stamp

Nu märker vi ut mängden tillsatt socker i livsmedel

Visste du att socker är den vanligaste ingrediensen i svenska livsmedel efter salt? Livsmedelsproducenter sötar allt från hälsofil, till tzatziki och vegokorv. För oss konsumenter är det i princip omöjligt att hålla koll på hur mycket socker vi får i oss. Därför har företaget Sockerchecken och undertecknad nu tagit fram en sockermärkning av mat. Den följer WHO:s rekommendationer och ska hjälpa dig att avslöja sockervärstingarna i butiken.

Idag – 12 oktober – är den sockerfria dagen, ett initiativ som artisten Babben Larsson och hälsoingenjören Ewa Meurk står bakom. Det utmanar alla (inklusive socialminister Lena Hallengren) att vara helt sockerfria, men det är lättare sagt än gjort. På ett nästan tvångsmässigt vis sötar livsmedelsbolagen det mesta som de producerar. I våras tog vi fram en lista över de vanligaste ingredienserna i svensk mat. Håll i er, för så här tolv-i-topp-listan ut:

Tre av de vanligaste ingredienserna är någon form av tillsatt socker! Efter att ha granskat livsmedel i över tio år har jag blivit luttrad. Men när jag såg detta höll jag på att smälla av. Det är helt galet, och en förklaring till varför vi varje år får i oss nästan dubbelt så mycket tillsatt socker som vi borde.

Sockerchecken: vägen till sockersmarta val

Så här kan vi helt enkelt inte fortsätta! Vi konsumenter måste på ett enkelt vis kunna syna allt socker i butiken. Därför har det gotländska företaget Sockerchecken och jag tagit fram en sockermärkning, som baserar sig på en uppskattning av hur mycket socker det är i olika varor. Under våren har den testats på Stora Coop i Visby, och enligt butikschefen Markus Wahlgren har den varit ”oerhört lyckad”.

Märkningen är enkel och syns knappt i butiken. Närmar du dig mejeridisken ser det exempelvis ut så här:

Men granskar du displayen med priset på ser du plötsligt att…

…det finns ett rött märke på både ”Hälsofilen” och ”Dofilus” (som påstås vara till ”för din mage”). Fjällfilen (min personliga favorit) är däremot märkt med ett grönt S.

Följer WHO:s sockerrekommendationer

Vad innebär då detta? Jo, märkningen baserar sig på WHO:s rekommendationer, där målet är att maximalt 5 procent av alla kalorier vi äter ska komma från vad de kallar för fritt socker (som förutom tillsatt socker även inkluderar juicekoncentrat, juice och honung).

Allt varor som uppfyller detta mål, och innehåller mindre än 5 kaloriprocent fritt socker, blir grönmärkta av Sockerchecken. Innehåller en vara mellan 5-10 kaloriprocent fritt socker får den en gul färg. Varor som ligger mellan 10 och 35 energiprocent fritt socker blir röda och allt som ligger över 35 energiprocent blir svart.

Lättare att välja frukostflingor

Genom denna enkla färgmärkning blir det lättare för konsumenter att genomskåda riktiga sockervärstingar i butiken. I hyllan med frukostflingor ser det exempelvis ut så här:

Rågfras blir gröna medan Frosties blir knallsvarta. Faktum är att Frosties innehåller mer socker än vad många kakor gör, och vi hoppas att märkningen ska hjälpa fler föräldrar får upp ögonen för det.

Sockersmartare val av sås

I hyllan med exotisk mat blir det också lättare att skilja riktig mat från sådant som egentligen är godis. Teriyakisåsen…

…blir svart, trots att det står less sugar på etiketten. För även om sockerhalten är lägre än i vanlig Teriyakisås kommer fortfarande 75 procent av alla kalorier från tillsatt socker.

Andra såser…

…blir gröna, gula och röda. Dessa såser pryds inte av något hälsobudskap, men innehåller ändå mindre socker än Teriyakisåsen. Den grönmärkta innehåller knappt något socker alls.

Mindre socker i choklad än hälsofil

I hyllan med choklad blir det också tydliga skillnader mellan olika produkter. Det kommer säkert inte som någon överraskning att vanligt mjölkchoklad…

…blir svart. Mjölkchoklad med hela nötter i blir däremot röd och riktigt mörk choklad blir gul.

Fler butiker på väg att ta in Sockerchecken

På detta vis kan det nu bli lättare för oss konsumenter att ta makten över sockret. Den glada nyheten är att flera butiker är på väg att ta in konceptet. I fredags drog Coop i Varberg igång, och ett stort antal butiker står i kö. Vill du att Sockerchecken ska hamna i affären där du brukar handla? Tipsa affärsinnehavaren. Ju snabbare de hör av sig till Sockerchecken, desto längre fram i kön hamnar de.

Vill du veta mer om hur märkningen görs? Läs mer via denna länk. Vill du veta mer om socker? Då har du världens chans i kväll! Babben Larsson och Ewa Meurk firar den sockerfria dagen med ett fantastiskt digitalt seminarium. Anmäl dig via denna länk, så ses vi där ikväll!

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
6115
comments 24

Svar från Bröstcancerförbundet: Bullar okej enligt kodex för cancerprevention

De sötsaker som marknadsförs inom rosa bandet-kampanjen gör mer skada än nytta. Igår lyfte jag detta problem i ett öppet brev till Cancerfonden och Bröstcancerförbundet. Nu har båda organisationerna svarat. Bröstcancerförbundet menar att bullar faller inom ramen för den europeiska kodexen för cancerprevention. Däremot har de avslutat sitt samarbete med geisha.

Antalet fall av bröstcancer bara ökar och ökar. En orsak är att allt fler får bukfetma. I mitt öppna brev till organisationerna bakom rosa bandet-kampanjen kunde du igår läsa om att personer med bukfetma ofta får höga insulinnivåer i kroppen, och att insulin är ett hormon som på flera olika vis driver tillväxt i kroppen. Uppmaningar som den ovan är därför synnerligen kontraproduktiva.

I sitt svar menar dock Bröstcancerförbundet att varor som innehåller mindre än 15 gram socker per 100 gram är okej att äta ur ett cancerperspektiv. Så här skriver de:

Bröstcancerförbundet har avslutat samarbetet med geisha

Hej Ann, Tack för kontakt och information om ditt inlägg.           

Vid årsskiftet antog Bröstcancerförbundet en ny policy för företagssamarbeten för att reglera och förtydliga hur vi arbetar med företag. När det kommer till val av produkter följer vi den europeiska kodexen för cancerprevention som innebär att produkten inte ska ha en sockermängd som överstiger gränsvärdet 15 procent per 100 gram. https://cancer-code-europe.iarc.fr/index.php/en/ecac-12-ways/diet-recommendation/48-fatty-sugary-foods

Som en konsekvens av införande av de nya riktlinjerna avslutades samarbetet med Geisha. Bullarna från Lantmännen Bonjour ligger inom ramen för den europeiska kodexen. Här följer länkar till innehållsförteckningen. https://www.lantmannen-unibake.com/sv-SE/Products/kaffebrod/vetebrod/kanelbulle3/#show

Vi på Bröstcancerförbundet förespråkar en sund och hälsosam livsstil. Vi främjar samarbeten inom fysisk aktivitet och uppmuntrar till träning för ökat välmående under behandling. 

