stamp

Låt oss lyfta den läkande kraften i riktigt mat

En person har blivit symptomfri från fibromyalgi, en annan från Crohns sjukdom och en tredje från ulcerös kolit. Efter debatten i förrgår i Aftonbladets morgonteve, strömmade era fantastiska berättelser in till mig via sociala medier. Vi behöver se till att den läkande effekt som mat kan ha beläggs vetenskapligt. Hjälp oss därför att göra Kostfonden till en stark röst i samhället!

Ni ska veta att jag blev berörd i förrgår när jag läste era kommentarer i sociala medier efter tevedebatten. Så många hejarop! Och vilka hälsoresor ni har gjort. Så här skrev några av er:

”Om jag inte läst Ett sötare blod hade jag fortfarande varit sjuk i den kroniska sjukdomen Crohns. Lade om min kost för 5 år sedan och jag kan räkna mina anfall på en hand efter det. Så viktiga böcker du gjort.”

”Utan dina böcker, Ann, och flertalet böcker om antiinflammatorisk kost hade jag inte blivit symptomfri från min fibromyalgi eller sluppit de ständiga inflammationer jag hade i bröstryggen månader i sträck. Att förändra min kost är det bästa jag gjort. ❤️”

”Jag har – under mitt drygt 50-åriga liv – i tur och ordning sökt hjälp inom ’vården’ för migrän, ledvärk, acne, IBS, upprepade infektioner i urinvägar och öron-näsa-hals, ofrivillig barnlöshet, endometrios och lite annat smått och gott. Löst allt själv med en måttlig lågkolhydratkost utom barnlösheten. upptäckte ju inte denna litteratur och forskning förrän efter 40 och då var väl fabriken nedlagd…”

”Utan din bok Ett sötare blod och Bittens och Pias bok Sockerbomben 3.0 hade jag aldrig förstått att socker kunde vara en av orsakerna till min inflammation i tarmen. Ingen läkare har sagt att sockret kunde vara en av orsakerna till att min tarmsjukdom Ulcerös kolit aldrig lugnade sig! Tack vare mitt sockerfria liv håller jag sjukdomen på plats och är medicinfri 🙏 Synd bara att det tog 13 år för mig att förstå! Tusen tack för allt arbete du gör, det är så viktigt ”💚

Stöd Kostfonden så att vi kan belägga effekterna

En person skrev också: ”Tack för att du orkar”. Vet ni vad som får mig att orka? Alla dessa berättelser. Av dem blir jag både glad och arg samtidigt. Det ska inte ta 13 år av sjukdom innan man – via en bok – hittar en behandling som faktiskt är effektiv. En person som är sjuk ska istället få effektivast möjliga behandling mot sin sjukdom vid första besöket hos en läkare.

Det är skälet till varför vi har grundat Kostfonden. Ska kostbehandlingar börja används i vården behövs stora och välgjorda studier som bevisar effekter och utvärderar eventuella biverkningar. Sådana studier kan förändra allt. I förra veckan berättade jag till exempel om hur en ketogen kost nu har blivit en etablerad behandling vid epilepsi, bland annat tack vare The Charlie Foundations arbete och att den nu har fått ett vetenskapligt stöd.

Hittills har Kostfonden varit med och finansierat de största studierna någonsin av kost vid IBS och typ 1-diabetes. Nu satsar vi på nästa stora projekt, kost vid typ 2-diabetes, för det behövs ett vetenskapligt stöd för de fantastiska hälsoeffekter ni mina kära läsare under lång tid har vittnat om om.

Kostvetenskapen förändrade livet för Isak

Men vet ni vad. Jag och Kostfonden behöver er hjälp! Vi behöver mer resurser. Andra forskningsfonder kan ha över 50 heltidsanställda. Kostfonden skulle behöva ha åtminstone en person som på heltid kan jobba med dessa frågor. Ju fler vi är som visar att vi vill ha en förändring, desto starkare kommer Kostfondens röst att bli i samhället.

Så om du inte redan är det: bli månadsgivare till Kostfonden. Skapa en insamling på Facebook när du fyller år, bli företagsvän eller ge en minnesgåva när någon går bort. Alla bidrag är viktiga!

