stamp

Ny studie bekräftar: Alzheimers sjukdom kan vara en form av diabetes

Så var vi där igen: forskare har återigen kopplat Alzheimers sjukdom till ett högt blodsocker. Den här gången har de dykt djupt in hjärnan och även upptäckt att cellerna vid demens har svårt att utvinna energi från sin viktigaste energikälla: glukos. 

För fem år sedan, när jag plitade ihop ett Ett sötare blod, förvånades jag över all den forskning som visar att ett högt blodsocker ökar risken för demens. Enligt en studie har åtta av tio personer med alzheimer problem att reglera sitt blodsocker, dubbelt så många som i kontrollgruppen. En kartläggning av äldre personer på Kungsholmen i Stockholm visar att pre-diabetes och diabetes mångfaldigar risken för demens, och sjukdomen utvecklas mycket snabbare hos de som hade problem med blodsockret.

En del forskare vill till och med kalla demens för typ 3-diabetes och undersökningar av hjärnor från nyligen avlidna alzheimerpatienter avslöjar att hjärnvävnaden reagerar dåligt på det blodsockersänkande hormonet insulin (vilket är illa eftersom insulin behövs för att lagra minnen).

Alzheimer går hand i hand med diabetes

Varför pratar inte läkare mer om detta? Undrade jag när jag skrev boken. Och det undrar jag fortfarande, för hypotesen att alzheimer är en form av diabetes (eller går hand i hand med typ 2-diabetes) blir bara starkare och starkare. Studier har bekräftat att sjukdomsförloppet går snabbare hos personer med högt blodsocker. Med hjälp av ett blodprov som mätte insulinresistens i hjärnan har forskare kunnat förutspå utvecklingen av demens och ungdomar med fetma och insulinresistens har förhöjda nivåer av ämnen som är kopplade till en ökad risk för alzheimer i blodet.

Läs det sista meningen igen. Låt den sjunka in, innan du går vidare till veckans nyhet.

Ny studie: högt blodsocker i hjärnan vid alzheimer

Nu har forskare återigen dissekerat hjärnor från personer med demens: Higher brain glucose levels may mean more severe Alzheimer’s. Deras resultat:

  1. Ju högre blodsockret var i hjärnan, desto värre var symptomen på alzheimer innan personen dog.
  2. Cellerna i hjärnan hade svårt att bryta ner och utvinna energi från sockerarten glukos, som är hjärnans primära energikälla.
  3. Ett högt blodsocker i hjärnan korrelerade med att personen hade ett högt blodsocker många år innan hen avled.

Så vad ska man dra för slutsatser av detta? Jomen, jag tänker att den som gillar sin hjärna ska ta det säkra före det osäkra och hålla sitt blodsocker på en låg och jämn nivå. Här är några enkla knep:

  1. Om du har typ 2-diabetes: mät ditt blodsocker efter att du ätit och lär dig vad som höjer det. Ät mat som håller blodsockret på en låg och jämn nivå.
  2. Ring grannen och fråga om ni ska ta en promenad, den motionen räcker för att sänka blodsockret. (Lisa, vad sägs om i kväll?)
  3. Tänk: demens, demens, demens, när sötsuget slår till. Ät nötter eller mandlar istället.
  4. Om du inte redan har gjort det: släng ut snabba och vita kolhydrater ur ditt liv. Åtminstone 335 av årets dagar. Utforska istället nya delar av grönsaksdisken. Har du testat palmkål?
  5. Lär av Patrik Olsson och fixa en bönsallad till middag. Min favorit: svarta bönor, röd lök, lime, koriander (massor), finhackad jalapeño, olivolja och lite salt.

Så underlättar du för din hjärna att leva lycklig i alla dina dagar.

