stamp

Santa Marias svar: ska minska mängden socker

I fredags mejlade jag Santa Maria angående deras mat, där vissa produkter mestadels är baserade på socker och vatten. Det blev ett av mina mest delade inlägg någonsin. Det är många som, liksom jag, är trötta på att alltid behöva läsa ingredienslistan på allt man köper. Läs Santa Marias svar nedan och mitt svar till dem. 

Hej Ann, tack för ditt mail. Vi välkomnar verkligen en fortsatt samhällsdebatt om matens innehåll. Santa Maria vill självklart göra produkter som både smakar gott och gör gott. Därför pågår ett intensivt arbete hos oss med att ta bort socker, salt och onödiga tillsatser ur våra produkter. Vi har kommit en bit på vägen. Sedan 2015 har vi tagit bort 395 ton socker och 223 ton salt ur sortimentet. Men vi är inte klara. Till 2020 ska vi ha minskat vårt totala sockerinnehåll med 50% och saltet med 25% jämfört med 2014. Samtidigt är det viktigt att påtala att dessa ingredienser fyller viktiga funktioner i många produkter. Inte bara gällande smak, utan även vad gäller andra egenskaper. Ett exempel: Det finns många olika sätt att ta fram en Rub. Vi har utgått från ett amerikanskt sätt, där råsockret (som förresten är många gånger dyrare än raffinerat vitt socker) används för smaken och karamelliseringens skull. Vill man ha en annan typ av Rub kan man självklart välja ett annat varumärkes, eller göra en själv från grunden.

Sist men inte minst, vad säger du om att komma till oss i Mölndal, så kan vi förklara mer om hur vi jobbar och även få ta del av dina tankar och idéer kring vad vi kan göra annorlunda?

Ha en fin helg,
Eva Berglie

Mitt svar:

Hej och tack! Det är ett lovvärt arbete ni gör med att ta bort socker ur maten. Det framgår inte om de 395 tonnen är per år eller totalt sedan 2015. Det blir i alla fall ungefär 40 gram per svensk.

Min tankar går ut på att den mat som säljs i butiker ska vara säker att äta, även på lång sikt. Vi konsumenter ska inte behöva vara tillsatsdetektiver och lusläsa varenda ingredienslista när vi handlar, utan kunna lita på att exempelvis en guacamole är baserad på avocado och inte vatten, stärkelse, förtjockningsmedel och klorofyll. Vi har ett fantastiskt biokemiskt maskineri inom oss, som har finsliptas under miljontals år av evolution. Det maskineriet behöver smörjas med vitaminer, antioxidanter och mineraler för att fungera. Dessutom behöver våra tarmbakterier de fibrer som finns i riktig mat (exempelvis avokado). Vare sig socker eller framrenad stärkelse bidrar med vitaminer till kroppen. När ni baserar er mat på processade tillsatser blir den alldeles för näringsfattig.

Jag kan gärna komma till er någon gång när jag har vägarna förbi Göteborg. Det skulle vara intressant att höra hur ni arbetar och jag hoppas att ni vill lyssna till det jag har att berätta om den forskning som visar att en hög sockerkonsumtion kan leda till en fettbildning i levern och att levern i längden blir förfettad. Problem med fettlever ökar världen över, också bland barn. Siffror från USA och Europa visar att en av tio unga nu är drabbade, vilket är skrämmande. Fettlever är en grund till typ 2-diabetes och levercancer. Typ 2-diabetes orsakar i sin tur hjärt-kärlsjukdom och är en riskfaktor för diverse olika cancerformer.

Personligen tror jag att ni som verkar inom livsmedelsbranschen har stora möjligheter att förbättra folkhälsan. Om den mat ni tillverkar är bra för människokroppen – om ni exempelvis slutar basera era såser på socker – kommer färre barn och vuxna utveckla fetma och typ 2-diabetes. En bra början kunde vara att frivilligt och tydligt märka ut mängden tillsatt socker på förpackningarna.

Mvh,
Ann Fernholm

Dela & kommentera comments 3

Santa Maria – hur man säljer (mestadels) socker och salt för 359 kr/kg

Nyligen fick jag anledning att titta lite närmare på livsmedelsföretaget Santa Marias sortiment – de som förser typ hela Sverige med fredagstacos. Det föranledde ett visst nagelfarande av ingredienslistor och slutade med mejlet nedan, som undertecknad idag har skickat till Santa Maria. 

