stamp

Föredrag om barn och mat, och om socker på Garveriet i Floda 4 februari

Bor du i Göteborgsområdet? Då har du en chans att lära dig mer om hur man lär barn äta mat och hur socker påverkar kroppen på Garveriet i Floda den 4:e februari 2020. Ser väldigt mycket fram emot att få komma dit. Det verkar vara en fantastiskt plats för oss som älskar mat!

Det blir två föredrag på Garveriet den 4 februari. Klockan 16.30 börjar vi med det absolut viktigaste: om hur man lär små barn äta mat. Det handlar om tiden från 0-5 år. Alla småbarnsföräldrar och barn är välkomna.

Varför skulle det föredraget vara så viktigt, kanske du tänker? Är det inte bara att ge barnen lite gröt och burkmat? Nope och inte. Vi föräldrar behöver ge oss ut på ett smakäventyr med våra barn, så de får uppleva maten tidigt. Det ger matgladare barn och ni får dessutom så mycket roligare tillsammans!

Föredraget utgår från Stora boken om barn och mat. De föräldrar som dyker upp kommer att få pepp och en massa kunskap som de inte ens visste att de behövde. Så tipsa alla småbarnsföräldrar du känner i Göteborgsområdet! Mer info och anmälan via denna länk: Föreläsning med Ann Fernholm ”Stora boken om barn och mat.”

Kvällsföredrag om socker

Lite senare, klockan 18.30-19.30, snackar vi istället om socker. Varför äter vi så mycket sötsaker? Vad gör det med kroppen? Hur mycket kan man äta utan att ta skada?

Bjud med hela släkten och kom! Anmälan via denna länk:
Ann Fernholm föreläser ”Socker -vad gör det med kroppen”.

I samband med båda föredragen säljer jag mina böcker för ett billigt pris och det utlovas förtäring på Garveriets vis. Det ska bli mycket spännande att smaka!

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
comments

Australiens inhemska folk brukade tämja naturen med eld och fick ett saftigt gräs till de vilda djuren

Australien står i lågor. Det beror till stor del på en extrem torka och värme, men det är inte hela bilden. Det buskiga landskap som nu brinner är också ett resultat koloniseringen och att den kunskap som Australiens urfolk har haft om hur landets marker bör brukas har förringats. 

I våra skolböcker har personer som lever som jägare och samlare framställts som en enkla stenåldersmänniskor, som jagar sitt byte med spjut och samlar lite nötter i naturen. Under min månadslånga resa här i Australien har jag insett att den bilden är ofullständig och felaktig.

Dels har jag träffat personer från Yolngufolket (det kommer jag att återkomma till), dels har jag läst boken The Dark Emu av Bruce Pascoe, som har fått mycket uppmärksamhet här i Australien. Den handlar om hur europeiska kolonisatörer konsekvent har nedvärderat de inhemska folkens förmåga att bruka jordarna och utveckla tekniska lösningar för att öka avkastningen från naturen.

Ett mer avancerat samhälle än vad vi förstått

Bruce Pascoe utgår från dagböcker och texter från de första nybyggarna i Australien, som vittnar om långsträckta odlingsmarker, höstackar och lager med säd från inhemska grässlag. Nybyggarna beskriver byar med hus, fällor för fiske, fält med jams och bevattningssystem.

De framställer också landskapet som öppet och frodigt, nästan som hemma i Storbritannien. Men när de på ett brutalt vis tar över markerna och börjar bruka dem med europeiska metoder förstörs de på några år. Kolonisatörerna odlar vete, och släpper ut får och nötkreatur på de stora vidderna. Djuren trampar och betar ner marken, som snabbt tappar sin bördighet.

Dessutom bildas det buskiga landskap som bidrar till att södra Australien i dag står i lågor. Australiens urfolk har tidigare använt årliga bränder för att tämja naturen. Halvvägs in i torrperioden, när gräset fortfarande är grönt, släpper de lös elden. Den bränner bort torra buskar som växer under träden, men blir aldrig så varm att den når trädkronorna.

Den bild som Pascoe ger i boken, bekräftades när jag var uppe i Darwin. Där bränner man fortfarande markerna årligen, som du ser på de svarta trädstammarna i bilden ovan.

Elden gav plats åt gräset att växa

I den öppna eukalyptusskog som elden skapar, frodas gräset. Det gav mat åt kängurus, vallabyer, emuer, goannas och andra ätbara djur som vandrade fritt genom skogen. När djuren hade ätit sig feta, jagade man dem.

Enligt Pascoe är en orsak till varför man slutade elda bort buskarna i södra Australien att man satte upp kilometervis med stängsel kring sina marker. Dessa tål inte eld. Det har lett till att skogarna har vuxit igen, vilket tillsammans med torkan och den ovanliga hettan bidrar till dagens förödande eldsvådor.