Och vet ni vad det riktiga coola är? När resultaten från en stor och välgjord studie publiceras, kommer vården att kunna förändras över hela världen. Att The Charlie Foundation i USA satsade på att etablera en ketogen kostbehandling vid epilepsi, har till exempel nu hjälp femåriga Isak utanför Uppsala att bli fri från sina epileptiska anfall.

Dela nu detta, och peppa dina vänner att stödja fonden, så att vi kan bli fler som stärker kostvetenskapen. För det spelar roll. Jag lovar!

Photo by ja ma on Unsplash

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
1631
comments 8

Debatt i Aftonbladets morgonsändning: ska hälsoböcker granskas?

Hälsoböcker bör granskas innan de publiceras, det slog fem medicinforskare fast på DN debatt i söndags. I en replik kritiserade jag förslaget och i morse mötte jag en av forskarna, Maria Ahlsén, i en debatt i Aftonbladets morgonsändning. 

Du kan se vårt samtal här: Kan vi lita på hälsotrenderna? – se hela debatten.

I inslaget säger Maria Ahlsén att Livsmedelsverket numera bara säger att mättat fett ”kan” ge hjärt-kärlsjukdom. Lite av en nyhet för mig, måste jag säga. Så här skriver Livsmedelsverket på sin sajt om mättat fett:

”Bakgrunden till rekommendationen är att en minskning av det mättade fettet i maten kan bidra till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar om man samtidigt äter mer av omättade fetter, det vill säga enkelomättat och fleromättat fett. Att minska på mättat fett och istället äta mer av mat med kolhydrater ger inte samma positiva effekt.”

Här är vad Statens beredning för medicinsk och social utvärdering skriver i rapporten ”Mat vid fetma”:

”Sammantaget måste det vetenskapliga underlaget för att intag av mättat fett leder till försämrad hjärt-kärlhälsa anses vara bräckligt. Samtidigt finns inget starkt stöd för att omättat fett skulle vara ohälsosamt. I samma Cochranerapport konstaterades visserligen en marginell ökning av dödsfall till följd av cancer i de grupper som ökat intaget av omättat fett, men precisionen var låg och denna effekt var inte statistiskt säkerställd.”

Om inte ens svenska myndigheter kan enas om hur farligt något är för vår hälsa, hur ska man då kunna enas om vilka hälsoböcker som kan anses vara vetenskapliga och få den kvalitetsstämpel som forskarna nu föreslår?

Som jag skrev igår: mycket som skrivs i hälsoböcker är överdrivet, men de är knappast mer skadliga än vad nyckelhålsmärkningen av glass och sötad yoghurt en gång var.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
1254
comments 6

Replik på debattartikel i DN om granskning av hälsoböcker

Forskarsamhällets ibland arroganta inställning till olika kostbehandlingar hindrar den vetenskapliga utvecklingen. Det är ett av budskapen i en replik som jag har skrivit på en debattartikel som publicerades i söndagens DN. I artikeln föreslog fem forskare att det behövs en oberoende aktör som granskar hälsoböcker innan de publiceras.

Här kan du läsa debattartikeln i DN: Allvarliga fel i många böcker med råd om kost och hälsa. De debatterande forskarna skriver att hälsoböcker: ”… innehåller så många, och så allvarliga, felaktigheter att det kan påverka människors beteende och hälsa negativt.”

Jag håller med dem om att mycket som skrivs är överdrivet, men de är knappast mer skadliga än vad nyckelhålsmärkningen av glass och sötad yoghurt en gång var.

Offentliga kostråd är ofta illa grundade

I debattartikeln förespråkar forskarna de nordiska näringsrekommendationerna, som de menar att är väl grundade eftersom ”de har tagits fram av expertgrupper bestående av mer än hundra ledande nordiska forskare.”

Det finns mycket att invända mot detta, och eftersom undertecknad är hyfsat trött på forskarsamhällets övermod när det gäller vad man vet eller inte vet om kosten, skrev jag en replik som nu har publicerats på dn.se. Läs här: ”Forskare avoga inställning mot kosten hindrar utvecklingen”

I repliken går jag bland annat igenom historien om den ketogena kosten som behandling mot epilepsi, där det krävdes en Hollywoodregissör för att forskarsamhället skulle ta den (i vissa fall) smått undergörande kostbehandlingen på allvar.

