stamp

Föredrag om socker våren 2018 – Norberg, Karlsborg, Piteå och Kristianstad

Bor du i Norberg, Karlsborg, Piteå eller Kristianstad och vill veta mer om hur socker påverkar kroppen? Då har du tur! I vår kommer undertecknad till dessa ställen för att hålla föredrag. I slutet av februari kommer jag också snacka om cancer på den årliga LCHF-kryssningen. Varför följer hela 13 olika cancerformer i spåren av fetma– och diabetesepidemin? 

Vårens föredragsturné börjar ikväll i Växjö. Det föredraget är fullbokat. Sedan kommer jag att hålla låda på följande platser:

14 februari, Norberg

Under hälsoveckan i Norberg, på alla hjärtans dag den 14 februari 2018, berätta jag om hur vår höga sockerkonsumtion påverkar våra hjärtan. Kom till Teaterbiografen klockan 18.00. Det är fritt inträde – först till kvarn! Mer info här: Socker – hur påverkar det våra hjärtan?

24 februari, LCHF-kryssning

Den 24 februari bjuder LCHF-magasinet till LCHF-kryssning. Du hittar mer information här: LCHF-kryssning. Jag kommer att prata om vår västerländska livsstil, fetma och cancer. Hur kommer det sig att allt fler drabbas av cancer? I början av föredraget kommer vi att resa tillbaka till 1900-talets början, då det brittiska imperiets läkare vittnade om att att urinvånarna i de olika kolonierna väldigt sällan tycktes utveckla tumörer.

7 mars, Karlsborg

År 2014 var jag i Karlsborgs och pratade om Ett sötare blod. Nu kommer jag att snacka om hur socker påverkar kroppen. Kom och lyssna! Bio Casablanca, 7 mars 2018 kl. 18.00- ca 20.00. Mer info här: Föredrag Karlsborg.

22 mars, Nolia arbetsglädje, Piteå

Med målet att skapa friskare arbetsplatser håller Nolia AB tillsammans med hälsostrategiföretaget Inner en konferens i Piteå den 21-21 mars. Undertecknad kommer att prata om sockrets hälsoeffekter kl. 13 den 22 mars. Mer info här: Nolia Arbetsglädje.

27 mars, Kristianstad

Tisdag den 27 mars 18.00 blir det föredrag om socker på Bistroscenen, Kulturkvarteret i Kristianstad. Mer info här: Ann Fernholm.

Välkomna!

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
173
comments 2

Förtydligande om Fazers sjukhusmat: ”Vi styr inte över mellanmål och fika”

Fazer Foods Services har hört av sig för att ge sin syn på det inlägg jag skrev nyligen med anledning av uppropet #sjukmat. Jag passade på att fråga om personer med diabetes, som kan få skyhögt blodsocker av potatismos, skulle kunna välja att få lågkolhydratkost när de är inlagda på sjukhus. Svar: de levererar enligt avtal och för lågkolhydratmat krävs ordination av läkare.  

Så här skrev Catrine Tistén, Senior Advisor vid Fazer Food Services, med anledning av mitt inlägg:

Har noterat uppropet #sjukmat. I grund och botten är detta ett bra upprop, det är viktigt att belysa matens betydelse för välbefinnande och tillfrisknande. Fazer Food Services är en betydande leverantör av sjukhusmat, dock får man lätt intrycket av texten på annfernholm.se att vi också styr över det som serveras till mellanmål eller fikaraster, vilket inte stämmer.

Fazer Food Services är ett av Sveriges ledande måltidsföretag. Vi är en betydande del av matföretaget Fazer. Fazer Food Services serverar omkring 500 000 måltider dagligen till företag, skolor, sjukhus, försvar och andra verksamheter. Mat är vår kärnverksamhet. Vår filosofi när det gäller sjukhusmat bygger på att se patienterna som våra gäster och skapa en positiv måltidsupplevelse. Det handlar om genuin mat och goda smaker, valfrihet för gästen och att samverka med vården för att skapa en trevlig måltidsinramning. Menyerna bygger på fastställda näringsrekommendationer men också utseende, färger, smaker och texturer.