Ville rättfärdiga sina övergrepp

Australiens urfolk är ett av de äldsta folken på jorden. Så klart utvecklade de smarta metoder för att lättare kunna få mat. Men de tecken som har funnits på ett mer systematiskt brukande av markerna har historiker och arkeologer på olika vis bortförklarat. Pascoe driver tesen att man har velat rättfärdiga koloniseringen av Australien. Om aboriginska personer bara var primitiva jägare, skulle man ha mer rätt att ta marken i besittning än om de delvis var bofasta och redan hade börjat odla den.

Boken ger många tankeställare om hur vår imperialistiska europeiska kultur fungerar. Läs The Dark Emu, tycker jag. Den är grymt bra!

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
comments 4

Elsa väckte uppseende på fransk restaurang

Ovan ser ni en liten gastronom som till och med har fått fransmännen att höja på ögonbrynen. Kan du gissa vad det är som Elsa äter? Taco, blodkorv eller potatis? 

I Stora boken om barn och mat uppmuntrar vi föräldrar att ta ut svängarna med sina små. Men inte kunde vi väl tänka oss att det skulle sluta så här…

…med blodkorv på en restaurang i Frankrike. Så här skriver Elsas mamma Therese Westberg: 

Hej Ann, ville tacka för bra böcker som blivit riktiga ögonöppnare. Skickar också en bild på min dotter Elsa från när vi var på restaurang i Frankrike och hon smällde i sig nästan en hel vuxenportion med blodkorv. På restaurangen hade de tydligen aldrig sett något liknande. Barnen i Frankrike har tydligen inte fått den vanan. MVH, Therese

Inte nog med att Elsa fick njuta av god mat, hennes kropp fick också ett fantastiskt järntillskott. Allt järn som finns i den där korven kan hon leva på i flera dagar. 

Fortsätt så här kära föräldrar! Låt oss göra upp med alla fördomar som vi har om vad som är barnmat. Känner du någon som fortfarande tror att bebisar har en speciell smak och helst ska äta industritillverkad pulvergröt och klämmisar? Då finns bästa julklappen på rabatt hos Adlibris. Stora boken om barn och mat kostar just nu bara 207 kronor. Yay!

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
comments

Lek och lust får barn att äta

Luriga, lekfulla och lustfyllda. Så kan man sammanfatta knepen som får små barn att äta bra mat. I förra veckan strömmade tipsen in från er föräldrar om hur ni får i era barn nyttigheter. Här kommer en sammanfattning!

Att få små knoddar att knapra i sig fibrer och grönt kan vara en utmaning, speciellt om man (som jag) har missat den viktiga smakintroduktionen. I förra veckan kunde du läsa om en förälder som använt sig av ett av de 23 tipsen i Stora boken om barn och mat för att få sitt barn att fortsätta äta broccoli. Men eftersom alla barn är olika, behöver vi en stor verktygslåda med knep som kan skapa matglädje. Jag bad om era bästa tips, och mitt insta svämmade över. Fantastiska ni! Här är en sammanfattning av många av kommentarerna. Dela och sprid så att vi kan inspirera flera. 

(Och en liten brasklapp: vissa barn har större ätsvårigheter. Då hjälper väldigt få knep. Kajsa har skrivit ett helt kapitel om detta i vår bok. Ätsvårigheter kan ha många olika orsaker, och barnet kan behöva professionellt stöd för att börja äta). 

Strunta i mormor och låt leken styra

lovabrundell: Till min mors förtret låter jag min 19månaders leka med maten. Får hon leka med nya grejer eller mat som inte är superfavorit en stund, utan att kommentera, störa eller torka upp så börjar hon nästan undantagslöst äta efter en stund. Ibland lite ibland mycket. Poängen är att hon äter.

tineworen: Låter henne leka och undersöka maten mycket. Har gjort så sen dag 1. Inga tvång, bara fortsätter erbjuda olika animalier och vegetabilier så att hon ”vänjer sig”. Kött går oftast bra, där smakar hon direkt. Svårare med vissa grönsaker, där kan vi behöva pröva många ggr.🙂

l.kahlil: Här hemma äter vi som i Indien ibland (hela familjen äter alltså med händer) ibland äter vi med små svärd/tandpetare, kina-pinnar som ser ut som pincetter är också roliga att äta med. Det mesta går ner när det är roligt. 🥗

Döp maten till något spännande

a.elkhouri: Drar paralleller till saker/personer de gillar med samma färg till grönsaken. Har två pojkar så en jämförelse kan vara att tomater är röda som spiderman vilket gör att du kan spruta spindelnät eller att broccoli är grönt som Hulken osv. 

paulinaadielsson: Servera grönsaksstavar ev med dipp innan maten e klar och alla är hungriga Då går det ner lättare. Låtsats att grönsakerna är träd (eller nåt annat)som man planterar i tex potatis moset och hitta på att övrig mat är andra saker, använd fantasin och låtsats att maten e något ditt barn tycker om. Våra barn tycker det e roligt att stoppa in broccolin i munnen och låtsats att man helt plötsligt trollat bort den fr tallriken (”men, vart tog den vägen?”)

fillan_: Koka broccolistammen skuren i skivor och kalla det för ”broccolipengar”. Döp maten efter barnens intresse. Vi frossar tillexempel i Turtles-chips (grönkålschips) samt Ninjago-biffar (en vegetarisk biff), detta har ”lurat” mina barn att smaka på nya nyttigheter!

