stamp

Minns du den nyckelhålsmärkta glassen?

Fram till 2005 kunde glass märkas med Livsmedelsverkets gröna nyckelhål. Det spelade ingen roll hur mycket socker glassen innehöll. Om mängden mättat fett var begränsad ansågs den nyttig. Nu har jag hittat spår av detta på GB:s sajt. På en glasskarta från 1993 syns den nyckelhålsmärkta glassen Flöjer.  

Under den tid som jag har granskat kostvetenskapen är det forskare som har sagt att ingen någonsin har rekommenderat oss att äta socker. Att vi har ersatt det mättade fettet med socker ansåg forskaren i fråga var vårt eget fel.

Men det är att förvanska historien. Jag har tidigare skrivit om hur sötad light yoghurt har märkts med det gröna nyckelhålet, medan en lika kaloririk naturell yoghurt har ansetts onyttigt eftersom den har innehållit mer mättat fett.  

Ingen gräns för mängden socker i glassen

Under 1990-talet kunde också glass nyckelhålsmärkas, alldeles oavsett sockermängd. Nu har jag hittat spår av detta på GB:s sajt

Glassen Flöjer, en form av yoghurtglass, bar det gröna nyckelhålet. I en reklamfilm beskrevs glassen som ”hälften så fet” och det var ”ett lättare sätt att njuta”. 

Många skuldbelägger sig själva för att de har utvecklat övervikt och fetma. Men vi har också rekommenderats att äta livsmedel som är fetmabildande.  Få nutritionsforskare anser i dag att socker skulle vara nyttigare än mättat fett. Glädjande nog togs nyckelhålsmärkningen bort från glass år 2005. Däremot får fortfarande sötad yoghurt, sötade frukostflingor och sötat bröd nyckelhålsmärkas, men mängderna är begränsade. 

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
291
comments

Tarmbakterie som omvandlar kolhydrater till alkohol kan bidra till fettlever

Kinesiska forskare har nu visat att varianter av tarmbakterien Klebsiella pneumoniae förmodligen kan bidra till fettlever. Bakterien omvandlar kolhydrater i maten till alkohol, som i sin tur orsakar en fettproduktion i levern. Fyndet kan bidra till att förklara varför en strikt lågkolhydratkost leder till en minskad mängd fett i levern.  

Upptäckten som de kinesiska forskarna nu publicerar i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism är resultatet av ett riktigt detektivarbete. Det började med en patient som hade allvarlig fettlever och autobrewery syndrome, en ovanlig sjukdom där kroppen producerar alkohol. Efter att ha ätit en högkolhydratkost hade personen höga nivåer av alkohol i blodet, trots att maten var helt alkoholfri.

Till en början gav läkarna patienten läkemedel mot svamp i tarmen, men det hjälpte inte. Istället lyckades de isolerade alkoholproducerande varianter av bakterien Klebsiella pneumoniae från patientens tarmar. När de förde in dessa bakterier i möss, utvecklade även mössen fettlever.

När forskarna sedan jämförde personer med och utan fettlever, upptäckte de att 60 procent av alla med fettlever hade alkoholproducerande Klebsiella pneumoniae i sina tarmar. Motsvarande siffra för personer utan fettlever var runt 6 procent.

Strikt lågkolhydratkost kan hjälpa mot fettlever

En epidemi av fettlever sprider sig just nu över världen och drabbade har en ökad risken för typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och levercancer. Som jag skriver i Det sötaste vi har är en hög sockerkonsumtion sannolikt en viktig orsak till denna epidemi, eftersom en överdos av socker kan orsaka en fettbildning i levern. Vad denna studie visar är att en produktion av alkohol i tarmarna, orsakad av en stor mängd kolhydrater i maten, kanske också bidrar till problemen. Man behöver undersöka detta i flera studier, och se om det även gäller personer i andra delar av världen.

Om matens kolhydrater orsakar fettlever, borde en kost där mängden kolhydrater minimeras hjälpa mot fettlever. Och så verkar det vara. Förra året visade en undersökning att en strikt lågkolhydratkost radikalt kan minskar mängden fett i levern inom loppet av några dagar. Du kan läsa om detta på Kostfondens sajt.