Vi serverar inte vetebröd och kakor till diabetessjuka patienter. Fazer levererar maten, eller lagar mat på plats, till de sjukhus vi har avtal med. I flera fall levererar vi också ett sortiment av livsmedelsprodukter till sjukhuset enligt deras önskemål, men vi styr inte över vad som serveras till mellanmålen. När vi tillagar desserter så är de alltid osötade till diabetespatienter.

Vi bidrar gärna i en dialog om bra mat för sjuka och hur vi kan utveckla de offentliga måltiderna. Vill du veta mer om vårt arbetssätt, får du gärna kontakta mig.

Min fråga: kan diabetiker välja lågkolhydratmat?

Hej och tack för din kommentar. Jag har en följdfråga som jag gärna skulle vilja ha svar på:

Många personer med typ 2-diabetes har valt att hantera sitt blodsocker med hjälp av en strikt lågkolhydratkost. När de utesluter större delen av alla kolhydrater ur maten, ligger blodsockret lågt och stabilt. Det minskar i sin tur risken för hjärt-kärlsjukdom, nerv-, ögon- och njurskador. En del av mina läsare har berättat att de inte har kunna välja att äta lågkolhydratmat när de har hamnat på sjukhus. För att hantera sitt blodsocker har de istället fått ta mer insulin och andra blodsockersänkande mediciner, vilket de själva helst inte vill. Min fråga är: på de sjukhus och äldreboenden där ni serverar maten, skulle det gå att fixa så att alla de diabetiker som vill äta en lågkolhydratkost för att slippa blodsockertoppar kan få göra det?

Svaret från Fazer Food Services:

Vi levererar alltid efter det avtal som ingåtts mellan oss och den kund som vi levererar till. Vi följer alltid läkare eller dietist ordination. Om en boende/patient önskar en annan kost än vad de fått ordinerat måste de ta det med sin dietist/läkare så att de kan ändra ordinationen för att vi skall kunna levererar rätt kost.

Ska det krävas en ordination för att slippa läkemedel?

Min kommentar: En person som är vegetarian eller vegan kan alltid få den kost de vill ha, vilket är bra. Jag tänker att samma princip också borde gälla personer som har diabetes och äter en lågkolhydratkost. I min värld är det lika fel att kräva av en diabetiker att börja ta läkemedel eller öka läkemedelsdosen för att kunna äta sjukhusmaten, som det skulle vara att kräva av en vegetarian att äta kött. Vad tycker ni? Ska det krävas en läkares ordination för att slippa öka dosen av läkemedel?

Dela med dig av dina tankar och erfarenheter av den mat som serveras på sjukhus, äldreboende, skolor och förskolor på facebook.com/sjukmat, eller använd #sjukmat på twitter eller instagram. Målet är att samla alla berättelser på ett och samma ställe för att sedan kunna påverka sjukhusledningar och politiker.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
403
comments 6

#sjukmat – Fazer levererar maten till hjärtsjuka

Nu drar FoodPharmacy igång ett upprop kring maten i vård, skola och omsorg. Under #sjukmat uppmanar de alla att dela med sig av sina erfarenheter, med målet att skapa uppmärksamhet kring vårt behov av näringsrik mat. Här är en berättelse från mig om kardiologers frustration över maten som hjärtsjuka diabetiker serveras på sjukhuset.  

Den fantastiska formgivaren bakom FoodPharmacy.se (och även denna blogg), Anna Lindelöw Mannheimer, berättade igår om den mat som hennes Gabriel fick på Huddinge sjukhus när han behandlades för cancer. Det är ett år sedan Gabriel gick bort. Förutom att han drabbades av en explosionsartad cancer, akut myeloisk leukemi (AML), hade han typ 1-diabetes. Så här beskriver Anna om sjukhusmaten:

”I mångt och mycket fick han fantastisk medicinsk vård mot sin cancer, men på det område där jag kände att jag hade någon liten kunskap att komma med – kosten – så förfasades jag.