Vi ser kontinuerligt över våra företagssamarbeten för att säkerställa att de håller sig inom ramarna för vår policy. Policy för företagssamarbeten hittar du på vår webb: https://brostcancerforbundet.se/om-oss/mer-om-oss/giva-sveriges-kvaliteskod/

Hör gärna av dig om du har några frågor. 

Vänliga hälsningar, Sara

Min kommentar

Att Bröstcancerförbundet avslutat samarbetet med geisha är toppen. Samtidigt känns det fornnordisk (som mina barn brukar säga om något gammeldags) att försvara ett livsmedel som är baserat på socker och vetemjöl. Jag vet inte hur den europeiska kodexen för cancerprevention har tagits fram, men den skulle behöva uppdateras.

Att undvika bukfetma och hålla en normal vikt är bland det viktigaste vi kan göra för att förebygga cancer. Eftersom halva Sveriges befolkning numera har övervikt eller fetma, är det många som skulle behöva tappa några kilon.

Det gör man dessvärre inte genom att ”bulla upp”. Tvärt om visar den senaste forskningen att personer som minimerar intaget av socker, raffinerat mjöl och annan ultraprocessad mat ofta automatiskt går ner i vikt. I en av de större studierna på området behövde deltagarna inte ens räkna kalorier. När de åt mat lagad från grunden på naturliga råvaror, åt de lagom mycket. New York Times sammanfattade studien på ett utmärkt vis i en rubrik: The Key to Weight Loss Is Diet Quality, Not Quantity.

Så Bröstcancerförbundet: det är dags att lämna fornnordisk tid. Vill ni värna era medlemmar bör ni uppdatera era kampanjregler ännu en gång.

Cancerfonden tycker Bröstcancerförbundet gör fel när de uppmanar oss att äta sötsaker. Vill du läsa deras svar? Det kan du göra här:

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
1518
comments 4

Svar från Cancerfonden: Vi ska inte proppas oss fulla med geisha

I går skrev jag ett öppet brev till Cancerfonden och Bröstcancerförbundet angående alla kampanjer för rosa sötsaker. På en av bilderna (ovan) hängde en vimpel med Cancerfondens logotyp vid ett berg av geisha. Det visade sig att Icabutiken hängt vimpeln fel. Cancerfonden står inte bakom Bröstcancerförbundets geishakampanj. Tvärt om. Här kommer deras svar.

Hej Ann!

Jag har läst ditt öppna brev till oss och Bröstcancerförbundet och är angelägen om att svara.

Först och främst: tack för att du ägnar denna viktiga fråga uppmärksamhet!!! Att nå ut med kunskap om cancer och levnadsvanor är ett av våra prioriterade mål och vi välkomnar självklart att fler pratar om ämnet.

Vi vet ju nämligen att en tredjedel av all cancer kan förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor och att det är viktigt att hålla en hälsosam vikt. Det finns en koppling mellan övervikt och tretton cancerformer, varav bröstcancer är en. Tillsammans med matvanor och fysisk inaktivitet är övervikt och fetma den största riskfaktorn för cancer efter rökning och solning. Eftersom bröstcancer är en så omfattande sjukdom med många drabbade varje år betyder det att många cancerfall skulle kunna gå att undvika om riskfaktorerna plockades bort.

Precis som du skriver finns det ett samband mellan cancer och insulin. Du kan läsa mer om övervikt, fetma och cancer här: https://www.cancerfonden.se/minska-risken/overvikt

Och just eftersom vi vet allt detta är det en självklarhet för oss att alla produkter som ingår i vår Rosa bandet-kampanj går hand i hand med våra rekommendationer kring hälsosam kost för cancerprevention. Vi har tydliga riktlinjer vad gäller alla våra 200 produkter. För att en produkt ska få vara en del av Rosa bandet-kampanjen kräver Cancerfonden att produkten har en låg sockerhalt och uppfyller kraven för nyckelhålsmärkningen. Med andra ord jobbar vi inte med varken Geisha eller Bonjour, som det kan framstå i ditt inlägg. ”Vi” (Cancerfonden) vill varken att man ska ”bulla upp” eller ”proppa oss fulla med geisha”. Vad Bröstcancerförbundet gör eller har gjort får stå för dem, jag kan enbart svara utifrån Cancerfonden.

Sedan Cancerfonden startade sin Rosa bandet-kampanj 2003 har vi samlat in över 900 miljoner kronor till svensk cancerforskning. Det är fantastiska siffror.

Cancerfonden förmedlar pengar till drygt 400 svenska forskningsprojekt om cancer varje år. Forskningsprojekten väljs ut i en noggrann process och i nationell konkurrens vilket innebär att bara de bästa projekten, med störst förutsättningar att bidra till att cancer ska kunna besegras, får stöd. Många av de forskningsprojekt som finansieras gäller grundforskning, något som kommer alla cancerformer till nytta.

Här kan du läsa mer om pågående forskningsprojekt kopplat specifikt till bröstcancer:https://www.cancerfonden.se/forskning/projekt?diagnoseGroup=Br%C3%B6st

När det gäller forskningens framsteg så är det en stor skillnad att idag överlever 60 procent sin cancersjukdom medan man 1951 hade en överlevnad på cirka 30 procent. En fördubbling! Cancer har funnits sedan människan skapades. Fram till början på 1900-talet hade vi inga andra sätt att bekämpa sjukdomen med än kirurgi. Men hjälp av forskning har vi funnit både orsaker samt behandlingar som effektivt botar cancer.

Vad gäller just bröstcancer har vi de senaste åren lärt oss mycket om cancer på molekylär nivå, och vet nu mer om komplexiteten, att det finns flera olika typer av bröstcancer. Det har berett vägen för individualiserad behandling. Forskningen har också gett oss flera nya läkemedel baserade på antikroppar som lett till att även vissa aggressiva former av bröstcancer kan behandlas framgångsrikt, vilket leder till ökad överlevnad. De kirurgiska metoderna har utvecklats så att det ofta räcker att ta bort en del av bröstet och att bröstet kan rekonstrueras vilket ökar livskvaliteten för många kvinnor.

Tack vare de stora forskningsframsteg som gjorts lever 85 procent av de som fått bröstcancer tio år efter insjuknandet. Men självklart är även vårt mål att antalet cancerfall ska sjunka och att färre ska drabbas! Men det är bara genom att fortsätta finansiera livsviktig forskning vi kommer nå dit. Och det är därför som till exempel vår Rosa bandet-kampanj är så viktig.

De pengar som samlas in under Cancerfondens Rosa bandet-kampanj används till att finansiera svensk cancerforskning, men även till att driva påverkansarbete för en bättre cancervård, samt sprida kunskap om cancer och hur man genom ändrade levnadsvanor kan minska risken att drabbas av cancer.

För att summera: tack för att du lyfter en viktig fråga! Jag skulle bli jätteglad om du korrigerar de felaktigheter som förekommer i din artikel, och du får hemskt gärna publicera vårt svar i sin helhet.

