stamp

Sökresultat för 'Pubertet'

Typ 1-diabates – kan livsstilen spela en roll i utvecklingen?

I går hörde en hel rad personer av sig och ifrågasatt baksidestexten på Det sötaste vi har. Där står följande: ”Hon [alltså undertecknad] visar hur de sjukdomar som ökar bland barn över hela världen – astma, allergier, glutenintolerans, typ 1-diabetes, depression, fetma, autism, adhd och en för tidig pubertet – går att knyta till söt skräpmat och ett stillasittande liv.” Det många undrar är hur jag kan påstå att typ 1-diabetes (det som förr kallades barndiabetes) påverkas av söt skräpmat och ett stillasittande liv. Vad har jag egentligen för belägg?

Gluten har en stark koppling till typ 1-diabetes

Till skräpmat räknar jag allt det förfinade vetemjöl vi äter. Vitt mjöl är näringsfattigt och innehåller också mycket gluten. I Det sötaste vi har skriver jag om en dansk forskare – Karsten Buschard – som har studerat en musmodell där 60 procent av mössen får typ 1-diabetes. Om ungarna får en glutenfri kost går antalet ner till 15 procent. Om även musmamman får en glutenfri kost under dräktigheten drabbas enbart 6 procent.

Möss är ju inte människor. Men även hos människor finns starka kopplingar mellan typ 1-diabetes och gluten. Över 9 procent av alla barn som har typ 1-diabetes har även glutenintolerans. I 9 fall av 10 där man har båda sjukdomarna, diagnostiseras typ 1-diabetes först, visar två oberoende studier. I bara 1 fall av 10 får man celiakidiagnosen först. Karsten Buschard menar att detta skulle kunna förklaras av att den glutenfria kost som personer med glutenintolerans äter, skyddar mot typ 1-diabetes. Men detta skulle behöva utredas vidare. Nyligen kom en svensk avhandling kring detta som SVT Vetenskap skrev om: Forskare: ”Gluten ökar risken för diabetes”

Utöver detta går att konstatera att i länder som Kina, där man äter väldigt lite spannmål, har man cirka 50-100 gånger färre fall av typ 1-diabetes. Det är en enorm skillnad på hur många som drabbas i världens olika länder. Den genetiska risken skiljer sig mellan olika befolkningar, men den kan inte förklara varför antalet fall nu ökar. Sverige ligger nästan i topp i världen, precis som vi gör med glutenintolerans. I går skrev jag om välling och glutenintolerans. Vällingen skulle faktiskt även kunna vara en förklaring till varför så många svenska barn får typ 1-diabetes.

Typ 1-diabetes har även en koppling till fetma

Eftersom jag var tvungen att sålla bland all information när jag skrev boken, gick jag aldrig in på att typ 1-diabetes även tycks ha en koppling till barnfetma. Barn som får fetma tidigt under livet verkar ha en högre risk att drabbas. Forskare skriver: ”However, the identification of BMI as a potentially modifiable risk factor for Type 1 diabetes could provide even further support for the promotion of healthy lifestyles, particularly in populations with high incidence of Type 1 diabetes. There is evidence that weight gain very early in life is important in determining future risks of obesity and Type 1 diabetes, and some studies have shown that nutritional counselling can be effective in influencing feeding behavior in parents of young children.”

En förklaring till kopplingen kan vara att söt skräpmat kräver en hög insulinproduktion i kroppen. Om ett barns immunförsvar har börjat angripa bukspottkörtelns insulinproducerade celler, kan angreppet intensifieras om cellerna producerar mycket insulin. Enligt denna teori skulle i så fall söt skräpmat inte vara en orsak till sjukdomen, men något som accelererar förloppet.

Har typ 1-diabetes kopplingar till ett stillasittande liv?

