stamp

Uppropet #sjukmat blir #friskmat – förskolan Gunghästen är ett gott exempel

Över 10 000 personer har nu öppet stöttat FoodPharmacy’s viktiga upprop #sjukmat. I veckan träffade de socialminister Annika Strandhäll för att diskutera behovet av att höja kvaliteten på de offentliga måltiderna. Nu skiftar uppropet fokus till #friskmat. Det är dags att lyfta goda exempel: alla de hjältar som varje dag serverar vällagad och näringsrik mat på förskolor, skolor, äldreboenden och sjukhus. 

Du kan ta del av hela intervjun med Annika Strandhäll via Food Pharmacys podd (avsnitt 33). Jag har själv inte hunnit lyssna, men är grymt nyfiken och jag vill genast dela med mig av ett lysande exempel på #friskmat: förskolan Gunghästen i Västerås där pedagogerna dagligen arbetar för att väcka barnens matglädje.

Ni som har läst Smakäventyret vet vilken förskola jag pratar om. I det näst sista kapitlet i boken kan du läsa om hur pedagogerna på Gunghästen arbetar enligt den franska saperemetoden. Varje vecka har de en samling där barnen får utforska olika mat med sina fem sinnen. När jag var där skar förskolechefen Eva Johansson upp en polkabeta, en gulbeta och en rödbeta. Ett barn tyckte gulbetan såg ut nästan som solen och polkabetan var som ”ett galler i fängelse”.

Barnen fick titta, lukta och smaka på rotfrukterna. De fick också jämföra hela bitar av gulbeta med riven gulbeta. Var det någon skillnad? Ett barn tyckte att den rivna gulbetan var mjukare och tusen god. Polkabetan smakade hallon, jordgubbe, körsbär och rödbeta. Lite sött också. Rödbetan såg ut som blod och den var lika god som polkabetan, tyckte något barn. Ett annat barn konstaterade att det var mycket vatten i den. Och ett tredje barn sa: ”Min mamma köper inte så här goda frukter. Det finns inte på min affär.”

Förskola med egen trädgård

Barnen på Gunghästen odlar också sin egen mat. Det växer jordgubbar, morötter, tomat, squash, gurka, lök, vitlök, jordärtskocka, rabarber, mynta, citronmeliss, koriander, timjan och bladpersilja i krukor och lådor på gården (däremot hade deras experiment att odla banan misslyckats).

Gunghästens kock, Linda Pettersson, lagar mat på det som växer på gården. Hon är en central del av förskolans verksamhet och det är hos henne som barnen får fira sina födelsedagar. Presenten är att hjälpa till i köket: skära grönsaker, krydda maten, vispa och röra i kastruller. Bättre finns inte, tycker barnen.

Min starkaste minnesbild från Gunghästen är lilla Agnes, som var ett år och fyra månader gammal. Även de mindre barnen hade en saperesamling och de utforskade färsk och torkad dragon. Agnes hade fått smak för den torkade varianten. Efter samlingen satt hon kvar på golvet, lite lätt snorig, och stoppade nypor av torkad dragon djupt in i sin mun. Vem hade trott att ett så litet barn skulle fatta smak för torkad dragon? Arbetet på förskolan Gunghästen är ett underbart exempel på hur det går att väcka barns lust för mat och matglädje!

Det behövs forskning på vad som är #friskmat

En liten kommentar innan jag avslutar. Målet för #friskmat är att maten på äldreboenden, skolor, förskolor och sjukhus ska uppfylla de offentliga näringsrekommendationerna. Det är ett bra första steg. Följer man de offentliga näringsrekommendationerna ska man till exempel inte servera söt dryck och kakfika varje dag på äldreboenden och sjukhus. När folk har delat med sig av bilder på sjukhusmaten via #sjukmat ser också ofta de grönsaker som ligger på tallriken för sorgliga ut och uppfyller knappast kraven på näringsrik mat.

Ett grundläggande problem är dock att det saknas bevis för att de offentliga näringsrekommendationerna är hälsosamma för personer med till exempel bukfetma, diabetes, hjärt-kärlsjukdom, demens och cancer. När en person med typ 2-diabetes äter en Wallenbergare med potatismos och lingonsylt, krävs läkemedel för att sänka blodsockret efter måltiden. Den krassa sanningen är att den mängd kolhydrater som serveras på sjukhus och äldreboenden snabbt skulle ta kål på personer med typ 2-diabetes, om de inte hade tillgång till en hel arsenal av olika blodsockersänkande piller. Här tål att tilläggas: ungefär hälften av alla som läggs in på sjukhus med akuta hjärtproblem har diabetes.

Höga insulinnivåer i blodet är också en vetenskapligt etablerad riskfaktor för cancer och en av förklaringarna till varför fetma orsakar cancer. När personer med bukfetma och typ 2-diabetes äter en tallrik som till en tredjedel fylls av stärkelserik mat (som potatis, ris och pasta) kan deras insulinnivåer bli upp till tio gånger högre än hos en frisk person. Insulin triggar igång kroppens tillväxtsystem och fungerar också i sig som ett tillväxthormon som driver tillväxt av cancerceller.

Att det finns stora kunskapsluckor kring vilken mat som får oss att må bra, är skälet till varför vi grundade Kostfonden. För att vi ska få #friskmat krävs att kostrekommendationerna vilar på en vetenskapliga grund. När det behövs läkemedel för att kunna följa kostråden är något i systemet sjukt. Det är som en varig böld som dränerar vårt samhälle på enorma resurser.

