stamp

Granskningen av naturgodis – svar från Parrots och Exotic Snacks

Varför kallar ni vit choklad för yoghurt? Vad gör att ni påstår att godis tillverkat av en mängd processade komponenter är naturligt? Och på vilket vis skulle det vara hälsosamt? Det är några av de frågor som jag ställde i förra veckan i ett öppet brev till försäljare av naturgodis. I förra veckan svarade Coop och Hemköp/Axfood. Nu har även Exotic Snacks och Parrots svarat.

I en del av granskningen undrade jag bland annat om det verkligen är naturligare och mer hälsosamt att äta Parrots salt chokladlakrits

… än att tugga i sig ett Kinderägg mixat med lite djungelvrål? Här kommer svaret från Fredrik Sjöström, Communication & Sponsorship Manager vid Cloetta:  

”Parrots är ett varumärke som, tillsammans med Karamellkungen, nyligen förvärvades av Cloetta. 

Kategorin natursnacks/naturgodis i sin helhet har utvecklats över tid. Från början bestod sortimentet främst av olika sorters nötter, snacks och torkad frukt, men efterhand har det tillkommit produkter av mer godisliknande karaktär. Kategorins utveckling gäller även för Parrots sortiment, som till största del består av nötter och snacks, men också erbjuder produkter av mer godisliknande karaktär. Vi vill gärna understryka att vi efterlever gällande lagstiftning och tydligt anger produkternas innehåll och näringsvärden, både i butik och på vår hemsida. På så sätt kan konsumenten förvissa sig om vad produkten innehåller. 

Vi kan övergripande konstatera att kommunikationen av kategorin inte har hängt med i samma takt som sortimentsutvecklingen. För Parrots del har Cloetta, sedan förvärvet 2017, redan startat upp ett arbete med att göra om varumärkeskommunikationen så att den blir tydligare för konsumenten samt bättre stämmer överens med vad varumärket erbjuder i sin helhet.” 

Intressant, eller hur? Jag hoppas att man i sin framtida kommunikation kommer att vara tydlig med att godis är godis.

Exotic snacks: vi lyfter smaksättningen i namnen på produkterna

I det öppna brevet kritiserade jag också Exotic Snacks bananlakrits vit choklad

…som inte innehåller någon banan alls. Här är svaret från Maria Larsson, Quality & Sustainability Manager vid Exotic Snacks.

Vi på Exotic Snacks är angelägna om att ha ett brett produktsortiment av hög kvalitet som tilltalar våra kunders olika önskemål. Vårt sortiment består i huvudsak av nötter, torkad frukt, frön, bönor och chokladdragerade produkter.

Det är främst den högre andelen nötter, frön, bönor, bär, frukt, den generellt högre chokladkvaliteten och de färre tillsatserna som enligt oss skiljer vårt lösviktssortiment jämfört med ”vanligt godis” i lösvikt.

Nötter, fröer, bönor etc. innehåller omättade fetter, protein, fiber, vitaminer, antioxidanter och mineraler vilket i allmänhet anses hälsosamt. 

Vi anpassar ständigt sortimentet för att ha ett attraktivt erbjudande till butiker och slutkund. Efterfrågan på förnyelse och popularitet är ofta vägledande, där flertalet av våra chokladdragerade produkter är populära.

När det gäller märkning av våra produkter arbetar vi enligt gällande lagstiftning, aktuella riktlinjer och har ambitionen att vara informativa. I namnen på våra produkter är det ofta smaksättningen vi vill lyfta fram. Jag tycker att det är bra att du uppmanar och påminner dina läsare om att läsa innehållsförteckningar på alla sorters produkter, så att var och en kan göra sina aktiva val.

Tack för din kontakt. Vi tar kontinuerligt till oss synpunkter och förbättringsförslag från kunder och andra intressenter.

Där ser ni kära läsare. Det är vår efterfrågan som styr utbudet. Det är alltså vårt eget fel att det har hamnat så mycket godis i naturgodishyllan.

Vit choklad har ”alltid” hetat yoghurt i naturgodis

Ingen av producenterna svarade egentligen på varför man kallar den vita choklad som omgärdar exempelvis cashewnötter, ananas och jordgubbar för ”yoghurt”. Så jag mejlade till Maria Larsson på Exotic Snacks och bad specifikt att få svar på den frågan. Här är svaret:

Våra produkter som heter ”yoghurt” i produktnamnet heter så för att produkterna ”alltid” hetat så och att det är ett vedertaget namn för dessa produkter.

Då etiketterna uppfyller gällande lagstiftning (då det står ”vit choklad med yoghurtsmak” i ingredienslistan och då den vita chokladen innehåller yoghurt (yoghurtpulver) och vi inte haft klagomål på dessa namn vid årliga kontroller, revisioner eller från kunder har jag inte haft anledning att ifrågasätta namnen.

