stamp

Är fetma en riskfaktor för hudcancer?

Under lång tid har vi uppmanats att akta oss för solen för att skydda oss mot malignt melanom. Nu visar en svensk studie att fetma också verkar vara en riskfaktor för denna cancersjukdom. Personer som har genomgått fetmakirurgi halverade risken för malignt melanom.

Den farligast formen av hudcancer, malignt melanom, har ökad kraftigt de senaste åren. För att minska risken för malignt melanom har vi uppmanats att skydda oss från solen.

Nu visar en studie genomförd i Sverige att fetma kanske också ökar risken för hudcancer. I studien har forskare jämfört 2000 personer som har genomgått fetmakirurgi, med lika många personer med fetma, men som inte har genomgått någon operation. I den fetmaopererade gruppen mer än halverades risken att drabbas av malignt melanom och risken för all form av hudcancer minskade med cirka 40 procent.

Ät bra mat för minskad cancerrisk

Fetma ökar risken för många olika former av cancer, men när det gäller malignt melanom har resultaten från olika studier spretat. Vissa har visat på ett samband mellan fetma och hudcancer, andra inte. Denna studie talar för att det verkligen finns ett samband. En annan förklaring till den minskade risken skulle dock kunna vara att kroppens ämnesomsättning och hormonnivåer kan påverkas av själva fetmakirurgin, och att det är detta som skyddar mot cancer.

Jag är ingen förespråkare av fetmaoperationer. Personer med fetma behöver först och främst få bättre hjälp att gå ner i vikt med bra mat. Samhället måste också bli bättre på att förebygga fetma. Köerna i cancervården ökar, allt fler drabbas och vi donerar enorma summor till välgörenhetsorganisationer för att forskare ska ta fram bättre behandlingar. Men ska cancer minska behöver vi alla ta ansvar och lägga om vår livsstil. Halva den svenska befolkningen har nu övervikt eller fetma, och många med normalt bmi har ändå fett insprängt i kroppens organ vilket kan ge insulinresistens och ökad cancerrisk.

Dagens skräpmatskultur är förödande. Det är dags att vi ser sanningen i vitögat och gör slut med godis, läsk, bullar, kakor, chips, ostbågar, hamburgare, pizzor och all annat som är dåligt för kroppen. Istället ska vi bli ihop med all den mat som gör kroppen gott. Det ökar chansen att vi får leva och må bra.

Photo by Christopher Williams

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
comments 1

”Industrigröt, välling och burkmat. Jag gick på alla nitar.”

Sara Helmreus är en av alla föräldrar som har trott att bebisar mår bäst av barnmatsburkar och pulvergröt. Men med sitt tredje barn har hon gjort annorlunda. Hennes Aili har vid ett års ålder redan gjort en kulinarisk jordenruntresa och ätit allt från hummus till indisk mat och sushi. 
 
Jag kan utlova en sak: det kommer bli en hel del fredagsmys med bebisar och bebismattips här på sajten och i mina sociala framöver. Den respons vi har fått på Stora boken om barn och mat är helt överväldigande. Det strömmar in bilder på galet söta gourmeter, som Aili ovan. Ser ni vilken grym koll hon har på skeden, när hon äter sin potatis och köttfärssås? Så här skriver hennes mamma Sara Helmreus: 
 

Blev lurad att tro att min egen mat inte skulle duga

”Hej Ann! Jag är förälder till tre underbara ungar 11, 9 och 1år gamla. Med mina äldre barn gick jag på alla nitar känns det som i efterhand. Industrigröt, välling och burkmat. Men när barn nummer två var något år gammal så fick jag upp ögonen för lågkolhydratkost/paleo/ren mat och det kändes så logiskt!
 
Steget att ”ändra” vår kost (plocka bort sötsaker, mycket mjölmat, lägga till vettigt fett) var inte svårt eftersom jag alltid lagat mat från grunden och har aldrig gillat färdigmat och så här i efterhand känns det så konstigt att jag på något vis blev lurad att tro att min egen mat inte skulle duga till mina barn?!
 