Hej Santa Maria! Sedan en tid tillbaka har jag följt er verksamhet och nu mejlar jag för att uttrycka min beundran för ert sinne för affärer. Det började egentligen med att jag skulle köpa en rub i affären och föll för den här:


Bara ordet chipotle får mig på gott humör, men som vanligt (en förvärvad yrkesskada) kunde jag inte låta bli att granska ingredienserna:

Och näringsdeklarationen:

Alltså? Enligt mig bör nog en rub främst bestå av kryddor. Min första tanke var ganska syrlig, det ska erkännas. Men så föll min blick på kilopriset:

Det är smått genialt. Ni gör en kryddblandning där en tredjedel utgörs av socker, som har ett världsmarknadspris på typ tre kronor, och blandar det med salt (som jag gissar är ännu billigare), lite citronskal och kryddor och så blir det en produkt där socker och salt säljs för mer än HUNDRA gånger pengarna.

En vinstmaskin

Jag hoppas att ni inte uppfattar mig som påträngande eller så, men redan i affären var jag tvungen att kika in på allabolag.se för att kolla er årsrapport. Rackarns vad kosing ni gör – år efter år! 217 miljoner i vinst och en vinstmarginal på 13,16 procent förra året. Ekonomi är inte min starka sida – men visst är ni väl nöjda med det? Ni klår Nordic Sugars vinstmarginal på 8,87 procent med råge. Arla och Dafgårds är superakterseglade med sina 4,8 respektive 6,03 procent.

Er lönsamhet väckte en viss nyfikenhet. Hur får man egentligen ett så livskraftigt bolag i den tuffa livsmedelsbranschen?

Kemi istället för råvaror

I ert fall måste det ha handlat om att anställa kemister istället för kockar. Ta er guacamoledipp. I butik håller Tóp och ni ungefär samma kilopris, men de har 95 procent avokado i sin guacamole medan ni har lyckats få ner mängderna till 1,5 procent. Det är bara att bocka och buga: självklart är det bättre business att sälja en röra färgad med klorofyll (e141), som mestadels utgörs av vatten och som fått sin konsistens med hjälp av stärkelse och förtjockningsmedel, än att kränga en riktig avokadoröra (som dessutom måste kylas). Folk är så gnälliga när det gäller e-nummer – klorofyll är ju helt naturligt.

4 procent ost istället för 62 procent

Sammansättningen av Cheddar Cheese-dippen måste ni också känna er nöjda med. Återigen lyckas ni hålla samma pris som konkurrenterna, men utan att slösa pengar på dyra råvaror. Era huvudingredienser: skummjölk, vatten, solrosolja, modifierad stärkelse (tapioka), cheddarost (4%), salt…

Texas Longhorns huvudingredienser: vatten, ost (cheddarost (48%), ost (14%), vatten, smörmjölkprotein…

En långnäsa åt långhornen, som har 15 gånger mer ost i sin dipp. LOSERS!

Såser baserade på vatten och socker

Kilopriset på vissa av er såser är också imponerande. Jag uppfattar typ Pad Thai-såsen (124 kr/liter i butik), Sweet Chili (52 kr/l) och American BBQ (96 kr/l) som ett slags produktutveckling av ketchup (25 kr/l). Era såser kostar en rundlig slant mer än ketchup, men istället för dyr tomatpuré baserar ni såserna på vatten och socker, eller socker och vatten. Lite variation är det i alla fall!

Druvsocker – tacokryddans egentliga huvudingrediens

Sedan har ni ju varit grymt kluriga när det gäller redovisningen av ingredienserna i er storsäljare tacokryddan (355 kr/kg):

Först undrade jag lite varför ni hade slagit ihop chilipeppar, spiskummin och vitlök till gruppen ”kryddor”. Men så klart: det är för att druvsocker inte ska hamna först i listan. Hade ni redovisat kryddorna var och en för sig (som ni ju ändå gör inom parentes) hade alla kryddor hamnat efter druvsocker. Då blir listan:

Druvsocker, lök (19%), chilipeppar (11%), spiskummin (10%), vitlök (6%), salt, oregano (4%), jästextrakt, potatisstärkelse, potatisfiber, klumpförebyggande medel (e551), kryddextrakt (paprika).