Jag kommer att se över och bedöma om ”vit choklad” ska läggas till också i produktnamnen på dessa ”gamla godingar”, så att ingen av våra kunder tror att överdraget är ren yoghurt. Liknande produkter som vi tagit fram på senare år har ”vit choklad” i namnet.

Slutsats: Vi konsumenter behöver bli bättre på att klaga på saker vi tycker är fel. Lusläs ingredienslistorna nästa gång ni är i affären. Vad hittar ni för lurendrejerier? Hör gärna av er!

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
254
comments 3

Sockerskatt minskade läskdrickandet i Philadelphia

Kan en skatt på söt dryck minska läskdrickandet? Det har varit en brännhet fråga de senaste åren. I oktober 2016 släppte WHO en rapport där svaret var: ja. Och den slutsatsen verkar hålla. Sedan Storbritannien bestämde sig för att införa en sockerskatt har en rad producenter minskat på mängden socker i sina läskedrycker för att hamna på en lägre skattenivå.

Nu rapporterar Time att en skatt på söt dryck i USA:s delstat Philadelphia har lett till en minskad konsumtion: Philadelphia Residents Drank Less Sugary Drinks After Soda Tax. Två månader efter att skatten införandes dricker 40 procent färre personer läsk varje dag och 64 procent färre dricker energidryck. Istället dricker fler vatten. Det är en bra effekt, men det återstår att se hur långvarig den blir.

Lite fakta: vi svenskar köper närmare 60 liter läsk och annan söt dryck per person och år. Det är vår näst största sockerkälla. Mest socker får vi från godis, där vi årligen i genomsnitt köper runt 13-14 kg. Uppskattningsvis får vi totalt 6 kg rent socker från läsk och 7-8 kg från godis. Tillsammans utgör läsk och godis nästan en tredjedel av vårt totala sockerförbrukning under ett år.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
188
comments 2

Granskningen av naturgodis – producenternas svar

”Jag har tyvärr lurat mig själv massor med gånger.” ”Bedrövligt att ens kalla det naturgodis.” ”Ingen tror väl på riktigt att naturgodis är bättre?” ”Vill du har naturgodis, ät nötter.” Det är några av de kommentarer som har strömmat in efter granskningen av naturgodis. Nu har två av producenterna svarat: Coop och Hemköp/Axfood. 

Först resultatet av omröstningen i sociala medier. I granskningen framkom att Hemköp/Axfood har fyra olika former av socker i en av sina ”naturgodisar.” Så vad tycker ni läsare? Är det okej? Svaret är ganska tydligt:

Jag ställde samma fråga på min Instastory. Där röstade 2 personer ja och 258 personer nej. Nu till producenternas svar på de frågor jag ställde i inlägget. Vi börjar med Coops presschef Tobias Rydergren.

Coop: Naturgodis är inte mer hälsosamt

”Coop marknadsför inte naturgodis som mer hälsosamt än traditionellt godis. Att vi kallar det naturgodis är att det innehåller en större andel råvaror från naturen än vad godiset i den vanliga godishyllan gör, men det är fortfarande godis vilket namnet tydligt signalerar. I naturgodishyllan finns både rena nötter och förädlade produkter som tillexempel bär och nötter som är doppade i choklad, dessa innehåller tillsatt socker vilket tydligt framgår på innehållsdeklarationen. Naturgodis är precis som vanligt godis en njutningskategori inte hälsokost och det är just därför det benämns som godis.”

Är lakrits i mjölkchoklad naturligt?

Det han skriver är sant. Det är Exotic Snacks och Parrots som marknadsför naturgodis som nyttigare och mer hälsosamt. Många produkter i Coops naturgodishylla innehåller också något naturligt. Frågan är ändå om inte produkter som denna…

…hör hemma i godishyllan. Personligen köper jag hellre riktig rålakrits och gör egna chokladlakritsgodisar. Recept kommer nedan. Nu till svaret från Amanda Adriansson, Kategorichef Lösvikt Konfektyr/Snacks, Axfood.

Axfood: Vi följer alla regler, lagar och restriktioner

Tack för dina synpunkter och frågor, det är alltid av intresse att få feedback på vårt sortiment!

Först och främst vill jag belysa att Axfood följer alla regler, lagar och restriktioner gällande tillåtna ämnen, tillsatser, kommunikation av innehållsförteckning och namn på produkter (exempelvis yoghurt) vi kommunicerar heller inte att naturgodis skulle vara nyttigare än vårt lösviktsgodis.  Med det sagt kan jag ändå förstå att förvirring uppstår vid granskande av marknadens naturgodis. Det är inte alltid lätt som konsument att ha koll på alla livsmedels lagar och regler och jag ska självklart försöka besvara dina frågor så gott jag kan!