I alla fall, spola fram till förra året då vår lilla surprise slog ner i våra liv med buller och bång! Jag hade då redan läst Smakäventyret och gett bort en kopia till min lillebror som fick sitt första barn 2018. Köpte även ”Stora boken om barn och mat”. Principerna i böckerna har både jag och lillebror applicerat på våra små och matgladare ungar får du leta efter!
 
Vår dotter har fått äta samma mat som vi sen start så allt från tomatsallad med basilika och mozzarella, indiskt, sushi, köttgrytor, hummus, skaldjur, egengjord gröt som är järnberikad med havregryn bakade med blod, våfflor gjorda på solroskärnor ägg och keso med jordnötssmör bär och grädde på mm. mm. Favoriten är ost av olika slag marinerad feta, mozzarella och parmesan.
 
Det märks så tydligt att sött som smakpreferens är något vi lär oss för osötat äppelmos som i min och de äldre barnens munnar smakade ganska surt och beskt slevade hon in med god aptit. Vi har lyxat till det vid något tillfälle med ”glass” gjord på kokosgrädde, mango och banan men såklart utan socker.
 
Ville bara skriva en rad, skicka lite nätkärlek och säga hur mycket jag uppskattar och beundrar det du gör! Min förhoppning är att det kommer bli lättare att vara föräldern som inte vill proppa I sina barn sötsaker, att vi blir fler som prioriterar näringsintaget över sötsakerna!
 
Bifogar ett ”matkollage” på vår lillflisa som strax ska sätta sig och äta älgstek med smörfrästa trattkantareller och klyftpotatis.
 
Vänliga hälsningar
Sara Helmreus ”
Så söt! Sprid och dela så att fler föräldrar blir inspirerade. Vi är så många som har fastnat i burkmats- och pulvergrötsträsket med våra små, och vi måste bort från det. Mat är så mycket roligare om man gör rätt från början. 
 
Njut nu av fredagen och all god mat som finns att äta!
 

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
comments 1

Föredrag i Visby 5 november 2019 om barn, mat och socker

I morgon bjuder Vuxenskolan i Visby till föredrag. Klockan 14.00-15.00 kommer det att handla om barn och mat. Hur lär vi barn att äta och hur får vi dem att känna matlust? Lokal: Kvarterslokal, Irisdalsgatan 121. Alla bebisar är välkomna! Läs mer om föredraget och anmäl dig via denna länk: Barn och mat – öka barnens matlust!

På kvällen kommer det istället att handla om socker. Hur hanterar vi sockret? Hur påverkar det kroppen? Vad är en rimlig dos? Tid. 18.30-20.30. Läs mer om föredraget och anmäl dig via denna länk: Socker – hur påverkar det oss?

Sprid och dela med alla gotlänningar! Ni kommer att få ta del av mina bästa knep för att skapa glädje kring matbordet och hantera sockret. Välkomna!

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
comments

Se upp för skräpmaten i bebishyllan och barnmatsindustrins lobbying

Majskrokar, cheddarsnacks och kex sötade med juice. Mängden ohälsosam mat i barnmatshyllorna har exploderat. Nu skriver Washington Post om problemet. Vi behöver göra upp med vår tro på att barnmatsföretagen vill barnens bästa. Maten som de producerar är ofta både ultraprocessad och översötad. 

Allt fler röster höjs nu mot de livsmedel som tillverkas som ”barnmat”. I juni varnade WHO för den höga halten socker i bebispuréer, bland annat eftersom det kan fräta på tänderna. Nu skriver också Washington Post om skräpmaten som fyller barnmatshyllorna: Sweet excess: How the baby food industry hooks toddlers on sugar, salt and fat

Ultraprocessade majssnacks inget mellanmål

Även här i Sverige marknadsför barnmatsföretagen ultraprocessad mat till bebisar och små barn, ofta med missvisande hälsobudskap. Ett exempel är detta som kallas ”mellis”:

Ingen ska äta ultraprocessade majssnacks till vardags, speciellt inte småbarn som har ett stort näringsbehov i förhållande till sitt matintag. 