Men även variga bölder kan läka. Alla goda initiativ kan till slut att leda till att sjukt blir friskt. Vad har ni för goda berättelser att dela? Skicka dem till friskmat@foodpharmacy.se.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
405
comments

Sockerföretagets broschyr används i skolan

För ett par år sedan kunde du läsa en granskning av Nordic Sugars informationsmaterial till skolan här på bloggen. En elev på en folkhögskola har nu hört av sig och berättat att hon har rekommenderats att ta information om mat och hälsa direkt från en annan av sockerjättens broschyrer. 

Har ni läst boken Socker och söta saker av Ulrika Torell på Nordiska museet? Boken handlar bland annat om hur socker och sötsaker blev en del av vår vardag. Ulrika Torell beskriver hur Sockerbolaget på 1930-talet pumpade ut propaganda kring hur förträffligt sockret var. En viktig målgrupp var hushållslärarinnor, som skulle förmå sina elever att använda socker i matlagningen.

Det som en gång var Sockerbolaget, köptes 1992/1993 av Nordic Sugar. Via sajten utbudet.se kan dagens lärare beställa Nordic Sugars broschyr Mat, vikt och fysisk aktivitet gratis till hela klassen. För några dagar sedan fick jag följande brev och bild:

Hej, jag läser naturkunskap på en folkhögskola och blev förfärad av vår senaste uppgift. Vi ska skriva om mat och hälsa och fick denna broschyr att söka fakta i. Har du sett denna? Den är utgiven av Nordic Sugar! Jag kommer i min text att kritisera en del saker i den. Vet du om livsmedelsverket möjligen är sponsrat av någon sockerfabrikant eller liknande? Mvh Tina Wingårdh

En gissningstävling – hur framställs socker i broschyren?

Låt oss ha en gissningstävling. Vilka av följande påståenden kommer från broschyren och vilka kommer från mig? Är ni redo? Då kör vi.

1: Under normala omständigheter kommer kolhydrater (däribland socker) inte att omvandlas till fett. När socker och andra kolhydrater lagras som fett går det åt 25 % av energin, medan motsvarande siffra för fett är 4 %. Därför är kroppen mer benägen att lagra fett än socker.

(Bara så att ni vet: enligt Ulrika Torells kartläggningar började man inse att socker är fetmaframkallande redan under 1800-talet.)

2. Ju mindre socker du äter, desto mindre blir sockersuget. Ett liv utan tårtor, bullar, kakor, godis och läsk kan vara precis lika underbart som ett liv med alla dessa sötsaker.

(Rätt. Detta var mitt påstående. Vid närmare eftertanke tycker jag personligen att livet utan en massa sötsaker är bättre än livet med.)

3. Godis och kakor ersätts ibland med torkad frukt som ett ”nyttigare” alternativ. Torkad frukt har ett högt innehåll av naturligt förekommande sockerarter och innehåller också mycket energi per 100 gram. Det är inte bara energin från tillsatt socker som man ska vara uppmärksam på om man vill bibehålla sin vikt eller gå ner i vikt.

(Älskar den finstilta lobbyingen. Bra, tänker föräldrar. Då kan mina barn lika gärna få godis på filen som russin.)

4. När företag som Nordic Sugar renar fram socker från sockerbetor eller sockerrör, tar de bort alla fibrer, vitaminer, antioxidanter och mineraler. Godis är därför i princip helt vitaminfritt. Torkade frukt kan visserligen vara sött, men innehåller fibrer, mineraler och annat som är nyttigt för kroppen.

(Jag ger mycket hellre mina barn torkad frukt än godis).

5. Undersökningar visar att det finns ett samband mellan övervikt och låg utbildningsnivå samt låg inkomst. Men det är svårt att säga om det är övervikten som är orsaken till de övriga förhållandena eller om det är dessa förhållanden som gynnar övervikt.

Läste ni ovanstående noga? Man undrar lite hur dom tänkte. Behöver jag säga att en en pinfärsk undersökning från Livsmedelsverket visar att ungdomar som har föräldrar med låg utbildning och/eller låg inkomst dricker mer läsk än andra ungdomar?

Detta var bara ett litet axplock av broschyrens innehåll. Vill du läsa hela? Följ den här länken.

Man undrar lite varför Nordic Sugar har tagit på sig ansvaret att informera lärare och elever om mat, vikt och fysisk aktivitet? När de inte ens producerar något som kan kallas mat.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
574
comments

SVT Plus undrar: Varför finns det kakor och snacks till bebisar?

Det var ingen lätt fråga som SVT Plus programledare Inger Ljung Olsson ställde till mig igår: Varför finns det kakor och snacks till bebisar? Jag hade inget svar. Men en sak vet jag: bebisföräldrar behöver skaffa sig en sunt kritisk inställning till barnmatsindustrin. En del produkter är bra, annat är rent skräp.   

Du pratade jättesnabbt! Det var min dotters kommentar efter inslaget i SVT Plus igår kväll. Och alltså. Det är klart man pratar snabbt när man snackar om något så viktigt som bebisar och mat. Jag ville ju få in typ ALLT på några få minuter.