Dela & kommentera comments 20

Smakäventyret finns nu som talbok

Det kom just ett mejl som berättade att Smakäventyret – att lära små barn äta mat nu finns tillgänglig som talbok. Det innebär att personer med läsnedsättning kan låna boken på sitt bibliotek eller online på legimus.se. Du hittar boken här: Smakäventyret – Legimus

Mina tidigare böcker finns också som talböcker: Ett sötare blod och Det sötaste vi har

Dela & kommentera comments

Socker – ett gödsel som gör att vi växer mer

Nämen – är det sant? Så tänkte jag i förra veckan när jag upptäckte att det är fem år sedan Ett sötare blod kom ut och jag började blogga. Fem år! Och det finns fortfarande så mycket viktigt att skriva om, till exempel ny forskning som stärker den del av Ett sötare blod som handlar om att snabba kolhydrater fungerar som…

…ett gödsel för kroppen och cancerceller

Jo, så är det. Mycket talar för att vi växer mer när vi äter mycket socker, vetemjöl och andra raffinerade kolhydrater. När blodsockret stiger snabbt får vi en hög insulintopp som i sin tur kickar igång kroppens tillväxtsystem. (Exakt hur det går till kan du läsa om i Ett sötare blod eller Det sötaste vi har)

Faktum är att dagliga insulintoppar kan förklara en hel rad (o)hälsotrender: bebisar är större redan när de föds, barn med fetma växer på längden tidigare under livet, barns pubertet kommer tidigare och allt fler får cancer. Nyligen kom en rapport från USA som visar att 40 procent av alla fall av cancer i USA är cancerformer som är kopplade till fetma. Fetmarelaterade cancerformer ökar också, medan andra cancerformer minskar. Det är helt galet.

I september kom en översiktsartikel som handlade om cancercellers unika ämnesomsättning, hur den påverkas av fetma och hur bland annat höga insulinnivåer i blodet kan bidra till tumörtillväxt. Det är verkligen något som vi borde snacka mer om. En amerikansk vetenskapsjournalist skrev nyligen om just insulinets roll vid cancer i LA Times: It’s getting clearer — the diet-cancer connection points to sugar and carbs.

Växer mer redan under fosterstadiet

Höga insulintoppar i gravida kvinnors blod är sannolikt också en förklaring till varför övervikt och/eller graviditetsdiabetes gör att barn generellt växer mer under fosterlivet. Antalet barn som väger över fem kilo när de föds har fördubblats sedan 1970-talet, vilket ökar risken för komplikationer under förlossningen. I somras skrev jag en artikel för SvD där forskare trodde att förlossningskomplikationer kan förklara varför allvarlig fetma hos mamman ökar risken att barnet ska få epilepsi eller en CP-skada.

Det verkar också som att bebisar kan präglas av mammans fetma, så att de fortsätter att växa i en snabbare takt även efter födseln. Vissa djurstudier tyder på detta och forskare i Singapore har nu visat på ett samband mellan mammans sockerintag och bebisens tillväxttakt under första året i livet. Ju mer kakor, desserter, glass och sötade drycker mamman konsumerade under graviditeten, desto snabbare växte bebisen och desto högre bmi fick barnet under sitt första år.

En svaghet i studien var att man bara kartlade vad mammorna åt under en enda av graviditetens alla dagar. Det behövs mer forskning för att verkligen spika detta samband, men det finns verkligen skäl att misstänka att en hög konsumtion av socker och snabba kolhydrater påverkar barn redan under tiden i magen.

Så alla ni gravida mammor där ute: gör inte som jag gjorde under min första graviditet. Låt bli den sötade äppeldrycken till lunch och släng ut allt förbaskat smågodis ur ert liv (det fick mig att explodera i vikt). Gör istället som jag gjorde under min andra graviditet: ät mat med lågt glykemiskt index och njut av en god ost eller lite mörk choklad då och då. Riktig och näringsrik mat är både ni och era blivande barn värda.

Om jag önskar mig något i jubileumspresent? Självklart. Kostfondens swishnummer är 123 900 42 43. Ett bidrag dit kommer att uppmuntra mig att blogga i minst fem år till.

Dela & kommentera comments 4

Föredrag om socker: Landskrona, Jakobstad, Stenungsund och Malmö

Höstens föredragsturné går vidare. På torsdag i nästa vecka, den 9 november, far jag till Landskrona för att prata socker. Alla som bor i kommunen är välkomna till Folkets hus klockan 18.30. Information om hur du anmäler dig hittar du här: Socker – hur påverkar det kroppen?

Jakobstad 15 november

Den 15 november går flyget till Finland och Jakobstad där det blir föredrag om socker klockan 18.30. Mer info här: Ett sötare blod – hur påverkar socker kroppen?