Maten som min man – diabetikern – serverades dröp av socker och tomma kolhydrater. Han serverades blodsockerchockande konserverade frukthalvor och saftsoppor på tetrapack, sönderkokade helfabrikat, vitt rostbröd och vetelängder.”

Med målet att offentliga måltider ska bestå av näringsrik mat som stärker kroppen, lanserar nu FoodPharmacy uppropet #sjukmat. De vill att vi delar med oss av våra erfarenheter av den offentliga maten. Min berättelse handlar om kardiologers maktlöshet.

Problem med höga blodsocker hos diabetespatienter

För ett litet tag sedan bjöds jag in att prata om socker på ett seminarium för kardiologer. Jag berättade om den hypotes som växer fram kring socker: att det bildas fett i levern när vi överkonsumerar sötsaker vilket rubbar blodfetterna och kan orsaka fettlever och typ 2-diabetes.

Efter mig talade en kardiolog om det akuta omhändertagandet av patienter med hjärtinfarkt. Majoriteten har antingen diabetes eller förstadiet till diabetes, så ett högt blodsocker är ett vanligt problem på hjärtintensiven. Kardiologen beskrev alla olika slags läkemedel som kan dämpa blodsockertoppar och hur de kan kombineras för att få bästa möjliga effekt.

Det började klia i mig där jag satt och lyssnade. För mig som biokemist finns det en metod som effektivare än andra sänker blodsockret: att låta bli att äta socker och snabba kolhydrater.

Fazer levererar sjukhusmaten

När en annan person ändå avbröt föredragshållaren med en fråga passade jag på att räcka upp handen:

”Alltså – jag som biokemist kan inte låta bli att undra varför ni inte bara snackar med personalen i sjukhusköket och ber dem att servera mat med mindre socker och snabba kolhydrater i. Då slipper ni använda så mycket läkemedel.”

Det hördes spridda skratt i publiken. En kardiolog som satt ett par rader bakom mig sa:

”Det finns inget sjukhuskök – hos oss är det Fazer som levererar maten.”

Och så är det. Fazer som enligt egen beskrivning är ”ett internationellt familjeägt företag som erbjuder bageri-, konfektyr-, kex- och spannmålsprodukter” levererar 85 000 måltider till företag, skolor, universitet, sjukhus och äldreomsorg varje dag.

Kardiologen som höll föredraget berättade att hon hade försökt att åtminstone få bort vetebrödet och kakorna som hennes hjärtsjuka diabetespatienter dagligen får till kaffet. Men hon hade fått mothugg. Det var synd om patienterna – de behövde sitt fikabröd.

Dela era historier under #sjukmat

De läkare som vill förändra sjukhusmaten behöver stöd. Hur ska de annars kunna påverka regionens upphandlare, som bestämmer att Fazer ska leverera sjukhusmaten? Eller kollegor som tycker att fikabröd behövs som tröst?

Vem har egentligen makt att förändra något alls? Jag tänker att vi har den makten tillsammans. Så vad har ni för historier att berätta? Dela med er: #sjukmat eller skriv om dina upplevelser på facebook.com/sjukmat.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
1881
comments 18

”Vansinnigt mycket socker i mat.” Tidigare folkhälsominister skulle rösta för en sockerskatt.

Som folkhälsominister verkade Gabriel Wikström ambivalent inför en sockerskatt. Nu när han har avgått talar han klarspråk: ”Jag tycker att det är helt vansinnigt att när man går in i en svensk livsmedelsbutik så består så många procent utav varorna av socker på olika sätt…”

Under sin tid som folkhälsominister skrev Gabriel Wikström en debattartikel i Aftonbladet om en potentiell sockerskatt i Sverige. Kontentan var att: ”…skatter av den typen kan vara problematiska. Just nu är det därför inte aktuellt att införa någon särskild skatt på socker.”