Har du fler frågor eller vilka funderingar som helst får du mer än gärna höra av dig. 😊

Ha en fin vecka, Tobias

Min kommentar

Det är fantastiskt bra att Cancerfonden har börjat jobba mot sockret. Men när det gäller preventionen av cancer borde vi ha nått mycket längre. Tittar man på vad Cancerfonden årligen samlar in är det svindlande summor. 2019 fick de 844 miljoner kronor, 2018 runt 750 miljoner. Alldeles för lite av detta går till att förebygga cancer. Vad gäller bröstcancer ökar antalet fall i alla åldrar, även bland yngre. Här är statistik över antalet drabbade kvinnor per 100 000 invånare i åldern 0-69 år från 1970-talet fram till idag.

Och om ni undrar varför det är sådana köer i cancervården, ser den totala ökningen av antalet cancerfall per 100 000 svenskar i åldern 0-69 år ut så här:

En del av detta beror på att läkare har blivit bättre på att upptäcka tumörer. Men mycket beror på att vi idag inte vet hur man bäst förebygger cancer. Det är sannerligen något vi behöver satsa mer pengar på!

Rättelse: Cancerfonden har kommit in med en rättelse. I en tidigare version av texten stod en felaktighet angående mängden socker som en vara får innehålla för att platsa inom deras rosa bandet-kampanj. Fonden följer sedan några år tillbaka nyckelhålsmärkningen.

Vill du läsa Bröstcancerförbundet svar? Det hittar du här:

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
34
comments 4

Den rosa sötsaksfesten gör mer skada än nytta – öppet brev till Cancerfonden och Bröstcancerförbundet

Under många år har Cancerfonden och Bröstcancerförbundet samlat in pengar genom rosa kampanjer där de vill förmå oss att köpa både bullar och godis. Målet är att få in mer medel till cancerforskningen. Men sötsaker ökar kroppens produktionen av insulin – ett hormon som kan stimulera cancerceller att växa. Läs mitt öppna brev till organisationerna bakom rosa bandet, där jag föreslår att de kan börja jobba mot övervikten i samhället. Om färre personer utvecklar bukfetma, kommer också färre att drabbas av bröstcancer!

Hej Cancerfonden och Bröstcancerförbundet!

Det är oktober och hela Sverige är tapetserat i rosa. Ni är otroligt duktiga på att samla in medel till forskningen! Jag sympatiserar helt och hållet med ert mål: att ingen ska drabbas av bröstcancer. Men ska detta bli verklighet, måste ni på allvar börja jobba mot bukfetman. Och då behöver ni se över era årliga kampanjer, för i nuläget är de inte särskilt bröstcancervänliga.

För tre år sedan dök exempelvis en bullbil upp på ett torg nära mig:

Och ni uppmanade folk att skicka bullogram:

För två år sedan ville ni att vi skulle proppa oss fulla med geisha:

Och i år tycker ni att det är livsviktigt att vi ska bulla upp:

Men det är precis tvärt om. Det är livsviktigt att vi bullar ner.

Hög konsumtion av sötsaker bidrar till cancer

För era kampanjer bidrar – bland mycket annat – till att allt fler får övervikt och även cancer. Som ni säkert vet tillhör bröstcancer de sjukdomar som har ökat drastiskt sedan 1970-talet. Här är statistiken från cancerregistret för kvinnor i åldern 0-69 år.

Diagrammet visar hur många som drabbas per 100 000 svenskar. Ökningen är enorm, trots att rökning – en av riskfaktorerna för bröstcancer – har minskat drastiskt bland kvinnor.

Det finns flera skäl till ökningen. En är sannolikt att vi dricker mer alkohol. En annan att fler screenar sig för bröstcancer. Men en tredje väldigt viktig orsak är att allt fler får skadligt fett insprängt i buken, och detta gäller både kvinnor med övervikt och normal vikt.

Bukfetma viktig riskfaktor för bröstcancer

Många studier visar att bukfetma ökar risken för bröstcancer, men varför? När jag skrev boken Ett sötare blod lusläste jag den vetenskapliga litteraturen på området, och intervjuade forskare som studerat detta på molekylära nivå. De flesta tycks vara överens om att höga insulinnivåer i blodet och en låggradig inflammation i kroppen sannolikt är viktiga orsaker till varför bukfetman är så farlig.

För så här är det: när fett sprängs in i vår lever och våra muskler utvecklar vi något som kallas insulinresistens. Det innebär att vi reagerar sämre på det blodsockersänkande hormonet insulin. När en person som har insulinresistens äter snabba kolhydrater i form av bullar och godis, kommer insulinnivåerna i blodet att stiga mer än normalt. Vissa kan dubbla nivåerna, andra kan få upp till åtta gånger mer insulin i blodet än en frisk person.

Insulin får oss att växa mer

Vad spelar då lite extra insulin för roll? Jo, insulin är inte bara ett blodsockersänkande hormon, utan driver även tillväxt i kroppen. I tonåren blir vi exempelvis lite insulinresistenta för att växa mer. Gravida kvinnor blir insulinresistenta för att fostret ska växa. Det är helt naturligt. Men utöver detta har numera hundratusentals kvinnor i Sverige en onaturlig form av insulinresistens, som bland annat orsakas av en historiskt hög godiskonsumtion och alldeles för många bullkalas. Insulinresistens är dessvärre kopplad till en ökad risk för många olika cancerformer, bland annat bröstcancer efter klimakteriet.

Insulin kan driva bröstcancer att växa

Tittar man in bland kroppens molekyler (som vi biokemister älskar att göra), kan man se att insulin driver tillväxt av cancerceller på flera olika vis. Vi ska inte gå in på några detaljer, men förenklat kan man säga att höga halter insulin i blodet leder till att en tillväxtfaktor som heter IGF-1 får ett friare spelrum i kroppen. Bröstcancerceller har mottagare för både insulin och IGF-1 på sin yta. När insulin och IGF-1 kopplar till dessa mottagare, signalerar det till cancercellerna att de ska dela sig och bli fler.

Förutom detta påverkar insulin halten av ett protein i kroppen som heter sexual hormon binding globulin (SHBG). När insulinet stiger, går halten SHBG ner. Det är illa, för SHBG fungerar som en broms för bland annat östrogen. SHBG hakar fast vid östrogen i blodet, och hindrar hormonet från att interagera med celler i vår kropp. Höga halter av SHBG i kroppen är kopplat till ett skydd mot bröstcancer, och forskare tror att det beror på att SHBG stoppar framfarten av östrogen som ju annars kan driva vissa former av bröstcancer.

Stora skillnader i insulinnivåerna i blodet

För att ni ska förstå att det är stor skillnad på insulinpåslaget hos en person som är frisk och en som har insulinresistens vill jag visa er denna bild:

För ett antal år sedan gjorde jag ett inslag för SVT:s Vetenskapens värld som handlade om insulin och cancer. Tillsammans med Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning, åt jag då godis och drack ett stort glas läsk på fastande mage på morgonen. Sedan mätte hon vårt blodsocker och insulinpåslaget. Ovan ser ni den enorma skillnaden i insulinnivåerna. Kerstin är 20 år äldre än jag, och en upptagen forskare som på den tiden inte tränade tillräckligt mycket. Hennes kropp var insulinresistent. Min kropp reagerade mycket bättre på insulin, därför sänktes blodsockret snabbare.