Låt barnen odla och laga maten själva

oats_and_chile: Jeg har latt mine barn få lage sin egen mjölksyrade sås med paprika som hovedingrediens og bittelitt lök og vitlök. Dom fick själv hacka paprikan, sen fick de blanda i diverse frysta bär, nektarin og tång, sånt jag vet dom gillar. Så fick den syras några veckor innan den mixades till sås. Nå bjuder de stolta våra gäster på sin egen barnsalsa. Den er riktig nok ikke like poppis som jeg skulle önske, men ibland er den poppis, typ som det meste av mat, det beror litt på dagsformen.

potatoandthepea: Sonen på 2 älskar grönsaker. Jag odlar och äter mkt så han gör som jag gör🥬 En sak jag gillar är bönbiffar på frysta hela bönor som vi odlar. Sonen älskar dem! När jag ska övertyga mer skeptiska barn har jag i keso också och gör dem mer som kesoplättar som smakar raggmunk och då minsann äter även de skeptiska 🤗

Använd dig av tacomodellen

Tacomodellen innebär att man inte blandar olika grönsaker eller mat, utan serverar den ren i olika skålar. paleo_barn skickade med den här fina bilden:

Hon skriver: Till Lilys 1-årsdag bjöd vi på fruktsallad där alla frukter och bär serverades i olika skålar så att alla fick plocka det de ville! Och så tillbehör som hackad mörk choklad, hackade nötter och vispad kokosgrädde eller grädde till. Det blev en succé bland stora och små!

aktivtfamiljeliv: Skär grönsaker och lägger var för sig i olika skålar. Annars är det lätt att de ratar allt för att de inte gillar en av grönsakerna i salladen/röran. Pratar om regnbågsmat och vinningen i att äta så många olika färger på grönsaker som möjligt. Barnen gillar att samla många färger. Att alltid servera flera olika typer av grönsaker och att äta själv, brukar locka till nyfikenhet och att barnen vill smaka.

ulrikaeriksson83: Våra ungar har aldrig i sitt liv gått med på att äta en blandad sallad. Men ligger alla komponenter var för sig, skurna i bitar/stavar så man kunnat äta dem med fingrarna så har det gått ner! 🤷‍♀️

Servera grönsakerna före maten när barnen är hungriga

lundback.emelie: Mina barn på snart 5 och 7 år får äta råa grönsaker (broccoli, grönkål, blomkål, sparris m.m.) innan middagen, när de är som hungrigast, framför pusslet, brädspelet eller om inte det fungerar, TV:n, medan jag lagar mat. Sedan vid matbordet har de redan ätit alla grönsaker och de får äta sig mätta på själva maten som serveras.

carolinemarkusson: När jag var liten skalade min faster ett antal morötter och la i vattenbad på somrarna. Så fick vi gå och ta dessa om hungern kom mellan måltiderna. Hon kallade dem för ”klubbor”. Funkade förvånansvärt bra 😀

Maturligtvis: Mina barn är vuxna nu, utom ett som är 15. Jag har serverat grönsaker först, när de är hungriga och undrar när maten är klar. Ställt fram skålar på bordet med blomkålsbuketter, morotsstavar, etc. De har iofs aldrig varit svåra att få i grönsaker.
Ett annat tips är att låta dem få välja i affären, lättare att äta det de själva valt.

Göm nyttigheterna i maten

Att gömma nyttigheter i maten fungerar för många barn, men för andra finsmakare kan det leda till att de slutar äta något som de tidigare tyckte var gott. Så tillämpa detta knep med lite försiktighet. 

@byhistrand: Jag river morot i bananplättarna, köttfärsen och blandar i finriven morot i potatismoset. I med spenat i pannkakorna eller våfflorna och döp den till något spännande. Vi brukar ha magiskavåfflor (våfflor med spenat och mandelmjöl) monstermos (blomkål- & broccolimos). Då är det också lätt för barnen att önska maten och man vet precis vilket de menar 😄 Smoothie är ju också en perfekt ”gömma” för näring där de inte syns för barnen. Sen lägger jag alltid upp grönsaker på tallriken även om barnet inte önskar det och säger att ”du behöver inte äta” men om du känner för det senare så finns det, oftast slinker det mesta ner i farten sen.

sandrahall: Jag gömmer så mycket jag kan, vegetariska biffar kan man gömma mycket nyttigheter i. Potatismos också. Och smoothies! Sen funkar det att tävla hemma hos oss, vem äter upp broccolin snabbast? Vem äter flest morotsstavar osv