När jag igår lyssnade på P1-morgons intervjupodd med Gabriel Wikström, som har avgått efter att ha drabbats av utmattningssyndrom, gav han en helt annan bild:

Så här säger Wikström:

Ja, nu när jag inte längre är minister så kan jag väl säga att jag tycker att det är helt vansinnigt att när man går in i en svensk livsmedelsbutik så består så många procent utav varorna av socker på olika sätt. Köttbullar innehåller väldigt mycket socker – varför ska de göra det? Och det här är en starkt bidragande orsak till den ökande fetman.

Det är inte entydigt att en sockerskatt skulle kunna få ett ändrat konsumentbeteende, men det skulle åtminstone ge staten ökade intäkter som kan användas för att motverka den stigande övervikten och fetman på olika sätt. Rent personligt ser jag inga problem med en sockerskatt.”

Gabriel Wikströms exempel med köttbullar är kanske lite olyckligt. Visserligen innehåller Mamma Scans köttbullar både druvsocker och vanligt socker, vilket är onödigt, men mängden socker i köttbullar är ändå liten. Kontentan av hans resonemang gäller dock. Det finns mycket dolt socker i den mat som säljs och många svenskar får i sig alldeles för mycket. På frågan om han skulle rösta för en sockerskatt är Gabriel Wikströms svar ett entydigt: ja.

Inget parti är för en sockerskatt

En minister kan självklart inte sprida sina egna åsikter utan behöver driva en linje som hela regeringen står bakom. Samtidigt är det synd att deras händer är så bakbundna. Det engagemang för folkhälsan som Wikström ger uttryck för i intervjupodden behövs det mera av i politiken.

Vad hans efterträdare Annika Strandhäll personligen tycker om en sockerskatt vet ingen. I lördags hade TV4 ett inslag om sockerskatt. Enskilda riksdagsledamöter, bland annat Niclas Malmberg (mp), driver frågan men inget parti har ännu tagit ställning för en sockerskatt. I slutet av inslaget ger Annika Strandhäll sin bild som minister: frågan är komplex och hon kommer att följa utvecklingen i Norge, som just har höjt sockerskatten.

Jag kan inte låta blir att undra hur länge regeringen tänker ”följa utvecklingen”. Hälften av befolkningen har övervikt eller fetma. Hur många fler ska drabbas innan man gör mer än bara initierar flera utredningar?

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
323
comments 5

Osäkra kostråd till bebisar kan ha gjort mer skada än nytta – slarv med vetenskapen leder fel

Sedan 1980-talet har rekommendationerna kring hur bebisar ska introduceras till gluten ändrats fyra gånger, ändå är forskare fortfarande osäkra på hur man bäst förebygger glutenintolerans hos små barn. Kostråden till bebisar visar hur fel det kan bli när forskare slarvar med vetenskapen och underlåter att testa sina hypoteser genom välgjorda vetenskapliga studier. 

Nu har SvD publicerat alla artiklar i den granskande artikelserien om olika kostråd som medicinjournalisten Gunilla Eldh och undertecknad har skrivit. I fredags tryckte de våra texter om kostråd till bebisar i tidningen. Den första handlade om rekommendationer kring gluten och rådet att bebisar ska börja äta gluten redan när de är fyra-sex månader. I bästa fall har det rådet saknat effekt, i värsta fall kan det ha bidragit till att svenska barn har fått glutenintolerans onödigt tidigt under livet. Den andra texten handlade om rådet att bebisar som löper risk att få allergier ska undvika allergiframkallande mat. Det rådet togs bort för flera år sedan, men har med stor sannolikhet bidragit till en ökning av allergier bland barn.

Kraven på vetenskapen bakom kostråd behöver höjas

I introduktionstexten till artikelserien menade en del forskare att det är väldigt svårt att skaffa sig en god vetenskaplig grund för olika kostråd genom så kallade randomiserade och kontrollerade studier (RCTs), den form av undersökning som kan bevisa effekter och utvärderar biverkningar. Forskare menar att folk ändå inte följer de rekommendationer som de får, att för många hoppar av studierna och att de är för dyra att genomföra. På så vis rättfärdigar man att olika kostråd är illa grundade.