Bullkalas dålig idé för personer med bröstcancer

Många av de som vill stödja cancerforskningen och följer era uppmaningar att äta en massa sötsaker, kommer att att få ungefär lika höga insulinnivåer i blodet som Kerstin Brismar fick under vårt experiment. Eftersom bröstcancer är vanligt, kommer vissa av dessa personer ha cancerceller i sin kropp. Andra kanske är på väg att få ett återfall. Då kommer sannolikt insulinet att stimulera de sjuka cellerna att växa. Kvinnor som har ett högt insulin, löper exempelvis en högre risk att drabbas av ett återfall eller avlida av bröstcancer, visar forskning.

Se det positiva: fler kan leva friska

Ni har ju jobbat enormt med era kampanjer, och det känns säkert deppigt att läsa detta. Men se det från den ljusa sidan. Om ni nästa år satsar på att förmå livsmedelsindustrin att sälja grönsaker i rosa förpackningar som ersätter allt godis nära kassan, kan ni bidra till att vända trenden med bukfetman. Kostfonden jobbar med att minska sötsakskonsumtionen i Sverige, eftersom vi vill att fler ska leva friska. Minskar bukfetman, minskar också insulinresistensen. Det kommer leda till att alla våra stora folksjukdomar blir mer ovanliga, inklusive många former av cancer. Tänk då slipper vi kanske rubriker i tidningen som: Stor ökning av övervikt bland tioåringar. Eller Halva Sverige har övervikt eller fetma. Istället kan det stå: Bröstcancer minskar när fler får normal vikt.

Hade inte det varit fantastiskt? Vad tycker ni om detta förslag? Ni får gärna delge era tankar, så lägger jag upp dem här på sajten.

En sista sak: se till att öronmärka lite av de medel ni samlar in i år för att undersöka om en insulinsänkande kost kan bromsa utvecklingen av bröstcancer. Kostfonden menar att detta är en kunskapslucka som är viktig att fylla med bra vetenskap. Den molekylära forskningen talar starkt för att det borde fungera, men det har aldrig testats i en stor studie på en cancerklinik. En sannolik orsak är att många cancerläkare har relativt dålig koll på insulinets roll i kroppen. Det är mer diabetesläkarnas område.

En sista sista sak: med tanke på hur enormt mycket pengar ni samlar in varje år, borde då inte antalet fall av bröstcancer snart sjunka? Vad gör ni för att ta reda på hur bröstcancer bäst förebyggs?

Med förhoppning om att färre ska få cancer,

Ann Fernholm

Tillägg: Vill du veta vilka svar jag fick? Du hittar svaret från Bröstcancerförbundet via denna länk, och Cancerfondens svar via denna.

Cancerfonden ringde också och berättat att de aldrig stått bakom Geishakampanjen. Att deras logotyp syns på en vimpel bredvid all geisha beror på att de har ett samarbete med Ica. När Icabutiken har lyft Bröstcancerföreningens kampanj för Geisha, har de placerat vimpeln med Canerfondens logotyp bredvid.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
8656
comments 18

Innehåller alla havredrycker maltos? Och vem äter resterna som silas bort i produktionen?

Efter mitt öppna brev till Oatly i förra veckan fick jag mängder av frågor. Den vanligaste var: Finns det någon havredryck som är bra? Många har också undrat varför de får ont i magen av att dricka havre. Själv har jag kollat upp vad som händer med alla havrerester som silas bort i produktionen av havredryck. Kan ni gissa vem som äter upp dem?

Mitt öppna brev till Oatly har blivit det näst mest delade inlägget på min sajt någonsin, efter brevet till GB. Ni är många som känner er lurade av att Oatly påstår att deras dryck endast innehåller ”naturliga sockerarter från havre”, när de i själva verket bryter ner stärkelsen i havren till blodsockerhöjande maltos. Många har undrat om alla producenter av havredryck gör så?

Alla havredrycker innehåller maltos

Det enkla svaret är: ja. Havredryck har blivit big business och det finns mängder av olika varumärken. Produkterna innehåller generellt runt 10 procent havre. Om allt socker i drycken skulle kom från havre, borde sockerhalten aldrig överstiga 0,15 gram per 100 gram. Men alla havredrycker ligger långt över detta. Här är en lista över mängden socker i några av de största varumärkena:

Vill du dricka en havredryck där allt socker verkligen kommer från havre, får du göra din egen. Det finns recept på nätet som beskriver hur du gör. Det blir dessutom mycket billigare. En liter havredryck kostar runt 20 kronor, vilket är hyfsat mycket eftersom den innehåller 1 dl havre, vatten, lite salter och tillsatta vitaminer. Gissa hur mycket havregryn du får för samma summa pengar? 1,5 kg (!!!).

Innehåller havregurt och iKaffe också maltos?

En del av er har haft frågor om andra former av Oatlyprodukter. Innehåller de också maltos? Svaret är återigen ja. Exempelvis iKaffe och havregurt innehåller ungefär lika mycket maltos som havredrycken.

Vad ska jag nu ha i kaffet?

Sedan har många börjat undra vad de nu ska ha i kaffet. När jag för 10 år sedan upptäckte att en latte på vanlig mjölk höjde mitt blodsocker ordentligt, drog jag kraftigt ner på mängden mjölk i kaffet. Sedan fick jag för mig att äta mjölkfritt ett tag eftersom många menar att de mår bättre av det. Jag kände ingen skillnad, men när jag skulle ha mjölk i kaffet igen smakade det plötsligt välling. Därför är mitt kaffe numera svart som synden, och mycket mera klimatsmart än tidigare.

Hur just ditt blodsocker påverkas av havredryck i kaffet beror på mängden du dricker och vilken hälsa du har. Hivar du en stor havrelatte och tillhör dem som knappt kommer ihåg när de tränade senast, kommer sannolikt ditt blodsocker att raka i höjden. Använder du bara en liten skvätt havredryck i kaffet och är en sportig typ, kommer ditt blodsocker sannolikt inte alls att påverkas. Mellan dessa två ytterligheter finns alla nyanser av grått.

Är det inte lika mycket socker i mjölk?

En del frågade också om det inte är lika mycket socker i mjölk som i havredryck? Svaret är ja. Mjölk innehåller lika mycket sockerarter som havredryck. Detta poängterade Oatly också i sitt svar till mig.

MEN. Som jag skrev i kommentaren till Oatlys svar är det skillnad på laktos och maltos. Maltos har ett glykemiskt index som ligger över 100, vilket innebär att sockerarten till och med går snabbare ut i blodet än stärkelse från vitt bröd. Mjölk ligger under 50 i glykemiskt index. Därför ger mjölk ett långsammare blodsockerpåslag än havredryck.

Varför får jag ont i magen av havredryck?