Kostfonden har bidragit till större studie där forskare testar effekten av både en strikt lågkolhydratkost och 5:2 fasta på patienter med fettlever. Resultaten från den beräknas komma nästa år. Visar även den studien att en strikt lågkolhydratkost hjälper är det ett viktigt genombrott. Då kan personer som i dag har svårt att bli av med sina problem få en effektivare behandling.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
789
comments 5

Alfreds första smakportion: morot med chili och fänkål

Sätt smak på bebismaten, uppmanar vi i Stora boken om barn och matAlfreds mamma Jennie Elmersson har tagit oss på orden. Nyss fyra månader fyllda har Alfred redan ätit allt från chili och fänkål, till ingefära och skogchampinjon. 

En så makalöst söt liten snubbe, eller vad säger ni? När Jennie Elmersson skickade bilderna av sin Alfred fick jag lust att skaffa ännu en liten själv. Men så kom jag på att jag ju nyss fyllt femtio, och att små bebisar kan vara lika vakna och glada klockan halv fem på morgonen som Alfred är på bilden ovan…

Har kryddat barnmaten

Men vet ni varför han ser så nöjd ut? Han har sluppit Sempers majspuré! Efter att ha läst Stora boken om barn och mat har Jennie istället satsat på mat som utmanar smaklökarna lite. En av Alfreds första smakupplevelser var morotspuré med chili, fänkål och en gnutta kokosolja. En annan dag mixade hon en halv potatis, en gul lökring, en liten körsbärstomat och en klick smör. Sedan blev det potatis, gul lök, skogschampinjon, soltorkad tomat, vaxbönor och smör. Då såg det ut så här:

Till efterrätt har Alfred fått smoothie på banan, apelsin, ingefära, blåbär och svarta vinbär. 

Han verkar bli precis lika lycklig av ingefära som jag blir! Man kan verkligen undra vem som kom på att bebisar ska äta en blandning av mjölkpulver, mjöl, koncentrerad juice, palmolja och tillsatta vitaminer (ingredienser i industriellt tillverkad pulvergröt), när livet har så mycket mer att erbjuda.

Fortsätt ge era bebisar ett smakäventyr. Och fortsätt skicka bilder till mig (med risk för att jag kanske kidnappar sötnosarna). Dela med er av era recept, så inspirerar vi fler föräldrar att ge sina barn en glad matstart på livet! 

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
573
comments 3

Mitt 50-årslöfte: att fortsätta arbeta mot sockret och för effektivare kostråd

Ser ni hon där på bilden ovan? Idag fyller hon 50 år. Det är också tio år sedan som hon började granska vetenskapen bakom våra kost och fem år sedan som hon grundade Kostfonden. Härmed avlägger hon (jag) ett 50-årslöfte: jag ska fortsätta arbeta hårt för att motverka vår alldeles för höga sockerkonsumtion och för effektivare kostråd. Vill du stödja detta?

50 år. Puh. Det är känns smått overkligt att ha funnits till i ett halvt sekel. Jag fyllde ju nyss 40, för sjutton. Men… vid närmare eftertanke har det hänt enormt mycket de senaste tio åren. Året när jag fyllde 40 hade jag ingen aning om att jag skulle komma att skriva böcker om kost och hälsa, starta den här bloggen och grunda en fond för kostforskning.

En intervju som förändrade mitt liv

Det var våren 2009 som jag intervjuade en kvinna som hade typ 2-diabetes. Hon berättade för mig om dagen när vågen stod på 100 kg. Hon behövde ganska stora doser insulin för att försöka få ner sitt blodsocker, men det gick dåligt. Många dagar fick hon alldeles för höga toppar, sådana som man vet skadar ögon och njurar, och accelererar åderförkalkning.

I desperation började hon söka på internet efter något att göra, och insåg då att det finns personer som sänker sitt blodsocker genom en strikt lågkolhydratkost. När de slutar äta pasta, ris, potatis, spannmålsprodukter och sötsaker slipper de blodsockerstegringar efter måltiden.

Samma dag lade hon om sin kost. Inom loppet av två dagar kunde hon sluta med sitt insulin. Trots det lade sig blodsockret på en låg och jämn nivå, som hos en frisk människa. Så här såg hennes blodsocker ut:

Vilken skillnad va´? Efter detta började hon rasa i vikt. Inom loppet av två år hade hon gått ner över 40 kg.

Började granska hur kostråden hade formats

När jag pratade med henne hade hon ätit en strikt lågkolhydratkost i flera år och trots en riklig konsumtion av både smör och grädde, hade hon finfina blodfetter.

