade om jag fick betalt av Werlabs för att göra det här experiment. De betalar själva analyserna, men jag får ingen annan ersättning. Werlabs är företagsvän till Kostfonden, som jag har varit med och grundat, men det blev dom innan jag frågade om jag kunde få göra detta. Experimentet har genomförts på mitt initiativ för att jag var nyfiken på hur D-vitaminet varierar under året. 

Dela & kommentera comments

Ny blogg – dags att fira

Ta fram spenat, mynta, citron, lime, ingefära och avocado. Mixa en grön drink så skålar vi tillsammans och firar att denna nya sajt har kommit till världen. Den är designad av Anna Lindelöw (formgivargeniet bakom FoodPharmacys blogg) och framskulpterad i html-kod av Andreas Fürst. Från och med nu hittar du mina texter här!

Det är visserligen med ett visst vemod som jag firar. Ettsotareblod.se, som nu går i pension, har tjänat väl. Vissa dagar har många tusen läsare strömmat in, till exempel när Sara Gyllstedt fixade idrottsfik med mindre socker (Ett idrottskafé för framtiden), läkaren Olivia Marsh Landén skrev ett sylvasst brev till Nordic Sugar (Sockerpropaganda – läs läkarens vassa brev till Nordic Sugar) och det godis som Tele2 skickade hem till mig hamnade i papperskorgen (Hjärtattackspresent från Tele2).

Nu kära läsare ger vi oss iväg på oändliga äventyr. Målet och meningen: att fler ska leva friska, äta gott och må bra. Men kom ihåg. Det är vägen som är mödan värd. VÄLKOMNA HIT!

Dela & kommentera comments 1

En av fem har diabetes i Indien

Det är galet. Har just fått lite bilder skickade till mig från en kompis som är i Dubai på semester:

gulfnews2

gulfnews3

Till en början tänkte jag rata åtgärdslistan ovan. Ser ni moroten under punkt 9? Hur kan den komma FÖRE varningarna om sötsaker och läsk under punkt 10? Varför finns moroten ens med? Men så läste jag punkt 1 lite noggrannare. Då fick listan ändå godkänt, men med minuspoäng för en massa onödiga pekpinnar (chew well before swallowing…)

Men vad gör man i ett land där en av fem har typ 2-diabetes? När landet har 1,25 miljarder invånare?

Dela & kommentera comments 3

D-vitaminexperimentet – nivåerna har stigit MITT I VINTERN

Men alltså. Så här borde det inte bli. Jag har just fått resultaten från februarianalysen av mina D-vitaminnivåer och de har STIGIT i jämförelse med januarivärdet: från 60 nmol/L till 61 nmol/L. Jag håller med – det är ingen jätteökning – men ändå överraskande. Här ser du utvecklingen hittills:

vitDfeb

En kort resume för er som inte har hängt med från början: I höstas bestämde jag mig för att göra ett experiment tillsammans med företaget Werlabs, som erbjuder olika slags spännande hälsokontroller, bland annat kan man analysera sitt D-vitamin via dem. Min frågeställning: behöver jag, som gärna lapar sol under sommaren och äter mina feta fiskar varma (och kalla) tre-fem gånger i veckan, äta D-vitamintillskott under vinterhalvåret?

Svaret hittills är: NEJ. Jag trodde att mina värden stadigt skulle sjunka under vintern, men så har det alltså inte blivit.

Tillskott har endast effekt vid låga nivåer D-vitamin

När jag påbörjade experimentet gjorde jag en genomgång av vetenskapen på området. Slutsatsen blev att om D-vitaminet ligger över 50 nmol per liter blod är jag på den säkra sidan; då har kroppen mer än tillräckligt för att klara alla viktiga funktioner.

För ett par veckor sedan publicerade forskare också en genomgång av den forskning som finns på D-vitamin och luftvägsinfektioner (som förkylningar): Study reports that vitamin D supplements reduce risk of acute respiratory infections. Deras slutsats: hela 33 personer behöver ta D-vitamintillskott för att en enda luftvägsinfektions ska förebyggas. Effekten är dock mycket större hos de som har väldigt låga D-vitaminnivåer i blodet, under 25 nmol/L. I den gruppen förebyggs en luftvägsinfektion per fyra personer som tar tillskott.

Det ska bli spännande att se om nivåerna fortsätter att ligga lika stabilt. Solen kryper allt högre upp på himlen och om någon månad kommer den kroppsegna D-vitaminproduktionen att dra igång igen. Visst är det underbart att det snart är vår? Samtidigt som isarna ligger spegelblanka. Min plan för morgondagen:

skridskor_2

Trevlig helg på er alla!

Dela & kommentera comments 13

D-vitaminexperimentet – januari bjuder på en överraskning

Det är så underbart att få experimentera igen. Jag saknar verkligen det från min tillvaro som forskarstudent – att designa experiment och försöka förstå kluriga resultat. Det som fick mig att lämna universitetsvärlden var absolut inte själva vetenskapen, utan alla maktstrukturer som man behövde förhålla sig till. Att kunna andas fritt är på något vis en viktig del av tillvaron.