En sak som förvånade mig är att många – helt oberoende av varandra – har skrivit att de blir köriga i magen av havredryck. En del har undrat om maltosen kan vara förklaringen? Jag skickade vidare frågan till Oatly som svarar så här:

Det är ju alltid tråkigt att bli körig i magen. Vi är inga läkare och detta är inget problem som särskilt många hör av sig med till oss med (de få gånger det har hänt har personen sagt att den har IBS). Så vi skulle ge de som har det problemet rådet att tala med sin läkare och så får vi hoppas det inte är något allvarligt. Vi är ganska många människor här i världen och flera är känsliga mot olika saker, så det är inte så konstigt om någon promille också är det mot någon av våra ingredienser.

Har bett en mag- och tarmläkare att också titta på detta. Så vi får se om det finns något annat svar på frågan.

Grisar får resterna från Oatlys produktion

När jag skrev det öppna brevet till Oatly, började jag själv undra vad Oatly gör med alla havrerester som de silar bort från havredrycken. I de resterna finns bland annat olösliga fibrer och en hel del näring. Mycket av detta skulle vi ha fått i oss om vi åt havren som den är. Men vad händer nu med resterna?

Svaret är att grisar äter upp detta. Så i tillägg till sin slogan ”wow no cow” kan Oatly lyfta ”We’re big, and we feed pig” på sin sajt.

Så här skriver Oatly om sina rester:Vi har hjälp av ett företag som säljer resterna som grisfoder. För tillfället är det den mest hållbara lösningen då resterna ha så mycket näring i sig, men varken vi eller våra konsumenter är nöjda med den så vi arbetar för andra lösningar. Den ena är att ta fram ätbara produkter och den andra är att bygga vår egen biogasanläggning vid fabriken i Landskrona. I väntan på det är det lösningen ovan vi använder i Sverige. I Holland använder vi resterna som biogas till fabriken som gör havredrycken och i USA går de som kompost till en svampodling. Men förhoppningarna är alltså att kunna presentera något näringsrikt och gott inom en snar framtid. Det här har varit en engagerad fråga i Storbritannien och här kan du se det senaste vi skrev om den saken: https://www.oatly.com/uk/production-residues

Har anmält alla havredrycksproducenter

Nu hoppas jag att ni har fått svar på många av era frågor! I samband med mitt öppna brev passade jag på att anmäla alla havredrycksproducenter eftersom ingredienslistan är otydlig och saknar relevant information.

På öl står exempelvis inte att det är gjort av korn, utan av kornmalt. Då har konsumenten en chans att inse att öl innehåller en bearbetad form av korn. På samma vis borde det stå att havredryck är gjort på maltoshavre (eller något liknande) så att konsumenter förstår vad de köper.

Jag har också anmält de producenter som påstår att drycken innehåller ”naturliga sockerarter från havre”, eftersom det är direkt vilseledande.

Sist men inte minst har jag tipsat livsmedelsinspektören i Malmö om att Oatly sannolikt bryter mot förordningen (EG) nr 1924/2006 när de skriver ”No milk. No soy. No… eh… whatever” på sina produkter. Vissa av produkterna – de smaksatta havredryckerna och havregurtsen – innehåller tillsatt socker. Om en produkt innehåller tillsatt socker, får producenten inte skriva något på produkten som kan göra att konsumenten tror att den är fri från socker.

Det ska bli spännande att se vad dessa anmälningar leder till. Fortsättning följer!

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
1132
comments 8

Svar från Oatly: Maltosen i vår havredryck är naturlig

I onsdags skrev skickade jag ett öppet brev till Oatly, där jag menade att det är vilseledande att påstå att sockret i deras produkter är naturligt. De har brutit ner stärkelsen i havre till sockerarten maltos, så att havredrycken innehåller lika mycket maltos som öl. Nu har Oatly svarat. De anser att det är fel av mig att jämföra havre i fast och flytande form.

I sin marknadsföring har Oatly ridit på det faktum att havre anses vara ett nyttigt sädesslag med nyttiga fibrer, därför tycker de att vi ska dricka dessa fibrer. När jag i mitt öppna brev (läs via denna länk) kritiserade drycken eftersom den ger ett snabbt blodsockerpåslag, tycker Oatly nu att det är fel att jämföra havredryck med riktig havre. Här är deras svar.

Oatly: Det är skillnad på havre och havre

Hej Ann, Tack för ditt brev. Vi mår bara bra och är särskilt glada när vi får prata om mat och klimat, så det är kul att det pågår en diskussion om de här frågorna tycker vi. För faktum är att många är nyfikna och att man kanske inte självklart vet hur saker och ting ligger till.

Låt oss först och främst börja med att konstatera att havre är ett bra livsmedel. Att äta havre regelbundet sänker både totalkolesterol och LDL-kolesterolet, hos både friska individer och de med risk för hjärt-och kärlsjukdomar (däribland diabetiker). En relevant faktor vid förhöjt blodsocker är fiberintaget, ju mer fibrer desto bättre för blodsockerregleringen. Man har i studier sett att havre (fullkorn från till exempel havregryn eller mathavre) ger ett lägre blodsockersvar efter en måltid. Denna mekanism är troligen relaterad till de lösliga fibrerna, speciellt betaglukaner.

Men det finns olika typer av havrebaserade livsmedel, vilket är viktigt att komma ihåg. Att jämföra olika typer kan tyckas enkelt, men Oatlys havredryck är ett flytande livsmedel och har därmed ett högre glykemiskt index än fasta sådana. Jämförelser avseende blodsockersvar är bara relevant för liknande livsmedelsgrupper – att jämföra fasta och flytande rakt av blir som att blanda äpplen med päron. I det här fallet ställs havredryck mot mathavre, vilket blir missvisande. Dessutom intas oftast havredryck vid en måltid, som frukost, mellanmål, lunch eller middag. Hur någons blodsocker reagerar beror på hela måltiden och inte bara ett livsmedel, exempelvis vad du häller i glaset. Det är därför inte så enkelt som i experimentet som gjorts – förutom att det såklart också är svårt att dra generella slutsatser från en studie där endast en person ingår.

Så till dina frågor om socker. Det finns inget tillsatt socker i våra naturella havredrycker, utan sockerarterna (som vi anger i näringsvärdestabellen) är naturliga disackarider (maltos) som kommer från havre. Vi har genom forskning hittat ett sätt att bryta ner stärkelsen till maltos under vår tillverkningsprocess med hjälp av enzymer, samma typ av enzymer som finns i vår mag- och tarmkanal. Samma process sker alltså i våra kroppar när vi bryter ner havre. Vår havre innehåller alltså inte “40 gånger mer socker” än havregryn eller mathavre, utan skillnaden är att mängden socker som är utskrivet på havregryns- och mathavreförpackningarna är mängden innan kroppen har brutit ner stärkelsen till maltos, medan samma process sker redan under tillverkningen av vår havredryck. Eftersom processerna är desamma, även om de sker på olika platser (i kroppen respektive Oatly-fabriken), skriver vi ut ”naturligt socker från havre” på våra förpackningar, för att vara tydliga med att sockret som framgår av näringsvärdestabellen inte är tillsatt, för det är det ju inte.