Vad är det för skillnad mellan lösviktsgodis och naturgodis?

Den största skillnaden är att naturgodismixen innehåller mer nötter, bär & frukt, bättre chokladkvalitet, mer naturliga ämnen men även som du säger ett högre pris (eftersom dessa råvaror är dyrare).

Varför är naturgodis nyttigare än vanligt lösviktsgodis?

Om naturgodis är nyttigare än vanligt godis beror på vem du frågar. I vårt sortiment har man en valmöjlighet att mixa sin påse med nötter, bär & frukt som i sig innehåller bättre näringsämnen än vanligt lösviktsgodis. Vi arbetar med mer naturliga ämnen i våra produkter- exempelvis lakrits där innehållet av lakritsrot är betydligt högre än vid vanligt lösviktsgodis.

Vi har socker i delar av vårt naturgodissortiment. Vi arbetar ständigt tillsammans med våra leverantörer försöker minska mängden tillsatt socker- men inte på bekostnad av smaken. Av den anledning är vi väldigt noggranna med att skriva ut  alla ingredienser för att ge våra kunder möjlighet att läsa på om produkten och vad det är de faktiskt konsumerar.  

Varför innehåller vår citronlakrits så många ingredienser och varför är inte citron en del av innehållet?

Vår citronlakrits innehåller i detta fall inte ingrediensen citron (som är motsägelsefullt mot det jag skriver ovan). I stället har vår leverantör tillsatt citronarom. Att vi specifikt inte skriver ut samtliga aromer i innehållsförteckningen beror på att innehållsförteckningen skulle bli allt för lång.

Läs ingredienslistorna

Från Exotic Snacks har jag inte hört något, men Parrots (som ägs av Cloetta) kommer att svara i nästa vecka. Många av er som har reagerat på mitt inlägg har undrat hur det ens kan vara lagligt att kalla vanligt godis för naturgodis. Det vi konsumenter behöver inse är att allt inte går att reglera, men enligt lagen är alla livsmedelsproducenter skyldiga att specificera exakt vad en vara innehåller. Genom ingredienslistorna har vi möjlighet och makt att skilja riktiga livsmedel från skräp. Vi måste lära oss att läsa dessa, för vår hälsas skull. Väljer vi bort skräpet, kommer producenterna sluta tillverka skräp. Undrar du över någon ingrediens eller ett e-nummer kan du alltid gå in på sajten Äkta vara och läsa vad det är.

Bästa saltlakritsgodiset

Till dig som som har fastnat i naturgodishyllars lakritschoklad kommer här ett alternativ. Mina favoritgodisar innehåller lite socker från den mörka chokladen, men mängden blir mycket mindre än i de ”naturgodisar” du hittar i butiken.

  • 100 g mörk choklad 70 procent (vill du minska sockerhalten kan du byta ut hälften mot 85-procentig choklad)
  • 50 g kokosfett (ekologiskt utan smak)
  • 0,5 dl grädde (hoppa över om du inte tål mjölk eller är vegan)
  • 3 tsk äkta lakritspulver
  • 0,5 tsk salmiaksalt

Smält choklad och kokosfett på låg värme i mikron (ta det lugnt med chokladen, den blir lätt grynig). Rör i grädde, lakrits och salmiak. Häll upp i knäck- eller ischokladformar. Ställ kallt tills det stelnar.

SMAKA OCH KÄNN LYCKA.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
199
comments 2

En granskning av naturgodis: Varför kallas vit choklad för yoghurt? Och hur hälsosamt är det?

Socker, glukossirap, modifierad potatisstärkelse och yoghurtarom. Det är några av de vanligaste ingredienserna  i naturgodis. Här är ett öppet brev till Exotic Snacks, Parrots, Coop och Hemköp. Vad skiljer egentligen naturgodis från vanligt godis? Och på vilket vis skulle dessa sockerbomber vara hälsosamma? 

Hej alla naturgodisförsäljare!

Här kommer ett rop på hjälp från en journalist som under några veckor har försökt luska ut svaret på en lurig fråga: vad är det egentligen för skillnad mellan naturgodis och vanligt godis?

Allt började med att jag för någon vecka sedan granskade ingredienslistan på Ananas Yoghurt. Förr i tiden var dessa mina favoriter och jag brukade tänka att det var fantastiskt att ni kunde få yoghurten så smarrig. Gissa om jag kände mig dum när jag nu insåg att det jag trodde var ”yoghurt” egentligen är vit choklad med en gnutta yoghurtpulver i?

Alltså. På en skala från 1 till 5. Hur naturligt är vit choklad? Ta inte det här personligt, men jag skulle säga 1.

Det är bara att erkänna: efter den här insikten blev jag typ besatt av naturgodis. På vilket vis skiljer det sig från vanligt godis?