Stenungsund 21 november

I Stenungsund blir det föredrag den 21 november på kulturhuset Fregatten, klockan 18.30: Det sötaste vi har – om socker och växande kroppar

Längtar dit. Blir alltid lika lycklig av att få se Tjörnbron och de vackra klipporna i Bohuslän.

In the Pink, Malmö, 29 november

Den 29 november blir det favorit i repris på fantastiska In the Pink. Förutom att snacka om socker, ska vi denna gång också prata om varför vi behöver lägga om livsstilen för att minska risken för cancer. Man beräknar nu att 40 procent av all cancer i USA är direkt relaterad till fetma. Det är helt galet. Save the date! Det kommer mer info senare.

Dela & kommentera comments

Samtal om socker på Riksdagen

Borde livsmedelsföretagen märka ut mängden tillsatta socker i maten de producerar? Ska Sverige ha samma rekommendationer kring socker som WHO? Det är ett par av de frågor som lyftes när riksdagsledamoten Niclas Malmberg (MP) i onsdags bjöd till ett frukostmöte om socker på Riksdagen. Undertecknad var medbjuden för att presentera En liten broschyr om socker

Under frukostmötet var fem riksdagsledamöter närvarande (MP, S, L, KD och V) och alla de som du ser på bilden ovan: Hans Göransson, förbundsordförande Sveriges tandläkarförbund, Inger Ros, förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung, Thomas Magnusson, förbundsordförande Diabetesorganisationen i Sverige (DiOS), undertecknad, och Anders Dahlqvist, förbundsstyrelseledamot Sveriges läkarförbund.

Niclas Malmberg (MP), som var värd, hade även bjudit in branschorganisationen Livsmedelsföretagen, som bland annat representerades av nutritionsansvarige Elisabeth Rytter. Allting övervakades av friherre Carl C:son Bonde:

Herr Bonde lyssnade uppmärksamt när jag berättade om hypotesen att socker kan vara en direkt orsak till en ökad fettbildning i levern, rubbade blodfetter, fettlever och typ 2-diabetes.

Under mötet lyftes frågan om Sverige borde ha samma rekommendationer kring socker som WHO, vars hälsomål är att vi bara ska få 5 procent av våra kalorier från fritt socker. Ett annat förslag var att att mängden tillsatt socker i maten borde märkas ut ungefär på samma vis som FDA har föreslagit i USA (se min understrykning med rött):

Elisabeth Rytter från Livsmedelsföretagen menade att det räcker att Livsmedelsverkets förklarar hur konsumenter kan ta reda på ungefär hur mycket socker som är tillsatt i maten på sin sajt. Här protesterade dock en riksdagsledamot eftersom det är alldeles för krångligt och sådant ökar hälsoklyftorna samhället.

Ett annat argument som Rytter hade emot att märka ut mängden tillsatt socker var att EU bestämmer hur näringsdeklarationerna ska se ut och att det är svårt att få EU att ändra sig. När jag pratade med Niclas Malmberg efteråt sa han att juristerna var oense. Vissa menade att Sverige kan införa en märkning av tillsatt socker utan EU:s godkännande, andra inte. Han tyckte att Sverige skulle testa gränserna.

Personligen tänker jag att Livsmedelsföretagen kunde märka ut mängden tillsatt socker frivilligt, som ett led i att hjälpa sina konsumenter att välja bra mat. Men jag gissar att det skulle kunna minska försäljningen radikalt av vissa produkter. Hur många vet exempelvis att en påse gelégodis, typ Gott och Blandat, innehåller ungefär 200 procent av den maximala dagsransonen av socker för en vuxen person? Eller att en halv deciliter teriyakisås på riset till middagen ger runt 40 procent av det maximala dagsintaget?

Niclas Malmberg har lagt flera motioner i Riksdagen om sockermärkning av mat och skatt på läsk. De har röstats ner, men om jag förstod saken rätt så är han envis och tänker inte ge upp. Heja honom!

Dela & kommentera comments

Jo, Livsmedelsföretagen. Socker kan ge fettlever.