Naturliga sockerarter förekommer även i flera andra livsmedel, ett exempel är laktos i mjölk. I vår naturella havredryck finns 4 g maltos/100 ml, medan laktos i komjölk är knappt 5 g/100 ml. Och processen är liknande när man gör havredryck som när man gör komjölk. Man skulle kunna förklara det såhär: när komjölk ”produceras” i korna bryter de ner stärkelse från foder i sin matspjälkning – en liknande ”matspjälkningsprocess” sker när vi tar havre och gör den till havredryck. Vår naturella havredryck hamnar därför på samma, eller till och med lite lägre nivå, av sockerarter än till exempel mjölk. Vissa av våra produkter, till exempel de med choklad- eller apelsin-mangosmak, har vi har valt att söta med tillsatt socker för smakens skull . Det framgår precis som du visar på innehållsförteckningen.

Men det finns fler fördelar med att ersätta mejeri med till exempel havredryck, särskilt om man tar in hållbarhet och klimatpåverkan. Havredryck är klimatsmart, vår havredryck har till exempel 75% lägre klimatavtryck än komjölk (hur detta räknats ut går det att läsa mer om här). Och det är viktigt. Vi behöver minska livsmedelssystemets utsläpp om vi ska klara klimatmålen. Idag står det nämligen för enorma utsläpp, 21–37% av de globala växthusgasutsläppen enligt enligt IPCC (se kapitel 5, s.475–480) . Animalieproduktionen (kött, mejeri, ägg och vattenbruk) står i sin tur för 56–58% av dessa utsläpp ( J Poore och T Nemecek 2018 , s.4). Ska vi få ner dessa utsläpp och klara av Parisavtalet måste vi förändra vad vi äter, det visar en studie i Nature från 2018. Bara genom att världens alla medborgare i genomsnitt blir “flexitarianer”, det vill säga minskar intaget av animaliebaserade livsmedel till förmån för växtbaserade livsmedel – kan klimatförändringarna hållas under två grader.

Angående din andra fråga: självklart följer vi lagen. Sägningen “whatever” kom till därför att vi från början skrev “No milk. No Soy. No badness” på våra paket. Men just ordet “badness” uppfattade Svensk Mjölk som att vi hävdade att mjölk var dåligt för hälsan. Det hela slutade i en process i marknadsdomstolen som resulterade i att vi inte längre fick skriva så. Då tog vi såklart bort “badness” och ersatte det istället med något som inte hade något med produkten att göra, ”no …eh… whatever.”, som en blinkning till den processen.

Vi hoppas att du känner att du fått svar på dina frågor Ann, och att vi fått fram hur vi tänker och resonerar kring några av frågorna du lyfter i ditt brev. Om något fortfarande känns oklart så svara gärna på vårt brev – det är kul att brevväxla, tycker vi!

Allt gott, Nina Jansson Nutritionist, PhD, Oatly

Min kommentar: matens GI spelar roll

I sitt svar skriver Oatly att när de bryter ner stärkelsen till maltos i sina enzymeringstankar, är det i princip samma process som ändå sker i vår kropp. Därför skulle sockret i deras havredryck vara naturligt.

Det tycks ha gått företaget spårlöst förbi att matens glykemiska index spelar stor roll för vår hälsa. När Oatly gör kroppens jobb och bryter ner maten i förväg, får vi ett mycket högre blodsocker av produkten. Ni som har läst Ett sötare blod vet att ett högt blodsocker driver inflammation, och ökar risken för hjärt-kärlsjukdom (något som nyligen bekräftades i en stor Europeisk studie).

Ett snabbt blodsockerpåslag gör också att insulinnivåerna i kroppen stiger mer än normalt, och insulin är en tillväxtfaktor. Biokemiska kartläggningar visar att bland annat att cancercellers tillväxt drivs av insulin, därför är det en riktigt dålig idé att konsumera mycket snabba kolhydrater.

Maltos och laktos påverkar blodsockret olika

I sitt svar jämför Oatly också sockerhalten i havredryck med den i mjölk. Det är som att jämföra ärter och rotmos. Havredrycken innehåller maltos, som består av två glukosmolekyler som sitter ihop. Båda dessa höjer blodsockret och maltos har ett högt glykemiskt index. Olika källor anger olika siffror, men maltos har ett GI-värde som ligger en bit över 100 vilket innebär att det höjer blodsockret snabbare än vitt bröd.

Mjölk innehåller sockerarten laktos, som består av sockerarterna glukos och galaktos. Det är bara glukosen som direkt höjer blodsockret. Galaktos omsätts i levern, där sockerarten omvandlas till glukos. Men detta tar ett tag. Mjölkens GI-värde ligger därför lägre, under 50.

Trots att mjölk innehåller mer sockerarter än havremjölk, kommer alltså havremjölken att höja blodsockret mest.

Klimat kan inte ställas mot miljö

I sitt brev skriver Oatlys nutritionist också om klimatet. Nyligen kom en rapport kring hur olika mjölksubstitut påverkar miljön, och den gav en nyanserad version av vad ett hållbart jordbruk kräver. Så här står det bland annat i rapporten:

”Stora fält med ettåriga grödor som havre och soja är ekologiskt fattiga system, och ännu mera om de odlas med kemisk bekämpning av ogräs, insekter eller svampsjukdomar.”

Sedan är det värt att notera att antalet kor i Sverige har minskat från 1,9 miljoner på 1930-talet till strax över 500 000 idag. Så det är knappast kornas fel att våra utsläpp av växthusgaser har ökat radikalt.

Även om man anser att havre kan rädda klimatet, är det dumt att börja massproducera ännu en söt dryck som höjer blodsockret. Det är mycket bättre för kroppen att äta havren som den är. Personligen har jag börjat göra tabouli med mathavre istället för bulgur. Det kan rekommenderas.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
965
comments 14

Öppet brev till Oatly: hur naturligt är ert socker? Och följer ni lagen?

Oatly har varit i blåsväder den senaste tiden. Frågan är om budskapen på deras produkter ens är sanna? På deras havredryck står att sockret i produkten är ”naturligt”, men det kommer från stärkelse som de har brutit ner till maltos. I havredryck finns därför lika mycket maltos som i öl, vilket ger ett snabbt blodsockerpåslag. Läs det öppna brev jag har skickat till Oatly idag, där jag även undrar om de följer lagstiftningen kring tillsatt socker.

Hej Oatly,

Hoppas att allt är bra med er, trots alla turer kring era nya ägare och rapporter om att havredryck inte är så klimatsmart som man kan tro. Jag kontaktar er av en helt annat anledning, och hoppas att ni har tid att svara på ett par frågor av nästan filosofisk karaktär som rör era produkter. De är: Vad är naturligt socker? Och vad menas med ”whatever”?

Frågorna uppstod en dag när jag studerade…

…på några av era förpackningar. På denna sida (som jag läste med stort nöje) står att havredrycken innehåller…

…4,1 gram sockerarter som är naturliga och kommer från havre. Läser man sedan ingredienslistan så utgör det som ni kallar ”havre” en tiondel av innehållet.