Läs till exempel ingredienslistan på Coops kokostoppar i (vit choklad) yoghurt:

Socker är första ingrediens och de består till 21 procent av kokos.

Och så knallar ni bort till godishyllan och plockar upp en sån här:

Socker är första ingrediens och Bounty består till 21 procent av kokos.

(Ingredienslistan var för liten för att fota av, men här är den: socker, torkad kokos (21%), glukossirap, kakaosmör, kakaomassa, skummjölkspulver, emulgeringsmedel (sojalecitin, E471), laktos, mjölkfett, vasslepulver, fuktighetsbevarande medel (glycerol), salt, naturlig vaniljextrakt.

En tolkning av likheten är att kokostopparna hade platsat bättre i godishyllan. En annan tolkning är att tillverkaren av Bounty, Mars Incorporated, har gjort en dundermiss. De hade kunnat marknadsföra Bounty (och även Snickers) som naturgodis. Sedan hade de kunnat sälja dessa chokladbitar till den som bejakar en sund och aktiv livsstil, som Exotic Snacks skriver på sin sajt. (Exotic Snacks kokostoppar i (vit choklad) yoghurt består för övrigt också mestadels av socker och till 21 procent av kokos.)

Hur lite naturligt behövs för naturgodis?

Låt oss nu anta att det är Bounty och Snickers som har hamnat i fel hylla i affären och att naturgodis är något som till del består av naturliga saker. Med naturligt tänker jag att man menar sådant som växer i naturen, exempelvis kokos, nötter, mandlar, jordgubbar eller ananas.

Då infinner sig frågan – hur liten del kan vara naturlig utan att något flyttas till den vanliga godishyllan? Här kan vi jämföra Parrots hallonkrisp

…med Karamellkungens Crispy Bite:

De består till stor del av samma saker: en massa socker, kakaosmör, mjölkpulver, rismjöl, sojalecitin, glukossirap och vegetabiliskt fett. MEN. I hallonkrispen finns 1,5 procent hallonpulver och några nanodroppar rödbetsjuice. Alla veta att rödbetsjuice är supernyttigt och det kanske räcker för att hallonkrispen ska vara naturliga? I sin marknadsföring skriver Parrots att de har godbitarna för dig som vill var lite hälsosammare.

Om man betonar ordet lite, är det ju sant.

När blommar den modifierade stärkelsen?

Så här långt kommen i min research tyckte jag ändå att jag hade grepp om tillvaron. Man får inte vara för petig när det gäller dagens livsmedel. 1,5 procent hallonpulver är naturligare än 0 procent.

Men så kom jag till Exotic Snacks bananlakrits vit choklad

…och då rämnade allt. Det är visserligen bra att ni här kallar vit choklad för vit choklad. Men hur jag än granskade ingredienslistan hittade jag ingen banan i ”lakritsen med banansmak.” (Däremot lärde jag mig att ytbehandlingsmedlet shellack kommer från sköldlöss och även har använts som lack på antika möbler.)

Ni på Exotic Snack skriver på er sajt: I så hög utsträckning som möjligt vill vi erbjuda produkter baserade på naturliga råvaror utan onödiga tillsatserNi får ursäkta en fråga, men när började kor mjölka vasslepulver? Och vid vilken tid på året blommar glukossirapen och den modifierade potatisstärkelsen?

Och ni på Parrots. Är det verkligen naturligare och mer hälsosamt att äta era salt chokladlakrits

… än att tugga i sig ett Kinderägg mixat med lite djungelvrål?

Priset till det mest skruvade naturgodiset går ändå till Hemköp och Axfood. Ingredienslistan på deras Salty Lemon Liquorice var så lång att jag fick använda kamerans panoramafunktion för att få med hela:

Jag vet inte om ni har ett förstoringsglas till hands, men citronlakritsen består av: socker, melass, kakaosmör, helmjölkspulver, laktos, skummjölkspulver, glukossirap, vetemjöl, veg. fett (kokos, palm), vasslepulver (av mjölk), mjölkfett, lakritsextrakt, ammoniumklorid (salmiak), sorbitol, glycerol, sojalecitin, färgämne (161b), vanilin, färgämne (E153), glukos-fruktossirap, aromer, salt, ytbehandlingsmedel. 

Den innehåller alltså inte mindre än fyra olika varianter på socker: vanligt socker, laktos, glukossirap och glukos-fruktossirap. Däremot finns ingen citron i den.

På Hemköp hittade jag också dessa look-alikes. Naturgodis:

Vanligt godis:

Jag kan inte rå för det, men en cynisk del av mig tänker att det enda som faktiskt skiljer naturgodis från vanligt godis är:

Men det finns säkert en bättre förklaring. Ni får gärna hjälpa mig att reda ut detta. Vad gör att ni på Exotic Snacks, Parrot, Coop och Hemköp påstår att godis tillverkat av en mängd processade komponenter är naturligt? Varför kallar ni vit choklad för yoghurt? Och på vilket vis skulle det vara hälsosamt?