(Här är Sandra Halls recept på vegetariska biffar: 1/2 halloumi, 400g kikärtor, gullök, en morot, grönkål eller spenat och broccoli. Och ett ägg och krydda. Jag river alla grönsaker och osten, stavmixar kikärtor och blandar ihop och steker. Broccoli kan jag byta ut mot rödbetor, mer morot, jordärtskocka, paprika eller vad man har hemma. Enkelt och gott 😊)

sarah.soderholm: Min dotter är snart två år, i början åt hon allt: surkål, groddar, broccoli i alla former. Nu är det svårare. Vi gör smoothies som är bombad med näring och grönsaker istället för frukt. Sen kör vi på små skålar, testa genom att lägga tungan emot, vi visar hur man äter det (inte tittar på när hon äter, utan äter tillsammans). Presentation är viktigt just nu, har massa olika skedar som hon får välja mellan, ibland testa soppa genom sugrör, äta hampafrön ur vikkåsa etc. Hon är med vid matlagningen och får lägga i stekpannan etc. Plättar gömmer vi massor i, nässelpulver, nyponpulver etc. Pratar om texturer, hur det känns i munnen- kallt, lent etc. Hon är liten i maten men det hon får i sig försöker vi maxa näring på. Möter endel motstånd från andra föräldrar för att hon enbart får dricka vatten och inte saft tex… en del motstånd men värt det 😅

Låt barnet testa maten i olika form, rå eller tillagad

anneligranberg: Min snart 3 åring älskar grönsaker men tycker inte att champinjoner i maten är så gott. Men däremot så älskar hon att äta dom råa. Så mitt tips är att låta barnen prova samma livsmedel men i olika form. 😊

Använd en smakbrygga

En smakbrygga är något som kan få barnet att gilla maten. Många använder ketchup, men exempelvis smör kan också gå bra.

rockmamman: Ugnsbakar så ofta jag kan tex broccoli, blomkål och sellerirötter och serverar med smält smör eller ost. Brukar gå hem, sedan gör jag ofta rätter med vitkål, tex kålpudding eller blomkålsgratäng med bacon. Brukar gå hem hos mina lite större barn, från 6 år 🙂

fillan_: Min mellanpojke äter de flesta grönsaker om han får dem smaksatta med lite olja, vinäger och kryddor 👍🏼 överlag tror jag på att låta dem smaksätta grönsakerna! En halv avokade med lite örtsalt på tex går bättre hem än en utan salt (här får man ju dock vara försiktig beroende på ålder…) Den äldsta är mer petig, de är stora båda två 8 och 10. Försöker servera den äldsta stavar när han är hungrig, om han får en mix av morot, paprika och någon frukt han gillar så slinker alla ner. Frysta ärtor i en skål gillar båda mina att knapra på före middagen 😉 Sedan tillämpar jag ”varsågoda och lek med maten” när det gäller grönsaker 😅 Vi leker tillexempel tipp med ärtor eller små bitar av broccoli. Barnen vill vinna såklart så jag låtsas inte om att de tjuvkikar när jag väljer ut vilken bit som är ”tipp”. För de som inte känner till leken så innebär den alltså att man ska försöka undvika att äta den som är vald till ”tipp”, en samlingslek som förr oftast lektes med russin i skolor och förskolor och på kalas. Vi har också valt ut ”nya” grönsaker som vi testat på olika sätt under en vecka och satt betyg på hur det smakade. Ex blomkål – ugnsrostad, kokt, rå, med dressing på etc. Även om de bara smakar en pyttepyttebit så öppnar det upp för att våga smaka igen!

Se till att barnet har bra förebilder

paulinaadielsson: Gömma i smoothies e jättebra! Broccoli har sonen börjar tycka om efter att vi erbjudit det ett tag (och sagt att man blir stark av den samt att hans stora idol som är hans farbror föregår med gott exempel och äter det)😊

Heja er! Fortsätt med det glada humöret kring matbordet. Ju trevligare stämning, desto matgladare barn. 

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
comments

Trixet som kan få barn att äta mer grönsaker

Om bebisar får en chans stoppar de gärna allt i munnen, även grönsaker. Men att få större barn att äta sin dagliga blomkål och broccoli kan vara en större utmaning. Ett tips: ställ fram grönsakerna på bordet ett tag före maten, när barnen är lite sugna, så äter de ofta mer. 

När barn närmar sig tvåårsåldern blir de ofta mer petiga med maten. Det kallas neofobi. En del utvecklas till små stockkonservativa som går i generalstrejk när någon haft bönor i köttfärssåsen eller om gurkan är skuren i stavar istället för skivor (vem kunde ana att det spelade någon roll?).

För att underlätta för föräldrar och föräldrars föräldrar (alltså de som har barnbarn) plitade Kajsa och jag ner 23 av våra absolut bästa knep för att få barn att äta i kapitlet om två-fem år i Stora boken om barn och mat. Kajsa (som ju är ett proffs på området) kom då med tipset att ställa fram två-tre olika grönsaker på bordet (eller varför inte under bordet?) före maten. Då är barnen sugna på att äta, men det finns ännu inget annat än grönsaker att stoppa i munnen..