Denna kvinna förändrade mitt liv. Hennes berättelse stämde inte alls med vad jag hade lärt mig under min utbildning i biokemi eller de offentliga kostråden. Enligt dem ska man inte kunna börja äta mer grädde och smör, rasa i vikt och samtidigt förbättra blodfetterna.

Detta var ögonöppnaren som fick mig att börja granska historien bakom våra kostråd. Hur formades egentligen varningarna om mättat fett? Och hur kommer det sig att personer med typ 2-diabetes rekommenderades att äta så här:

Bilden är tagen från broschyren Bra mat för alla: mat vid diabetes och hjärtsjukdom som delades ut i vården till personer med typ 2-diabetes. För mig som biokemist var det svårbegripligt hur personer som hade problem med blodsockret kunde rekommenderas ris, gröt, pannkakor, bullar och ”bröd till varje måltid.” Rent krasst: utan tillgång till blodsockersänkande läkemedel hade denna mat tagit död på personer med typ 2-diabetes.

Min granskning av vetenskapen resulterade i boken Ett sötare blod. Sedan satte jag mig in i sockrets hälsoeffekter och skrev Det sötaste vi har. Och efter det – för fem år sedan – grundade vi Kostfonden.

Har dragit igång studier i världsklass

Att grunda en ideell fond var inte direkt något jag drömde om som barn. Men efter alla dessa granskningar såg jag det som helt nödvändigt. Vet ni varför? Jag kan skriva tusentals böcker utan att påverka kostråden ett enda dugg. Men riktigt välgjorda vetenskapliga studier kan förändra kostråden över hela världen.

Och det är däråt vi siktar med Kostfonden. Mot förändring! När vi grundade fonden lovade vi att koststudier skulle bli större, mer långsiktiga och hålla högre kvalitet. Tack vare alla er fantastiska som har stöttat oss, har vi också  kunnat bidra till banbrytande studier i absoluta världsklass av kost vid IBStyp 1-diabetesfettlever och fetma.

Dessa studier pågår och de första resultaten borde ramla in mot slutet av nästa år. Medan vi väntar på detta, bidrar vi till att sjösätta den största studien hittills i Europa av kost vid typ 2-diabetes.

Jobb tills jag fyller 60 år

Sedan finns det tusen andra saker att undersöka. Forskare behöver till exempel utforska hur kosten kan påverka autoimmuna sjukdomar. En som har berört mig djup är 22-åriga Samuel Backman som har lyckats få kontroll på Bechterews sjukdomen med hjälp av en drastisk kostförändring. Det har mer eller mindre räddad hans liv. Frågan är: kan fler liv räddas på samma vis?

Andra frågor som forskare behöver ställa: kan kvinnor som har problem med ägglossningen (PCOS) blir gravida med kostens hjälp? Kan kosten bromsa förloppet av cancer? Eller minska risken för demens?

Mitt 50-årslöfte är att hoppa över alla 50-årskriser (det finns inte tid för sådant) och fortsätta viga mitt liv åt detta. Vill du stödja det arbetet? Den bästa 50-årspresent jag kan tänka mig är fler månadsgivare till Kostfonden (bli det via denna länk). Den näst bästa presenten är engångsdonation via min insamling på Facebook

…eller Swish (123 900 42 43). Alla bidrag – stora som små – kommer att hjälpa oss att etablera effektivare kostbehandlingar i vården, och därmed göra världen lite bättre.

Sist men inte minst: ett stort tack till alla er som redan har bidragit till födelsedagsinsamlingen eller är månadsgivare. Ett stort tack också till Fredrik Sjödin (som grundade Kostfonden tillsammans med mig) och hans fru Sandra. De har donerat ett femsiffrigt belopp till Kostfonden med anledning av denna högtidsdag. Hurra, hurra, hurra, HURRA! Helt fantastiskt! 

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
1556
comments

Bra smakäventyr ger matglad krabat (som äter sill på restaurang)

Idag är det ett halvår sedan som Stora boken om barn och mat kom ut. Det börjar komma en hel del bilder av matglada barn med kladd upp över öronen. Tack, vill jag säga! Det finns inget som värmer så mycket i hjärtat. Låt oss sprida kunskapen om att bebisar kan äta riktig mat till fler föräldrar. 