Min man hälsar förresten och undrar om inte finska marmeladkulor borde räknas som naturgodis. De är gröna och naturen är ju grön.

Med förhoppning om ett klargörande från er sida,

Ann Fernholm

Vad tycker ni läsare?

Hur ser ni läsare på detta med naturgodis? Är det okej att kalla något som innehåller fyra varianter på socker (vanligt socker, laktos, glukossirap och glukos-fruktossirap) för naturligt och mer hälsosamt? Gå in på min Instastory eller Facebook och delta i omröstningen!

Tillägg: Nu har Coop och Hemköp/Axfood svarat. Läs via denna länk. Och Exotic Snacks och Parrots svar hittar du via denna länk.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
6801
comments 55

Så mycket socker får hälso-Stina i sig under en dag

Ryktet har nått mig att ni har varit vakna hela natten för att försöka räkna ut hur mycket socker ekonomikonsulten Stina fick i sig i gårdagens matteläxa. Det var verkligen inte en uppgift för den som ger upp lätt. Här kommer nu äntligen rätt svar. 

Först vill jag reda ut en fråga som flera läsare ställt: räknas sockret i riset och pastan? Nej, är svaret. I ris och pasta finns inget tillsatt socker. Den dominerande formen av kolhydrat i dessa livsmedel är stärkelse. Stärkelse byggs av sockerarten glukos, medan socker byggs av glukos och fruktos. Är du nyfiken på varför vi behöver skilja på stärkelse och socker kan du läsa Det sötaste vi harNu till Stina.

Hälsokvargen och Magens lille vän är fulla av socker

Hon började ju sin dag med en magstärkande frukost: 2,5 dl av Verums hälsokvarg, 30 gram av Paulúns granola och 2 dl Provivas Magens lille vän (ett bättre namn hade varit Magens söte vän)Här är mängden socker som frukosten innehöll:

De vita sockerbitarna är tillsatt socker och de orangea kommer från juice. WHO räknar socker från juice som fritt socker och menar att vi behöver dra ner även på det. Deras hälsomål är att max 5 procent av alla kalorier ska komma från fritt socker. Med Stinas kaloriintag (2200 kcal) blir det max 9 sockerbitar under en dag. Vi återkommer till hur man räknar ut det, men den gränsen har hon alltså passerat redan vid frukosten. Trots att hon har valt produkter som marknadsförs som hälsosamma.

Under förmiddagen tog Stina ett äpple och en kaffe:

I äpplet finns inget tillsatt socker. Det socker som finns i frukt räknas som naturligt socker och ligger inkapslat i fruktens fibrer. Därmed släpps sockret ut långsammare i blodomloppet.

Under lunchen köpte Stina en sallad på Pressbyrån. Det var inte lätt för er läsare att veta, men i den fanns sweet chilissås och Rhode Islanddressing, som tillsammans innehöll ungefär 1,5 sockerbitar.

Nutriletts produkter är knappast sockersmarta

Stina var nöjd eftersom hon lyckades hålla sig ifrån att köpa en Diam i Pressbyrån. När hungern slog till vid tretiden tog hon istället en bar från Nutrilett. Det var bra att hon gjorde det valet. En liten Diam (28 gram) innehåller cirka 5,6 sockerbitar. Nutriletts bar innehåller bara…

…cirka 4,3 sockerbitar, varav ungefär 0,3 är juicekoncentrat. Men det är inte lätt att veta exakt. Har ni någon gång läst innehållsförteckningen på en sådan bar? Inte?

Det är tur att den i alla fall innehåller 2,2 procent bärbitar och 0,3 procent hallon.

Onaturligt naturgodis

Efter träningen fick Stina en blodsockerdipp. Hon kände sig snurrig när hon handlade mat och köpte (bara) 10 bitar naturgodis.På hyllan står ”A better choice” och Stina tolkar det som att naturgodiset är bättre än vanligt godis (hon är lika naiv som undertecknad var en gång i tiden). Nötterna och mandlarna som finns i naturgodishyllan är visserligen väldigt mycket bättre än godis, men de sorter som Stina la i sin påse…

…alltså. Hon kunde i princip lika gärna ha köpt dumlekola. Det som marknadsförs som jordgubbar med yoghurt består mestadels av vit choklad och vad som gör naturlakritsen så naturlig är lite svårt att förstå. Första ingrediens är rent socker och andra är vetemjöl.

Till middag åt Stina lax, ris och 0,5 dl teriyakisås. Lax och ris är fritt från tillsatt socker, men hon borde ha läst ingredienslistan på teriyakisåsenSocker återfinns på andra plats och den innehåller ungefär dubbelt så mycket socker som en läsk.