Uttalanden som gränsar till högmod

I min replik fick jag dessvärre inte plats att kritisera de ”sanningar” som de fem forskarna slog fast i sin debattartikel, exempelvis skrev de följande: ”Nej, enskilda livsmedel skyddar inte mot depression, Parkinsons sjukdom eller andra neurologiska sjukdomar.”

Den tvärsäkra attityd som forskarna genom detta påstående antar, är i sig ytterst ovetenskaplig och gränsar till högmod. Speciellt som vissa biokemiska kartläggningar och djurstudier visar att antioxidantrika bär, eller kurkumin i gurkmeja, exempelvis skulle kunna motverka de molekylära mekanismer som skadar cellerna vid Parkinsons sjukdom. Effekten har dock aldrig testats i kliniska prövningar på patienter. Forskarna borde därför ha skrivit: ”Vi vet inte om enskilda livsmedel kan hjälpa mot neurologiska sjukdomar, eftersom vi aldrig har utvärderat det i välgjorda studier.”

Mer ödmjukhet skulle vara klädsamt

Personligen önskar jag mig lite mer nyans och ödmjukhet både från en del hälsoboksförfattare och etablerade forskare. Men högst upp på min önskelista står mer och bättre forskning. Det är skälet till varför vi grundade Kostfonden. Antalet välgjorda vetenskapliga studier inom kostområdet är väldigt få. Med stor sannolikhet kommer en hel del kostbehandlingar visa sig vara effektiva när de väl får en chans och utvärderas i stora och väldesignade studier. 

Och hur kan jag veta det? Jo, för under de tio år som jag har granskat kostvetenskapen har jag fått ta del av många underbara berättelser kring hur människor med kostens hjälp har blivit friskare. En av de som har berört mig mest är 22-åriga Samuel Backman, som håller Bechterews sjukdom i schack med hjälp av kosten. Läs här: Maten hjälpte honom att få hoppet och livet tillbaka

Men kan fler personer med Bechterews sjukdom få samma effekt av en kostomläggning? Eller sprider jag allvarliga felaktigheter, som kan påverka människors beteende och hälsa negativt, när jag berättar hans historia? Vet ni vad: endast en välgjord vetenskaplig studie kan svara på det. Tills det finns en sådan, tycker jag att vi ska värna om yttrandefriheten i Sverige och fortsätta att skriva viktiga böcker.  

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
2417
comments 8

Om Meryl Streep, en strikt lågkolhydratkost och undergörande effekter vid epilepsi

Upsala Nya Tidning skriver nu om att en strikt lågkolhydratkost, en så kallad ketogen kost, kan hjälpa barn med epilepsi. Detta visste läkare redan för 100 år sedan, men kosten glömdes bort när det kom läkemedel mot epilepsi. Att den nu återigen rekommenderas är delvis tack vare en regissör i Hollywood och – lite otippat – Meryl Streep har haft ett finger med i spelet. 

Fettrik diet hjälper sjuka barn.” Så lyder rubriken på en artikel som Upsala Nya Tidning skrev tidigare i veckan om att en ketogen kost i vissa fall hjälper mot epilepsiEtt av de barn som har fått en näst intill undergörande effekt är femåriga Isak, som tidigare kunde få 40-60 anfall per dag. Läs om honom här:  ”Vår vanliga Isak har kommit tillbaka”

Läkemedel gjorde att kostbehandlingen föll i glömska

Isak behandlas vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, som sedan ett år tillbaka använder ketogen kost mot barns epilepsi i de fall där inga läkemedel biter. För snart ett år sedan slog också Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) fast att behandlingen har ett vetenskapligt stöd.