Ett vinnarknep: ställ fram grönsakerna före maten

Detta testade jag med mina egna barn. Så smidigt! Efteråt kände jag värsta segerkänslan. Och nu är det tydligen inte bara jag som upplevt detta. Nadia Beckenham skrev så här till mig i sociala medier:

Min dotter på 1,5 har fullkomligt älskat broccoli sedan hon fick smaka första gången när hon var 6 mån. Nu sista 2 månaderna har hon ratat väldigt mycket mat som hon tidigare älskat, bland annat just broccoli. Frustrerad mamma till ett barn som tidigare vräkt i sig av allt utom typ sill – what to do?

Tog fram din bok igen igår kväll i ren frustration och ett dundertips uppenbarade sig: utnyttja hungern och ge grönsaker innan middagen istället för att nödvändigtvis vänta till efteråt. Sagt och gjort, en rejäl laddning broccoli kokades under eftermiddagen och när hungern började infinna sig hos dottern la jag upp den i en skål och ställde på soffbordet (som att det egentligen inte var till henne). Dröjde inte många sekunder innan hon överlyckligt började glufsa i sig och efter typ 10 min var hela skålen tom. TACK! Mamma-Matilda 1-0 😁✌🏻

Yay! Grattis till segern! Om någon av er andra testar: berätta hur det går i en kommentar. Ju fler enkla knep vi kan hitta och sprida till varandra, desto bättre.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
comments 2

Om bebisar, riktig yoghurt och barnmatsföretagens vilseledande marknadsföring

Låt mig få presentera veckans fredagsmysbebis: Tilja. Hon äter syrlig naturell yoghurt fylld av levande mjölksyrebakterier. Få föräldrar tänker på att barnmatsföretagens yoghurtklämmisar bara innehåller döda bakterier. Det strider egentligen mot livsmedelsföreskrifterna. Nu utreder livsmedelsinspektörer om företagen kanske måste ändra på detta. 

Innan vi kommer in på bakterier i yoghurt, vill jag berätta en annan god nyhet: Semper har blivit tvungna att ta bort vissa vilseledande påståenden på sin barnmat. De saluför varumärket Organix i Sverige, och på förpackningarna med ultraprocessade majssnacks och kakor såg det tidigare ut så här:

Men nu är det felaktiga budskapet borta. Kolla här:

I våras skrev jag ett öppet brev till Semper och frågade varför de säljer skräpmat till bebisar. I samband med det anmälde jag dem för sex olika former av vilseledande marknadsföring. Om du klickar på denna länk kan du läsa brevet som gick till miljö- och bygglovsenheten i Sundbyberg stad, där Semper har sitt huvudkontor. Via denna länk kan du också läsa en komplettering. 

Barnmatsföretag säljer yoghurt med döda bakterier

Det är Sundbybergs roll att granska att Semper sköter sig. För ett par veckor sedan ringde livsmedelsinspektören och berättade att de jobbar med flera av frågorna i min anmälan. En av de saker som de håller på att granska är dessa:

Semper påstår att klämmisen innehåller yoghurt, men eftersom den är upphettad är mjölksyrebakterierna döda. Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter ska de nyttiga bakterierna vara kvar i yoghurten. Är den värmebehandlad ska det tydligt framgå på förpackningen. 

Semper är knappast ensamma om denna missvisande marknadsföring. Många barnmatsföretag saluför yoghurtklämmisar utan att berätta att de endast innehåller bakterielik. Livsmedelsinspektören i Sundbyberg har nu kontaktat kommunerna där Nestlé och Hipp är registrerade, för att utreda om de ska kräva av företagen att skriver att yoghurten är värmebehandlad. Så fortsättning följer!

Bebisar gillar olika smaker

Förutom att yoghurtklämmisar är värmebehandlade, är de ofta hiskeligt söta. Som så många andra tror barnmatsföretagen att bebismaten måste vara söt, men det är en fördom. I Stora boken om barn och mat skriver vi om den forskning som visar att majoriteten av alla bebisar är kan vänja sig vid syrliga, beska och kryddiga smaker, bara de får en chans. 

Veckans fredagsmysbebis, Tilja, bekräftar denna regel. Kolla här:

(Klicka på bilden för att spela filmen.) Ni ser rätt! Utan en enda grimas, tuggar hon på citron. Här äter hon istället naturell yoghurt: 

Tiljas mamma, Karolin Karlsson, skriver: 

”Var bara tvungen att delge detta och säga tack för bra böcker😍😍 Vi började tidigt, från 4 månader, att ge henne smaksensationer och nu är hon så öppen för att prova nya smaker och testa. Lyckligtvis tycker även vi själva om broccoli, blomkål, kålpudding, kryddigt osv. Hon älskar även rökt makrill, tonfiskröra och linspasta osv. Tuggar i sig trots sina enbart två undertänder. Fyller ett år om en vecka.

Yoghurten är vanlig naturell yoghurt med normal fetthalt. Satsumas är också en favorit, så får hon danskt grovt surdegsbröd för den beska smakens träning. 