Klart att kryddblandningen säljer bättre om ni lyckas dölja att den främst är baserad på socker. Ett tips: oregano är också en krydda, som ni kan lägga i parentesen (före druvsocker).

Är ledsen om detta blev långrandigt. Innan jag avslutar vill jag bara säga att jag saknar en del i ert Tex Mex-sortiment: själva köttfärsen. Kan man inte tillverka den också av vatten, socker och modifierad stärkelse?

Vänliga hälsningar,

Ann Fernholm

Ps. Jag köpte till slut en annan rub som gav mer kryddor per krona.

Dela & kommentera comments 20

Ny – underbar – kokbok för gourmetbebisar

I våras förklarade jag min kärlek till Edward Blom här på bloggen och nu känner jag ett stort behov av att också fråga chans på hans fru, Gunilla Kinn Blom, och måltidskreatören Henrietta Anefalk. Attans vilken viktig, fin, kreativ, rolig, snygg, lyxig, härlig, inspirerande och rolig (tål att upprepas) bok de har kokat ihop till alla spädbarnsföräldrar: Mums för minigourmeter och matgladisar

Jag säger bara: håll i hatten Semper, Nestlé och Hipp. För här seglar en ny tid in – tiden när man gör en räkmacka till sig själv och en till bebisen (som man mixar).

Man undrar liksom vilken bebis som kommer nöja sig med köpt burkpuré, när de har fått smaka broccolipuré med ädelost, blomkålspuré med champagnevinäger eller midsommarpuré med dill och kummin?

Boken hjälper dig till och med att få ett barn som slukar gubbröra. Här Edwards tips: ”Jäst fisk är en typisk “acquired taste”, alltså en smak man tycker bättre och bättre om ju oftare man har provat den. Det är därför bra att träna sin bebis på ansjovis, sardeller och fisksås så tidigt som möjligt.”

Så rätt. Efter recept på allt från blodpudding (sockerfri) och äppeltorsk med curry, till S:t Jakobs pilgrimsmusslor i smakrik sås och risotto med primörer – tar författarna också med bebisarna på en kulinarisk jordenruntresa. Finland, Tyskland, Frankrike, Indien, Mexico, Marocko och Thailand. Ett sant smakäventyr – vad mer kan man önska?

Jo, det finns faktiskt en sak jag önskar. Att de hade skrivit boken typ 11 år tidigare. Tänk så mycket roligt vi kunde ha haft, jag och mina bebisar, om jag hade haft vett att förstå att det inte finns någon barnsmak.

Seså. Sprid nu den här boken till varenda bebisförälder du känner. Och sälj för sjutton dina barnmatsaktier – snart är det för sent.

Dela & kommentera comments

Stort genombrott: probiotikabehandling hjälper mot jordnötsallergi

Lactobacillus rhamnosus CGMCC 1.3724 – så lyder det formidabla namnet på en mycket snäll bakterie som kan hjälpa barn att slippa sin jordnötsallergi. I går intervjuade jag Magnus Wickman, expert på allergier och barnläkare vid Mälarsjukhuset, Eskilstuna, som berättade om ett stort genombrott inom allergiforskningen.  

Om personer med jordnötsallergi dagligen äter små doser jordnötter kan allergin gå tillbaka, de har forskare vetat länge. Men så fort behandlingen sätts ut har allergin återkommit.

– Resultatet har varit ganska nedslående. Dels har behandlingen varit förknippad med ganska stora risker, dels har man varit tvungen att fortsätta äta jordnötter varje dag, vilket är ett ingrepp i vardagen, sa Magnus Wickman när vi pratades vid per telefon.

MEN. Nu har forskare gjort ett genombrott: Kombineras jordnötsbehandlingen med bakterien Lactobacillus rhamnosus CGMCC 1.3724, som är känd för att ha en lugnande effekt på immunförsvaret, kan effekten bli långvarig – i alla fall för en majoritet av alla behandlade.