Men vet ni vad det coola är? Att en ketogen kost nu används mot epilepsi är delvis tack vare en regissör i Hollywood, Jim Abrahams. I Det sötaste vi har kan du läsa den fantastiska historien om hur hans son, Charlie Abrahams, blev hjälpt av den fettrika kosten. Han fick epilepsi när han var 11 månader gammal och hade kramper varje dag. Inget läkemedel fungerade och när kirurger opererade honom uteblev effekten. Ibland kunde anfallen komma upp till hundra gånger per dag. Charlie Abrahams föräldrar prövade allt, till och med homeopati och healing. Så en dag hittade Jim Abrahams en bok från Johns Hopkins sjukhus i Baltimore där det gick att läsa att epilepsi kunde behandlas med en ketogen kost.

Den ketogena kostbehandlingen utvecklades egentligen redan under 1920-talet, men glömdes mer eller mindre bort när det kom läkemedel mot epilepsi. Men vid Johns Hopkins sjukhus fanns en erfaren dietist, Millicent Kelly, som hade fortsatt att hjälpa sina epilepsipatienter med den fettrika maten. Charlie Abrahams fick hjälp av henne och inom loppet av ett par dagar försvann anfallen.

Meryl Streep i film om ketogen kost

Att Charlie Abrahams blev fri från sina anfall var givetvis ett mirakel för familjen. För att sprida kunskap om behandlingen, så att andra föräldrar i samma desperata situation också kunde få reda på att den fanns, gjorde Jim Abrahams en film, …First do no harm och Meryl Streep spelade huvudrollen. Här kan du se ett klipp där hon tar emot ett pris för sin insats från Abrahams: Charlie Abrahams & Meryl Streep Ketogenic Diet Conference 2012. Streep säger att hon har fått många priser, men att detta är det som har rört henne mest.

Jim Abrahams grundade också The Charlie Foundation, med målet att sprida kunskap kring en ketogen kost. Stiftelsen har aktivt drivit på utvecklingen av en kunskapsbas kring kostbehandling av epilepsi. Det i sin tur har alltså nu bidragit till att Isak, som bor utanför Uppsala, har blivit ordinerad en ketogen kost av sin läkare.

Vetenskapen behöver hjälp på traven

Den här osannolika historien har följt mig sedan jag skrev Det sötaste vi har. Den säger en hel del om medicinvetenskapens drivkrafter och hur starkt fokuset på piller har blivit. Den bidrog också till att jag ville vara med och grunda Kostfonden. Precis som the Charlie Foundation, ska Kostfonden fungera som en katalysator för att driva fram nya kostbehandlingar. (Om du inte redan är månadsgivare bli det!)

Forskare skulle bland annat behöva utreda hur kosten påverkar hjärnan vid andra åkommor, exempelvis migrän, autism, adhd, demens och psykisk ohälsa. Vi tänker ofta att hjärnan är en frikopplad del av kroppen, och att den mestadels påverkas av omgivningen, stress och saker vi upplever. Så enkelt är det såklart inte. Hjärnan är ett organ som byggs och drivs av det vi äter. Exakt varför en ketogen kost fungerar vid vissa former av epilepsi vet forskarna inte. Det finns många hypoteser, en är att halten av olika signalsubstanser förändras när kroppens använder fett som primär energikälla istället för kolhydrater.

Så fram för mer forskning kring hur kosten påverkar vår hjärna! Vem vet – kanske kan vi hitta fler undergörande behandlingar?

Photo by Markus Spiske on Unsplash

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
1844
comments 6

Föredrag om socker: Bjuv och Alingsås

Är du sugen på att lära dig mer om socker och hur det påverkar kroppen? På måndag 4 februari 2019 far jag till Bjuv kommun för att hålla föredag. Tid: 18.00. Plats: Familjecentralen i Bjuv (Mejerigatan 1). Du anmäler dig på familjecentralen och fika kommer att serveras till självkostnadspris

På onsdag 6 februari går tåget (inga fler snöoväder tack…) istället till Alingsås, där den lokala Diabetesföreningen står som värd. Kom till Grand Hotell klockan 18.30! Läs mer här: Alingsås Diabetesförening. (högersplaten).

Välkomna!

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
88
comments

Kan socker orsaka fettlever? Allt mer talar för det.

Nu visar ännu en studie att socker sannolikt är en orsak till varför allt fler unga får fettlever, en sjukdom som tidigare främst förknippades med alkoholism. När 20 barn med fettlever kraftigt reducerade mängden socker i maten, minskade mängden fett i levern med i genomsnitt 30 procent inom loppet av åtta veckor. 