När det gäller kostråd till bebisar fungerar dock inga av dessa undanflykter. Det hade varit relativt enkelt att testa hypotesen att bebisar kan skyddas mot glutenintolerans om de äter gluten tidigt redan när rådet infördes på 1990-talet. Forskare hade kunnat dela in några hundra bebisar i två olika grupper och ge den ena gruppen gluten tidigt medan den andra gruppen fick vänta med gluten. Istället dröjde det nästa 20 år innan man genomförde de vetenskapliga studier som nu visar att en tidig glutenintroduktion saknar effekt och kanske – i värsta fall – kan ge bebisar glutenintolerans onödigt tidigt.

Samma sak gäller rekommendationer kring matallergier. Under mitten av 1990-talet började man varna för att ge bebisar allergiframkallande mat. Nu – 20 år senare – visar välgjorda studier att man istället verkar kunna skydda bebisar från allergier genom att ge dem jordnötter, fisk och ägg tidigt. Rådet att vänta med mat har sannolikt istället kraftigt ökat risken för allergier.

Slarv med vetenskapen leder fel

Dessvärre verkar inte Livsmedelsverket lära sig av sina misstag. När det gäller gluten har man ännu en gång ändrat rekommendationerna till bebisar. Nu uppmanar man föräldrar att introducera gluten långsamt, men återigen underlåter man att berätta att man aldrig har utvärderat om rådet verkligen har den avsedda effekten.

Kostråden till bebisar är ett typexempel på hur illa det kan gå när forskare slirar utanför den vetenskapliga hjulfåran. De säger sig veta att ett råd fungerar, trots att de aldrig har bevisat att det är så. En gång i tiden var det säkert logiskt att tro att bebisar kan slippa allergier om de undviker allergiframkallande mat, men det visade sig dessvärre vara fel.

Inom oss har vi ett molekylärt maskineri som har utvecklats under miljontals år av evolution. Vi börjar nu ana hur detta fantastiska maskineri fungerar, men det är väldigt mycket som vi ännu inte förstår oss på. Jag tänker att det är dags att vi blir lite ödmjuka inför det faktum att vår kunskap är begränsad. Däremot har vi uppfunnit ett kraftfullt instrument för att ta reda på hur saker och ting fungerar: den vetenskapliga metoden. När forskare följer vetenskapens spelregler gör de ofta överraskande upptäcker; när de slarvar med vetenskapen går de dessvärre alltför ofta i helt fel riktning.

När det gäller kostråd till bebisar tänker jag att det är extra viktigt att forskare gör sitt jobb. Både glutenintolerans och matallergier har en stor inverkan på barns välmående. Ingen ska drabbas i onödan.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
280
comments 6

Stor granskning av olika kostråd i SvD

När Livsmedelsverket har gett oss kostråd har myndigheten pekat med hela handen. Vi har fått höra att om vi gör si eller så kan vi minska risken för sjukdom, men de rekommendationer vi får är ofta illa grundade. Tillsammans med medicinjournalisten Gunilla Eldh granskar jag nu vetenskapen bakom olika kostråd i Svenska Dagbladet.

Många upplever kostvetenskapen som fladdrig. Ena dagen skriker tidningsrubriker ut att salt eller mättat fett är farligt, andra dagen är både salt och mättat fett helt okej. Hur kan det vara så?

Svaret på den frågan får du nu i en serie artiklar som medicinjournalisten Gunilla Eldh och undertecknad har skrivit för Svenska Dagbladet. I korthet orsakas förvirringen av att kostråd ofta utfärdas utan att effekten av dem är säkerställd genom så kallade randomiserade och kontrollerade prövningar.

Randomiserade och kontrollerade prövningar – vad är det för ett krångligt begrepp? Kanske du nu undrar. Men läs vidare, för vill du förstå förvirringen inom kostområdet behöver du förstå varför denna form av vetenskapliga studier är superviktiga.