En som har hört av sig är Sara Bjur. Hon skickade bilden ovan och skrev:

Hej! Jag har skrivit till dig förut men du kan inte få nog med beröm. Här är en bild på vår son som äter en silltallrik på restaurang i somras.

Jag vill återigen tacka dig för den kunskap du gett oss via dina böcker och sociala medier mm.  Vi tänker inte barnmat. Vi går på restaurang, tittar på menyn och tänker, vad gillar Alexander?
Efter att vi beställt fick vi se att det tydligen fanns en barnmeny, den hade vi inte ens sett. Eller frågat om. Alla andra barn satt och åt pannkakor och köttfärssås med spaghetti.
Vi fick många glada miner och kommentarer när folk gick förbi 😃
Han är två år och äter fortfarande glatt! Visst är han lite mer skeptisk än innan men jag känner mig lugn! Vi har gjort allt. Låt neofobin komma, eller inte! ❤️😃

Alla ni där ute som har bebisar som äter riktig mat: fyll era sociala medier med bilder. Sprid kunskapen! Bli en motvikt till barnmatsjättarna som försöker få oss att tro att majssnacks och söta klämmisar är nyttigt för de små. Nyligen pratade jag med en förälder som också trodde att burkmaten var mer näringsrik än vanlig mat, trots att burkmaten ofta är spädd med en massa vatten och innehåller mindre näring.

Tack Sara för den underbara bilden! Fortsätt utforska och njut av härlig mat tillsammans.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
309
comments 1

Brev till Kolmården: Varför vill ni att barnen ska äta glass, men inte schimpanserna?

På Kolmården får människor och djur väldigt olika mat. Schimpanserna matas med grönsaker, medan barn lockas att äta godis, glass och gigantiska chokladvinster. Är inte det orättvist? I ett öppet brev till Kolmården frågar jag nu: Varför gör ni sådan skillnad mellan människor och djur när det gäller maten?

Hej Kolmården!

För ett par veckor sedan besökte jag er fantastiska park och som vanligt var det stundvis magiskt. När delfiner svingar sig genom luften, rovfåglar seglar över huvudet eller en gigantisk elefant står två meter bort, får i alla fall jag gåshud. Även om jag gissar att djuren skulle vara lite lyckligare i det fria, verkar många av dem trivas väldigt bra hos er.

När vi vandrade runt i parken dök dock en fråga i upp mitt huvud som jag har svårt att släppa: Varför gör ni en sådan skillnad mellan människor och djur när det gäller maten?

Kanske behöver girafferna också glass? 

Här får ni förstå mig rätt, men stundvis kändes det som att ni nästan var lite missunnsamma mot djuren. Överallt i parken fanns det sötsaker som vi människor kunde festa loss på, men inte en enda gång såg jag ett djur som ens fick den minsta lilla småkaka. 

Till exempel erbjöd ni oss människor…

…billiga bullar till kaffet. Men ni ville inte…

…att vi ska mata djuren med dem. Om ni unnar oss att fika, borde väl grisarna också kunna få lite?

Nu kanske ni uppfattar mig som en förespråkare för djuren rätt, men jag tyckte till exempel galet synd om girafferna. Utanför deras hage svalkade sig mängder av barn med iskalla glassar från era kiosker, medan de stackars girafferna fick nöja sig med lite torra löv.

Borde det inte vara girafferna som fick glassarna? För om våra barn tycker att det är jobbigt att vara torra i halsen en varm sommardag, hur känns det inte då för en giraff?

Läsk som omväxling till kamelerna

Mitt i den populäraste delen av parken (bredvid Wild Fire) har ni placerat en…

… brandad butik för ett av världens största bolag. Det är säkert av omtanke för barnen, så att de ska slippa släcka törsten med trist vatten. Men jag tycker att ni ska visa samma omsorg om kamelerna. På er sajt står att de kan dricka upp till 100 liter vatten åt gången. Hur enformigt är inte det? Riktigt schysst skulle det vara om ni kunde bygga en hel läskautomat i deras ökenhage. Då kan de lagra Cola i den ena puckeln och Fanta i den andra.

(Ja, ja. Jag vet att pucklarna egentligen innehåller fett, men visst var det en rolig tanke?)