Kan jag då knyta typ 1-diabetes till ett stillasittande liv? Så som baksidestexten är formulerade är min tanke att de problem jag nämner går att knyta till antingen söt skräpmat eller ett stillasittande liv, inte både och (även om exempelvis en för tidig pubertet går att knyta till båda). Men eftersom meningen uppenbart har missförståtts ska jag ändra till nästa upplaga. Dessutom ska jag ändra till ”sjukdomar och problem.” Allt det jag rabblar är inte ”sjukdomar,” exempelvis fetma, autism och adhd.

När det gäller typ 1-diabetes har antalet fall bland våra barn fördubblats sedan 1970-talet. Bland unga vuxna ser forskare också en ökning. Eftersom det är en sjukdom som kan vara tung att leva med är det otroligt viktigt att vända utvecklingen. Personligen skulle jag gärna se att svenska barn drabbades lika sällan som barn i Kina.

Ett tillägg: I går skrev jag att forskare borde studera om ett råd om att undvika gluten vid maginfluensa och antibiotikabehandling skulle kunna minska antalet fall av glutenintolerans. Samma sak borde man studera vid typ 1-diabetes. Även typ 1-diabetes har en klar koppling till magsjukevirus. Karsten Buschard menar att gluten kan verka tillsammans med magsjukevirus i sjukdomsutvecklingen. 

Dela & kommentera comments 25

I morgon på bokmässan

Natur & Kultur monter mässan_2I morgon är bokmässans sista dag. Kom till Forskartorget klockan 12.15 och lyssna till varför barn och socker inte hör ihop. Så här står det i programmet:

”Vad skulle du tänka om du såg någon mata en kanin med läsk? Eller om du fick reda på att grannfamiljens mops fick glass varje fredag? Det finns inget djur vi skulle ge den mat som vi ger våra barn idag. Sjukdomar och problem som ökar bland barn över hela världen är astma, allergier, glutenintolerans, typ 1-diabetes, depression, fetma, autism, adhd, akne och en för tidig pubertet – alla går att knyta till söt skräpmat och ett stillasittande liv.”

Dela & kommentera comments

Pinfärsk från tryckeriet: "Det sötaste vi har" är här

Det sötaste_2Att skriva en bok är lite som att bestiga ett berg. Idag är toppen nådd! Helt sjukt. Min mans reaktion: jösses, vilken tjock bok du har skrivit (men den är inte så farligt tjock).

Den 1 oktober kommer Det sötaste vi har ut i bokhandeln. Redan den 24 september kan ni bloggläsare ladda ner den som e-bok härifrån. Alla besökare av bokmässan kommer också hitta boken i Natur & Kulturs monter. Det blir två mässföredrag: Torsdag 11.00-11.20 och Söndag 12.15-12.30 på det som kallas för Forskartorget.

Release på Nordiska museets sockerutställning

Den 22 oktober blir det release med ett längre föredrag på Nordiska museet i Stockholm. De öppnar en utställning om sockrets historia och hur vi blev sockerätare den 3 oktober. Från klockan 17 är det gratis inträde. Klockan 17.30 berättar utställningsproducenten Amanda Creutzer om själva utställningen i 20-25 minuter. Sedan håller jag låda i cirka 1,5 timmar med en liten paus. Kostnad: 120 kronor (20 kronor kommer att gå till välgörenhet).

Är du intresserad av att komma på det releasen? Mejla till Kristina Billow på Natur & Kultur. Hon skickar mer info när det närmar sig. Följ denna länk så hittar du hennes adress.

Om detta handlar Det sötaste vi har:

”Vad skulle du tänka om du såg någon mata en kanin med läsk? Eller om du fick reda på att grannfamiljens mops fick glass varje fredag, godis varje lördag och gick på hundkalas varje söndag? Det finns inga djur som vi skulle ge den mat som vi ger våra barn. De skulle bli sjuka, få hål i tänderna och problem med magen.