Hon äter inte riktigt med sked ännu så det blir kladdigt. Men hon är nyfiken så det får gå🙈 ”namnamnam” hör vi iallafall😂” 

Barn vill äta själva

Många föräldrar upplever att deras bebisar inte alls vill smaka på mat. Så var det för mig. Men jag skulle ha gjort som Karolin: låtit barnen äta själva. Jag vet, man får tvätta massor! Men ju mer matglädje barnen får uppleva, desto roligare blir det kring matbordet. Och fint bordsskick lär de sig så småningom. När vi skrev Stora boken om barn och mat hittade Kajsa en studie som visar att det i genomsnitt tar sex veckor för bebisar att lära sig äta med sked. Men tiden varierade från två till tio veckor. 

Så bort med döda klämmisar. In med citron och naturell yoghurt. Njut av livet, och ta ett bad som fredagsmys så går kladdet bort. Trevlig helg!

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
comments 3

Muffins kan förebygga äggallergi hos barn

Om ditt barn får en lättare allergisk reaktion av ägg, testa att istället ge ägget i form av en muffins som har bakats länge i ugnen. Det tipset ger barnallergologen Emma Adlercreutz i Stora boken om barn och mat. Nu kan Tage (finingen ovan) rapportera att det verkligen fungerar. Yay! Veckans fredagsmysrecept blir därför antiallergiska blåbärsmuffins. 

Antalet barn som utvecklar matallergier ökar och ökar. Men nu finns det hopp om en vändning! I Stora boken om barn och mat beskriver vi den forskning som pekar på att allergi kan förebyggas om barnen får ner maten i magen. Det som tycks ge allergier är när små rester av mat kommer in i kroppen via ett eksem, eller när man smörjer eksemen med salvor som innehåller exempelvis jordnötsolja (tidigare fanns det jordnötsolja i Idominsalva).

I boken intervjuar vi barnallergologen Emma Adlercreutz som, baserat på den senaste forskningen, ger en rad tips på vad bebisföräldrar kan göra för att förebygga allergier. Ett av knepen handlar om ägg. Om barnet reagerar på äggröra, ska man i stället ge ägg i form av en muffins som har bakats ordentligt i ugnen.

Detta tips har nu fungerat för Tage. Så här skrev hans mamma Therese till mig:

Vår bebis reagerar på ägg, vad ska vi göra?

Hej! Vår snart 7-månaders bebis reagerar på ägg. Vi har gett äggröra 2 gånger och han har fått blossande, kliande utslag runt halsen båda gångerna. Han verkar dock inte få problem med andningen, men besväras av klådan. Det försvinner efter cirka en timme. Hur ska vi göra nu? Fortsätta ge och hoppas att det ger med sig, eller avvakta ett tag och testa igen om några månader? Klassas det som en allergi eller bara en reaktion som kan försvinna när barnet blir äldre? Nyfiken på att höra hur du tycker vi ska gå till väga🙂 (Ska ta upp detta med bvc också när vi kommer hem från semestern)

Mvh Therese

Mitt svar:

Hej! Jag är journalist och kan inte ge några privata rekommendationer, utan ta kontakt med en barnallergiläkare. Emma Adlercreutz, som vi intervjuar i ett kapitel i Stora boken om barn och mat, menar att man ska fortsätta ge ägg, men i små doser och i en form som är ordentligt bakade. Hon rekommenderar exempelvis matmuffins. I äggröra finns det ofta lite färskt ägg kvar, och det är det som kan orsaka störst allergireaktion. Klarar barnet ägg i en muffins, ska man fortsätta att ge det. Då finns det studier som visar att allergin kan försvinna, enligt Emma.

Tage fixade muffinsen

Det glädjande är att Therese nu återigen har hört av sig. Så här skrev hon: ”Har testat äggmuffin ett par gånger nu och det funkar toppen, ingen reaktion☺️”

Här det enkla muffinsrecept som hjälpte Tage:

  • 1 banan
  • 3 ägg
  • 1 tsk kanel
  • 1/2 dl skrädmjöl eller valfritt mjöl
  • Cirka 1 dl blåbär

Mosa bananen och vispa sedan ner ägg, mjöl och kanel. Lägg blåbär i muffinsformar och häller sedan i smeten. Grädda i 175 grader mitt i ugnen i cirka 15-20 min. 

Nu tål Tage även kokt ägg

Efter att ha ätit dessa muffins flera gånger under några veckor har nu Tage även fått testa kokt ägg, vilket har gått bra. Nästa steg – om en-två månader – är att återigen ge honom äggröra för att se om allergin är helt borta.

Det fina i kråksången är att om barn med risk för äggallergi på detta vis får vänja sig att äta ägg, tycks chansen öka att de i framtiden kan tåla ägg i alla former. Men ha koll på ditt barn! Ta bara små mängder när du testar något som kan vara allergiframkallande och sök stöd av allergiläkare om det verkar bli värre.

Tack Therese och Tage för att ni delade med er! Nu kan vi fredagsmysa och förebygga allergier samtidigt. Är inte det bra så säg?