Pseudovetenskap. Icke evidensbaserat. Livsmedelsföretagens Elisabeth Rytter har verkligen svingat sin högerkrok mot undertecknad på branschorganisationens hemsida, där hon har ”rättat” onsdagens inslag om socker i SVT Plus: Rytter rättar: flera fel om socker i SVT Plus. (kolla in deras bildmontage – jag har fixat till det ovan så att det blir mer rättvisande). Rytter undrar om jag ”faktiskt” har läst bakgrunden till Livsmedelsverkets kostråd om socker. Citat: ”Det står inte att man ökar risken för fettlever.”

Hon tycker också att jag har ett felaktigt fokus på fruktos. ”Fernholm säger också att det är fruktos som är boven – vilket är ett icke evidensbaserat påstående. Fokusen på fruktos är ännu ett exempel på pseudovetenskap som fått alldeles för stor spridning.”

För er som inte vet: till Livsmedelsföretagen, som Rytter representerar, hör bland annat medlemmarna i Föreningen Svenska Glasstillverkare, Svenska Choklad-, Konfektyr- och Kexfabrikantföreningen, Sveriges bagare & konditorer och Sveriges Bryggerier.

Ny studie: Socker gav ökad mängd fett i levern

Elisabeth Rytter, om du läser detta måste jag erkänna att du delvis har rätt. Det var (faktiskt) länge sedan som jag läste bakgrunden till Livsmedelsverkets kostråd. Den senaste uppdateringen gjordes 2012. Det är fem år sedan, vilket är oceaner av tid när det gäller forskning och det har hänt så mycket spännande den senaste tiden! I ärlighetens namn vet jag knappt vart jag ska börja.

Men vi börjar med studien där forskare vid Sahlgrenska medverkar. Upplägg: 71 män med bukfetma fick dricka en liter lemonad (totalt 75 gram fruktos) varje dag under 12 veckor. Resultat: blodfetterna rubbades och mängden fett i levern ökade med 10 procent. Forskarna skriver att ”våra data visar en negativ effekt av en måttlig fruktoskonsumtion under 12 veckor på flera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, speciellt på halten fett i levern…

Studien har ingen kontrollgrupp, vilket är en stor svaghet. MEN, andra kontrollerade studier visar att fruktos ökar fettbildningen i levern mer än exempelvis glukos.

Mindre fett i levern hos barn som fick (nästan) sockerfri mat

I somras kom också underbara nyheter: mängden fett i levern kan minska radikalt hos barn som undviker socker. 41 barn med fetma ingick i studien. De hade i genomsnitt 7,2 procent fett i sin lever. Sedan fick de under nio dagar äta mat som forskarna gav dem och minskade då konsumtionen av sockerarten fruktos till 4 procent av alla kalorier.

Så vad hände? På nio dagar nästan halverades mängden fett i deras lever.

Håll med om att det är fantastiskt! Fettlever var något som tidigare mest drabbade alkoholister. Nu har en av tio unga i USA och Europa sjukdomen. Det är en riskfaktor för levercancer – en cancersjukdom som ökar. Det är också en orsak till typ 2-diabetes. Om dessa barn får bort fettet ur sin lever, minskar de alltså drastiskt sin risk att dö i förtid.

Det finns en studie till som jag hade tänkt skriva om. Den handlar om att tonåringar med fettlever har en hög halt av speciella enzymer i levern som bryter ner fruktos. Men jag tänker att det är fegt att slå på någon som redan ligger ner. Vi glömmer det där du skrev om pseudovetenskap. Jag tänker varken tjalla för forskarna på Sahlgrenska eller de i San Francisco. Även om deras studier skulle ha kunnat kontrolleras bättre, kan jag tänka att det är lite väl hårt att kalla det för pseudovetenskap.

Ett sista tips till Livsmedelsföretagen: det är generellt bättre att anpassa sina produkter efter vad forskningen visar, än att försöka anpassa forskningen efter sina produkter.

Trevlig helg!

En rättelse: Tidigare stod det i det här inlägget att barnen i studien ovan fick 4 procent av sina kalorier från socker. Det skulle stå 4 procent fruktos. 

Dela & kommentera comments 26

SVT Plus: Har vi ätit socker i alla tider?

Har vi ätit socker i alla tider? Hur mycket socker är det i chokladmjölk? Eller i juice? Finns det något nyttigt godis? Har du koll på hur mycket socker det är i den mat du äter? Igår var jag med i SVT Plus och pratade socker med programledaren Inger Ljung Olsson. Missade du programmet? Du hittar det här: SVT Plus.