I dag har 10–25 procent av alla barn oförklarliga magknip. I boken Det sötaste vi har – om socker och växande kroppar berättar vetenskapsjournalisten Ann Fernholm om hur den historiskt höga konsumtionen av socker och vitt mjöl ställer till det i barnens kroppar. Det är en svindlande resa som går från levern till hjärnan och mikroberna i tarmarna. Hon visar hur de sjukdomar som ökar bland barn över hela världen – astma, allergier, glutenintolerans, typ 1-diabetes, depression, fetma, autism, adhd och en för tidig pubertet – går att knyta till söt skräpmat och ett stillasittande liv. I boken skriver hon också om sitt eget föräldraskap och den dagliga kampen att minska på allt sött.”

Dela & kommentera comments 20

Våra barn växer i en allt snabbare takt – varför?

Idag skriver DN om en tydlig trend bland våra bebisar: de är allt större när de föds. Gravida kvinnor väger allt mer och det smittar av sig på barnen, vilket leder till en ökad risk för komplikationer under bland annat förlossningen.

Dessvärre stannar inte barnens höga tillväxttakt av när de har kommit ut ur magen. I min kommande bok, Det sötaste vi har, kommer du kunna läsa om de data som talar för att dagens barn växer snabbare än någon annan generation. När barn är runt 6-7 år gamla ska de normalt nå sitt lägsta BMI under livet. Detta kallas för adiposity rebound. Men nu kommer denna bmi-dal allt tidigare och detta är kopplat till en ökad risk för övervikt och fetma senare under livet. En tidig bmi-dal har också ett samband med en ökad risk för en tidig pubertet.

Historiskt höga nivåer av insulin i barnens blod

Forskare som jag har pratat med tror att orsaken är att våra barn har historiskt höga nivåer av insulin i sitt blod och att detta börjar redan i fosterstadiet. Att våra barn sedan får mer än en femtedel av sina kalorier från tillsatt socker kan förklara den fortsatt snabba tillväxten. Det blodsockersänkande hormonet insulin fungerar som en tillväxtfaktor. Dessutom slår insulin delvis ut ett slags tillväxtbroms, IGFBP-1, som vi har i kroppen. När bromsen lättar rullar tillväxten fortare.

En annan sak som forskningen nu pekar på är att om ett barn har fetma i övre tonåren kommer antalet fettceller att bli fler än normalt och det högre antalet hänger med barnet under resten av livet. Tydligen bestäms mängden fettcellerna någon gång i 20-årsåldern. Går vi upp i vikt efter detta blåser fettcellerna istället upp sig som ballonger. De verkar inte bli fler. Det har stamcellsforskare på KI visat.

En tidig pubertet är också kopplat till en ökad risk att drabbas av typ 2-diabetes senare under livet. Det skriver bland annat den amerikanska diabetesorganisationen ADA om här: Early Puberty Linked to Higher Type 2 Diabetes Risk.

Om vi fortsätter så här kommer våra barn helt enkelt sluta som halvjätten Hagrid i Harry Potter.

Dela & kommentera comments 6

"Det sötaste vi har" går snart iväg till sättning

NOK_FERNHOLM_DET_SOTASTE_VI_HAR_6Jag kan knappt tro att det är sant. Snart går Det sötaste vi har – om socker och växande kroppar iväg till sättning. DEN ÄR NÄSTAN KLAR!!! Om det tog lång tid att skriva Ett sötare blod, kan jag lova att det har tagit ännu längre tid att skriva den här boken. Det är mycket tack vare alla fina ord jag har fått från er läsare kring förra boken. Jag har lite oro i kroppen för jag vill absolut inte göra er besvikna. Mitt mål har varit att få till samma balansgång mellan fakta och spännande berättelse. Boken kommer att finnas till bokmässan i Göteborg och kommer ut i handeln i början av oktober. Den 22 oktober blir det release på Nordiska museet i Stockholm. Är du intresserad av att komma på det föredraget, mejla till Kristina Billow på Natur & Kultur. Hon skickar mer info när det närmar sig. Följ denna länk så hittar du hennes adress.