Vi hann i alla fall med några viktiga saker. Som att sådana här produkter…

…är processad skräpmat för bebisar. På bilden ser ni en del av innehållsförteckningen på de kakor som numera marknadsförs till bebisar: vetemjöl och koncentrerad fruktjuice. Det är Semper som har lanserat det brittiska varumärket Organix i Sverige. De skriver i sin pressrelease att Organix är omtyckt i Storbritannien. Jag tänker att de också borde ha nämnt att ett av fem brittiska barn har övervikt eller fetma innan de ens har börjat skolan. På förpackningarna står No junk promise…

…och här tror jag att det är bäst att vi byter ämne, så att jag inte skriver något rent olämpligt.

Bakterierna i klämmisyoghurten är döda

Vi pratade också om att klämmisyoghurtarna…

…är som små kyrkogårdar för mjölksyrabakterier. Jag har aldrig tänkt på detta, men Mats Lönne som grundade Ottos barnmat berättade för mig att klämmisar steriliseras så att de kan förvaras i rumstemperatur. Då dör de nyttiga mjölksyrabakterier som från början fanns i yoghurten. Bebisar som äter yoghurtklämmisar kommer alltså att få i sig färre nyttiga bakterier än de som äter vanlig yoghurt.

Forskare har kopplat en hög konsumtion av fermenterade mjölkprodukter till en mer varierad tarmflora hos vuxna, och i år rapporterade Nya Zeeländska forskare ett samband mellan en hög konsumtion av yoghurt under första året i livet och en lägre risk för eksem hos små barn. En del talar alltså för att det är bra att se till att bebisar får i sig mjölksyrabakterierna medan de fortfarande är vid liv, även om det återstår en del forskning innan man säga sig ha bevisat ett direkt orsakssamband.

Klämmisar övar inte munmotoriken

Jag hann också klämma in att klämmisar inte ger bebisar någon möjlighet att öva sin munmotorik. Här önskar jag att vi hade haft mer tid. Många är rädda för att ge små barn hela bitar mat eftersom de kan sätta i halsen. Här får du tips av logopeden Kajsa Lamm Laurin kring hur du kan gå till väga när ditt barn ska ta sina första tuggor mat: Föräldrars rädslor kan hämma bebisars ätande. Alla barn är ju olika, men många bebisar kan börja äta exempelvis mjukkokta morotsstavar, små bitar avokado eller lite äggula redan från sex månaders ålder.

Som sagt. Det är så mycket vi hade behövt prata om. Att bebisar får bra mat från början är viktigt. Och vet ni vad: få saker gör mig så varm om hjärtat som när en förälder kommer fram och berättar att de har inspirerats av Smakäventyret och att deras barn älskar mat. Åt fanders med alla kakor och snacks. Fram med broccolin, kålroten och laxen. Så bygger vi barnens hälsa från grunden.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
1614
comments 2

SR:s Plånboken om socker i grillsåser

För ett litet tag sedan träffade jag reportern Håkan Montelius i en butik här i Stockholm. Han gjorde ett reportage för Sverige Radios konsumentprogram Plånboken. Tillsammans läste vi ingredienslistorna på diverse olika grillsåser och rubs inför den stundande grillsäsongen. Gissa vad som var en av de huvudingredienserna? Här är reportaget:

Sist jag själv skulle köpa en rub resulterade det i en granskning av livsmedelsföretaget Santa Marias produkter. Det blev ett av mina absolut mest delade blogginlägg. Du hittar det här: Santa Maria – hur man säljer (mestadels) socker och salt för 359 kr/kg.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
229
comments 1

Granskningen av naturgodis – svar från Parrots och Exotic Snacks

Varför kallar ni vit choklad för yoghurt? Vad gör att ni påstår att godis tillverkat av en mängd processade komponenter är naturligt? Och på vilket vis skulle det vara hälsosamt? Det är några av de frågor som jag ställde i förra veckan i ett öppet brev till försäljare av naturgodis. I förra veckan svarade Coop och Hemköp/Axfood. Nu har även Exotic Snacks och Parrots svarat.

I en del av granskningen undrade jag bland annat om det verkligen är naturligare och mer hälsosamt att äta Parrots salt chokladlakrits

… än att tugga i sig ett Kinderägg mixat med lite djungelvrål? Här kommer svaret från Fredrik Sjöström, Communication & Sponsorship Manager vid Cloetta:  

”Parrots är ett varumärke som, tillsammans med Karamellkungen, nyligen förvärvades av Cloetta. 

Kategorin natursnacks/naturgodis i sin helhet har utvecklats över tid. Från början bestod sortimentet främst av olika sorters nötter, snacks och torkad frukt, men efterhand har det tillkommit produkter av mer godisliknande karaktär. Kategorins utveckling gäller även för Parrots sortiment, som till största del består av nötter och snacks, men också erbjuder produkter av mer godisliknande karaktär. Vi vill gärna understryka att vi efterlever gällande lagstiftning och tydligt anger produkternas innehåll och näringsvärden, både i butik och på vår hemsida. På så sätt kan konsumenten förvissa sig om vad produkten innehåller. 

Vi kan övergripande konstatera att kommunikationen av kategorin inte har hängt med i samma takt som sortimentsutvecklingen. För Parrots del har Cloetta, sedan förvärvet 2017, redan startat upp ett arbete med att göra om varumärkeskommunikationen så att den blir tydligare för konsumenten samt bättre stämmer överens med vad varumärket erbjuder i sin helhet.” 

Intressant, eller hur? Jag hoppas att man i sin framtida kommunikation kommer att vara tydlig med att godis är godis.