Varför får allt fler fettlever? Den frågan har forskare ställt sig under senare år. Fettlever är allvarligt eftersom det ökar risken för bland annat typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och levercancer. Hos en del blir levern inflammerad och det i sin tur kan leda till skrumplever, vilket kräver en levertransplantation.

Sockerarten fruktos omsätts i levern

Under lång tid har forskare menat att ökningen av fettlever beror på att vi äter för många kalorier och utvecklar fetma. Men som du kan läsa om i Det sötaste vi har börjar alltfler nu tro att problemen direkt kan orsakas av vår höga sockerkonsumtion. Vitt socker består till hälften av sockerarten fruktos, som liksom alkohol omsätts i levern. När vi överkonsumerar fruktos börjar levern bilda fett.

Sedan jag skrev Det sötaste vi har har hypotesen att fruktos orsakar fettlever fått allt starkare stöd. Nu har forskare testat att låta 20 barn med fettlever kraftigt reducera mängden fritt socker i mat och dryck, utan att minska på kalorierna. Trots att barnen fick fortsätta att äta precis hur mycket de ville, gick de ner i vikt och mängden fett i levern minskade med 30 procent inom loppet av åtta veckor. Kontrollgruppen, som fortsatte att äta som vanligt, hade i princip lika mycket fett i levern efter studien som före.

Inflammationen i levern minskade

Studien publicerades i den medicinvetenskapliga tidskriften Jama och du kan läsa mer om den i New York TimesTo Fight Fatty Liver, Avoid Sugary Foods and Drinks. Så här säger en läkare:

“As a practicing hepatologist, I see children weekly with fatty liver, and I would love to see this kind of improvement in my patients,” said Dr. Vos. “The exciting part was not only did the fat go down, but their liver enzymes also improved. That suggests that they also got a reduction in inflammation.”

Det senare är en riktigt god nyhet för barnen, eftersom risken att de i framtiden ska behöva transplantera en ny lever minskar avsevärt.

Foto: Sandrachile, Unsplash.com

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
975
comments 7

Stora boken om barn och mat – snart är den här!

Äntligen! Idag går mitt nästa verk iväg till tryck: Stora boken om barn och mat. Min medförfattare, Kajsa Lamm, logoped och expert på barns ätande, och jag utlovar en bok som är full av tips, och garanterat fri från tillsatser. Den kommer att finnas i butik från 5 mars, men går att förbeställa redan nu.

Det känns overkligt. Som vi har arbetat med den här boken! Många gånger har jag undrat: varför skulle vi kalla den ”stora boken”? Kunde vi inte ha nöjt oss med ”lilla boken”?

Men vi ville skriva ”Stora boken om barn och mat” eftersom det behövs en sådan. Det finns så enormt mycket kunskap om hur vi föräldrar kan stödja våra barn att lära sig äta riktig mat, men den kunskapen når ut till alldeles för få. Själv hade jag ingen alls när jag skulle lära mina barn att äta, och gjorde i princip alla fel.

Handlar om 0-5-årsåldern

Min förra bok, Smakäventyret, handlar ju också om hur man lär bebisar att äta, men det behövs en uppföljare som också omfattar barn i åldern två-fem år. Föräldrar behöver en bok att hålla i handen när barnen blir mer skeptiska mot mat (det som forskare kallar för neofobi). Vad gör man när den viljestarka treåringen plötsligt vägrar att äta det som tidigare var favoritmat? Djupandas man, ler och säger: ”Okej, vad vill min lilla gullunge ha istället?” Eller dänger man näven i bordet och hotar med att barnet får laga sin egen mat om det inte äter upp?

Ingetdera är någon vidare värst framgångsrik strategi, visar forskningen. Så hur gör man?

Det sa klick på Kropp & Själ

Idén till boken kläckte Kajsa för typ fyra år sedan, när vi precis hade lärt känna varandra. Vi träffades när vi var med i radioprogrammet Kropp och Själ. Smakäventyret skulle strax komma ut, och Kajsa hade just gett ut sin första bok: När ditt barn inte äter. Vi insåg att vår kunskap kompletterade varandra. Undertecknad har läst en icke oansenlig mängd forskningsartiklar om gluten, allergier, socker, tarmfloran och vad vi behöver äta för att hålla oss friska. Kajsa kan allt (och då menar jag verkligen allt) om hur det går till när barn lär sig att äta.