Enda sättet att bevisa effekter och utvärdera biverkningar

Så här är det: endast genom randomiserade och kontrollerade prövningar (förkortas RCTs) kan forskare bevisa effekter av en rekommendation och utvärdera om den har några biverkningar. Läs om detta i artikelseriens första del: ”Oetiskt att grunda kostråd på vetenskapliga antaganden”

Problemet är att det inom kostområdet har utvecklats ett slags kultur där forskare anser sig kunna utfärda rekommendationer utan att ha genomfört RCT-studier. Orsakerna är många: man anser att det är för dyrt, för svårt och att studierna tar för lång tid att genomföra. Men utan dem famlar man i blindo. SvD:s Henrik Ennart skriver om konsekvenserna av detta: Konsumenterna får betala när forskarna bara anar.

Högre krav på läkemedel

Låt oss jämföra med läkemedel. Där har nämligen diverse skandaler bidragit till betydligt högre krav på vetenskapen än vad man har inom kostområdet. Den första läkemedelskatastrofen drabbade 1937.  Ett läkemedelsbolag tog fram en flytande variant av sulfa – det första antibakteriella läkemedlet – och löste då upp sulfan i dietylenglykol, som är giftigt. Över hundra barn och vuxna dog. Skandalen ledde till en ny amerikansk lag, där företag blev tvungna att visa att ett läkemedel var säkert innan det började saluföras.

På 1940-talet kom sedan penicillinet med sin nästan magiska effekt på farliga infektioner. För att rädda fler liv började läkemedelsföretag jaga ännu effektivare antibakteriella ämnen. Ju fler bakterier man kunde slå ut, desto bättre. Problemet var att dessa nya kraftfulla mediciner började användas på enkla förkylningar. Ny antibiotika marknadsfördes med slogans som ”den mest allsidiga antibiotikan som har upptäckts” och konsumtionen steg lavinartat.

Vissa läkare började ifrågasätta nyttan av detta. Människor överbehandlades och dessutom började man se en resistensutveckling. Röster höjdes för att företagen skulle vara tvungna att utföra kontrollerade vetenskapliga studier som bevisade den påstådda nyttan och utvärderade biverkningar (som en utslagen mag- och tarmflora) innan ett läkemedel fick marknadsföras som extra effektivt mot en sjukdom.

Läkemedelsbolagen satte sig dock på tvären. För att göra en lång historia kort var det till slut skandalen kring sömnmedlet neurosedyn – där tusentals barn föddes med grava missbildningar – som på 1960-talet ledde till en ökad kontroll av läkemedel. Företagen tvingas numera utvärdera både effekter och biverkningar genom RCT:s innan ett läkemedel får säljas.

Det finns fortfarande mycket kvar att göra när det gäller kontrollen av läkemedel, men faktum är att de kontrolleras bra mycket bättre än kostråd innan de införs. Vissa kostråd vi har fått har varit baserade på rena gissningar och i efterhand visat sig vara direkt skadliga. Det kommer exempel på det senare i SvD-serien.

Lobbyingen från godisindustrin

Du hittar de artiklar i serien som hittills är publicerade här: Kostråden. Det handlar bland annat om kostråden vid typ 1-diabetes och typ 2-diabetes, som vilar på svag vetenskap. Du kan också läsa om Clara, 12 år, som på sjukhuset fick 17 sockerbitar i sin frukost dagen efter att hon hade diagnosticerats med typ 1-diabetes.

I en annan artikel kan du läsa om kostråden kring mättat fett. Forskare har grävt fram data från den största randomiserade och kontrollerade studien hittills av nyttan av att byta mättat fett mot fleromättat fett. Den genomfördes för 40 år sedan, men resultaten publicerades dessvärre aldrig. Studien visar att kolesterolet sänks, men utan att risken att avlida i hjärt-kärlsjukdom minskar. 