Elefantstora chokladvinster

Överallt i parken bar också besökare omkring på (eller satt på)…

…de tunga vinsterna från ert lyckohjul. Räknar man på det är ju dessa egentligen mycket bättre dimensionerade för elefanter. Om barn ska följa Livsmedelsverkets kostrekommendationer, krävs det typ trettio barn för att äta all den där chokladen som lördagsgodis. Tillsammans väger trettio barn i er kärnmålgrupp i runda slängar 700 kg, vilket är ungefär lika mycket som en fjärdedels elefant. Om ni flyttar det där lyckohjulet till elefanternas hage, kan de alltså dra högsta vinsten flera gånger i veckan utan att ta skada. 

Varför äter inte aporna ”apans glass”?

Inte så långt från elefanterna bodde schimpanserna och där sålde ni ”apans glass”. Men när jag frågade djurskötarna hur många glassar en schimpans egentligen kan klämma under en dag, verkade svaret vara ”ingen”. Är det verkligen så? De påstod att schimpanser till och med kunde få typ 2-diabetes av sockret i frukt. Vid middagsdags fick de mycket riktigt också…

…nöja sig med grönsaker. Det var inte helt lätt att se, men det såg ut som grön paprika och sallad. Med risk för att återigen låta som en djurrättsaktivist, måste jag påminna er om att schimpanserna är våra närmsta genetiska släktingar.  Så om vår barn tål…

…klubbor så stora att de kan döda en säl, måste väl ändå schimpanserna kunna få en liten piggelin till efterrätt?  

Och apropå sälarna. Hur många kilo sill tvingas de egentligen svälja under en föreställning? Allt medans barnen i publiken sticker handen i sina…

…”honungsburkar”. 

Jag föreslår att ni har en workshop kring detta. Med vilken rätt utsätter ni djuren för denna diskriminering? Föreställ er ett stort barnkalas där alla får äta hur mycket det vill av tårtan och kakorna, medan lille Kalle sitter bredvid och tuggar på grön paprika, sallad och lite sill. Vilka konsekvenser kan inte det få på en individs självkänsla? 

MEN. Om ni nu nödvändigtvis tänker fortsätta att ge djuren all den där urnyttiga maten finns ett alternativ: att ni belägger alla som vistas i er park med glass- och godisförbud. På det viset slipper djuren bli suktade och känna sig utanför. Till barnen kan ni istället sälja apans lunch (grön paprika och sallad), sälens godis (en burk inlagd sill) och kamelens superdricka (vatten). Och Bamses honungsburkar, dem skulle ni kunna fylla med… honung.

Förslag: börja jobba mot alla FN:s globala mål

Besökare som vant sig vid ert sötsaksöverflöd kommer kanske att knorra lite, men jag tycker att ni verkar duktiga på marknadsföring. Under turen i safaribanan berättade ni om hur ni jobbar mot två av FN:s sjutton globala mål för en hållbar utveckling; friska ekosystem, välmående hav och en bevarad biologisk mångfald.

Då är det inte jättelångsökt att ni också börjar jobba mot FN:s tredje mål: det som handlar om hälsa och välbefinnande.

FN menar att alla människor i alla åldrar (även barn) ska ha rätt till en god hälsa och att det är viktigt att bromsa epidemin av övervikt. Med pondus skulle ni kunna hävda att: ”Våra djur mår jättebra på nyttig mat och det gör vi människor också, eftersom vår ämnesomsättning är lik djurens.” 

Jag ser fram emot att få ta del av era reflektioner kring detta och veta varför ni gör en sådan skillnad mellan människor och djur.

Till sist: ett stort tack för en underbar dag i parken. Den var på det hela taget toppen (utom sekunderna i Wild Fire som var lite väl omskakande).

Med vänliga hälsningar,

Ann Fernholm

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
1951
comments 18

Barn som äter mycket vetemjöl har högre risk för glutenintolerans

Att äta mycket pasta, bröd, pannkakor, bullar, pizza och dricka viss välling under de första åren i livet ökar risken att utveckla glutenintolerans, om barnet har en genetisk risk för sjukdomen. Det visar en ny internationell studie genomförd i fyra länder, bland annat Sverige.

Under många år fick föräldrar som jag själv rådet från BVC att vi skulle ge våra barn vetemjöl redan när de var mellan fyra och sex månader gamla. Det skulle skydda mot glutenintolerans, celiaki, menade bland annat Livsmedelsverket.