Exotic snacks: vi lyfter smaksättningen i namnen på produkterna

I det öppna brevet kritiserade jag också Exotic Snacks bananlakrits vit choklad

…som inte innehåller någon banan alls. Här är svaret från Maria Larsson, Quality & Sustainability Manager vid Exotic Snacks.

Vi på Exotic Snacks är angelägna om att ha ett brett produktsortiment av hög kvalitet som tilltalar våra kunders olika önskemål. Vårt sortiment består i huvudsak av nötter, torkad frukt, frön, bönor och chokladdragerade produkter.

Det är främst den högre andelen nötter, frön, bönor, bär, frukt, den generellt högre chokladkvaliteten och de färre tillsatserna som enligt oss skiljer vårt lösviktssortiment jämfört med ”vanligt godis” i lösvikt.

Nötter, fröer, bönor etc. innehåller omättade fetter, protein, fiber, vitaminer, antioxidanter och mineraler vilket i allmänhet anses hälsosamt. 

Vi anpassar ständigt sortimentet för att ha ett attraktivt erbjudande till butiker och slutkund. Efterfrågan på förnyelse och popularitet är ofta vägledande, där flertalet av våra chokladdragerade produkter är populära.

När det gäller märkning av våra produkter arbetar vi enligt gällande lagstiftning, aktuella riktlinjer och har ambitionen att vara informativa. I namnen på våra produkter är det ofta smaksättningen vi vill lyfta fram. Jag tycker att det är bra att du uppmanar och påminner dina läsare om att läsa innehållsförteckningar på alla sorters produkter, så att var och en kan göra sina aktiva val.

Tack för din kontakt. Vi tar kontinuerligt till oss synpunkter och förbättringsförslag från kunder och andra intressenter.

Där ser ni kära läsare. Det är vår efterfrågan som styr utbudet. Det är alltså vårt eget fel att det har hamnat så mycket godis i naturgodishyllan.

Vit choklad har ”alltid” hetat yoghurt i naturgodis

Ingen av producenterna svarade egentligen på varför man kallar den vita choklad som omgärdar exempelvis cashewnötter, ananas och jordgubbar för ”yoghurt”. Så jag mejlade till Maria Larsson på Exotic Snacks och bad specifikt att få svar på den frågan. Här är svaret:

Våra produkter som heter ”yoghurt” i produktnamnet heter så för att produkterna ”alltid” hetat så och att det är ett vedertaget namn för dessa produkter.

Då etiketterna uppfyller gällande lagstiftning (då det står ”vit choklad med yoghurtsmak” i ingredienslistan och då den vita chokladen innehåller yoghurt (yoghurtpulver) och vi inte haft klagomål på dessa namn vid årliga kontroller, revisioner eller från kunder har jag inte haft anledning att ifrågasätta namnen.

Jag kommer att se över och bedöma om ”vit choklad” ska läggas till också i produktnamnen på dessa ”gamla godingar”, så att ingen av våra kunder tror att överdraget är ren yoghurt. Liknande produkter som vi tagit fram på senare år har ”vit choklad” i namnet.

Slutsats: Vi konsumenter behöver bli bättre på att klaga på saker vi tycker är fel. Lusläs ingredienslistorna nästa gång ni är i affären. Vad hittar ni för lurendrejerier? Hör gärna av er!

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
257
comments 5

Sockerskatt minskade läskdrickandet i Philadelphia

Kan en skatt på söt dryck minska läskdrickandet? Det har varit en brännhet fråga de senaste åren. I oktober 2016 släppte WHO en rapport där svaret var: ja. Och den slutsatsen verkar hålla. Sedan Storbritannien bestämde sig för att införa en sockerskatt har en rad producenter minskat på mängden socker i sina läskedrycker för att hamna på en lägre skattenivå.

Nu rapporterar Time att en skatt på söt dryck i USA:s delstat Philadelphia har lett till en minskad konsumtion: Philadelphia Residents Drank Less Sugary Drinks After Soda Tax. Två månader efter att skatten införandes dricker 40 procent färre personer läsk varje dag och 64 procent färre dricker energidryck. Istället dricker fler vatten. Det är en bra effekt, men det återstår att se hur långvarig den blir.

Lite fakta: vi svenskar köper närmare 60 liter läsk och annan söt dryck per person och år. Det är vår näst största sockerkälla. Mest socker får vi från godis, där vi årligen i genomsnitt köper runt 13-14 kg. Uppskattningsvis får vi totalt 6 kg rent socker från läsk och 7-8 kg från godis. Tillsammans utgör läsk och godis nästan en tredjedel av vårt totala sockerförbrukning under ett år.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
189
comments 2

Granskningen av naturgodis – producenternas svar

”Jag har tyvärr lurat mig själv massor med gånger.” ”Bedrövligt att ens kalla det naturgodis.” ”Ingen tror väl på riktigt att naturgodis är bättre?” ”Vill du har naturgodis, ät nötter.” Det är några av de kommentarer som har strömmat in efter granskningen av naturgodis. Nu har två av producenterna svarat: Coop och Hemköp/Axfood. 

Först resultatet av omröstningen i sociala medier. I granskningen framkom att Hemköp/Axfood har fyra olika former av socker i en av sina ”naturgodisar.” Så vad tycker ni läsare? Är det okej? Svaret är ganska tydligt:

Jag ställde samma fråga på min Instastory. Där röstade 2 personer ja och 258 personer nej. Nu till producenternas svar på de frågor jag ställde i inlägget. Vi börjar med Coops presschef Tobias Rydergren.