Dagsintaget: cirka 50 procent mer än vad som rekommenderas

Har du miniräknaren framme? Låt oss plussa ihop allt detta. Det blir typ…

…30,5 sockerbitar, varav 3,5 kom från juice eller juicekoncentrat.

Enligt Livsmedelsverket får maximalt 10 procent av alla kalorier komma från tillsatt socker. Stina åt nästan 2200 kcal, så hon borde ha hållit sig till 220 kcal socker. Det är går 4 kcal/gram socker och varje sockerbit väger 3 gram. Alltså skulle hon ha ätit max 220/4/3=18,3 sockerbitar. WHO:s hälsomål är som sagt hälften av det. Om Stina kom ner i den sockerkonsumtionen skulle hon i princip slippa karies (nu lagar hon ett litet hål ungefär vart tredje år). Kanske skulle hon också (liksom jag gjorde när jag drog ner på socker och processade kolhydrater) upptäcka att hon inte längre behöver räkna kalorier. När blodsockret ligger stabilt är 15.00 inte längre dygnets farligaste tidpunkt.

Jag tänker att Stina är en rätt vanlig konsument. Så länge som extremt sötade livsmedel får bära olika hälsopåståenden kommer vi aldrig att få ner sockerkonsumtionen. Och fetmaepidemin kommer att fortsätta.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
894
comments 6

Hur mycket socker får hälso-Stina i sig?

Äpplen hit och päron dit. I skolans matteuppgifter kryllar det av frukter som olika barn sätter i sig. Jag tycker att det är roligare att räkna sockerbitar. Här kommer en uppgift för er läsare: hur många sockerbitar sätter Stina i sig under en regnig onsdag i oktober?  

Men vem är då Stina kanske du tänker nu? Jomen, Stina bor i Norrköping och jobbar som konsult. Nått med ekonomi tror jag. Hon tänker på sin hälsa och tycker det känns fräschare att äta fil till frukost än en massa vitt bröd. För de goda bakteriernas skull brukar hon köpa Verums hälsokvarg (hon äter 2,5 dl) och på det har hon Paulúns osötade granola (30 gram). Sedan dricker hon 2 dl av Magens lille vän (som Proviva kallar sin dryck) eftersom hennes mage är lite körig ibland.

Vid 10.30, när frukosten sjunkit undan, tar Stina en kopp kaffe och en frukt ur korgen i fikarummet (den fylls på varje måndag och onsdag, men vi räknar inte frukten nu).

En timme senare knackar Staffan och Peter på dörren (efter påsk någon gång kommer ni bestämt att få en uppgift om Staffan också). De undrar om Stina ska med och käka lunch på kinakrogen runt hörnet. Stina tackar nej. Det är så mycket på jobbet just nu, säger hon. Hon hinner inte vara borta så länge och dessutom är kinamaten för osund (det senare tänker hon tyst för sig själv). Istället går hon till Pressbyrån och köper en pastasallad.

När hon kommer ut ur affären är hon nöjd. Hon lyckades precis dra till sig handen, innan den hann sno åt sig en Diam. Salladen äter hon framför datorn.

Redan vid tvåtiden börjar Stina känna sig hungrig igen. Hon tar en kopp kaffe, men vid tretiden är det i princip omöjligt att fokusera på jobbet. Hon skrattar för sig själv. När hon en gång bantade med Nutrilett läste hon på deras sajt att 15.00 var dygnets farligaste tidpunkt: ”Den saftiga bullen och den stora skålen med choklad på bordet i sammanträdesrummet stjäl din uppmärksamhet.” Så sant, så sant. Sedan dess har hon ett lager av deras SmartMeal i sin skrivbordslåda.

Hon äter den i små tuggor för den mättar bättre då.

Efter jobbet kör hon ett träningspass. Svetten rinner ner för ryggen och när hon handlar middag känner hon sig nästan svimfärdig. För att få upp blodsockret köper hon lite naturgodis, typ naturlakrits och jordgubbar i yoghurt.

Även om naturgodis är bättre än vanligt godis (på hyllan står ”A better choice”) har Stina en gräns för hur många bitar hon får köpa: max 10 stycken. Den håller hon stenhårt på. Hon tänker på Lina, som nästan varje kväll klämmer en hel påse Polly. Snacka om beroende.

Till middag lagar Stina lax med ris och teriyakisås. Hon råkar visst fota maten innan hon häller på själva teriyakisåsen:

Men hon äter i alla fall 0,5 dl av den här sorten:Detta var Stinas dag. Hon gjorde en rad hälsomedvetna val: hälsokvarg, juice som är bra för magen, sallad, ett ”smart” mellanmål och naturgodis. Men hur mycket tillsatt socker fick hon i sig ? Uppfyllde hon Livsmedelsverkets gräns om max 10 procent av alla kalorier? Och hur står hon sig mot WHO:s hälsomål om max 5 procent fritt socker, där också socker från juice och juicekoncentrat inkluderas?