Som du kan läsa i både Smakäventyret och Stora boken om barn och mat var rådet felaktigt. Forskare har bland annat jämfört effekten av att ge barn gluten redan vid sex månader eller vänta tills de fyllt ett år. Studien visar att hälften så många har celiaki vid två års ålder om de får vänta med gluten. Vid fem års ålder är det dock ingen skillnad mellan barnen.

Ju mer mjölmat, desto högre risk för celiaki

Nu visar en internationell studie genomförd i Sverige, Finland, Tyskland och USA att mängden gluten som barnen äter tycks spela roll för utvecklingen av celiaki. I studien har 6605 bebisar med genetisk risk för celiaki inkluderats. Vid flera tillfällen har föräldrarna fått fylla i kostenkäter och utifrån dessa har forskarna analyserat hur mycket gluten barnen fick i sig under första åren i livet.

Mer än en skiva vitt bröd ökar risken

Resultaten visar att de barn som åt mest mjölmat hade högst risk att utveckla celiaki. Vetenskapsradion har intervjuat en av forskarna bakom studien, Daniel Agardh från Lunds universitet. Han säger:

– Det är svårt att säga hur mycket gluten som är skadligt och vid vilken nivå, men det tycks vara så att om du överskrider två gram per dag, vilket är ganska lite, så ökar risken, jämfört med dem som inte äter två gram per dag, säger Daniel Agardh.

Två gram gluten är ungefär den mängd som finns i en skiva vitt bröd.

Low Gluten Cooking för bebisar

Studien är en så kallad observationsstudie, och forskare kan inte slå fast något orsakssamband. Den skulle behöva kompletteras med en så kallad randomiserad och kontrollerad prövning. I väntan på sådana studier föreslår vi i Stora boken om barn och mat att småbarnsföräldrar ska variera barns ofta ganska ensidiga vetemjölskost och köra lite mer ”low gluten cooking”. I boken finns recept på bland annat pannkakor, bröd och pizza som innehåller en mindre vetemjöl och mer nyttiga mjölsorter som bovete, durra, teff och mandelmjöl. Det fina i kråksången är att maten samtidigt blir mer näringsrik. Att minska på vetemjölet är lättare än många tror, speciellt om man ger barnet sådan mat redan från början.

Foto: Bruno Thethe

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
1452
comments 5

Barnläkare varnar för klämmisar

Små barn ska inte suga i sig mat från klämpåsar. Det slår nu tyska barnläkare fast. Skälet är att barnen missar den viktiga tuggträningen och att lära sig äta mat av olika utseende och konsistens. Dessutom innehåller klämmisar ofta för mycket socker. Barnen riskerar därför både hål i tänderna och övervikt, skriver läkarna. 

Stoppa pressarna, vill jag skrika, men det är för sent. Stora boken om barn och mat har redan gått i tryck. I kommande upplagor måste vi dock uppdatera boken med denna nyhet: att tyska barnläkare nu tar avstånd från klämmisar.

Barnläkarna anger samma orsak för sitt avståndstagande som min medförfattare till boken, logopeden Kajsa Lamm: när barn suger i sig mat från en plastförpackning blir utvecklingen av oralmotoriken lidande. Små barn behöver få möjlighet att öva in alla de komplexa rörelser som krävs för att kunna tugga och svälja mat. Med både händer och mun behöver de också få utforska mat av olika konsistens och smak.

För mycket socker i klämmisar

Ett annat problem med klämmisar är att de innehåller för mycket socker, något undertecknad har skrivit om tidigare. Även klämmisar som enligt förpackningen ska innehålla gröt eller yoghurt, består mestadels av fruktpuré och koncentrerad juice.

De tyska barnläkarna menar att extremt söta juicepuréer absolut inte får ersätta vanlig mat. De är för näringsfattiga och ökar sannolikt risken för karies. Barnläkarna tror också att den extremt processade frukten kan orsaka övervikt hos barnen.

Så kära förälder: se till att ge ditt barn riktig mat. Klämmisar må vara praktiska, men ska ditt barn i framtiden äta spenat, broccoli, bönor, fisk och äggröra är det dags att börja öva redan under första året i livet. Om och om igen.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
3082
comments 2

Semper satsar på ultraprocessade snacks till bebisar, istället för grönsaker

Ni är många som har reagerat på det öppna brev som jag skrev till Semper tidigare i maj. Från Alexandra har jag fått skräckfilmsartade bilder på spansk barnmat och Blw.with.olivia tipsade om en marknadsundersökning som Semper precis har avslutat. Av omtanke för barn som inte äter så mycket grönsaker, verkar de vilja omvandla grönsaker till snacks. Nu undrar Semper hur bebisföräldrarna helst vill ha snacksen tillagade: friterade eller bakade?