Det är dags att vi gör upp med den starka tillit som vi har haft till barnmatsföretagen. BVC rekommenderar ofta föräldrar att ge bebisar kommersiell barnmat eftersom den skulle vara näringsrik, men när Testfakta för några år sedan granskade burkmaten blev slutsatsen att den är både närings- och energifattig. Maten innehåller också ofta väldigt lite protein (sannolikt eftersom det är billigare att fylla burken med vatten än kött och fisk). Faktum är att en bebis skulle behöva äta hela 5-6 burkar för att täcka sitt dagsbehov av energi.  

Barnmatsindustrins utövar en stark lobbying 

Att vi ändå har en positiv bild av barmatsindustrin beror på att de är duktiga på lobbying. Under de nationella barnhälsovårdsdagarna i oktober, då personer som leder Sveriges barnhälsovård träffades, tillhörde exempelvis Semper, Hipp och Nestlé de betalande utställarna. På sajten för arrangemanget fick barnmatsföretagen göra reklam för sin verksamhet. Semper skriver: ”På Semper står alltid barnets bästa i centrum”, ett budskap som rimmar illa med vad Semper faktiskt gör. Under varumärket Organix säljer de snacks, kakor och godisar till bebisar och små barn. 

Nestlés budskap till BVC är att de bedriver ”en ständig utveckling av barnmat som baseras på vetenskap och forskning”. I Spanien säljer Nestlé samtidigt välling och gröt som smakar Mariekex, och klämmisar som smakar sockerkaka eller Oreos. 

Hipp påstår att deras filosofi är att: ”barn som växer ska äta den bästa maten” samtidigt säljer de översötade puréer till sex månader gamla bebisar. 

Det som Hipp menar är en omsorgsfullt tillagad gröt, består till stor del av juice från juicekoncentrat och närmare hälften av alla kalorier kommer från socker.

Från det att barnen är 12 månader tycker också Hipp att de ska ”träna handgreppet” genom att äta kakor baserade på vetemjöl och koncentrerad juice (men Hipp kallar dessa kakor för ”minikex med fullkorn”). 

Nä, hörrni kära föräldrar. Det är dags att vi slutar gulla med barnmatsföretagen. Dela och sprid detta till alla föräldrar du känner, till varje bvc-sköterska i vårt avlånga land och alla i förskolan. Det är dags att bojkotta det skräp som företagen vill pracka på våra småbarn. Barnen behöver istället näringsrik mat, lagad från grunden på naturliga råvaror. Bra mat är en genväg mot långsiktig hälsa. 

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
comments 11

Så vågar barn smaka på maten

Många barn vill eller vågar inte smaka på sin mat. Samtidigt är smakandet en viktig nyckel till att börja äta. Nu tipsar logopeden Kajsa Lamm om hur hon jobbar för att få barnet att bli en ”smakare”: servera så små smulor att barnet absolut säkert kan äta utan att känna obehag.

Många föräldrar sliter sitt hår eftersom deras barn inte vill smaka på maten. I Stora boken om barn och mat får du tips på en rad knep som kan få barnet att vilja äta. Nu delar min medförfattare Kajsa Lamm, som till vardags jobbar med barn som har ätsvårigheter, med sig av ännu ett knep. Så här skriver hon:

Ge barnet en pytteliten smula

”Små barn tycker ofta att ny mat är skrämmande och vill helt enkelt inte bli pressad att smaka. Samtidigt vet vi att barn måste smaka för att kunna vänja sig vid ny mat. Man skulle önska att det räckte att ha broccolin på bordet i ett halvår och så poff älskade ungen det. Dessvärre fungerar det sällan så och vi måste ta till listigare metoder.