Magnus Wickman beskrev det som ett stort steg framåt. Redan för två år sedan publicerades de första lovande resultaten från studien, som inkluderade 56 jordnötsallergiska barn i åldern 1-10 år. Hälften fick äta en ökande mängd jordnötsprotein tillsammans med probiotika varje dag under 1,5 år, och hälften fick placebo. Efter behandlingen fick barnen undvika jordnötsprotein under 2-5 veckor. När de sedan utsattes för jordnötter igen var hela 80 procent i behandlingsgruppen fortfarande fria från sin allergi, vilket kan jämföras med 3,6 procent i placebogruppen.

Nu har de australiensiska forskarna gjort en uppföljning av 48 av studiedeltagarna. Det var i genomsnitt fyra år sedan de avslutande sin behandling, men fortfarande slapp en majoritet sin jordnötsallergi. 16 av 24 barn – nästan 70 procent – åt fortfarande regelbundet jordnötter. I placebogruppen var det 1 av 24 barn. En undergrupp av barnen genomgick också ett blindtest för sin allergi. 58 procent i den behandlade grupper reagerade inte på jordnötter. Samma siffra i placebogruppen var 7 procent.

När jag pratade med Magnus Wickman satte han genombrottet i ett större perspektiv. Det verkar som att en annan Lactobacillus rhamnosus bakterie, med den lite kortare ändelsen LGG, kan hjälpa bebisar att komma över mjölkallergi.

– För några år sedan kom bröstmjölkersättning för barn med mjölkproteinallergi som innehöll LGG. Först var jag lite skeptisk, men sen kom det studier som visade att barn som drack den ersättningen mycket snabbare blev av med sin allergi, sa Magnus Wickman.

Smakäventyret kan du läsa om hur man har visat att bebisar med allergirisk kan undvika jordnötsallergi om de regelbundet äter jordnötsprotein redan från första året i livet. Allergiforskningen är helt klart något på spåret: få ner maten i magen och vårda tarmfloran, så minskar risken för allergier.

Grymt spännande helt enkelt. Gissningsvis kommer allergiforskare nu att testa konceptet med probiotika på en rad andra allergier. Tänk – man kanske börjar baka pollenkex som ges tillsammans med en shot probiotika?

Dela & kommentera comments 3

20 000 kg socker på Times Square – en demonstration för barns hälsa

Ser ni sockerberget ovan? Det är 20 000 kg socker – så mycket som amerikanska barn äter i genomsnitt på fem minuter. Företaget KIND byggde upp sockerberget på Times Square i New York igår. Ett framgångsrikt PR-projekt måste man säga. KIND säljer mer hälsosamma snacks till barn och jag skulle tro att de är nöjda med spridningen som de har fått på denna bild. Här skriver Washington Times om det: Times Square massive sugar display raises awareness for healthy children.

20 000 kilo. Inte undra på att ett av tio amerikanska barn har fettlever.

Dela & kommentera comments 2

Geckotejp – får oss att klättra på väggarna

Den här bloggen ska ju handla om kostråd, hälsa och allt detta socker. Men som vetenskapsjournalist längtar jag ibland efter att skriva om andra delar av vetenskapen. En gång för länge sedan – innan kostråden fångade mig – nördade jag ofta ner mig i material- och nanoteknik. Nya material har förändrat mycket för oss människor – tänk bara på hur stålet och plasten har påverkat vår tillvaro här på jorden. Inom nanotekniken utvecklas nu nya material i en rasande fart och de kommer förändra vår tillvaro precis lika mycket.

Häng tavlor på väggen med geckotejp

Det roliga är att forskare ofta sneglar på olika djur och låter sig inspireras av deras naturliga teknik. Under sommaren har SvD publicerat en artikelserie om detta – Naturens innovationer – skriven av min kollega Ulla Karlsson-Ottosson. Undertecknad bidrog med en artikel om geckotejp, ett material som jag nyfiket har följt sedan typ 2004. Forskares mål har varit att utveckla en klibbfri tejp baserad på den naturliga tekniken under geckoödlans fötter. Sakta men säkert har tejpen förbättras. När jag skrev om den första gången kunde den lyfta typ 100 gram. Nu kan geckotejp användas för fasadklättring på glasväggar. Min förhoppning är att man snart ska kunna hänga tavlor på väggen utan att borra hål (tänk så skönt att slippa måla om när man vill byta tavlor). Forskarnas förhoppning är bland annat att kunna limma ihop sår inne i kroppen. Läs artikeln i SvD här: Geckotejp – får oss att klättra på väggarna | SvD

Missa inte heller Ullas artiklar: Jetdriven skalbagge löser miljöproblem; Insekter visar vägen mot förarlösa fordon; Spindelns supertråd snart i massproduktion; Blåmusslors lim – nytt hjälpmedel inom sjukvården; Snabbtåget blev snabbt och tyst med fågelnäbb.