Coop: Naturgodis är inte mer hälsosamt

”Coop marknadsför inte naturgodis som mer hälsosamt än traditionellt godis. Att vi kallar det naturgodis är att det innehåller en större andel råvaror från naturen än vad godiset i den vanliga godishyllan gör, men det är fortfarande godis vilket namnet tydligt signalerar. I naturgodishyllan finns både rena nötter och förädlade produkter som tillexempel bär och nötter som är doppade i choklad, dessa innehåller tillsatt socker vilket tydligt framgår på innehållsdeklarationen. Naturgodis är precis som vanligt godis en njutningskategori inte hälsokost och det är just därför det benämns som godis.”

Är lakrits i mjölkchoklad naturligt?

Det han skriver är sant. Det är Exotic Snacks och Parrots som marknadsför naturgodis som nyttigare och mer hälsosamt. Många produkter i Coops naturgodishylla innehåller också något naturligt. Frågan är ändå om inte produkter som denna…

…hör hemma i godishyllan. Personligen köper jag hellre riktig rålakrits och gör egna chokladlakritsgodisar. Recept kommer nedan. Nu till svaret från Amanda Adriansson, Kategorichef Lösvikt Konfektyr/Snacks, Axfood.

Axfood: Vi följer alla regler, lagar och restriktioner

Tack för dina synpunkter och frågor, det är alltid av intresse att få feedback på vårt sortiment!

Först och främst vill jag belysa att Axfood följer alla regler, lagar och restriktioner gällande tillåtna ämnen, tillsatser, kommunikation av innehållsförteckning och namn på produkter (exempelvis yoghurt) vi kommunicerar heller inte att naturgodis skulle vara nyttigare än vårt lösviktsgodis.  Med det sagt kan jag ändå förstå att förvirring uppstår vid granskande av marknadens naturgodis. Det är inte alltid lätt som konsument att ha koll på alla livsmedels lagar och regler och jag ska självklart försöka besvara dina frågor så gott jag kan!

Vad är det för skillnad mellan lösviktsgodis och naturgodis?

Den största skillnaden är att naturgodismixen innehåller mer nötter, bär & frukt, bättre chokladkvalitet, mer naturliga ämnen men även som du säger ett högre pris (eftersom dessa råvaror är dyrare).

Varför är naturgodis nyttigare än vanligt lösviktsgodis?

Om naturgodis är nyttigare än vanligt godis beror på vem du frågar. I vårt sortiment har man en valmöjlighet att mixa sin påse med nötter, bär & frukt som i sig innehåller bättre näringsämnen än vanligt lösviktsgodis. Vi arbetar med mer naturliga ämnen i våra produkter- exempelvis lakrits där innehållet av lakritsrot är betydligt högre än vid vanligt lösviktsgodis.

Vi har socker i delar av vårt naturgodissortiment. Vi arbetar ständigt tillsammans med våra leverantörer försöker minska mängden tillsatt socker- men inte på bekostnad av smaken. Av den anledning är vi väldigt noggranna med att skriva ut  alla ingredienser för att ge våra kunder möjlighet att läsa på om produkten och vad det är de faktiskt konsumerar.  

Varför innehåller vår citronlakrits så många ingredienser och varför är inte citron en del av innehållet?

Vår citronlakrits innehåller i detta fall inte ingrediensen citron (som är motsägelsefullt mot det jag skriver ovan). I stället har vår leverantör tillsatt citronarom. Att vi specifikt inte skriver ut samtliga aromer i innehållsförteckningen beror på att innehållsförteckningen skulle bli allt för lång.

Läs ingredienslistorna

Från Exotic Snacks har jag inte hört något, men Parrots (som ägs av Cloetta) kommer att svara i nästa vecka. Många av er som har reagerat på mitt inlägg har undrat hur det ens kan vara lagligt att kalla vanligt godis för naturgodis. Det vi konsumenter behöver inse är att allt inte går att reglera, men enligt lagen är alla livsmedelsproducenter skyldiga att specificera exakt vad en vara innehåller. Genom ingredienslistorna har vi möjlighet och makt att skilja riktiga livsmedel från skräp. Vi måste lära oss att läsa dessa, för vår hälsas skull. Väljer vi bort skräpet, kommer producenterna sluta tillverka skräp. Undrar du över någon ingrediens eller ett e-nummer kan du alltid gå in på sajten Äkta vara och läsa vad det är.

Bästa saltlakritsgodiset

Till dig som som har fastnat i naturgodishyllars lakritschoklad kommer här ett alternativ. Mina favoritgodisar innehåller lite socker från den mörka chokladen, men mängden blir mycket mindre än i de ”naturgodisar” du hittar i butiken.

  • 100 g mörk choklad 70 procent (vill du minska sockerhalten kan du byta ut hälften mot 85-procentig choklad)
  • 50 g kokosfett (ekologiskt utan smak)
  • 0,5 dl grädde (hoppa över om du inte tål mjölk eller är vegan)
  • 3 tsk äkta lakritspulver
  • 0,5 tsk salmiaksalt

Smält choklad och kokosfett på låg värme i mikron (ta det lugnt med chokladen, den blir lätt grynig). Rör i grädde, lakrits och salmiak. Häll upp i knäck- eller ischokladformar. Ställ kallt tills det stelnar.

