Nya forskningsrön

I morse gästade Ralf Sundberg, docent, kirurg och författare, TV4:s Nyhetsmorgon: ”Onda kolesterolet inte farligt.” Han berättade om en ny studie i BMJ Open där han tillsammans med andra forskare har kartlagt kopplingarna mellan ett högt ”ont” LDL-kolesterol och risken att avlida i förtid: Lack of an association or an inverse association between low-density- lipoprotein cholesterol and mortality in the elderly: a systematik review.

Slutsatsen är att för personer som är äldre än 60 år är ett högt LDL-kolesterol kopplat till en lägre dödlighet. Alltså tvärt mot vad man har hävdat tidigare.

Dags att fokusera på blodsockret istället

För några veckor sedan skrev jag om ett nytt läkemedel som effektivt sänker det ”onda” LDL-kolesterolet, men som helt saknade effekt på risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom: Kolesterolsänkande läkemedel saknade effekt. Miljardtals kronor har lagts på att utveckla ett läkemedel som nu har kasserats. Utan tvekan var läkemedelsbolagets hypotes felaktig. Studien visar tydligt att det är dags att skifta huvudfokus när det gäller hjärt-kärlsjukdom. Från kolesterolet till blodsockret och inflammation i kroppen.

Livsmedelsverket rekommenderar att maximalt 40 procent av alla kalorier som vi äter får komma från fett. Nu visar en gigantisk vetenskaplig studie att rådet saknar effekt. Mängden fett i maten spelar ingen roll för vikten. 

Den nya studien publicerades i tidskriften The Lancet Diabetes & Endocrinology: Effect of a high-fat Mediterranean diet on bodyweight and waist circumference: a prespecified secondary outcomes analysis of the PREDIMED randomised controlled trial.

I studien har spanska forskare slumpmässigt delat in närmare 7 500 personer med typ 2-diabetes eller risk för hjärt-kärlsjukdom i tre olika grupper. En grupp har fått äta en traditionell lågfettkost, två grupper har fått äta medelhavskost med antingen extra olivolja eller extra mycket nötter. Tillsatsen av olivolja eller nötter ledde till att deltagarna i genomsnitt fick 42 procent av sina kalorier från fett. Trots detta gick de (om något) ner lite mer i vikt under de fem år som studien pågick, än vad lågfettgruppen gjorde som fick 37 procent av sina kalorier från fett.

Dags att ta bort gränsen för fett

Detta måste bli spiken i kistan för Livsmedelsverkets rekommendationer kring fett. Under 1990-talet menade myndigheten att vi skulle äta maximalt 30 energiprocent fett. Gränsen höjdes sen till 35 procent och nu senast, 2012, till 40 procent. Denna studie, kallad PREDIMED, visar att att även 40-procentsgränsen saknar vetenskapliga grund.

I en kommentar till den nya studien skriver  den amerikanske nutritionsforskaren Dariush Mozaffarian, Tuffs University, följande:

”Dietary guidelines should be revised to lay to rest the outdated, arbitrary limits on total fat consumption. Calorie-obsessed caveats and warnings about healthier, higher-fat choices such as nuts, phenolic-rich vegetable oils, yoghurt, and even perhaps cheese, should also be dropped. We must abandon the myth that lower-fat, lower-calorie products lead to less weight gain. This illusion leads to paradoxical policies that focus on total calories, rather than food quality, on restaurant menus; ban whole milk but allow sugar-sweetened fat-free milk; compel food manufacturers, retailers, and restaurants to remove healthy vegetable-derived fats from meals and products while heavily marketing fat-reduced products of dubious health value; and mislead consumers to select foods based on total fat and calorie contents rather than actual health effects.”

Orden är väldigt rättframma för att komma från en forskare. Jag skönjer en viss trötthet på rådande dogmer.

När jag fick mina barn var rådet till oss föräldrar att vi skulle undvika att ge våra bebisar allergiframkallande mat, till exempel jordnötter och ägg. Det rådet var sannolikt direkt skadligt. I Smakäventyret kan du läsa om den nya forskning som tyder på att bebisar kan utveckla tolerans mot mat om de får ner den i magen. En stor studie som publicerades våren 2015 visar till exempel att risken för jordnötsallergi minskar kraftigt (till en sjundedel) om barn får jordnötsprotein varje vecka från första året i livet fram till fem års ålder.

Mat vid 3 månader verkar kunna skydda mot allergi

Nu har det kommit ytterligare belägg för att bebisar kan skyddas mot allergier om de får äta mat tidigt. I mars publicerade forskare resultaten från en stor klinisk prövning, EAT study. 1300 spädbarn delades slumpmässigt in i två grupper. Den enda gruppen fick börja äta allergiframkallande livsmedel, vete, ägg, sesam, jordnötter, komjölksyoghurt och fisk, redan från 3 månaders ålder (känns galet tidigt för den som har lärt sig i att bebisar absolut inte får äta mat före 4 månader), den andra gruppen fick börja äta mat först vid 6 månaders ålder.