Visst är det trevlig att läsa om annat än kostforskning!

Dela & kommentera comments 2

En sen sommarhälsning med tips om krämig yoghurt och smarrig räkförrätt

Kära bloggläsare! Det är en klyscha, men jag säger det ändå: hur kan en sommar gå så fort? Jag hann inte ens önska er glad sommar innan den var över. Först tänkte jag göra semesteruppehåll med att tipsa om att Erik på Löt gårdsmejeri (ni ser honom ovan) nu har börjat göra yoghurt på sin getmjölk. Och nu snackar vi inte om någon rinnig yoghurt i tetrapack, utan en krämig variant med underbar smak. Vi åt den till frukost på min mors födelsedag, med en fruktsallad och en klick honung. Bättre start på en födelsedag kan man inte få.

Det är ju inte semestertider längre, men om ni bor i närheten av Linköping eller Mjölby (eller råkar befinna er på E4:an mitt emellan dessa två metropoler, typ i höjd med Mantorp), måste ni besöka Löt och hamstra smör, ost och grädde. Annars kanske ni dör utan att ha fått smaka världens godaste smör. Det skulle vara synd.

Efter det hade jag en idé om att önska er glad sommar med vår bästa sommarförrätt:

Det här behöver du: en saftig stor grapefrukt, räkor (vi brukar lyxa till det med färdigskalade finräkor), mâchesallad, olivolja, rosépeppar och havssalt.

Så här gör du: filéa grapefrukten så att du fort bort allt beskt skal. Se till att du samlar in så mycket av saften som möjligt och krama saften ur det som blir kvar av grapefrukten när du skurit fram fruktköttet. Blanda grapesaften med en god olivolja och lite havsalt till en dressing. Mortla rosépepparen. Precis innan du ska servera förrätten blandar du räkor, mâchesallad och dressing. Lägg upp på förrättstallrikarna. Dekorera med grapéfrukten och strö den krossade rosépepparen över.

Det är svårt att tro, men smaken av rosépeppar och grape fungerar utmärkt tillsammans med räkor.

Det blev aldrig något inlägg om det heller. Barnen ville hellre bada, spela spel och läsa böcker – och jag också. Nu har skolan börjat och jag får istället önska er en fin början på hösten! Som tur är har Löt gårdsmejeri öppet året runt och räkor smakar gott även när det är sensommar.

Dela & kommentera comments

Almedalen – kom till seminarium om alternativa fakta och forskares roll i en tid av populism

Kommer du att vara i Visby och Almedalen i morgon? Titta i så fall in på Uppsala universitets seminarium om populism och alternativa fakta klockan 14.35: When anything can be true – the role of the academic in an age of populism and ‘alternative facts’. Rush Holt från AAAS (American Association for the Advancement of Science)som är chefredaktör för den vetenskapliga tidskriften Science, inleder. Sedan kommer undertecknad att hålla ett (mycket kort) anförande om hur viktigt det är att forskare själva håller sig till vetenskapens spelregler, annars riskerar de att tappa sitt förtroende hos allmänheten. Jag kommer berätta om de slutsatser jag har dragit av att granska kostforskningen och kostråden.

På tisdag är jag moderator för Vetenskapsrådets seminarium om långsiktighet och kortsiktighet i forskningen: Tänka långsiktigt i en kortsiktig värld – vad ställer det för krav? Välkommen dit också!

Dela & kommentera comments

Många sockerbovar i mejeridisken

”Tack för ditt mail och reflektion. Vi följer lagstiftningen kring hur sockermängden, och mängden av andra näringsämnen, ska deklareras. Enligt Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR 2012) bör det totala intaget av raffinerade sockerarter (tillsatt socker) inte överstiga 10 energiprocent (precis som du mycket riktigt påpekar), men det avser kosten i sin helhet – inte enskilda livsmedel.”