SMAKA OCH KÄNN LYCKA.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
200
comments 3

En granskning av naturgodis: Varför kallas vit choklad för yoghurt? Och hur hälsosamt är det?

Socker, glukossirap, modifierad potatisstärkelse och yoghurtarom. Det är några av de vanligaste ingredienserna  i naturgodis. Här är ett öppet brev till Exotic Snacks, Parrots, Coop och Hemköp. Vad skiljer egentligen naturgodis från vanligt godis? Och på vilket vis skulle dessa sockerbomber vara hälsosamma? 

Hej alla naturgodisförsäljare!

Här kommer ett rop på hjälp från en journalist som under några veckor har försökt luska ut svaret på en lurig fråga: vad är det egentligen för skillnad mellan naturgodis och vanligt godis?

Allt började med att jag för någon vecka sedan granskade ingredienslistan på Ananas Yoghurt. Förr i tiden var dessa mina favoriter och jag brukade tänka att det var fantastiskt att ni kunde få yoghurten så smarrig. Gissa om jag kände mig dum när jag nu insåg att det jag trodde var ”yoghurt” egentligen är vit choklad med en gnutta yoghurtpulver i?

Alltså. På en skala från 1 till 5. Hur naturligt är vit choklad? Ta inte det här personligt, men jag skulle säga 1.

Det är bara att erkänna: efter den här insikten blev jag typ besatt av naturgodis. På vilket vis skiljer det sig från vanligt godis?

Läs till exempel ingredienslistan på Coops kokostoppar i (vit choklad) yoghurt:

Socker är första ingrediens och de består till 21 procent av kokos.

Och så knallar ni bort till godishyllan och plockar upp en sån här:

Socker är första ingrediens och Bounty består till 21 procent av kokos.

(Ingredienslistan var för liten för att fota av, men här är den: socker, torkad kokos (21%), glukossirap, kakaosmör, kakaomassa, skummjölkspulver, emulgeringsmedel (sojalecitin, E471), laktos, mjölkfett, vasslepulver, fuktighetsbevarande medel (glycerol), salt, naturlig vaniljextrakt.

En tolkning av likheten är att kokostopparna hade platsat bättre i godishyllan. En annan tolkning är att tillverkaren av Bounty, Mars Incorporated, har gjort en dundermiss. De hade kunnat marknadsföra Bounty (och även Snickers) som naturgodis. Sedan hade de kunnat sälja dessa chokladbitar till den som bejakar en sund och aktiv livsstil, som Exotic Snacks skriver på sin sajt. (Exotic Snacks kokostoppar i (vit choklad) yoghurt består för övrigt också mestadels av socker och till 21 procent av kokos.)

Hur lite naturligt behövs för naturgodis?

Låt oss nu anta att det är Bounty och Snickers som har hamnat i fel hylla i affären och att naturgodis är något som till del består av naturliga saker. Med naturligt tänker jag att man menar sådant som växer i naturen, exempelvis kokos, nötter, mandlar, jordgubbar eller ananas.

Då infinner sig frågan – hur liten del kan vara naturlig utan att något flyttas till den vanliga godishyllan? Här kan vi jämföra Parrots hallonkrisp

…med Karamellkungens Crispy Bite:

De består till stor del av samma saker: en massa socker, kakaosmör, mjölkpulver, rismjöl, sojalecitin, glukossirap och vegetabiliskt fett. MEN. I hallonkrispen finns 1,5 procent hallonpulver och några nanodroppar rödbetsjuice. Alla veta att rödbetsjuice är supernyttigt och det kanske räcker för att hallonkrispen ska vara naturliga? I sin marknadsföring skriver Parrots att de har godbitarna för dig som vill var lite hälsosammare.

Om man betonar ordet lite, är det ju sant.

När blommar den modifierade stärkelsen?

Så här långt kommen i min research tyckte jag ändå att jag hade grepp om tillvaron. Man får inte vara för petig när det gäller dagens livsmedel. 1,5 procent hallonpulver är naturligare än 0 procent.

Men så kom jag till Exotic Snacks bananlakrits vit choklad

…och då rämnade allt. Det är visserligen bra att ni här kallar vit choklad för vit choklad. Men hur jag än granskade ingredienslistan hittade jag ingen banan i ”lakritsen med banansmak.” (Däremot lärde jag mig att ytbehandlingsmedlet shellack kommer från sköldlöss och även har använts som lack på antika möbler.)

Ni på Exotic Snack skriver på er sajt: I så hög utsträckning som möjligt vill vi erbjuda produkter baserade på naturliga råvaror utan onödiga tillsatserNi får ursäkta en fråga, men när började kor mjölka vasslepulver? Och vid vilken tid på året blommar glukossirapen och den modifierade potatisstärkelsen?

Och ni på Parrots. Är det verkligen naturligare och mer hälsosamt att äta era salt chokladlakrits

… än att tugga i sig ett Kinderägg mixat med lite djungelvrål?

Priset till det mest skruvade naturgodiset går ändå till Hemköp och Axfood. Ingredienslistan på deras Salty Lemon Liquorice var så lång att jag fick använda kamerans panoramafunktion för att få med hela:

Jag vet inte om ni har ett förstoringsglas till hands, men citronlakritsen består av: socker, melass, kakaosmör, helmjölkspulver, laktos, skummjölkspulver, glukossirap, vetemjöl, veg. fett (kokos, palm), vasslepulver (av mjölk), mjölkfett, lakritsextrakt, ammoniumklorid (salmiak), sorbitol, glycerol, sojalecitin, färgämne (161b), vanilin, färgämne (E153), glukos-fruktossirap, aromer, salt, ytbehandlingsmedel. 

