För någon vecka gjorde jag en faktakoll av DN som skrev att färre personer dör i hjärtsjukdomar, mycket tack vare kostråden. Nu skriver SvD samma sak i en artikel under rubriken ”Svenskar i kamp om att bli äldst”. Så här skriver SvD bland annat:

”Den minskade dödligheten i hjärtsjukdomar beror enligt Annika Rosengren till ungefär en tredjedel på bättre vård, och då räknar hon in allt från blodtrycksmediciner till behandling vid akut hjärtinfarkt.

–Men ännu viktigare är ett bättre riskfaktorläge i befolkningen. Färre rökare är en del men än viktigare är lägre kolesterolvärden till följd av kostförändringar, och lägre blodtryck. Vi har i dag betydligt lägre kolesterolvärden än för 30–40 år sedan och det förklarar nästan 40 procent av den minskade dödligheten, säger Annika Rosengren.”

Längre ner i SvD:s artikel uttrycker Annika Rosengren en oro eftersom vi börjar äta mer grädde och smör nu. Hon säger:

”Efter att ha minskat i många år ser vi nu att kolesterolvärdena i befolkningen i Norrland är på väg upp igen, förmodligen till följd av en mer tillåtande attityd gentemot smör och grädde.”

Faktakollen – mättat fett är inte farligt för hjärtat

Uttalandet baserar sig på en studie från år 2009, där Annika Rosengren och hennes kollegor försökte förklara varför allt färre personer dör i hjärtinfarkt. 40 procent av nedgången förklarar forskarna med att kolesterolnivåerna i befolkningen har sjunkit. I artikeln skriver de: ”Most of these large cholesterol decrease are probably attributable to changes in diet”.

Är detta då sant? I Ett sötare blod beskriver jag i kapitel fyra varför det är farligt att stirra sig blind på totalnivåerna kolesterol i blodet. Människor som har bukfetma och typ 2-diabetes har generellt inte problem med höga kolesterolnivåer. Istället har de problem med tre helt andra blodfetter: de har ett för lågt gott HDL-kolesterol, för höga triglycerider och för små onda LDL-kolesterolpartiklar. Denna blodfettrubbning ökar i befolkningen och den är kopplad till hjärtinfarkt. Exakt varför dessa blodfetter rubbas får du läsa i boken, men det har att göra med att levern måste omvandla alldeles för mycket socker till fett.

När forskare som Annika Rosengren mäter totalnivåerna kolesterol i blodet, tolkar de alla nedgångar som bra. Men när vi byter mättat fett mot mer snabba kolhydrater går framförallt det goda HDL-kolesterolet ner och de onda kolesterolpartiklarna blir mindre. Det leder till ett lägre totalkolesterol, men det är två dåliga blodfettförändringar. Det räcker alltså inte att mäta totalnivåerna kolesterol i blodet för att avgöra risken för hjärtinfarkt.

Snabba kolhydrater är värre för hjärtat än mättat fett

I bokens tredje kapitel citerar jag också tre olika genomgångar, gjorda sedan 2009, där forskare har granskat den bästa vetenskapen på området mättat fett/hjärtsjukdom. Alla tre kommer till samma slutsats. Mättat fett är inte farligt för hjärtat. Här är referenserna:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20071648

http://www.nmsociety.org/docs/aboutfat/Skeaff-Dietary-Fat-and-Coronary-Heart-Disease.pdf

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19211817

Den senare studien visar att ett ökat intag av kolhydrater snarare ökar risken för hjärtinfarkt.

Frankrike: få hjärtinfarkter trots mycket mättat fett i dieten

En annan intressant detalj – som helt talar mot resonemanget i SvD – är att fransmännen har friskast hjärtan i Europa. Trots att de: äter mest mättat fett, har högst kolesterolvärden, äter mer kalorier än vi i Sverige och röker dubbelt så mycket. Andra faktorer måste alltså spela in. En sådan kan vara att de äter mindre socker än vad vi gör.

Dåliga tänder påverkar hjärtat

En förklaring till varför färre drabbas av hjärtinfarkt kan till exempel vara att vi har fått bättre tänder. Tandborstning morgon och kväll, skyddar hjärtat. Forskare har hittat bakterier från munhålan i åderförkalkning som de har opererat ut från patienter. Åderförkalkning är framförallt en immunreaktion, där kroppens immunförsvar vänder sig mot de egna blodådrorna. Om det sitter bakterier fast i blodkärlens väggar, kommer immunförsvaret att att reagera häftigare. Det finns studier som tyder på att risken för hjärtinfarkt är högre efter ett stort ingrepp i munnen.

Alltså kan den fantastiska svenska folktandvården vara en förklaring till varför vi får färre hjärtinfarkter. Men Annika Rosengren och hennes kollegor tog aldrig hänsyn till detta samband i sina studier. Andra parametrar de utelämnade är att vi till exempel dricker mer rödvin, äter mer choklad och äter mindre transfetter. Dessa livsstilsförändringar påverkar troligtvis också våra hjärtan. Personligen kan jag tycka att det är magstarkt av forskarna att säga att vi har gjort en bra kostförändring de senaste årtiondena, samtidigt som vi har fått en global epidemi av fetma och diabetes. Ena dagen äter vi rätt och får friskare hjärtan, andra dagen äter vi fel och blir fetare. Det går liksom inte ihop. Frank Hu på Harvard School of Public Health är en av de forskare som menar att råden om lågfettkost har gjort oss fetare och sjukare.

Läs om världens äldsta befolkning

Som en liten positiv avslutning vill jag rekommendera det reportage Henrik Ennart publicerade i helgen: ”De gamlas by på de odödligas ö”. Det handlar om en japansk ö där medellivslängden är rekordlång. Mycket intressant!!!

Vill du läsa fler liknande inlägg? Stötta mitt arbete via Patreon. Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.