Alltså, varning för högt blodtryck när du läser det här. Vi börjar med bilder från Tess, som har en 6 månaders bebis. Semper har precis hört av sig och frågad om det är…

Förutom rabattkuponger skickade de med några varuprover, bland annat en ”fruktgröt”…

…som om man vänder på förpackningen och läser ingredienslistan…

…inte alls innehåller någon frukt utan 14 procent koncentrerad juice, en form av ”fritt socker” som WHO menar att vi ska begränsa. 

Semper ska omvandla grönsaker till majssnacks

Blw.with.olivia skickade en länk till en marknadsundersökning som Semper just har avslutat. De frågade inledningsvis om hur ofta man gav barnet snacks/mumsbitar (dagligen?), om det är viktigt att snacksen är ekologiska och om man känner till varumärket Organix. Sedan följde denna fråga: 

Vilken föräldrar vill inte att barnen ska äta mer grönt? Och som om Semper kunde läsa tankar, kom de i nästa fråga med en lösning på problemet: 

Sedan undrade de plötsligt följande:

Jag svarade självklart friterade. För vilket barn gillar bakade snacks?

Till slut, vid fråga 15, fick man reda på vad målet med undersökningen egentligen var: 

Jag ser framför mig hur min medförfattare till Stora boken om barn och mat, logopeden Kajsa Lamm, höjer på ögonbrynen när hon läser alternativ fyra:  ”smälter i munnen.” Sådant brukar få henne att hålla en lektion i oralmotorik. Ännu en produkt som hindrar bebisar från att öva in alla de komplicerade tung- och tuggrörelser som krävs för att kunna äta riktig mat. 

När jag kom till fråga 16 passade jag på att i kommentarsfältet berätta för Semper vad jag tycker om idén att omvandla grönsaker till snacks: 

Klämmisar med kaksmak i Spanien

Snacks i olika grönsakssmaker känns ändå som en västanfläkt jämför med de bilder jag fick från Alexandra som är i Spanien. Håll för ögonen nu, för här kommer välling och spädbarnsgröt…

…med smak av Mariekex.

Och mjölk för barn över ett år…

…med smak av Mariekex. 

För att få föräldrar att tro att mariekexmjölk är bra för barn, pryds förpackningen av en rad hälsobudskap: ”Kalcium hjälper till att utveckla ben. Zink hjälper tillväxten. Järn hjälper den kognitiva utvecklingen.” 

Priset för horriblast barnmat tar ändå dessa klämmisar: 

Google translate översatte texten på förpackningen åt mig:

Om klämmisen ändå hade varit smaksatt med kantarelltårta!

Ja, ni. Vad håller vi på med? Sommaren 1993 var jag på Island. Jag minns hur chockad jag blev över att de hade frukostflingor med chokladsmak i sina affärer. Hur kunde de ta efter sådana hemska amerikanska matvanor? 

Nu är frukostflingor med chokladsmak en självklarhet i Sverige. Hur länge tror ni att det dröjer innan våra bebisar får klämmisar med kaksmak? 

Fast vet ni. Vi konsumenter har makt. Det finns ett effektivt sätt att stoppa den här utvecklingen. Vi måste sluta köpa ultraprocessade låtsaslivsmedel!!!

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
961
comments 9

Faktakoll av ny studie: vilken koll har Livsmedelsverket på sockret och sötsakerna?

I helgen rapporterade en rad svenska medier, bland annat SVT, helt okritiskt om en studie från Livsmedelverket. Enligt myndigheten skulle den visa att den viktigaste kostförändring vi kan göra är att börja äta mer frukt och grönt. Studien är ett typexempel på hur Livsmedelsverket bygger sina kostråd. De har låtit en extremt svag studie ligga till grund för en ny studie, som de sedan drar tvärsäkra slutsatser från. Så länge som Livsmedelsverket jobbar på detta vis, kommer fetmaepidemin i Sverige att fortgå.

Du hittar SVT:s text om den studie som Livsmedelsverket har genomfört tillsammans med forskare vid Lunds universitet här: Mer grönt och mindre kött – så kan 6 400 svenska liv räddas varje år.