Sist men inte minst måste du läsa om sockerindustrins lobbying och det symposium som Marabou sponsrade 1973, där forskarna drog slutsatsen att socker inte kan vara en orsak till hjärt-kärlsjukdom: Godisindustrin betalade forskarna – spred fettskräck.

När jag skriver att du måste läsa den artikeln menade jag verkligen MÅSTE. Så att du förstår vilka krafter som ligger bakom de kostråd  i har fått. Fortsättning följer.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
573
comments 11

God Jul och Gott Nytt År

Kära läsare! Det är dags att ta julledigt. Eller ledigt och ledigt. Det är dags att rimma på julklappar, fixa julmat och julgodis. I mitt fall lågsockergodis. Förra året hittade jag ett recept en grym chokladtryffel med lakrits hos Apoteket: Chokladtryffel med lakrits. 

Du hackar sönder en lakritsstång och sjuder den i grädde tills alla lakritsbitar har smält. Sedan har du i hackad mörk choklad och lite smör, och rör till en jämn smet. Röran får svalna i kylen ett tag, innan du rullar dina tryffelbollar. Apoteket rekommenderar att du rullar dem i mörk choklad. Jag brukar rulla mina i en blandning av lakritspulver och salmiaksalt.

Utöver det blir det chokladmintgodis. Smält 100 gram mörk choklad (minst 70 procent) och typ 30 gram neutralt kokosfett i mikron, ha i en skvätt grädde och några doppar pepparmyntsolja. Rör till en jämn smet. Häll upp i knäck– eller ischokladformar. Låt svalna i kylen.

Så grymt gott. God Jul och Gott Nytt År!

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
189
comments 1

Högt blodsocker hos gravida kopplat till ökad risk för medfött hjärtfel hos barnet

Under senare tid har en rad forskningsrapporter visat på starka samband mellan gravida kvinnors hälsa och skador på fostret. Personligen tänker jag att det är dags att stoppa fetma– och diabetesepidemin här och nu. Det handlar inte om några skönhetsideal, utan om att så många barn som möjligt ska födas friska. 

Tänk er Trinity i Matrix. Fast det är jag. Solglasögon, skinnrock, glansiga läderbrallor. Hon (jag) vandrar in i stans största livsmedelsbutik. Två stora väskor i varje hand. Går målmedvetet fram till godishyllan, släpper väskorna på golvet. Riktar en välavvägd karatespark mot dumlekolorna, som – i slowmotion – far upp i luften. Sedan. Poff. Allt godis är borta.

Trinity (jag) vänder sig om. 90 grader. Går fram till läskhyllan. Skruvar med tankens kraft upp korken på alla pet-flaskorna. Det blir pyspunka. Läsken avslagen. Förstörd.

Kanske inte helt realistiskt, men vad sjutton. Free your mind. Idag har jag läst en studie som kopplar ett högt blodsocker under graviditeten till en ökad risk för medfött hjärtfel hos barn. New York Times skriver om det: High Glucose Levels in Pregnancy Tied to Heart Defects in Babies.

Det är liksom droppen som får bägaren att rinna över. Förra året kunde du läsa här på bloggen om studier som kopplar graviditetsdiabetes och fetma till autism hos barnet. I februari skrev jag om hur fetma under graviditeten ökar risken för missfall, att föda för tidigt och missbildningar hos barnet. I juni kom studier som kopplar allvarlig fetma hos mamman till en ökad risk för epilepsi och cp-skador hos barnet. Och i förra veckan publicerades en studie som visar på ett samband mellan mammans läskkonsumtion och en ökad risk för astma hos barnet. Återigen var det New York Times som skrev: Sugary Diet During Pregnancy May Increase Asthma Risk in Children.

Det är sådant som får mig att vilja bli Trinity. Hur kan man få sälja frukostflingor till barn som till en tredjedel består av socker? Köper vi verkligen 13-14 kg godis och 57 liter läsk per person och år av fri vilja? Eller är det något annat som styr vår värld? Vad är det i så fall?