Så svarade Arla mig på Twitter i förra veckan när jag skrev inlägget om att Yoggi Yalla innehåller 32 energiprocent socker.

Onödigt med socker i yoghurt

Precis som Arla påpekar gäller rekommendationerna kring socker kosten i sin helhet. Under en dag får max 10 procent av alla kalorier komma från tillsatt socker. Dessvärre tänker många matproducenter – liksom Arla – att ”det gör inget om våra livsmedel innehåller alldeles för mycket socker, bara de andra producenterna undviker socker i sina produkter.” Så häller de i massor med socker i maten och lastar över ansvaret på konsumenterna, som behöver gå en högeskolekurs i sockermatematik för att förstå hur mycket socker de egentligen får i sig.

Om Arla ville skulle de kunna göra en himmelsk fruktyoghurt helt utan tillsatt socker. Hemma hos oss använder vi följande ingredienser:

Vi mixar typ 1,5-2 dl fet naturell yoghurt med en halv banan, en ordentlig dos hallon (eller mango eller jordgubbar eller vad vi råkar ha hemma) och ungefär 0,5-1 tsk äkta vaniljpulver. Om barnen är sugna på drickyoghurt häller vi i mjölk tills yoghurten blir lagom rinnig. Vips så är det klart.

Hemmagjord fruktyoghurt kan ersätta många sockerbovar i kyldisken. Utöver Yoggi Yalla finns en uppsjö produkter som marknadsförs som nyttiga, men som borde frysas in och säljas som glass. Här är några exempel:

Danones Danonino – över 30 energiprocent tillsatt socker

Danone skriver om sin Danonino att det ”…är en fruktkvarg och yoghurtdryck för barn som innehåller protein, vitaminer och kalcium, alla nyttiga ämnen (min kursivering) som barn behöver för att växa upp starka och fulla av energi. Produkterna som är utvecklade vid Danones internationella forskningscentra, i samarbete mellan barnläkare och näringsexperter, smakar gott och har en krämig konsistens som många barn älskar…”

Vad Danone glömmer att nämna är att socker är andra ingrediensen i denna yoghurt efter kvarg. Ungefär 30 procent av alla kalorier kommer från tillsatt socker (den exakta mängden är inte är utsatt). Dessutom tror jag bestämt de har glömt att mjölkprodukter exempelvis är järnfattiga när de påstår att yoghurten innehåller alla nyttiga ämnen barn behöver.

Risifrutti – nästan lika mycket socker som ris

Risifrutti marknadsförs som positiv energi och olika idrottsstjärnor har sålt sina namn till produkten. Många verkar också tro att det här är ett bra mellanmål. Nyligen berättade en mamma för mig att hennes barn hade fått höra det i skolan och min dotter fick tips om Risifrutti under en utbildning i näringslära som hennes idrottsförening höll i. Läser du innehållsförteckningen ser du snabbt att Risifrutti i princip innehåller lika mycket socker (8 viktprocent) som ris (8,5 viktprocent), och att en mindre andel består av bär eller frukt (6 viktprocent). Faktum är att ”ris-i-socker” hade varit ett bättre namn. 25 procent av alla kalorier kommer från socker.

Fjällfil – bakom den nyttiga ytan döljer sig…

Det är viktig att lära sig är att ett livsmedel kan vara proppat med socker, utan att förpackningen alls signalerar det. En del tänker nog att Norrmejeriers smaksatta fjällfil är ett hälsosamt val. På hemsidan används signalord som ”spritsig, naturlig njutning och ljuvlig”. Men 25-27 procent av alla kalorier kommer från tillsatt socker i de smaksatta varianterna.