Mitt tips – som jag haft framgång med i behandlingar av barn med ätsvårigheter – är att lägga en pytteliten smula av broccolin på barnets tallrik. Den ska vara så löjligt liten att det inte alls går att känna smaken, än mindre konsistensen. Då kan en del barn tänka sig att testa. Andra barn kan behöva att man lägger den lilla, lilla smulan på en halv cocktailtomat. Eller så har man en klick ketchup på, om det kan hjälpa.

Förändra barnets självbild

Vad är då poängen med den lilla smulan, när ungen ändå inte känner den beska broccolismaken, kan man undra? Jo, barnet har plötsligt blivit ”en sån som smakar på nya grejer”! Så jobbar jag som logoped: att försöka ändra barnets självbild. För en del barn sitter identiteten som nej-sägare ganska hårt, och jag tror att de ibland tänker ”jag är en sån som inte äter nytt”.

När barnet lite då och då vågat smaka på smulan kan man försiktigt öka storleken, och variera sättet som barnet smakar på den. Man kan leka alltifrån korvkiosk då man lindar in den i ett ”korvbröd” (kanske en halv penne-pasta) till höna då man pickar i sig smulorna från tallriken med sin mun. Ju roligare man har tillsammans runt bordet, desto mer lockande är det att sitta kvar och prova nya grejer. Om stämningen är avslappnad, lugn och trivsam, kommer barnet att trivas. Så småningom har barnet ändrat sitt sätt att tänka runt maten till: ”Jag är en sån som äter allt!” Eller i alla fall en som testar det mesta…”

Kajsa är grym. Sprid och dela tipset! Vi föräldrar behöver verktyg som hjälper oss att skapa trevlig stämning kring matbordet.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
632
comments

Minns du den nyckelhålsmärkta glassen?

Fram till 2005 kunde glass märkas med Livsmedelsverkets gröna nyckelhål. Det spelade ingen roll hur mycket socker glassen innehöll. Om mängden mättat fett var begränsad ansågs den nyttig. Nu har jag hittat spår av detta på GB:s sajt. På en glasskarta från 1993 syns den nyckelhålsmärkta glassen Flöjer.  

Under den tid som jag har granskat kostvetenskapen är det forskare som har sagt att ingen någonsin har rekommenderat oss att äta socker. Att vi har ersatt det mättade fettet med socker ansåg forskaren i fråga var vårt eget fel.

Men det är att förvanska historien. Jag har tidigare skrivit om hur sötad light yoghurt har märkts med det gröna nyckelhålet, medan en lika kaloririk naturell yoghurt har ansetts onyttigt eftersom den har innehållit mer mättat fett.  

Ingen gräns för mängden socker i glassen

Under 1990-talet kunde också glass nyckelhålsmärkas, alldeles oavsett sockermängd. Nu har jag hittat spår av detta på GB:s sajt

Glassen Flöjer, en form av yoghurtglass, bar det gröna nyckelhålet. I en reklamfilm beskrevs glassen som ”hälften så fet” och det var ”ett lättare sätt att njuta”. 

Många skuldbelägger sig själva för att de har utvecklat övervikt och fetma. Men vi har också rekommenderats att äta livsmedel som är fetmabildande.  Få nutritionsforskare anser i dag att socker skulle vara nyttigare än mättat fett. Glädjande nog togs nyckelhålsmärkningen bort från glass år 2005. Däremot får fortfarande sötad yoghurt, sötade frukostflingor och sötat bröd nyckelhålsmärkas, men mängderna är begränsade. 

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
comments

Tarmbakterie som omvandlar kolhydrater till alkohol kan bidra till fettlever

Kinesiska forskare har nu visat att varianter av tarmbakterien Klebsiella pneumoniae förmodligen kan bidra till fettlever. Bakterien omvandlar kolhydrater i maten till alkohol, som i sin tur orsakar en fettproduktion i levern. Fyndet kan bidra till att förklara varför en strikt lågkolhydratkost leder till en minskad mängd fett i levern.  

Upptäckten som de kinesiska forskarna nu publicerar i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism är resultatet av ett riktigt detektivarbete. Det började med en patient som hade allvarlig fettlever och autobrewery syndrome, en ovanlig sjukdom där kroppen producerar alkohol. Efter att ha ätit en högkolhydratkost hade personen höga nivåer av alkohol i blodet, trots att maten var helt alkoholfri.