Ingressen lyder: 6 400. Ja, så många svenska liv skulle kunna räddas varje år – om vi börjar äta rätt. Det visar en ny studie som Livsmedelsverket och Lunds universitet har gjort. Studien nämner särskilt män, som äter mindre frukt och grönsaker än kvinnor.

– Politikerna måste vakna, säger Irene Mattisson, nutritionist på Livsmedelsverket och en av medförfattarna till studien.

Enligt Irene Mattisson och Livsmedelsverket skulle alltså en högre konsumtion av frukt och grönt vara den kostförändring som kan ge störst effekt på folkhälsan. Men slutsatsen som de drar vilar på ett korthus till vetenskap. Det är ett typexempel på hur Livsmedelsverket under många år har jobbat när det gäller kostråden.

(Innan vi går vidare vill jag tillägga att Livsmedelsverket gör ett bra jobb i annat, exempelvis när de kontrollerar att maten i affären håller hög kvalitet.)

Resultat baserade på undermålig undersökning av Livsmedelsverket

I studien som nu har publicerats, har Livsmedelsverket och Lundaforskarna byggt vidare på en tidigare undersökning från Livsmedelsverket: Riksmaten-vuxna 2010–2011.  De har utgått från att Riksmaten vuxna ger en korrekt bild av vad vi faktiskt äter, vilket på mycket goda grunder går att ifrågasätta.

När Riksmaten vuxna genomfördes maj 2010-maj 2011 ombads 5003 personer att berätta hur de åt under fyra dagar. Endast 1797 valde att svara på enkäten och de som svarade hade generellt en längre utbildning och var oftare kvinnor.

Det enorma bortfallet, speciellt av vissa grupper, innebär att enkätundersökningen sannolikt är missvisande. Frågan som infinner sig är: hur väl speglar denna undersökning det verkliga intaget av olika livsmedel i Sverige?

Stor underrapportering av sötsaker i Livsmedelsverkets studier

Granskningar av andra kostundersökningar visar att deltagare generellt underrapporterar livsmedel som de vet är dåliga för hälsan, exempelvis sötsaker. Och jämför man det rapporterade intaget av godis, glass och söt dryck i Riksmaten vuxna med vad som produceras i Sverige är glappet enormt.

Riksmaten vuxna rapporterar deltagarna att de i genomsnitt konsumerar 4,4 kilo godis och choklad per person och år. Under samma period producerades det över 15 kilo godis och choklad per person, enligt Jordbruksverkets statistik. Det självrapporterade intaget av glass var 5,8 liter, medan produktionen låg på över 10 liter. För sockersötad läsk och saft är den självrapporterade siffran 30,6 liter, medan produktionen låg på cirka 60-70 liter.

Livsmedelsverkets kostråd: ett korthus

En del av allt sött som produceras slängs, till exempel avslagen läsk. Men sötsaker är generellt hållbara och med stor sannolikhet underskattar Riksmaten vuxna kraftigt hur mycket sött vi äter.

Därför är det problematiskt när Livsmedelsverket och Lundaforskarna nu utgår från Riksmaten vuxna, när de ska ta reda på vilka kostförändringar som kan betyda mest för folkhälsan.

Det finns mer kritik att rikta mot den studie som Livsmedelsverket nu har publicerat. Det är illa att myndigheten slirar så långt utanför den vetenskapliga hjulfåran. Fetmaepidemin i Sverige har pågått under flera decennier. Ska folkhälsan bli bättre krävs att Livsmedelsverket bygger sin analys på mer gedigen vetenskap. Dessutom måste de ta tag i elefanten i rummet. När barn varit på barnkalas och ätit tårta, kakor och godis, orkar de sällan med all den spenat som de rekommenderas att äta.

Tillägg: Jag fick en bra kommentar från en läsare. Sedan 1960-talet har vår konsumtion av färska grönsaker och rotfrukter enligt Jordbruksverkets statistik ökat från cirka 21 kg till 58 kg. Konsumtionen av frukt och bär har ökat från runt 53 kg till 69 kg. Trots den ökningen har vi haft en epidemi av fetma och typ 2-diabetes. Att äta mer frukt och grönt, verkar alltså inte kunna skydda nämnvärt mot fetma och typ 2-diabetes. 

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
988
comments 11