Mjölkfritt – men proppat med socker

Till kategorin ”ser-hälsosam-ut-men-är-en-sockerbomb” hör också Alpros smaksatta soyayoghurt. Många väljer mjölkfritt i tron om att det ära bra för kroppen. Alpro skriver på sin hemsida att deras soyabaserade yoghurt består av ”100% växtbaserat och högkvalitativt vegetabiliskt protein.” Den är också ”naturligt glutenfri och laktosfri” och har en ”naturligt låg halt av mättat fett.” Vad består då denna dunderprodukt av? Jo, mestadels vatten och socker. Över 50 procent av alla kalorier kommer från socker. Äter du en deciliter av denna yoghurt får du i dig lika mycket socker som från motsvarande mängd läsk (som förresten också är växtbaserat, glutenfritt, laktosfritt och innehåller låg halt mättat fett).

Akta dig för tigern

Sedan kan jag inte låta bli att uppmärksamma alla föräldrar på sockermängden i tigeryoghurt. Man skulle önska att industrin valde att marknadsföra sina bästa produkter till barn, men istället är det tvärtom. Tigers päronyoghurt innehåller inte ens hälften så mycket päronjuice som socker. Mängden tillsatt socker utgör 36 procent av alla kalorier.

Listan med sockerbovar i mejeridisken skulle kunna göras mycket längre, men det får räcka med sockermatematik för idag. Glöm inte miniräknaren nästa gång du går och handlar!

Dela & kommentera comments 12

Arla, er yoghurt innehåller 32 % socker (inte 4 %)

Det där med sockermatematik är verkligen inte lätt. Även den mest rutinerade kan göra fel. Idag har jag mejlat Arla och berättat skillnaden mellan viktprocent och energiprocent socker, så att de inte av misstag råkar vilseleda sina (ofta ganska små) konsumenter. Här är mejlet:

Hej Arla!

När min dotter fick drickyoghurten ovan i samband med ett idrottsevenemang tänkte jag först: ”Underbara Arla, äntligen någon som har tagit fram en smaksatt yoghurt med bara 4 procent socker i.”

Dessvärre är jag som jag är – lite misstänksam av naturen. Jag vände på förpackningen, läste innehållsföreteckningen och började räkna. Så här är det:

Er Yoggi Yalla innehåller 32 procent socker. Ingenting annat.

Skilj på vikt- och energiprocent

Till en början for det diverse fula ord genom min hjärna, som om ni skulle vara ute efter att vilseleda konsumenten (mitt barn). Men så besinnade jag mig. Klart ni vill hennes bästa. Ni tycker nog bara – som så många andra – att sockermatematik är alldeles för krångligt. Därför har ni tagit enklaste vägen och räknat ut viktprocenten. 4 gram socker per 100 gram yoghurt blir 4 procent tillsatt socker. Lätt som en plätt.

Problemet är att Livsmedelsverket och WHO ger kostrekommendationer i energiprocent. För att kunna avgöra hur sockerrik er Yoggi Yalla egentligen är behöver konsumenten därför den siffran. Att räkna ut energiprocent är (som tur är) inte så svårt som man kan tro. Det räcker med lite lågstadiematte + kunskapen om att 1 gram socker innehåller 4 kilokalorier (kcal).

  1. Först räknar ni ut hur många kalorier socker det blir per 100 gram yoghurt: 4 gram socker x 4 kcal/gram = 16 kcal socker.
  2. Sedan vänder ni på er Yoggi Yalla. I näringsdeklarationen kan ni läsa att den innehåller 50 kcal per 100 gram.
  3. Till sist dividerar ni antalet kalorier från socker med den totala mängden kalorier: 16 kcal/50 kcal=0,32.

Alltså kommer 32 procent av alla kalorier i en Yoggi Yalla från tillsatt socker.

3,2 gånger mer socker än vad som rekommenderars

Om ni – för att underlätta för konsumenten – ändrar på era förpackningar och skriver ”32 % tillsatt socker” tänker jag att ni samtidigt kan passa på att stryka ordet ”bara.” Er yoghurt innehåller 3,2 gånger mer tillsatt socker än vad Livsmedelverket rekommenderar och 6,4 gånger mer än vad WHO tycker att vi bör äta.

Det skulle vara trevligt att få ett svar från er! Jag kommer att lägga ut det här mejlet på min blogg annfernholm.se. Om ni vill förklara för konsumenterna varför ni väljer att ange mängden socker i viktprocent och inte energiprocent, publicerar jag gärna det.

Trevlig sommar!

Ann Fernholm

Dela & kommentera comments 59