Till en början gav läkarna patienten läkemedel mot svamp i tarmen, men det hjälpte inte. Istället lyckades de isolerade alkoholproducerande varianter av bakterien Klebsiella pneumoniae från patientens tarmar. När de förde in dessa bakterier i möss, utvecklade även mössen fettlever.

När forskarna sedan jämförde personer med och utan fettlever, upptäckte de att 60 procent av alla med fettlever hade alkoholproducerande Klebsiella pneumoniae i sina tarmar. Motsvarande siffra för personer utan fettlever var runt 6 procent.

Strikt lågkolhydratkost kan hjälpa mot fettlever

En epidemi av fettlever sprider sig just nu över världen och drabbade har en ökad risken för typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och levercancer. Som jag skriver i Det sötaste vi har är en hög sockerkonsumtion sannolikt en viktig orsak till denna epidemi, eftersom en överdos av socker kan orsaka en fettbildning i levern. Vad denna studie visar är att en produktion av alkohol i tarmarna, orsakad av en stor mängd kolhydrater i maten, kanske också bidrar till problemen. Man behöver undersöka detta i flera studier, och se om det även gäller personer i andra delar av världen.

Om matens kolhydrater orsakar fettlever, borde en kost där mängden kolhydrater minimeras hjälpa mot fettlever. Och så verkar det vara. Förra året visade en undersökning att en strikt lågkolhydratkost radikalt kan minskar mängden fett i levern inom loppet av några dagar. Du kan läsa om detta på Kostfondens sajt.

Kostfonden har bidragit till större studie där forskare testar effekten av både en strikt lågkolhydratkost och 5:2 fasta på patienter med fettlever. Resultaten från den beräknas komma nästa år. Visar även den studien att en strikt lågkolhydratkost hjälper är det ett viktigt genombrott. Då kan personer som i dag har svårt att bli av med sina problem få en effektivare behandling.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
comments 5

Alfreds första smakportion: morot med chili och fänkål

Sätt smak på bebismaten, uppmanar vi i Stora boken om barn och matAlfreds mamma Jennie Elmersson har tagit oss på orden. Nyss fyra månader fyllda har Alfred redan ätit allt från chili och fänkål, till ingefära och skogchampinjon. 

En så makalöst söt liten snubbe, eller vad säger ni? När Jennie Elmersson skickade bilderna av sin Alfred fick jag lust att skaffa ännu en liten själv. Men så kom jag på att jag ju nyss fyllt femtio, och att små bebisar kan vara lika vakna och glada klockan halv fem på morgonen som Alfred är på bilden ovan…

Har kryddat barnmaten

Men vet ni varför han ser så nöjd ut? Han har sluppit Sempers majspuré! Efter att ha läst Stora boken om barn och mat har Jennie istället satsat på mat som utmanar smaklökarna lite. En av Alfreds första smakupplevelser var morotspuré med chili, fänkål och en gnutta kokosolja. En annan dag mixade hon en halv potatis, en gul lökring, en liten körsbärstomat och en klick smör. Sedan blev det potatis, gul lök, skogschampinjon, soltorkad tomat, vaxbönor och smör. Då såg det ut så här:

Till efterrätt har Alfred fått smoothie på banan, apelsin, ingefära, blåbär och svarta vinbär. 

Han verkar bli precis lika lycklig av ingefära som jag blir! Man kan verkligen undra vem som kom på att bebisar ska äta en blandning av mjölkpulver, mjöl, koncentrerad juice, palmolja och tillsatta vitaminer (ingredienser i industriellt tillverkad pulvergröt), när livet har så mycket mer att erbjuda.

Fortsätt ge era bebisar ett smakäventyr. Och fortsätt skicka bilder till mig (med risk för att jag kanske kidnappar sötnosarna). Dela med er av era recept, så inspirerar vi fler föräldrar att ge sina barn en glad matstart på livet! 