Här är baksidestexten för Det sötaste vi har:

”Vad skulle du tänka om du såg någon mata en kanin med läsk? Eller om du fick reda på att grannfamiljens mops fick glass varje fredag, godis varje lördag och gick på hundkalas varje söndag? Det finns inga djur som vi skulle ge den mat som vi ger våra barn. De skulle bli sjuka, få hål i tänderna och problem med magen.

I dag har 10–25 procent av alla barn oförklarliga magknip. I boken Det sötaste vi har – om socker och växande kroppar berättar vetenskapsjournalisten Ann Fernholm om hur den historiskt höga konsumtionen av socker och vitt mjöl ställer till det i barnens kroppar. Det är en svindlande resa som går från levern till hjärnan och mikroberna i tarmarna. Hon visar hur de sjukdomar som ökar bland barn över hela världen – astma, allergier, glutenintolerans, typ 1-diabetes, depression, fetma, autism, adhd och en för tidig pubertet – går att knyta till söt skräpmat och ett stillasittande liv. I boken skriver hon också om sitt eget föräldraskap och den dagliga kampen att minska på allt sött”

Dela & kommentera comments 14

Hur trovärdig är Ett sötare blod?

Jag har fått en fråga om Ett sötare blods trovärdighet. En läsare menar att han är osäker på om han kan lita på den eftersom ingen tung forskare står bakom boken. Efter att boken gick i tryck, tänkte jag på att det nog var dumt att jag aldrig berättade att alla de tunga forskare som är omnämnda i boken har fått läsa och granska allt som står om dem och deras forskning. Oftast, i mån av tid, har de också granskat hela kapitlet. En del forskare är engelskspråkiga. Dessa kapitel har jag översatt för granskning. Kapitel fyra, som handlar om kroppens blodfetter, har granskats av Ronald Krauss, en av världens främsta fettforskare. En diabetesläkare har också granskat bokens sex första kapitel.

En stor del av alla fakta är  baserade på de hundratals forskningsartiklar som jag har läst. Innan boken gick i tryck, lusläste jag varenda faktapåstående i boken och kollade att jag hade stöd för det jag påstår. Alla de viktigaste referenserna finns längst bak i boken. Många av dem kommer från de högst rankade vetenskapliga tidskrifterna, eftersom detta har varit viktigt för trovärdigheten. När jag gör tolkningar, har jag varit väldigt noga med att skriva det.

En forskare är bara expert inom sitt eget område

Innan jag började arbetet med boken funderade jag också på att skriva tillsammans med en duktig forskare. Problemet är att forskare bara är experter inom sitt eget området. En sådan bok hade aldrig kunnat omfatta allt från hjärt-kärlssjukdom och cancer, till förtidig pubertet, demens och magproblem. Del III i boken, ”Socker – ett gödsel för kroppen”, är exempelvis en syntes av en myriad av forskningsområden. Den delen behövde flera former av expertis. En specialist på polycystiskt ovariesyndrom, kan inget om Laron syndrom. Sist men inte minst har jag ofta intervjuat mer än en forskare för att få en oberoende bild. Detta är en journalistisk granskning och jag har inte velat sitta i knät på en enda forskare. I exempelvis kapitlet om magen har jag med fem olika experter som alla ger samma bild (och som alla har fått granska texten).

Dela & kommentera comments 31

5-2 i fotboll och en fråga om 5:2

Vi spelade fotboll i helgen med barnen.

Min son: vad står det?

Jag: 5-2

Min son: Jaaaaa! Jag leder med 5:2-dieten.

Om IGF-1 och 5:2-dieten

Apropå detta fick jag just en fråga från en läsare om 5:2-dieten och tillväxtfaktorn IGF-1. Jag har inte läst Michael Mosleys bok själv, men jag såg inslaget i Vetenskapens värld i våras. Han förmedlar en bild där höga halter av tillväxtfaktorn IGF-1 i blodet ökar risken för att cancerceller ska få grepp i kroppen. 5:2 dieten sänker halterna av IGF-1 och skyddar därmed mot cancer, menar Mosley. Riktigt så enkelt är det dock inte. Faktum är att kroppens tillväxtsystem är galet komplext.