Det ryker kolsyra från läsken när Trinity går fram till sina två stora väskor, som står kvar där det en gång fanns godis. Hon tar upp dem. Det är tyst. Endast klackarna hörs mot stengolvet när hon lämnar affären.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
272
comments 2

”Det sötaste vi har” finns nu som pocket!

Ni är många som har efterfrågat en pocketversion. Du hittar den här: Det sötaste vi har – om socker och växande kroppar

Här är de senaste läsarrecensionerna på Bokus sajt:

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
95
comments

Kellogg’s vilseleder om socker i frukosten

En del av de frukostflingor som Kellogg’s marknadsför till barn innehåller lika mycket socker som det finns i vissa kakor. Företaget lugnar dock föräldrar på sin sajt: ”frukostprodukter bidrar med cirka 2 procent av barns sockerintag.” Hur sant är det? Här är mitt öppna brev till Kellogg’s. 

Hej Kellogg’s!

Nyligen var jag inne på er sajt för att försöka ta reda på hur mycket socker era frukostflingor innehåller. Det gick dåligt. Många andra livsmedelstillverkare redovisar näringsdeklarationerna för sina produkter online. Hos er hittade jag inte ens en innehållsförteckning (eller så var jag dålig på att leta, i så fall får ni hjälpa mig…).

Vad jag däremot fann var en sida om frukostprodukter och deras innehåll. Om socker skriver ni följande:

Understrykningen är min. Det var när jag läste siffran 2 procent som mina ögonbryn for upp till stjärnorna. Alltså? Hur kom ni fram till den?

Frukostens sockermatematik

Låt oss säga att en femåring tjatar om era Coco-Pops i affären (den där lilla björnen på framsidan är ju sååå gullig…). Föräldern (som är sååå trött efter en dag på jobbet) säger ja, och köper sedan hallonyoghurt till flingorna (god kombo, choklad och hallon).

Dagen efter hälls 1,5 dl av yoghurten och 30 gram av flingorna (er rekommenderade portionsstorlek) upp i barnets frukostskål. Det ger totalt 236 kcal, vilket är nästan en femtedel av dagsbehovet av energi för en femåring. Hur mycket socker får då barnet i sig?

Alltså, enligt mina beräkningar blir det totalt 19,5 gram socker eller 6,5 sockerbitar. 3 bitar från era flingor och 3,5 bitar från yoghurten.

Som ni skriver ska ett barn få i sig maximalt 10 procent av sina kalorier från tillsatt socker. Ett femårigt barn äter ungefär 1400 kcal/dag, vilket innebär maximalt 140 kcal från socker. Ett gram socker ger totalt 4 kcal, så ett femårigt barn ska äta max, max, max 140/4=35 gram socker under en dag. Alltså max. Gärna mindre.

Den här frukosten utgör totalt 19,5/35=56 procent av det maximala sockerintaget under en dag. Era frukostflingor står för 26 procent.

Coco-Pops är söta som kakor

Varifrån har ni fått idén om att endast 2 procent av det socker som barn äter skulle komma från frukosten? Är den tagen från 1950-talet, innan Findus tog fram O’boy och ni utvecklade Frosties? Då barn fortfarande åt havregrynsgröt med en liten klick hemkokt lingonsylt på morgonen?

Vill ni ge relevant information till föräldrar tänker jag att ni istället kan skriva att era värstingflingor innehåller lika mycket socker som det finns i vissa kakor. Eller (om ni tycker det är bättre) så kan ni tipsa föräldrar om att istället strö Mariekex över frukosten. Då minskar sockermängden med 40 procent.

Jag skulle vara tacksam för ett svar! Ni får gärna också berätta hur ni tänker när ni vräker i socker i mat som ni menar att barn ska äta. Om Konsumentverket kontaktar er framöver vet ni vem som ligger bakom – all marknadsföring ska enligt lagen vara sann.

Vänliga hälsningar,

Ann Fernholm

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
592
comments 11