Räkna på nu! Eller bara gissa. I morgon kommer rätt svar.

Tillägg: Vill du veta svaret? Du hittar facit här: Så mycket socker får hälso-Stina i sig under en dag.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
476
comments 3

Sverige langar socker till norrmännen

Visste du att Sveriges största godisbutik finns på gränsen till Norge? Nu rapporterar brittiska BBC om den blomstrande gränshandeln, som har fått en extra skjuts sedan Norge höjt sin sockerskatt. Läsk kostar numera hälften så mycket i Sverige.

Det är riktigt bra business att langa socker till norrmännen. För ett par år sedan skrev jag om godisföretaget Gottebiten, som har ett pärlband av butiker på gränsen till Norge. Gottebitens omsättning är enorm (speciellt om man betänker att de endast har sju butiker): 1 292 787 000 kronor 2016, med en vinst på över 94 miljoner kronor.

Nu har BBC gjort ett reportage om Norges höjda sockerskatt och att norrmännen istället får sin sockerfix i Sverige: Crossing the border for a sugar fix – BBC News. Här är deras illustration av skillnaden i beskattning mellan våra länder:

Den norska sockerskatten är alltså cirka 38 svenska kronor/kg.

När den norska regeringen nu genomför en rad reformer för att stärka folkhälsan, måste det ändå vara lite jobbigt att ha en så illojal granne med en så lååång gräns mot landet. Tänk er mötena mellan den norska och svenska folkhälsoministern. De diskuterar de enorma kostnaderna för fetman:

Ase Michaelsen: Vi har ju just HÖJT vår sockerskatt för att få ner fetman. Ni överväger inte en liknande skatt i Sverige?

Annika Strandhäll (ser lite fundersam ut): Nä, alltså, det kanske skulle vara bra. Men vem skulle då se till att era barn får sitt lördagsgodis?

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
105
comments 2

Radiokorrespondenterna om det globala sockerkriget

Medvetenheten kring sockrets hälsoeffekter sprider sig över världen. För att få tyst på landets hälsoexperter har läskföretag i Colombia tagit till rena maffiametoder: dödhot, förföljelse, misshandel och mutor. Lyssna på det intressanta program som Radiokorrespondenterna sände i helgen om det globala sockerkriget.  

SR:s globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff rapporterade från Chile. Där har man nyligen drivit igenom ett omfattande program mot fetman, som inbegriper en läskskatt på 18 procent, ett förbud mot skräpmat och läsk i skolorna, och en varningsmärkning av alla livsmedel som överstiger gränsvärdena för socker, salt, mättat fett och kalorier. Dessa produkter får heller inte marknadsföras mot barn, så exempelvis Kellogg’s Tony the Tiger har fått lämna hyllan för frukostflingor.

Maffiametoder stoppade läskskatt

I Colombia, som Latinamerikakorrespondenten Lotten Collin rapporterade från, är situationen en annan. Där menar landets hälsominister att: ”Läskföretagens makt utgör ett hot mot demokratin.” Efter att han lade ett förslag på en läskskatt har personer som jobbar för folkhälsan fått ta emot dödshot; de har fått sina telefoner avlyssnade och mejlkonton hackade. Landets största läskföretag och flera sockerplantager ägs av samma familj som äger ett av de största mediebolagen. Kongressen har nu röstat ner förslaget om en läskskatt.

Programmet säger en del om hur mycket pengar det finns att tjäna på läsk. Visste du att Pepsi och Coca-Cola ligger på plats 84 respektive 86 på Forbes lista över världens största börsnoterade bolag? De är till exempel större än läkemedelsbolag som Sanofi och Merck och tobaksbolag som Altria (tidigare Philip Morris) och British American Tobacco. Helt otroligt om man betänker att de egentligen säljer sötat vatten.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
165
comments 2

Föredrag om socker: Karlsborg, Piteå och Kristianstad

Vet du vems fel det är att vi äter så mycket socker som vi gör? Har du koll på hur många sockerbitar en risifrutti innehåller? Under mars månad blir det sockerföredrag i Karlsborg, Piteå och Kristianstad. 

Så var det dags att sätta sig på tåget igen. I morgon, 7 mars, far jag till Karlsborg för att snacka om hur socker påverkar kroppen. Kom och lyssna! Vi ses på Bio Casablanca, 7 mars 2018 kl. 18.00- ca 20.00. Mer info här: Föredrag Karlsborg.