Den innehåller alltså inte mindre än fyra olika varianter på socker: vanligt socker, laktos, glukossirap och glukos-fruktossirap. Däremot finns ingen citron i den.

På Hemköp hittade jag också dessa look-alikes. Naturgodis:

Vanligt godis:

Jag kan inte rå för det, men en cynisk del av mig tänker att det enda som faktiskt skiljer naturgodis från vanligt godis är:

Men det finns säkert en bättre förklaring. Ni får gärna hjälpa mig att reda ut detta. Vad gör att ni på Exotic Snacks, Parrot, Coop och Hemköp påstår att godis tillverkat av en mängd processade komponenter är naturligt? Varför kallar ni vit choklad för yoghurt? Och på vilket vis skulle det vara hälsosamt?

Min man hälsar förresten och undrar om inte finska marmeladkulor borde räknas som naturgodis. De är gröna och naturen är ju grön.

Med förhoppning om ett klargörande från er sida,

Ann Fernholm

Vad tycker ni läsare?

Hur ser ni läsare på detta med naturgodis? Är det okej att kalla något som innehåller fyra varianter på socker (vanligt socker, laktos, glukossirap och glukos-fruktossirap) för naturligt och mer hälsosamt? Gå in på min Instastory eller Facebook och delta i omröstningen!

Tillägg: Nu har Coop och Hemköp/Axfood svarat. Läs via denna länk. Och Exotic Snacks och Parrots svar hittar du via denna länk.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
6859
comments 55

Så mycket socker får hälso-Stina i sig under en dag

Ryktet har nått mig att ni har varit vakna hela natten för att försöka räkna ut hur mycket socker ekonomikonsulten Stina fick i sig i gårdagens matteläxa. Det var verkligen inte en uppgift för den som ger upp lätt. Här kommer nu äntligen rätt svar. 

Först vill jag reda ut en fråga som flera läsare ställt: räknas sockret i riset och pastan? Nej, är svaret. I ris och pasta finns inget tillsatt socker. Den dominerande formen av kolhydrat i dessa livsmedel är stärkelse. Stärkelse byggs av sockerarten glukos, medan socker byggs av glukos och fruktos. Är du nyfiken på varför vi behöver skilja på stärkelse och socker kan du läsa Det sötaste vi harNu till Stina.

Hälsokvargen och Magens lille vän är fulla av socker

Hon började ju sin dag med en magstärkande frukost: 2,5 dl av Verums hälsokvarg, 30 gram av Paulúns granola och 2 dl Provivas Magens lille vän (ett bättre namn hade varit Magens söte vän)Här är mängden socker som frukosten innehöll:

De vita sockerbitarna är tillsatt socker och de orangea kommer från juice. WHO räknar socker från juice som fritt socker och menar att vi behöver dra ner även på det. Deras hälsomål är att max 5 procent av alla kalorier ska komma från fritt socker. Med Stinas kaloriintag (2200 kcal) blir det max 9 sockerbitar under en dag. Vi återkommer till hur man räknar ut det, men den gränsen har hon alltså passerat redan vid frukosten. Trots att hon har valt produkter som marknadsförs som hälsosamma.

Under förmiddagen tog Stina ett äpple och en kaffe:

I äpplet finns inget tillsatt socker. Det socker som finns i frukt räknas som naturligt socker och ligger inkapslat i fruktens fibrer. Därmed släpps sockret ut långsammare i blodomloppet.

Under lunchen köpte Stina en sallad på Pressbyrån. Det var inte lätt för er läsare att veta, men i den fanns sweet chilissås och Rhode Islanddressing, som tillsammans innehöll ungefär 1,5 sockerbitar.

Nutriletts produkter är knappast sockersmarta

Stina var nöjd eftersom hon lyckades hålla sig ifrån att köpa en Diam i Pressbyrån. När hungern slog till vid tretiden tog hon istället en bar från Nutrilett. Det var bra att hon gjorde det valet. En liten Diam (28 gram) innehåller cirka 5,6 sockerbitar. Nutriletts bar innehåller bara…

…cirka 4,3 sockerbitar, varav ungefär 0,3 är juicekoncentrat. Men det är inte lätt att veta exakt. Har ni någon gång läst innehållsförteckningen på en sådan bar? Inte?

Det är tur att den i alla fall innehåller 2,2 procent bärbitar och 0,3 procent hallon.

Onaturligt naturgodis

Efter träningen fick Stina en blodsockerdipp. Hon kände sig snurrig när hon handlade mat och köpte (bara) 10 bitar naturgodis.På hyllan står ”A better choice” och Stina tolkar det som att naturgodiset är bättre än vanligt godis (hon är lika naiv som undertecknad var en gång i tiden). Nötterna och mandlarna som finns i naturgodishyllan är visserligen väldigt mycket bättre än godis, men de sorter som Stina la i sin påse…

…alltså. Hon kunde i princip lika gärna ha köpt dumlekola. Det som marknadsförs som jordgubbar med yoghurt består mestadels av vit choklad och vad som gör naturlakritsen så naturlig är lite svårt att förstå. Första ingrediens är rent socker och andra är vetemjöl.