Vaddå hur, kanske du tänker nu? Jo, nu ska du få lära dig Kajsas favoritord: oralmotorik. Precis som att bebisar behöver få öva sig på att krypa och gå, måste de få öva på samspelet mellan käke och tunga för att kunna tugga mat. Visste du till exempel att en sexmånaders bebis endast kan röra käke och tunga upp och ner? (Testa en dag att tugga maten på det viset, så fattar du vilka utmaningar de små står inför.)

Problemet är att när bebisar lever på välling, pulvergröt och klämmisar, får de aldrig någon chans att öva sig att tugga maten. Att endast ge barn puread mat är lite som att dra undan den stol de håller sig i när det ska lära sig att gå. Får barnet inga hela bitar mat, kan de inte öva sig att tugga.

Kajsa har också en massa annan viktig kunskap som hon delar med sig av i boken, som hur man hanterar en liten matskeptiker och vad man kan göra när barn utvecklar ätsvårigheter.

Handlar om gluten, processad mat och socker

Boken är indelad i ålderkapitel: 0-4 månader, 4-6 månader, 6-12 månader, 12-24 månader och 2-5 år. Mellan dessa kapitel har vi sprängt in kapitel om gluten, processad mat, socker och ätsvårigheter. I ett kapitel delar också Emma Adlercreutz, läkare och expert på barns allergier, med sig av de bästa knepen för att motverka matallergi hos barn. Dels handlar det om att behandla barns eksem, dels om att tidigt låta dem smaka på mat som lätt framkallar allergier, som jordnötter, fisk och ägg. Och lite till…

Utöver detta finns i boken mängder av konkreta tips och recept på allt från järnrik gröt till glutenfri pizza (den senare fick godkänt av min son, och det vill inte säga lite…)

Bra mat – en förutsättning för hälsa

Vårt mål med boken är att fler barn ska få förutsättningar att äta riktig mat. Den söta och vetemjölsrika kost som många livnär sig på är näringsfattig och allt annat än hållbar för kroppen. Alldeles för många har ont i sina magar, och en del forskare menar till och med att ökningen av psykisk ohälsa och neuropsykiatriska diagnoser delvis kan ha sin grund i näringsfattig skräpmat.

I boken förespråkar vi istället grundbudskapet i Brasiliens kostråd: Njut av vällagad mat baserad på naturliga råvaror i en lugn miljö. Ät gärna i sällskap med andra. Utveckla dina matlagningstalanger, lär dig av din omgivning och dela goda recept.

Som sagt: detta omfattande verk (jag ska aldrig, aldrig, aldrig mer skriva en ”stor bok”) kommer ut den 5 mars. Du kan beställa det via denna länk. Själv ska jag gå och ta mig ett glas bubbel! (Alltså bubbel som i bubbelvatten, det är ju fortfarande morgon…)

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
1116
comments 2

Ledande experter eniga: rådet att begränsa mängden fett i maten saknar grund

1971 fick svensken för första gången rådet att dra ner på mängden fett i maten. Som lägst skulle vi äta maximalt 30 energiprocent fett. Nu har några av världens ledande nutritionsexperter enats om att det ensidiga fokuset på mängden fett i maten har varit skadligt för vår hälsa, framförallt eftersom vi ersatte fettet med raffinerade kolhydrater. 

Under de senaste dagarna har en rapport i tidskriften Science fått en hel del uppmärksamhet: Dietary fat: From Foe to friend? Fyra ledande nutritionsforskare har gått igenom vetenskapen på kostområdet och dragit slutsatsen att det inte spelar någon större roll hur mycket fett eller kolhydrater vi äter. Det viktigaste är att vi äter mat lagad på bra råvaror.