Egentligen är det inte totalnivåerna av IGF-1 i blodet som är det intressant, utan hur mycket i fritt IGF-1 som finns. Tillväxtfaktorn IGF-1 sitter oftast kopplat till proteiner som bromsar tillväxten. Det finns flera olika sorters tillväxtbromsar. Den som är mest intressant heter IGFBP-1 (ååå alla dessa förkortningar inom biologin, de krånglar till allting). Nivåerna av tillväxtbromsen IGFBP-1 regleras av det blodsockersänkande hormonet insulin. När insulin går upp, går halterna IGFBP-1 ner. Det här får en direkt effekt på mängden fritt IGF-1 i blodet. Det är  den fria formen av IGF-1 som stimulerar cancerceller att växa.

Tillväxtbromsen slår till med en lågkolhydratdiet

Äter du mycket kolhydrater, ökar du alltså halterna av den fria tillväxtfaktorn. Den som fastar två dagar i veckan, men slänger i sig en massa godis resten av veckans fem dagar, kommer därför få en relativt dålig effekt på risken för cancer. Kombineras fastan däremot med en lågkolhydratdiet, blir effekten mycket bättre.

Ett sötare blod kan du läsa om hur mycket socker och snabba kolhydrater i kosten kan påverka allt ifrån nyföddas vikt, till en för tidig pubertet och akne.

Dela & kommentera comments 13

Allt yngre amerikanska barn söker hjälp för akne

Amerikanska hudläkare märker nu en trend där allt yngre barn söker vård för akne. I en publikation där läkare har tagit fram nya riktlinjer för att behandla finnar skriver de om problemet: 12 års ålder är inte längre ansett som en låg ålder för akneangrepp*. En studie visar att 78 procent av alla 9-10-åriga flickor är drabbade (365 barn deltog i studien).

Akne är en del av puberteten. Idag tvistar forskare om unga får en allt tidigare pubertet. De data man har är ganska dåliga, så ingen vet egentligen hur det är. Men det här kan vara ett tecken på att tidpunkten för när puberteten sätter igång verkligen har gått ner i åldrarna.

I Ett sötare blod kan du läsa om hur det blodsockersänkande hormonet insulin triggar kroppens tillväxtsystem. När vi äter allt mer sötsaker och snabba kolhydrater, samtidigt som vi mestadels hänger framför TV och datorer, får vi höga insulinnivåer i blodet. Både kroppens tillväxtsystem och insulin påverkar fettproduktionen i talgkörtlarna. Detta kan alltså vara en förklaring till varför yngre barn drabbas. Kroppens tillväxtsystem är också en viktig del av puberteten.

Akne – ovanligt i ursprungsbefolkningar

Forskarna menar att en annan förklaring till varför allt yngre barn söker sig till vården kan vara att dagens föräldrarna oroar sig mer för sina barns utseende. Samtidigt visar andra studier att akne är ett västvärldsproblem. I ursprungsbefolkningar, där blodsockret och insulinnivåerna fortfarande är låga, har inte alls lika många unga akne. Problem med akne är också tajt kopplat till polycystiskt ovariesyndrom, PCOS, där ägglossningen inte fungerar som den ska. PCOS i sin tur förklaras av för höga insulinnivåer i kroppen. Läs mer i boken.

I de nya riktlinjerna skriver forskarna intressant nog att man på 1930-talet trodde att just socker var orsaken till akne. Under 1900-talets första hälft ökade sockerkonsumtionen dramatiskt. Så den tidens forskare kan verkligen ha haft rätt sina misstankar. I Ett sötare blod kan du läsa om studier som visar att en GI-diet, med långsamma kolhydrater och fri från socker, kan hjälpa mot akne.

Läs mer i New York Times: Younger Children Seek an Acne Cure

Citat på engelska: ”…12 years of age is no longer considered the lower end of the age range for acne onset.”

Dela & kommentera comments 6

Sockerskatt – en valfråga?