Över hälften av spädbarnens som skulle börja äta mat tidigt klarade inte detta, vilket gör att man måste tolka resultaten från denna studie med försiktighet. Bland de som fick i sig alla sex livsmedlen utvecklade dock endast 2,4 procent någon form av matallergi, att jämföra med kontrollgruppens 6,4 procent. Ingen utvecklade jordnötsallergi (2,5 procent i kontrollgruppen) och endast 1,4 procent fick äggallergi (5,2 procent i kontrollgruppen).

När det gäller vete, sesam, mjölk och fisk hittade forskarna inget skydd av att äta livsmedlen tidigt. Å andra sidan verkade det inte heller öka risken för allergi.

Ersättning med komjölk kan minska allergirisk

För ett par veckor sedan presenterades dessutom resultaten från en kanadensisk studie på spädbarn och allergier: Early introduction of allergenic foods reduces risk of food sensitization. Forskare har följt närmare 1500 spädbarn under deras första år i livet. De som fick mjölk, ägg och jordnötter tidigt hade lägre risk att bli allergiska och effekten var stor. Att äta ägg före 6 månaders ålder var till exempel kopplat till 70 procent skydd mot att ha utvecklat allergi mot något av de tre livsmedlen, i jämförelse med de som fick ägg först efter ett års ålder.

I denna studie fanns också en koppling mellan helamning till 6 månaders ålder och en kraftigt ökad risk för allergi mot komjölksprotein. Risken ökade hela 3,5 gånger. De bebisar som fick mest varierad mat hade också lägre risk för allergi.

Dagens rekommendationer kan öka risk för allergi

Förra hösten kritiserade Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet,  nuvarande rekommendationer att bebisar ska helammas under de första sex månaderna i en krönika i nyhetsmagasinet Fokus: Fram med jordnötsskålen. Hon menar att det ur allergisynpunkt är förkastligt att skjuta upp introduktionen av mat så länge.

Väldigt mycket talar för att hon har rätt. Återigen kan myndigheters råd vara mer till skada än nytta. Så fram med maten alla bebisföräldrar. Era små behöver äta riktig och varierad mat. Inte bara för att förebygga allergier, utan också för att lära sig smak och konsistens på den mat som de ska äta under sin uppväxt. Bra mat är en viktig grund för bra hälsa.

Min favoritreporter på New York Times, Gina Kolata, har skrivit en mycket intressant text om deltagarna i teveprogrammet The Biggest Loser: After ‘The Biggest Loser,’ Their Bodies Fought to Regain Weight – The New York Times.

Åtta år efter programmet har forskare undersökt deltagarna. Nästan alla har återigen gått upp ordentligt i vikt och en del vägde precis lika mycket som innan programmet började.

Hormoner styr ämnesomsättningen

Varför är det då så hopplöst att hålla den lägre vikt som det kostat blod, svett och tårar att uppnå? Jo, studien visar att deltagarnas ämnesomsättning har minskat med flera hundra kcal per dygn. För en person var skillnaden hela 800 kcal mindre per dag. Det är lika mycket energi som finns i en bastant måltid!

Studien visar också att halterna av kroppens svälthormon, leptin, har gått ner kraftigt hos deltagarna. I Det sötaste vi har ägnar jag ett helt kapitel åt detta hormon, som tycks ha en omåttlig inverkan på vår aptit. Det finns människor som genetiskt saknar leptin. En av dessa, en flicka, vägde 86 kilo redan när hon var 8 år gammal, eftersom bristen på leptin drev henne att äta i princip hela tiden.

Artikeln i New York Times är bra eftersom den breddar perspektiven kring hur fetma måste behandlas. Vården har fortfarande fullt fokus på att räkna kalorier, men den strategin har lett till ideliga misslyckanden under flera decennier. En viktig orsak är sannolikt att vår vikt styrs mer av våra hormoner än av vår matematiska förmåga att räkna kalorier. Ska man inom vården kunna hjälpa personer med fetma, måste man förstå sig på hungerhormonerna mycket bättre.

Läs ett tidigare inlägg om hur olika dieter påverkar förbränningen: Ingen kalori är den andra lik. Och skillnaderna är hyfsat stora.

I helgen skrev Karin Bojs (som var min chef när jag jobbade på DN) en krönika om barn, vikt och risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom: Därför är det så bra att svenska barn håller sig smala – DN.SE. Den goda nyheten är att viktökningen bland svenska barn har avstannat. De blir inte längre bara tyngre och tyngre, vilket är positivt. Samtidigt har fortfarande vart femte barn övervikt eller fetma och den sorgliga nyheten är att alla dessa löper en relativt hög risk att redan i medelåldern avlida hjärt-kärlsjukdom.