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
comments 3

Mitt 50-årslöfte: att fortsätta arbeta mot sockret och för effektivare kostråd

Ser ni hon där på bilden ovan? Idag fyller hon 50 år. Det är också tio år sedan som hon började granska vetenskapen bakom våra kost och fem år sedan som hon grundade Kostfonden. Härmed avlägger hon (jag) ett 50-årslöfte: jag ska fortsätta arbeta hårt för att motverka vår alldeles för höga sockerkonsumtion och för effektivare kostråd. Vill du stödja detta?

50 år. Puh. Det är känns smått overkligt att ha funnits till i ett halvt sekel. Jag fyllde ju nyss 40, för sjutton. Men… vid närmare eftertanke har det hänt enormt mycket de senaste tio åren. Året när jag fyllde 40 hade jag ingen aning om att jag skulle komma att skriva böcker om kost och hälsa, starta den här bloggen och grunda en fond för kostforskning.

En intervju som förändrade mitt liv

Det var våren 2009 som jag intervjuade en kvinna som hade typ 2-diabetes. Hon berättade för mig om dagen när vågen stod på 100 kg. Hon behövde ganska stora doser insulin för att försöka få ner sitt blodsocker, men det gick dåligt. Många dagar fick hon alldeles för höga toppar, sådana som man vet skadar ögon och njurar, och accelererar åderförkalkning.

I desperation började hon söka på internet efter något att göra, och insåg då att det finns personer som sänker sitt blodsocker genom en strikt lågkolhydratkost. När de slutar äta pasta, ris, potatis, spannmålsprodukter och sötsaker slipper de blodsockerstegringar efter måltiden.

Samma dag lade hon om sin kost. Inom loppet av två dagar kunde hon sluta med sitt insulin. Trots det lade sig blodsockret på en låg och jämn nivå, som hos en frisk människa. Så här såg hennes blodsocker ut:

Vilken skillnad va´? Efter detta började hon rasa i vikt. Inom loppet av två år hade hon gått ner över 40 kg.

Började granska hur kostråden hade formats

När jag pratade med henne hade hon ätit en strikt lågkolhydratkost i flera år och trots en riklig konsumtion av både smör och grädde, hade hon finfina blodfetter.

Denna kvinna förändrade mitt liv. Hennes berättelse stämde inte alls med vad jag hade lärt mig under min utbildning i biokemi eller de offentliga kostråden. Enligt dem ska man inte kunna börja äta mer grädde och smör, rasa i vikt och samtidigt förbättra blodfetterna.

Detta var ögonöppnaren som fick mig att börja granska historien bakom våra kostråd. Hur formades egentligen varningarna om mättat fett? Och hur kommer det sig att personer med typ 2-diabetes rekommenderades att äta så här:

Bilden är tagen från broschyren Bra mat för alla: mat vid diabetes och hjärtsjukdom som delades ut i vården till personer med typ 2-diabetes. För mig som biokemist var det svårbegripligt hur personer som hade problem med blodsockret kunde rekommenderas ris, gröt, pannkakor, bullar och ”bröd till varje måltid.” Rent krasst: utan tillgång till blodsockersänkande läkemedel hade denna mat tagit död på personer med typ 2-diabetes.

Min granskning av vetenskapen resulterade i boken Ett sötare blod. Sedan satte jag mig in i sockrets hälsoeffekter och skrev Det sötaste vi har. Och efter det – för fem år sedan – grundade vi Kostfonden.

Har dragit igång studier i världsklass

Att grunda en ideell fond var inte direkt något jag drömde om som barn. Men efter alla dessa granskningar såg jag det som helt nödvändigt. Vet ni varför? Jag kan skriva tusentals böcker utan att påverka kostråden ett enda dugg. Men riktigt välgjorda vetenskapliga studier kan förändra kostråden över hela världen.