Med risk för att avslöja vilken mattenörd jag är, började jag här räkna ut hur mycket socker det är i den havre ni använder. Jag ställde upp en ekvation:

Svaret blev helt osannolikt. 41 gram?!? Jag blev tvungen att kontrollräkna flera gånger. Vanliga havregryn eller mathavre innehåller…

… typ 1 gram. Så hur får ni fram en havre som innehåller 40 gånger mer? Använder ni något slags powergödsel? Eller har ni satt in en godisgen i havren?

Oatly bryter ner havre i en onaturlig process

När jag kom hem sökte jag upp er sajt, och hittade denna sida som beskriver er patenterade process. Svaret på mina frågor fanns i steg 2 där ni pytsar ner den söndermalda havren i stora enzymeringstankar och tillsätter: ”… naturliga enzymer som bryter ned havrestärkelsen till mindre komponenter, i huvudsak maltos (kallas även maltsocker) som gör våra produkter naturligt söta.”

Naturliga sockerarter, naturliga enzymer, naturligt söta… Det är visserligen härligt med naturen, men här började jag undra om ni anställt ett gäng tyska nudister som copywriters.

Maltos är samma socker som skapas när man mältar korn och gör öl, men maltos finns inte naturligt i kornet. Och hur jag än tänkte kunde jag inte komma en enda växt – vare sig spannmål, grönsaker, frukter eller bär – som naturligt innehåller stora doser maltos.

Så hur kan det socker som ni skapar i era (onaturliga) enzymeringstankar vara naturligt? Och är det mer naturligt än det socker som Nordic Sugar renar fram från sockerbetor? Eller kan godistillverkare på ett liknande vis skriva att de använder…

…naturliga sockerarter från betor i sina produkter? Och vad är motsatsen till naturligt socker? Onaturligt socker? Eller kanske övernaturligt?

Oatlys havre ger ett snabbt blodsockerpåslag

Ni ser, mina frågor är många. Eftersom er havredryck innehåller lika mycket maltos som öl, och eftersom öl är känt för sitt snabba blodsockerpåslag, kontaktade jag en person som kan allt om blodsocker. Han är med i Facebookgruppen Smarta Diabetiker och har typ 1-diabetes. Han gjorde ett experiment. Ena dagen drack han 2,5 dl havredryck, andra åt han motsvarande mängd kolhydrater från mathavre (totalt 29 gram) som han kokade. Sedan mätte han sitt blodsocker var 15:e minut. Här ser ni resultatet:

På havredrycken steg blodsockret från 4,5 till 10 mmol/l, en ökning med totalt 5,5 enheter. När blodsockret efter 45 minuter gick över 8,5 mmol/l tog han två enheter insulin för att få ner det.

På mathavren steg det från 4,1 till 6,5 mmol/l, en ökning om 2,4 enheter. Eftersom det aldrig blev någon hög topp krävdes inget extra insulin för att hantera mathavren. (Läs mer om hur han gjorde experiment via denna länk.)

Är Oatlys snabba kolhydrater illa för hälsan?

Blodsockret steg alltså mer än dubbelt så mycket när han drack havredrycken. Personer utan diabetes kommer inte att få samma höga blodsockerpåslag av era produkter, men maltosen i er havredryck går snabbare ut i blodet än vad stärkelse från (naturlig) havre gör.

Att kolhydraterna i vår mat har blivit allt mer finprocessade är ett av de stora problemen med den moderna maten. Så här skriver några av världens ledande nutritionsforskare i tidskriften Science: Refined grains provide negligible nutrition and their high glycemic load causes unhealthful spikes in postprandial glucose and insulin, promoting hunger, inflammation, insulin resistance, and dyslipidemia.

På ren svenska betyder det att när spannmål processas försvinner en del vitaminer och mineraler, samtidigt som blodsockerpåslaget blir högre. Blodsockertoppar stimulerar hunger, inflammation och kan även orsaka blodfettrubbningar, vilket ju inte alls är bra. Så vad tänker ni om detta?

Vad menas med ”whatever”?

Nu till nästa fråga: hur definierar ni ”whatever”? På era smaksatta produkter skriver ni:

“No milk. No soy. No… eh… whatever.” Det är ett lite annorlunda budskap, för om man är petnoga innebär det att förpackningen borde innehålla rent vakuum. Men jag skulle gissa att de flesta konsumenter kan tro att ”no… eh… whatever” står för inget gluten eller kanske inget tillsatt socker. Det är vanliga hälsopåståenden på livsmedel. Men havre kan generellt innehålla spår av gluten och läser man era ingredienslistor…

…har ni – förutom maltosen – haft extra socker i båda dessa produkter.

Så vad vill ni säga med ”no… eh… whatever”? Och hur väl stämmer det med förordningen (EG) nr 1924/2006 som reglerar vad livsmedelsproducenter får skriva på livsmedel som innehåller tillsatt socker? Där står: ”Ett påstående om att sockerarter inte tillsatts ett livsmedel, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten inte innehåller några tillsatta mono- eller disackarider eller något annat livsmedel som används på grund av sina sötande egenskaper.

Alldeles oavsett vill jag tipsa er om att ordet whatever under många år i rad har utsetts till det mest irriterande ordet i vardaglig engelska. Det kan uttrycka både likgiltighet och avståndstagande. Jag tänker att era naturälskande copywriters behöver uppmärksammas på detta.

Nu hoppas jag få ta del av era tankar! Vad gör att det socker som ni har processat fram från havrestärkelse är mer naturligt än exempelvis socker från sockerbetor? Vad menar ni med ”no… eh… whatever”? Och följer ni förordningen kring tillsatt socker?

Vänliga hälsningar,

Ann Fernholm

Tillägg: Oatly har svarat på det öppna brevet. Här är svaret:

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
10803
comments 48

Norska myndigheter: Klämmisar till bebisar är för söta

Klämmisar har blivit populära, men nu granskas de i Norge. De innehåller ofta alldeles för mycket socker. Dessutom hämmar de utvecklingen av barnens munmotorik.

Fler och fler bebisar lever på mat som serveras i klämpåsar. Vissa barn får inget annat. Det är ett stort problem, för när barnet suger i sig mat från en platsförpackning lär det sig aldrig tugga.

Dessutom är klämmisar ofta extremt söta. Även när det på förpackningen står att det är gröt eller yoghurt, innehåller de mestadels fruktpuré och juice. I Norge har nu myndigheterna granskat det höga sockerinnehållet i klämpåsar, rapporterar NRK: Mattilsynet vil se på merkingen av klemmeposene.

Har anmält yoghurtklämmisar

Vi får hoppas att svenska myndigheter också sätter ner foten. Undertecknad har anmält användningen av ordet yoghurt på klämpåsarna, eftersom det som säljs inte är yoghurt. Innehållet är värmebehandlat och alla nyttiga bakterier döda. Då är det emot regelverket att kalla det för yoghurt. Livsmedelsverket håller nu på att utreda om barnmatsföretagen behöver ändra beteckningen.