Rapporten är en uppgörelse med tallriksmodellen (som på bilden ovan, tagen från Livsmedelsverkets hemsida) och de kostråd som vi har fått sedan 1971, där vi har uppmanats att begränsa mängden fett i maten och istället äta mer kolhydrater, som pasta. Som lägst rekommenderade Livsmedelsverket att maximalt 30 procent av våra kalorier fick komma från fett. Den som ville banta skulle till exempel skära ner på livsmedel som avokado och lax, eftersom de är feta. Istället för naturell yoghurt utvecklade också livsmedelsindustrin smaksatta och sötade lågfettyoghurts, som så småningom började nyckelhålsmärkas. Under lång tid spelade det ingen roll hur mycket socker livsmedelsindustrin hällde i lågfettyoghurten, Livsmedelsverket ansåg ändå att den var nyttig. Fram till 2005 kunde till och med glass nyckelhålsmärkas förutsatt att det var lite fett i.

Forskare eniga: Dra ner på socker och raffinerade spannmål

Istället för fet mat uppmanades vi alltså att äta mer socker och raffinerade kolhydrater, som ris, pasta och gärna en skiva bröd till maten. Det vita mjölet ansågs bättre än fett, eftersom det per gram innehöll färre kalorier. I den nya rapporten är det tydligt att detta smala fokus på mängden kalorier i maten har varit illa för vår hälsa:

Current evidence indicates that no specific carbohydrate-to-fat ratio in the diet is best for the general population. Nor do all diets, and calorie sources, have similar metabolic effects in everyone. With attention to diet quality—and specifically a focus on reducing processed foods, including sugar and refined grains—many people do relatively well with substantial variation in macronutrient composition. 

Höj kraven på kostråden

Det är intressant hur denna viktiga rapport vinklas i svenska medier. Journalistens roll är att granska makten, vilket i det här fallet är staten, Livsmedelsverket och de experter som tar fram våra nordiska näringsrekommendationer. Men istället för att lyfta fram hur illa grundade kostråd vi har fått har SVT Nyheter följande rubrik: Nu är det slut på kostkriget mellan fett och kolhydrater.

I artikeln står inte ett ord om att de statliga rekommendationerna sannolikt har bidragit till epidemierna av fetma och typ 2-diabetes. Det är synd, eftersom vi borde dra lärdom av det här hyfsat kostsamma misstaget. Tidigare i år publicerade SvD en serie artiklar av medicinjournalisten Gunilla Eldh och mig där vi gick igenom den vetenskapliga grunden för en rad offentliga kostråd, med målet att se vilka som vilar på så kallade randomiserade och kontrollerade studier. Sådana studier krävs för att bevisa effekten av ett kostråd och identifiera eventuella biverkningar. Inga av våra kostråd vilar på några sådana studier, och när det gäller de tidigare rekommendationerna kring bebisar och gluten kan man misstänka att även de har gjort mer skada än nytta. Rådet att vi ska dra ner på mängden salt är troligtvis också effektlöst, och kan i värsta fall vara skadligt.

Vi skulle alltså behöva en ordentligt kravhöjning när det gäller den vetenskapliga grunden för olika kostråd. Det ska bli spännande att se vad som händer nästa gång som de nordiska näringsrekommendationer revideras. Tror ni att gränserna för hur mycket fett och kolhydrater vi bör äta kommer att försvinna?

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
1222
comments 2

Föredrag i Partille 8 november 2018

Bor du i Partille, Göteborg eller någonstans i närheten? På torsdag 8 november 2018 blir det föredrag om socker i Kulturum i Partille. Kom och lär dig om hur godis, kakor, bullar, läsk, saft och andra sötsaker påverkar kroppen. Tid: 18.30-20.00. Mer info via denna länk.

Välkommen!

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
277
comments

Föredrag i Örebro 8 oktober

Bor du i Örebro eller dess omnejd? I morgon 8 oktober 2018 blir det föredrag om socker i Vivalla. Kom och lär dig om hur godis, kakor, bullar, läsk, saft och andra sötsaker påverkar kroppen. Plats: Vivalla kulturarena. Tid: 18.00. Det finns info om hur du anmäler dig om via denna länk.

Det ska bli extra roligt att komma till Vivalla eftersom jag bodde där under mina första fyra år i livet.

Välkommen!

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
153
comments