Socker expressenJag har just slagit ihop Expressen Söndag efter att ha läst Elin Gunnarssons utmärkta jobb. Tre hela uppslag om farorna med socker.

Detta känns som höjdpunkten på flera veckor av bra mediabevakning där socker äntligen har legat i fokus på riktig. Det började på skärtorsdagen då DN:s kolumnist Jenny Jewert skrev om ”Priset för vår söta synd”. Där tog hon upp barnperspektivet: ”Det är konstant sockerfest. Som diabetikermorsa blir man extremt medveten om alla extra festligheter i barnens tillvaro. I skrivande stund ringer de från skolan: ”Det blev smet över från våffeldagen, så det blir våfflor till mellis igen”. Andra dagar: fettisdagen, kanelbullens dag, alla hjärtans dag med geléhjärtan. En i personalen ska sluta: glass. Trivseldag: äppelkaka med vaniljsås. Roliga timmen: fikabröd. Baka på fritids. Oboy till mellanmål.”

Sedan gjorde SVT:s Korrespondenterna ett fantastiskt program: ”Världens sötsug”. Bland annat fick man träffa extremt överviktiga barn som var på läger för att få hjälp. Samma dag förespråkade barnläkaren Claude Marcus en sockerskatt.

I torsdags handlade så Dokument inifrån om sockret och vilket beroende det kan leda till. En mamma lät sina barn dricka coca-cola till frukost. För detta barn gick det säkert bra, mamman bestämde sig att sluta med allt socker. Men för andra barn i vårt samhälle går det inte alls lika bra.

Levern blir förfettad

När barn överkonsumerar söta flingor, risifrutti, godis, kakor, läsk och allt annat med socker i, kommer deras lever att tillverka fett från fruktos (det är så dumt att man kopplar fruktos till frukt, vår största källa till fruktos är vanligt vitt socker). En överkonsumtion av fruktos leder till att levern blir förfettad och barnen blir insulinresistenta. Robert Lustig, den amerikanska läkare som var med i både Korrespondenterna och Dokument inifrån, berättar i sin bok ”Fat Chance” om processen. Höga insulinnivåer i kroppen stoppar sedan effekten av mättnadshormonet leptin. Det leder till en onormal hunger och ett stort sötsug. Sedan är hela karusellen i gång.

Socker triggar inflammation och tillväxt

I Ett sötare blod kan du läsa om hur kroppen blir inflammerad. Det leder till trötthet, stillasittande och… än mer viktuppgång. Kroppens tillväxtsystem triggas också, vilket kan förklara varför vissa barn går in i puberteten för tidigt och varför en del unga kvinnor får en utebliven ägglossning. Senare i livet ökar risken för cancer.

I Sverige äter vi tre gånger så mycket socker som vi borde. Barn står helt klart för en stor del av överkonsumtionen. I det långa loppet skadar allt för mycket socker kroppen precis lika effektivt som cigaretter. Men jag skulle vilja påstå att socker är värre just av den anledningen att barn tar skada av det. Väldigt få småbarn röker, men många småbarn får i sig alldeles för mycket socker.

Barn bestämmer inte hur mycket socker de äter

Ett argument mot sockerskatt är att det är upp till var och en att bestämma hur mycket socker de äter. Men barn kan inte ta ansvar för sin sockerkonsumtion. Därför behöver politiker och myndigheter agera. En saftig skatt på socker som råvara, skulle göra att priset på godis och läsk blev högre. Dessutom skulle det mindre attraktivt för livsmedelsföretagen att slentrianmässigt tillsätta socker i allsköns mat.

Och så en sak till: det behövs en stor folkhälsokampanj, lika effektiv som den som fick den stora majoriteten av alla föräldrar att borsta tänderna på sina barn. Dessa två åtgärder skulle bespara många barn det lidande som fetma ofta innebär. Dessutom skulle alla skattepengar som idag går till att behandla fetma, kunna gå till att skapa en bättre skola. För det behövs också. Jag hoppas att en skatt på socker blir till en valfråga.

Dela & kommentera comments 14