Tillägg: här är länk till den vetenskapliga studien som visar att risken för äggallergi kan minska om barnen får äta bakat ägg. I studien behandlades också barnens eksem. 

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
comments

Dags att ta bebismaten på blodigt allvar

Låt mig presentera veckans fredagsmysbebis: Elodie som är nio månader. Hennes föräldrar tar det här med bebismat på blodigt allvar. Istället för att låta Elodie äta hyperprocessad pulvergröt, har de experimenterat fram ett recept på en glutenfri blodpudding som med råge kan tillfredsställa ett litet barns järnbehov.

Ett skäl till varför BVC rekommenderar föräldrar att ge industriproducerad pulvergröt till sina små är att de är berikade med järn. Men man kan undra hur många BVC-sköterskor som egentligen har läst ingredienslistorna på dessa produkter? När jag skrev Smakäventyret för några år sedan bestod vissa av dem till stor del av vetemjöl, palmolja och koncentrerad juice. Sedan kom man på att för mycket vetemjöl kanske kan orsaka glutenintolerans. Nuförtiden har andelen vetemjöl minskat, men det finns fortfarande rikligt med koncentrerad juice i exempelvis grötklämmisar.

Skaffa dig järnkoll

Vi föräldrar behöver verkligen ha järnkoll. Järnbrist kan påverka hjärnans utveckling och bebisar har ett nästan ett lika stort järnbehov som typ vampyrer (eller i alla fall som vuxna män). Men att ha järnkoll behöver inte innebära att man ska ge barnet hyperprocessad gröt. I kapitlet om 6-12 månader i Stora boken om barn och mat berättar vi exempelvis hur du kan järnberika hemlagad gröt med paltbröd, som är bakat på blod (en väldigt bra källa till järn).

En glutenfri och järnrik blodpudding

Elodies pappa, Leo Betschart, har tagit detta ännu längre. Inspirerad av boken har han experimenterat fram helt glutenfri vampyrmat: en (enligt ryktet) grymt god blodpudding. Här är receptet:

Ingredienser:

  • 0,5 liter nötblod
  • 50 g gul lök
  • 50 g champinjoner
  • 0,5 st äpple
  • 1 pkt bacon (valbart om bebis ej ska äta salt)
  • 1 dl mandelmjöl
  • 1 dl kokosmjöl
  • 2 äggulor
  • 1 msk fiberhusk

Kryddor:

  • 2 tsk vitpeppar
  • 2 tsk ceylon kanel
  • 1 tsk kryddpeppar
  • 1 tsk mald nejlika
  • 2 tsk salt (valbart om bebis ej ska äta salt)

Gör så här: Hacka lök, champinjoner, äpple och bacon och stek försiktig i smör och/eller talg. Tillsätt alla kryddorna precis innan det har stekt klart. Låt fyllningen svalna.

Kör sedan fyllningen i en matberedare. Tillsätt blod, mandelmjöl, kokosmjöl och äggulor. Kör blandningen tills den är slät. Fortsätt sedan mixa medan du tillsätter fiberhusken.

Smöra en form (exempelvis en brödform). Häll i smeten och täck formen med aluminiumfolie. Sätt sedan formen i en större form och fyll den yttre formen med vatten. Blodpuddingen skall gräddas i vattenbad i 150 grader i ca 45-50min (tills den stelnat). Man kan välja att skiva blodpuddingen och äta som den är eller steka skivorna innan man äter dem.

Hemlagade nötfärsbiffar

En annan av Elodies järnrika favoriter är nötfärsbiffar.

Ingredienser

  • 500g nötfärs
  • 2 äggulor
  • 2 msk valfria örter (typ rosmarin, timjan, persilja och oregano).

Gör så här: Blanda allting och forma till biffar av den storleken du vill ha. Stek i smör, talg eller något annat fett i en gjutjärnspanna (som ger en extra boost av järn)

Ett stort tack till Sandra Larsson, Elodies mamma, som har förmedlat dessa recept. Hon hälsar och hoppas att de ska komma till nytta. Fortsätt att dela era bästa knep. Sprid inspiration och låt maten göra gott. Trevlig helg!

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
comments

Är fetma en riskfaktor för hudcancer?

Under lång tid har vi uppmanats att akta oss för solen för att skydda oss mot malignt melanom. Nu visar en svensk studie att fetma också verkar vara en riskfaktor för denna cancersjukdom. Personer som har genomgått fetmakirurgi halverade risken för malignt melanom.

Den farligast formen av hudcancer, malignt melanom, har ökad kraftigt de senaste åren. För att minska risken för malignt melanom har vi uppmanats att skydda oss från solen.

Nu visar en studie genomförd i Sverige att fetma kanske också ökar risken för hudcancer. I studien har forskare jämfört 2000 personer som har genomgått fetmakirurgi, med lika många personer med fetma, men som inte har genomgått någon operation. I den fetmaopererade gruppen mer än halverades risken att drabbas av malignt melanom och risken för all form av hudcancer minskade med cirka 40 procent.