Och det är ju enormt roligt när ett experiment inte går som man har tänkt sig. När jag inledde vinterns D-vitaminexperiment, tillsammans med företaget Werlabs, trodde jag att mina sommardepåer max skulle räcka till slutet av december. Döm av min förvåning när jag i förra veckan mätte D-vitaminet i mitt blod och insåg att det låg nästan lika högt som i december.

D-vitamin januariDet har sjunkit från 61 nmol/L till 60 nmol/L. Därmed ligger värdet fortfarande över den gräns om 50 nmol/L som jag satte när jag påbörjade detta. Än så länge behöver jag alltså inte investera i några D-vitamintillskott.

Ett tips. Om du vill veta ungefär hur mycket du behöver äta av olika livsmedel för att få i dig dagsbehovet av olika vitaminer kan du kolla här: Dagsbehovet – en guide – ApoteketHade ingen aning om att pepparrot och broccoli innehåller mer C-vitamin än apelsiner och citroner, och att kakao är rikt på magnesium. Bokstavligen nyttig kunskap.

Ett tillägg: Inser att jag borde ha lusläst hela Apotekets dagsbehovsguide innan jag länkade till den. Till exempel visar guiden att man kan få i sig hela dagsbehovet av järn genom att äta 125 gram farinsocker. Det innebär ju INTE att man ska ha farinsocker som sin viktigaste järnkälla. Järnet är bra, men sockret illa för kroppen. När man väljer sin mat behöver man ta hänsyn till mer än bara vilken näring den innehåller. 

Dela & kommentera comments 7

Julen sill och lax har haft god effekt på D-vitaminet i mitt blod

D-VITAMINEXPERIMENTET – PART III. Julens feta fiskar har helt klart påverkat nivåerna, som sjönk mycket mindre mellan november och december, än mellan oktober och november. 

Som jag berättade i november har jag dragit igång ett experiment tillsammans med företaget Werlabs, som tillhandahåller blodanalyser via nätet. Eller hur man nu ska säga. Man gör ju inte själva blodanalysen via nätet, men man beställer den där. Sedan springer man iväg till någon av deras samarbetspartners (i mitt fall min vanliga vårdcentral) och tar själva blodprovet. När analysen är klar får man ett sms. Då går man in i sin nätbaserade journal och kollar resultatet.

Har tidigare ätit D-vitamin slentrianmässigt

I alla fall. Mitt mål är att ta reda på om jag verkligen behöver äta D-vitamintillskott under vintern. Många vintrar har jag slentrianmässigt tagit D-vitamin, främst för att jag vill undvika alla förkylningar som barnen släpar hem från skolan. Men i ärlighetens namn har jag inte märkt någon större skillnad av D-vitaminet. Därför blev jag nyfiken. Behöver jag, som under sommarhalvåret är ganska mycket i solen och gärna äter D-vitaminrik fisk, verkligen ta tillskott? Hur länge räcker mina D-vitamindepåer under vinterhalvåret?

I november gjorde jag en liten genomgång av vetenskapen på området. Läs här och här. Min slutsats är att om jag ligger över 50 nmol/L så borde jag vara på den säkra sidan.

Julens fisk har hållit nivåerna uppe

Experimentet visar att mina nivåer har sjunkit stadigt sedan sommaren. I slutet av september låg jag på 85 nmol/L och i slutet av november på 66 nmol/L. Mening var att jag skulle ta nästa prov före jul, innan jag hade ätit av all D-vitaminspäckad julmat. Mitt i julstöket knallade jag därför iväg till min vårdcentral och tog mitt prov, men det visade sig att Karolinskas datasystem hade fått spel den dagen. Alla prover tagna i hela Stockholm fick göras om (man undrar lite över kostnaden för det…)

Alltså blev det inget prov före jul. Istället tog jag det den 28 december. Och då hade jag ätit massor med sill och rökt lax under juldagarna. Det syns tydligt på D-vitaminnivån i blodet, som inte alls hade sjunkit lika mycket som tidigare. Det landade på 61 nmol/L. Godkänt alltså.

D-vitamin december

Och vet ni. Jag har faktiskt inte haft en enda förkylning sedan slutet av september. Däremot fick jag årets influensa dagen efter decemberprovet. Akta er för den. Den är ruggig och ett skäl till att rapporten om detta prov har dröjt.

Snart är det dags för januariprovet.

Dela & kommentera comments 9

GOD JUL

Min man köksdesignern har varit i farten. Pepparkaksdeg är ett fantastiskt byggmaterial. Med detta kära bloggläsare önskar jag er en riktigt fin jul. Njut av god mat och härliga promenader!

pepparkakshus

Dela & kommentera comments