Vill du veta mer om hur det går till när bebisar lär sig tugga och äta riktig mat (sådan som smakar mat)? Läs Stora boken om barn och mat

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
1218
comments

Australiens urföda är otroligt näringsrik – naturlig mat ger hälsa

I Australien pågår just nu ett stort projekt där forskare kartlägger landets urföda. Flera av de frukter som urbefolkningen har ätit har visat sig vara extremt näringsrika, och utgör en skarp kontrast mot industriprocessad och näringsfattig mat. Min uppmaning: satsa på att äta naturlig mat i sommar och undersök vad som händer med din hälsa.

När jag var i Australien i januari intervjuade jag bland annat Selina Fyfe vid Centre for Nutrition and Food Sciences, The University of Queensland. Som en del av sin doktorandutbildning har hon undersökt en frukt som kallas ”the green plum” eller ”the wild mango”. Den växer i norra Australien, är stor som ett körsbär och ser ut som ut som en minimal grön mango.

Nu visar Selina Fyfes forskning att denna fantastiskt goda frukt dessutom är otroligt rik på folsyra. Det är ett av de näringsämnen som processad mat generellt innehåller för lite av, vilket kan orsaka blodbrist och även öka risken för missfall eller ryggmärgsbråck hos foster. Du kan läsa om upptäckten här: Plum pickings: ancient fruit ripe for modern plates.

Kakadu plum konserverar skaldjur

I samma projekt har forskarna även upptäckt att ”the Kakadu plum” är otroligt rik på C-vitamin och antioxidanter. Därför används frukten nu exempelvis som ett naturligt konserveringsmedel för skaldjur: Seafood Co-operative Research Centre calls for more Kakadu Plum production.

Projektet i Australien är så otroligt intressant, eftersom forskarna kartlägger den mat människokroppen är gjord för att äta. När Australiens urfolk fortfarande åt naturlig mat, hade de en fantastisk hälsa. Sedan kom britterna och tog över markerna med våld. De isolerade urbefolkningen i så kallade ”missions”, vilket ledde till att de slutade att jaga och började äta västerländsk processad mat, rik på raffinerat mjöl och socker. På bara några årtionden gick det åt pipan med deras hälsa. I dag är katastrofmånga drabbade av typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

Barebells: symbol för vår skruvade syn på mat

Den konstgjorda och näringsfattiga mat som globala livsmedelskoncerner nu sprider över världen, är helt enkelt inte gjord för att driva våra kroppar. Vi får övervikt, rubbade blodfetter och blir sjuka. Så åtgärdar vi det med att äta blodfettsänkande läkemedel, kalorisnåla pulversoppor eller konstiga bars. Under en kvällspromenad i förra veckan fotade jag denna reklam:

För mig är Barebells en symbol för vår skruvade syn på vad som är hälsosamt. Dessa bars säljs som functional foods eftersom de innehåller 20 gram protein och inget tillsatt socker. Som om det skulle vara definitionen på vad som är funktionell mat.

Ät naturlig mat i sommar

Min uppmaning till alla er läsare: satsa på naturlig mat i sommar. Ät grönsaker, frukt, bär, ägg, fisk, kött, kyckling, bönor, linser och annan mat där all näring finns bevarad. Smaksätt med kryddväxter och örter. Njut och tänk på att du har en fantastisk kropp som utvecklats under miljontals år. Den är värd det bästa!

Med detta önskar jag er en härlig sommar!

Foto: Margaret Puls, UQ

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
921
comments

Anmälan mot Norrmejerier, Felix och Tyngre för vilseledande produkter

Efter det öppna brevet till livsmedelstillverkare i början av juni, har jag nu anmält flera produkter. Det handlar om Felix skaldjurssoppa, Tyngres pannkakor och Norrmejeriers Gainomax och Verum.

Anmälan mot Norrmejerier uppmärksammades igår av Folkbladet.nu. Jag var även med i P4 Norrbottens morgonprogram och berättade varför jag anser att Norrmejeriers förpackningar är vilseledande. Du kan lyssna till inslaget här:

Anmälan Gainomax

Anmälan mot Norrmejeriers handlar om två varumärken. Dels deras mjölkdryck Gainomax, som enligt förpackningen smakar ”raspberry”, ”strawberry” och ”blueberry” och även har bilder av hallon, jordgubbar och blåbär på förpackningen. Men all smak kommer från aromer.

Detta är att vilseleda konsumenten. På Livsmedelsverkets sida med information om vilseledande beskrivningar står: Om ett livsmedel innehåller tillsatser eller aromer som utvinns ur växter kan ursprungsväxten få avbildas i märkningen. Men det under förutsättning att det finns en tydlig förklaring i anslutning till bilden, så att konsumenten inte kan få uppfattningen att det är själva växten som ingår i livsmedlet.

Gainomax förpackningar uppfyller inte det kravet, enligt mig. Detta ska nu granskas av Livsmedelsverket.

Anmälan Verums hälsofil

När jag ändå var i farten med att anmäla Norrmejerier passade jag på att också anmäla Verums hälsofil, hälsokvarg och hälsoyoghurt.

25-35 procent av alla kalorier i dessa produkter kommer från tillsatt socker, och de innehåller mer socker än bär vilken inte är särskilt hälsosamt. Ett förskolebarn som äter 2 dl av filen med hallon/passion/vaniljsmak till frukost får i sig närmare en tredjedel av sin maximala dagsranson socker.

Norrmejerier ville inte svara på kritiken i P4 Norrbotten eller Folkbladet.nu. De inväntar Livsmedelsverkets granskning av anmälan.

Anmälan Tyngres pannkakor

Vidare har jag anmält Tyngres ”Pannkakor Original”. Enligt den information som finns på Livsmedelsverkets hemsida ska sådant som säljs under begreppet ”original” bygga på ett originalrecept av ett livsmedel. Tyngres pannkakor består till stor del av vetegluten, vassleproteinkoncentrat, emulgeringsmedel och sötningsmedel. De har helt enkelt ha blandat ihop ordet ”original” med ”originella”, som det borde ha stått på förpackningen.

Tyngre Distribution kommer att granskas av livsmedelsinspektören i Stockholm stad.

Anmälan Felix skaldjurssoppa

Till sist har jag anmält Felix skaldjurssoppa. Som jag skrev i mitt öppna brev står på Livsmedelsverkets hemsida: ”Att på framsidan av en förpackning räkna upp vissa ingredienser kan anses som vilseledande om uppräkningen ger intrycket av att vara en ingrediensförteckning som dessutom skiljer sig från produktens verkliga ingrediensförteckning.”

Jämför man framsidan på Felix soppa, där krabba verkar vara huvudingrediensen, med ingredienslistan där krabba bara utgör 0,5 procent av produkten är det en viss skillnad. Orkla (som äger varumärket Felix) svarade dock att: ”Det är helt i linje med lagstiftningen att beskriva produktens smak eller karaktär på framsidan och mängdange de ingredienser vi lyfter fram på produkten i innehållsförteckningen.”

Det är möjligt att de har rätt i sin tolkning av lagstiftningen. Jag har i alla fall anmält dem till miljöförvaltningen i Malmö stad, som får granska ärendet.

Det blir spännande att se vad de kommer fram till!

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
1490
comments