Dela & kommentera comments 1

SVT:s Plus om socker ikväll 20:30

Snart går flyget mot Umeå där SVT:s Plus spelas in. Ikväll kommer programmet att handla om tillsatt socker och hur man kan granska de livsmedel man köper. Undertecknad håller en snabb lektion i sockermatematik och svarar på tittarfrågor. Kolla in det!

Dela & kommentera comments 6

Kostfonden – en framåt treåring

Vilken underbar vecka det har varit! I fredags var det tre år sedan som vi lanserade Kostfonden och jag har ägnat helgen åt att njuta av en av de bästa nyheter jag någonsin fått: att Skandia går in i studien av kost vid typ 1-diabetes med 2 831 019 kronor (läs mer på Kostfondens sajt)

Fy Fabian vad glad jag blev när jag fick reda på det, samtidigt som jag blev lite darrig och tänkte: ”det här är för bra för att vara sant.”

Men det är sant. Världens största oberoende prövning av kolhydraters roll för blodsockret vid typ 1-diabetes kan nu dra igång! Studien kan i inte bara påverka kostråden till de 50 000 som har typ 1-diabetes i Sverige, utan alla med typ 1-diabetes i hela världen.

För så är det: en högkvalitativ vetenskaplig studie kan verkligen förändra saker i grunden. Ett exempel på en välgjord koststudie som har fått ett extremt stort genomslag är den brittiska LEAP-studien, där man för ett par år sedan visade att barn kan skyddas mot jordnötsallergi om de regelbundet får äta jordnötsprotein under första åren i livet. Tidigare till och med varnade man föräldrar från att ge sina bebisar allergiframkallande mat, men LEAP-studien bevisade bortom allt tvivel att det är dags att tänka om.

Kontroll på blodsockret kan rädda liv

Det var Marie Nehagen, grundare av Smarta Diabetiker, som fick mig att gå till Kostfondens vetenskapliga råd och fråga om vi kunde satsa på kost vid typ 1-diabetes. Marie dog 38 år gammal eftersom hennes njurar förstördes av det höga blodsocker hon hade haft under sitt liv. För sent upptäckte hon att det går att reglera blodsockret med hjälp av kosten. Jag hoppas att Marie på något vis, någonstans, i en annan värld, kan få veta att de bidrag som kom till Kostfonden i samband med hennes begravning nu investeras i en vetenskaplig studie som kan rädda liv.

Jag vill tacka alla er som tror på Kostfonden och donerar pengar till oss. Till ni som har valt att bli månadsgivare vill jag säga: utan er hade det här aldrig skett! Era regelbundna gåvor ger Kostfonden förutsättningar att arbeta långsiktigt och förändra saker i grunden. Inte bara i Sverige, utan i resten av världen också. TACK!

Dela & kommentera comments 3

Föredrag på gång: Öckerö, Ljungby, Karlshamn och Trondheim

Från Öckerö loge hörs dragspel och bas… Nästan så kommer det att bli på  torsdag, 5 oktober. Men istället för dragspel och bas blir det föredrag om smakäventyr, bebisar och att lära dem äta riktig mat.  Vi träffans inte heller på logen utan i Öckerösalen på kommunhuset klockan 18.30-20.00. Tipsa alla bebisföräldrar du känner i området! Mer info här: Smakäventyret – hur får vi barn att äta riktig mat?

Efter det följer tre offentliga föredrag under oktober:

12 oktober Ljungby

I Ljungby kommer föredraget att handla om hur socker påverkar barn och deras växande kroppar. Kom till Grand Ljungby klockan 18.00. Mer info här: Det sötaste vi har.

17 oktober Karlshamn

17 oktober blir det favorit i repris. Blekinge diabetesförening anordnar ännu ett föredrag om socker, denna gång i Karlshamn på Elfenbensgården 15.00-17.30. Mer info här: Ny Sockerföreläsning med Ann Fernholm.

21 oktober Trondheim

Efter det far jag på Kostholdskonferans i vårt vackra grannland och pratar socker och fettlever. Trondheim 21 oktober, du hittar programmet här: Frisk med naturlig mat.

I samband med alla föredrag säljer jag mina böcker till en billig penning. VÄLKOMMEN!

Dela & kommentera comments 3