Och det är däråt vi siktar med Kostfonden. Mot förändring! När vi grundade fonden lovade vi att koststudier skulle bli större, mer långsiktiga och hålla högre kvalitet. Tack vare alla er fantastiska som har stöttat oss, har vi också  kunnat bidra till banbrytande studier i absoluta världsklass av kost vid IBStyp 1-diabetesfettlever och fetma.

Dessa studier pågår och de första resultaten borde ramla in mot slutet av nästa år. Medan vi väntar på detta, bidrar vi till att sjösätta den största studien hittills i Europa av kost vid typ 2-diabetes.

Jobb tills jag fyller 60 år

Sedan finns det tusen andra saker att undersöka. Forskare behöver till exempel utforska hur kosten kan påverka autoimmuna sjukdomar. En som har berört mig djup är 22-åriga Samuel Backman som har lyckats få kontroll på Bechterews sjukdomen med hjälp av en drastisk kostförändring. Det har mer eller mindre räddad hans liv. Frågan är: kan fler liv räddas på samma vis?

Andra frågor som forskare behöver ställa: kan kvinnor som har problem med ägglossningen (PCOS) blir gravida med kostens hjälp? Kan kosten bromsa förloppet av cancer? Eller minska risken för demens?

Mitt 50-årslöfte är att hoppa över alla 50-årskriser (det finns inte tid för sådant) och fortsätta viga mitt liv åt detta. Vill du stödja det arbetet? Den bästa 50-årspresent jag kan tänka mig är fler månadsgivare till Kostfonden (bli det via denna länk). Den näst bästa presenten är engångsdonation via min insamling på Facebook

…eller Swish (123 900 42 43). Alla bidrag – stora som små – kommer att hjälpa oss att etablera effektivare kostbehandlingar i vården, och därmed göra världen lite bättre.

Sist men inte minst: ett stort tack till alla er som redan har bidragit till födelsedagsinsamlingen eller är månadsgivare. Ett stort tack också till Fredrik Sjödin (som grundade Kostfonden tillsammans med mig) och hans fru Sandra. De har donerat ett femsiffrigt belopp till Kostfonden med anledning av denna högtidsdag. Hurra, hurra, hurra, HURRA! Helt fantastiskt! 

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
comments

Bra smakäventyr ger matglad krabat (som äter sill på restaurang)

Idag är det ett halvår sedan som Stora boken om barn och mat kom ut. Det börjar komma en hel del bilder av matglada barn med kladd upp över öronen. Tack, vill jag säga! Det finns inget som värmer så mycket i hjärtat. Låt oss sprida kunskapen om att bebisar kan äta riktig mat till fler föräldrar. 

En som har hört av sig är Sara Bjur. Hon skickade bilden ovan och skrev:

Hej! Jag har skrivit till dig förut men du kan inte få nog med beröm. Här är en bild på vår son som äter en silltallrik på restaurang i somras.

Jag vill återigen tacka dig för den kunskap du gett oss via dina böcker och sociala medier mm.  Vi tänker inte barnmat. Vi går på restaurang, tittar på menyn och tänker, vad gillar Alexander?
Efter att vi beställt fick vi se att det tydligen fanns en barnmeny, den hade vi inte ens sett. Eller frågat om. Alla andra barn satt och åt pannkakor och köttfärssås med spaghetti.
Vi fick många glada miner och kommentarer när folk gick förbi 😃
Han är två år och äter fortfarande glatt! Visst är han lite mer skeptisk än innan men jag känner mig lugn! Vi har gjort allt. Låt neofobin komma, eller inte! ❤️😃

Alla ni där ute som har bebisar som äter riktig mat: fyll era sociala medier med bilder. Sprid kunskapen! Bli en motvikt till barnmatsjättarna som försöker få oss att tro att majssnacks och söta klämmisar är nyttigt för de små. Nyligen pratade jag med en förälder som också trodde att burkmaten var mer näringsrik än vanlig mat, trots att burkmaten ofta är spädd med en massa vatten och innehåller mindre näring.

Tack Sara för den underbara bilden! Fortsätt utforska och njut av härlig mat tillsammans.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
comments 1