Karin skrev om en studie publicerad i New England Journal of Medicine. Forskare har följt majoriteten av de 2,5 miljoner personer som genomgått Israels obligatoriska värnplikt mellan 1967 och 2010. Studien visar att de som hade övervikt och fetma när de mönstrade vid cirka 17 års ålder i högre utsträckning avled i hjärt-kärlsjukdom innan de ens var 60 år fyllda.

Figuren ovan visar utvecklingen. Den röda linjen representerar de 5 procent som hade högst BMI och fetma. De gröna linjerna representerar personer med normal vikt. Personer som har fetma löper alltså mycket högre risk att i unga år få en hjärtinfarkt eller stroke. Karins slutsats i krönikan är att: Det finns alltså skäl att lyssna på anti-socker-, och anti-köra-barn-till-skolan-i-bil-propagandan, även om den kan upplevas som irriterande moralistisk ibland.

Kloka ord må jag säga. Hade jag fått bli Häxan Surtant (ni har väl sett världens suraste, argaste och elakaste häxa i Barnkanalen?) en enda dag, hade jag utan tvekan trollat bort allt godis och all läsk i hela världen. Om de två värsta sockerbovarna försvann, skulle vi slippa hålla på med irriterande moralism.

Läkemedelsföretaget Eli Lilly stoppade i oktober en stor studie av ett nytt kolesterolsänkande läkemedel. Trots att läkemedlet både sänkte det onda LDL-kolesterolet och höjde det goda HDL-koleterolet dramatiskt, fick det ingen som helst effekt på risken att avlida i hjärt-kärlsjukdom. 

I förra veckan publicerade New York Times en artikel som ger anledning att undra hur stor roll det onda LDL-kolesterolet egentligen spelar för risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom: Dashing Hopes, Study Shows a Cholesterol Drug Had No Effect on Heart Health – The New York Times. 

Det nya läkemedlet evacetrapib sänker det onda LDL-kolesterolet effektivt, samtidigt som det höjer det goda HDL-kolesterolet. Företaget Eli Lilly hade stora förhoppningar att det skulle bli en ny blockbuster. Men i oktober månad fick de stoppa en stor klinisk studie, som involverade 12 095 patienter, eftersom personer som fick läkemedlet avled i lika hög utsträckning som de som fick placebopiller.

Inflammation är sannolikt farligare än högt kolesterol

Den misslyckade läkemedlet ger goda skäl att undra varför de redan godkända kolesterolsänkande läkemedlen, statiner, egentligen har effekt. Närmare 900 000 svenskar tar läkemedel som simvastatin, atorvastatin, pravastatin, fluvastatin eller rosuvastatin.

Studier visar att statiner minskar risken att avlida i hjärt-kärlsjukdom och forskare har antagit att det är eftersom de sänker halten av det onda LDL-kolesterolet i blodet.

MEN. Statiner har en dubbel effekt i kroppen. Samtidigt som de hämmar bildandet av kolesterol, hämmar det tillverkning av inflammationsdrivande molekyler i kroppen. Forskning visar till exempel att statiner minskar risken för hjärt-kärlsjukdom hos personer som redan har ett väldigt lågt LDL-kolesterol, sannolikt eftersom inflammationen i blodkärlen dämpas.

Risk för överbehandling med statiner

Under långt tid har vården prioriterat sänkta kolesterolnivåer i blodet hos patienter. Halten ont LDL-kolesterol i blodet är också avgörande för om en läkare ska skriva ut statiner till en patient. Är det istället statiners inflammationsdämpande  egenskaper som främst orsakar en minskad risk att utveckla hjärt-kärlsjukdom är det sannolikt många som överbehandlas med statiner (de som har högt LDL-kolesterol, men ingen inflammation), medan andra underhandlas (de som har lågt LDL-kolesterol, men hög nivå inflammation).

Kolesterolnivåerna i blodet har också varit avgörande för våra kostråd. Allt talar nu för att det är helt fel fokus. Det höga blodsocker som dagens kostråd orsakar hos människor med typ 2-diabetes leder till ett högt blodsocker. Ett högt blodsocker triggar i sin tur igång den farliga inflammation som orsakar åderförkalkning.

SLUTSATS. Dags för nya mål. Att dämpa inflammation.

Nu på morgonen rapporterar Vetenskapsradion om att fleromättade fetter kan vara sämre för hjärtat än mättade fetter: Fleromättade fetter kan förvärra det onda kolesterolet.