Till middag åt Stina lax, ris och 0,5 dl teriyakisås. Lax och ris är fritt från tillsatt socker, men hon borde ha läst ingredienslistan på teriyakisåsenSocker återfinns på andra plats och den innehåller ungefär dubbelt så mycket socker som en läsk.

Dagsintaget: cirka 50 procent mer än vad som rekommenderas

Har du miniräknaren framme? Låt oss plussa ihop allt detta. Det blir typ…

…30,5 sockerbitar, varav 3,5 kom från juice eller juicekoncentrat.

Enligt Livsmedelsverket får maximalt 10 procent av alla kalorier komma från tillsatt socker. Stina åt nästan 2200 kcal, så hon borde ha hållit sig till 220 kcal socker. Det är går 4 kcal/gram socker och varje sockerbit väger 3 gram. Alltså skulle hon ha ätit max 220/4/3=18,3 sockerbitar. WHO:s hälsomål är som sagt hälften av det. Om Stina kom ner i den sockerkonsumtionen skulle hon i princip slippa karies (nu lagar hon ett litet hål ungefär vart tredje år). Kanske skulle hon också (liksom jag gjorde när jag drog ner på socker och processade kolhydrater) upptäcka att hon inte längre behöver räkna kalorier. När blodsockret ligger stabilt är 15.00 inte längre dygnets farligaste tidpunkt.

Jag tänker att Stina är en rätt vanlig konsument. Så länge som extremt sötade livsmedel får bära olika hälsopåståenden kommer vi aldrig att få ner sockerkonsumtionen. Och fetmaepidemin kommer att fortsätta.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
902
comments 6

Hur mycket socker får hälso-Stina i sig?

Äpplen hit och päron dit. I skolans matteuppgifter kryllar det av frukter som olika barn sätter i sig. Jag tycker att det är roligare att räkna sockerbitar. Här kommer en uppgift för er läsare: hur många sockerbitar sätter Stina i sig under en regnig onsdag i oktober?  

Men vem är då Stina kanske du tänker nu? Jomen, Stina bor i Norrköping och jobbar som konsult. Nått med ekonomi tror jag. Hon tänker på sin hälsa och tycker det känns fräschare att äta fil till frukost än en massa vitt bröd. För de goda bakteriernas skull brukar hon köpa Verums hälsokvarg (hon äter 2,5 dl) och på det har hon Paulúns osötade granola (30 gram). Sedan dricker hon 2 dl av Magens lille vän (som Proviva kallar sin dryck) eftersom hennes mage är lite körig ibland.

Vid 10.30, när frukosten sjunkit undan, tar Stina en kopp kaffe och en frukt ur korgen i fikarummet (den fylls på varje måndag och onsdag, men vi räknar inte frukten nu).

En timme senare knackar Staffan och Peter på dörren (efter påsk någon gång kommer ni bestämt att få en uppgift om Staffan också). De undrar om Stina ska med och käka lunch på kinakrogen runt hörnet. Stina tackar nej. Det är så mycket på jobbet just nu, säger hon. Hon hinner inte vara borta så länge och dessutom är kinamaten för osund (det senare tänker hon tyst för sig själv). Istället går hon till Pressbyrån och köper en pastasallad.

När hon kommer ut ur affären är hon nöjd. Hon lyckades precis dra till sig handen, innan den hann sno åt sig en Diam. Salladen äter hon framför datorn.

Redan vid tvåtiden börjar Stina känna sig hungrig igen. Hon tar en kopp kaffe, men vid tretiden är det i princip omöjligt att fokusera på jobbet. Hon skrattar för sig själv. När hon en gång bantade med Nutrilett läste hon på deras sajt att 15.00 var dygnets farligaste tidpunkt: ”Den saftiga bullen och den stora skålen med choklad på bordet i sammanträdesrummet stjäl din uppmärksamhet.” Så sant, så sant. Sedan dess har hon ett lager av deras SmartMeal i sin skrivbordslåda.

Hon äter den i små tuggor för den mättar bättre då.

Efter jobbet kör hon ett träningspass. Svetten rinner ner för ryggen och när hon handlar middag känner hon sig nästan svimfärdig. För att få upp blodsockret köper hon lite naturgodis, typ naturlakrits och jordgubbar i yoghurt.

Även om naturgodis är bättre än vanligt godis (på hyllan står ”A better choice”) har Stina en gräns för hur många bitar hon får köpa: max 10 stycken. Den håller hon stenhårt på. Hon tänker på Lina, som nästan varje kväll klämmer en hel påse Polly. Snacka om beroende.

Till middag lagar Stina lax med ris och teriyakisås. Hon råkar visst fota maten innan hon häller på själva teriyakisåsen:

Men hon äter i alla fall 0,5 dl av den här sorten:Detta var Stinas dag. Hon gjorde en rad hälsomedvetna val: hälsokvarg, juice som är bra för magen, sallad, ett ”smart” mellanmål och naturgodis. Men hur mycket tillsatt socker fick hon i sig ? Uppfyllde hon Livsmedelsverkets gräns om max 10 procent av alla kalorier? Och hur står hon sig mot WHO:s hälsomål om max 5 procent fritt socker, där också socker från juice och juicekoncentrat inkluderas?

Räkna på nu! Eller bara gissa. I morgon kommer rätt svar.

Tillägg: Vill du veta svaret? Du hittar facit här: Så mycket socker får hälso-Stina i sig under en dag.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
476
comments 3