Ät bra mat för minskad cancerrisk

Fetma ökar risken för många olika former av cancer, men när det gäller malignt melanom har resultaten från olika studier spretat. Vissa har visat på ett samband mellan fetma och hudcancer, andra inte. Denna studie talar för att det verkligen finns ett samband. En annan förklaring till den minskade risken skulle dock kunna vara att kroppens ämnesomsättning och hormonnivåer kan påverkas av själva fetmakirurgin, och att det är detta som skyddar mot cancer.

Jag är ingen förespråkare av fetmaoperationer. Personer med fetma behöver först och främst få bättre hjälp att gå ner i vikt med bra mat. Samhället måste också bli bättre på att förebygga fetma. Köerna i cancervården ökar, allt fler drabbas och vi donerar enorma summor till välgörenhetsorganisationer för att forskare ska ta fram bättre behandlingar. Men ska cancer minska behöver vi alla ta ansvar och lägga om vår livsstil. Halva den svenska befolkningen har nu övervikt eller fetma, och många med normalt bmi har ändå fett insprängt i kroppens organ vilket kan ge insulinresistens och ökad cancerrisk.

Dagens skräpmatskultur är förödande. Det är dags att vi ser sanningen i vitögat och gör slut med godis, läsk, bullar, kakor, chips, ostbågar, hamburgare, pizzor och all annat som är dåligt för kroppen. Istället ska vi bli ihop med all den mat som gör kroppen gott. Det ökar chansen att vi får leva och må bra.

Photo by Christopher Williams

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
comments 2

”Industrigröt, välling och burkmat. Jag gick på alla nitar.”

Sara Helmreus är en av alla föräldrar som har trott att bebisar mår bäst av barnmatsburkar och pulvergröt. Men med sitt tredje barn har hon gjort annorlunda. Hennes Aili har vid ett års ålder redan gjort en kulinarisk jordenruntresa och ätit allt från hummus till indisk mat och sushi. 
 
Jag kan utlova en sak: det kommer bli en hel del fredagsmys med bebisar och bebismattips här på sajten och i mina sociala framöver. Den respons vi har fått på Stora boken om barn och mat är helt överväldigande. Det strömmar in bilder på galet söta gourmeter, som Aili ovan. Ser ni vilken grym koll hon har på skeden, när hon äter sin potatis och köttfärssås? Så här skriver hennes mamma Sara Helmreus: 
 

Blev lurad att tro att min egen mat inte skulle duga

”Hej Ann! Jag är förälder till tre underbara ungar 11, 9 och 1år gamla. Med mina äldre barn gick jag på alla nitar känns det som i efterhand. Industrigröt, välling och burkmat. Men när barn nummer två var något år gammal så fick jag upp ögonen för lågkolhydratkost/paleo/ren mat och det kändes så logiskt!
 
Steget att ”ändra” vår kost (plocka bort sötsaker, mycket mjölmat, lägga till vettigt fett) var inte svårt eftersom jag alltid lagat mat från grunden och har aldrig gillat färdigmat och så här i efterhand känns det så konstigt att jag på något vis blev lurad att tro att min egen mat inte skulle duga till mina barn?!
 
I alla fall, spola fram till förra året då vår lilla surprise slog ner i våra liv med buller och bång! Jag hade då redan läst Smakäventyret och gett bort en kopia till min lillebror som fick sitt första barn 2018. Köpte även ”Stora boken om barn och mat”. Principerna i böckerna har både jag och lillebror applicerat på våra små och matgladare ungar får du leta efter!
 
Vår dotter har fått äta samma mat som vi sen start så allt från tomatsallad med basilika och mozzarella, indiskt, sushi, köttgrytor, hummus, skaldjur, egengjord gröt som är järnberikad med havregryn bakade med blod, våfflor gjorda på solroskärnor ägg och keso med jordnötssmör bär och grädde på mm. mm. Favoriten är ost av olika slag marinerad feta, mozzarella och parmesan.
 
Det märks så tydligt att sött som smakpreferens är något vi lär oss för osötat äppelmos som i min och de äldre barnens munnar smakade ganska surt och beskt slevade hon in med god aptit. Vi har lyxat till det vid något tillfälle med ”glass” gjord på kokosgrädde, mango och banan men såklart utan socker.
 
Ville bara skriva en rad, skicka lite nätkärlek och säga hur mycket jag uppskattar och beundrar det du gör! Min förhoppning är att det kommer bli lättare att vara föräldern som inte vill proppa I sina barn sötsaker, att vi blir fler som prioriterar näringsintaget över sötsakerna!
 
Bifogar ett ”matkollage” på vår lillflisa som strax ska sätta sig och äta älgstek med smörfrästa trattkantareller och klyftpotatis.
 
Vänliga hälsningar
Sara Helmreus ”
Så söt! Sprid och dela så att fler föräldrar blir inspirerade. Vi är så många som har fastnat i burkmats- och pulvergrötsträsket med våra små, och vi måste bort från det. Mat är så mycket roligare om man gör rätt från början. 
 
Njut nu av fredagen och all god mat som finns att äta!
 

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
comments 1