Forskare har följt 9 423 patienter från olika sjukdomar i Minnesota i USA. En grupp fick uppmaningen att ersätta mättade fetter med fleromättade. En kontroll grupp fick istället äta mat med mycket mättat fett i. De som åt mer fleromättade fetter sänkte kolesterolnivåerna i blodet, men detta saknade effekt på risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom. De som sänkte sina kolesterolnivåer mest ökade till och med risken för hjärt-kärlsjukdom.

Forskarna gick även igenom tidigare studier, rapporterar nyhetssajten Eurekalert: Lowering cholesterol with veg oils may not curb heart disease risk or help you live longer. Deras slutsats är att det saknas grund för att rekommendera människor att äta margarin istället för smör.

Tillägg: Har nu hunnit läsa studien själv. Det borde ha framkommit i Vetenskapsradions rapportering att detta är en gammal studie, genomförd 1968-73. Resultaten från studien publicerades aldrig, men nu har forskarna grävt upp alla gamla data från arkiven. 

Ännu en studie kopplar nu konsumtion av feta mjölkprodukter till en lägre risk att utveckla typ 2-diabetes: Circulating Biomarkers of Dairy Fat and Risk of Incident Diabetes Mellitus Among US Men and Women in Two Large Prospective Cohorts.

Forskare har analyserat blodet från över 3300 vuxna personer som ingår i de amerikanska studierna Nurses’ Health Study and Health Professionals Follow-Up Study. Resultaten visar att en hög halt av fettsyror från feta mjölkprodukter i blodet är kopplat till cirka 40 procents lägre risk att utveckla typ 2-diabetes.

När forskare förra året analyserade data från Malmö Kost Cancer-studien fick de liknande resultat: Grädde och fet mjölk kopplat till skydd mot diabetes.

Fet mjölk kopplat till lägre vikt

En uppsjö studier visar även på ett samband mellan fet mjölk och lägre vikt, bland annat denna avhandling från Sahlgrenska: Barn som ofta dricker fet mjölk väger mindre.

Jag undrar hur länge det kommer att dröja innan Livsmedelsverket inser att varningar för mättat fett förstärker diabetesepidemin. Myndighetens kostråd styr vilken mat som Sveriges två miljoner barn och ungdomar får i skola och förskola. I den katastrofala situation som nu råder – där runt ett av fem barn har övervikt – är det viktigt att myndigheten inte förstärker problemet.

BBC skriver om en ny intressant studie som visar att tandlossning, parodontit, skulle kunna påverka förloppet av Alzheimers sjukdom: Gum disease link to Alzheimers, research suggests – BBC News. Tandläkare undersökte 59 personer med begynnande demens vid studiens början och efter ett halvår. Bland de som hade tandlossning gick förloppet av sjukdomen sex gånger fortare. 

När tänderna och tandköttet är inflammerat tror forskarna att munhålans bakterier kan ta sig in i blodomloppet. Det kan spä på den inflammation som redan finns i kroppen och hjärnan vid Alzheimers sjukdom.

En annan förklaring kan vara att personer som snabbt utvecklar demens är sämre på att ta hand om sina tänder. Vad som är hönan och ägget är alltså ännu oklart, men detta är helt klart något som forskare behöver studera närmare.

Jag har tidigare skrivit om de kopplingar som finns mellan ett högt blodsocker och demens: Typ 2-diabetes – kraftig riskfaktor för demens. Tandlossning är vanligt vid typ 2-diabetes. Allt detta kretsar kring en och samma sak: socker. Ibland kan jag undra vad som hade hänt om tänderna istället för kolesterolet hade utsetts som den viktigaste hälsomarkören för kostråd. En sak är säker: supersöt yoghurt hade inte fått nyckelhålsmärkas.

Forskare har återigen kopplat bukfetma, typ 2-diabetes och metabolt syndrom till en kraftigt ökad risk för demens. Reuters skriver om studien: Metabolic syndrome tied to cognitive impairment risk. Forskare i Singapore följde över 1500 personer som var 55 år eller äldre under sex år. Personer med diabetes hade en tre gånger högre risk att utveckla en mild kognitiv nedsättning. Risken att få en fullt utvecklad demens var fyra gånger högre för personer med metabolt syndrom, i jämförelse med de som hade en frisk ämnesomsättning vid studiens början.

Hur kan då typ 2-diabetes och metabolt syndrom skada hjärnan? I fredags skrev jag om hur hjärnan blir insulinresistent. Läs här: Kritik av kritik av ”That Sugar Film” (Sockerfilmen) – del 2.

Så ta hand om din hjärna på samma sätt som du tar hand om ditt hjärta. Ut med allt sötsliskigt skräp. In med hälsosam näringsrik mat.

Här är originalstudien i Jama: Metabolic Syndrome and the Risk of Mild Cognitive Impairment and Progression to Dementia:  Follow-up of the Singapore Longitudinal Ageing Study Cohort