22 mars, Nolia arbetsglädje, Piteå

Nästa anhalt för våren är Piteå (eller Pettitä, som min dotter döpte staden till senast jag var där). Med målet att skapa friskare arbetsplatser håller Nolia AB tillsammans med hälsostrategiföretaget Inner en konferens den 21-21 mars. Undertecknad kommer att prata om sockrets hälsoeffekter kl. 13 den 22 mars. Mer info här: Nolia Arbetsglädje.

27 mars, Kristianstad

Om Piteå blir vårens nordligaste föredrag, hålls det sydligaste i Kristianstad. Tisdag den 27 mars 18.00 snackar jag socker på Bistroscenen i Kulturkvarteret. Mer info här: Ann Fernholm.

Välkomna!

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
77
comments 2

Rätt svar: 120 gram godis innehåller mer socker än kroppen klarar

Få inser hur kompakt sockret är packat i smågodis. En 6-åring som äter den mängd godis som syns på bilden får i sig en fjärdedel av sitt dagsbehov av energi, utan att kroppen får de vitaminer, antioxidanter och mineraler som den behöver. Här kommer en lektion i smågodisvetenskap och du får reda på vem som vann förra veckans tävling. 

I torsdag drog jag igång en tävling för att uppmärksamma min nya sida på Facebook: Ann Fernholm. (Sakta men säkert kommer jag att överge mina gamla geléhjärtan. Ni som följer mig på Ett sötare blod, hoppa över till Ann Fernholm istället.) Idag är det dags att utse vinnarna i tävlingen! Men först de rätta svaren på frågorna.

Den lättaste frågan var vilken molekyl som hade inspirerat till illustrationen på sidan:

Ni har helt klart koll på er kemi, kära läsare, för det var mycket riktigt sockermolekylen sackaros, som ju består av sockerarterna fruktos och glukos som är sammankopplade.

Frågan kring antalet sockerbitar i 120 gram smågodis var lite klurigare. Det rätta svaret var egentligen: alldeles för många. Ska man ändå räkna sockerbitarna blev det:

 

Gelégodis innehåller oftast 55-65 gram socker per 100 gram. Jag tog genomsnittet på mängden socker i bitarna på bilden, vilket blev 62,7 gram per 100 gram godis. Uträkningen blev då 0,627*120 gram=75,2 gram socker. En sockerbit väger 3 gram, alltså blev det 25 sockerbitar.

Godis – fritt från vitaminer

Svaret ”alldeles för många” kommer av att ingen ska äta så mycket godis under en dag. I godis finns knappt några vitaminer och väldigt lite mineraler och antioxidanter. Vitaminer, mineraler och antioxidanter är smörjmedlet i din kropp, utan dem börjar det biokemiska maskineriet att hacka.

Äter en 6-åring smågodis för 12 kronor på lördagen, får barnet i sig en fjärdedel av sitt dagsbehov av energi utan att samtidigt tillföra den näring som kroppen behöver. För en vuxen kvinna eller man blir det ungefär 20 respektive 15 procent av dagsbehovet av energi, i princip utan näring.

Livsmedelsverkets gräns för hur mycket socker vi maximalt bör äta under en dag är satt till 10 procent av alla kalorier, just av anledningen att vi annars får i oss för lite vitaminer, antioxidanter och mineraler. Faktum är att de enda som klarar att äta godiset på bilden och samtidigt uppfylla Livsmedelsverkets kostråd är vuxna män som tränar hårt och bränner minst 3000 kcal om dagen.

Vi äter alldeles för mycket godis

Ofta tänker jag att vi har dålig koll på hur mycket socker vi får i oss när vi äter godis. På en Ica-butik nära mitt jobb såg jag nyligen den här skylten:

Jag tänker att det är oetiskt att uppmuntra folk att köpa ett kilo smågodis. Fyller man påsen med både gelégodis och olika chokladbitar blir det ungefär 550 gram socker. Det är ett barns maxranson lördagsgodis under typ tre månader.

Barn som är under sju år bör egentligen aldrig äta mer än 5-6 normalstora godisbitar på lördagen. Mer än så blir för mycket, framförallt eftersom barn dricker och äter mycket annat sött: läsk, saft, glass, kakor, bullar, risifrutti, frukostflingor och sötad yoghurt. En vuxen person bör inte äta mer än typ tio bitar. Så det så.

Vinnarna i tävlingen

Så är vi framme vid vinnarna av tävlingen, som får Ett sötare blod och Det sötaste vi har. Ingen svarade 25 sockerbitar, men de som låg närmast var… (hör ni trumvirvlarna?)…

…Ann-Christine Almroth, Emma Ojefors och Cate Thilén. 

Ett stort grattis till dem och tack till alla er som deltog i tävlingen. Det kom in många olika förslag på vad ni skulle vilja ha blogginlägg kring. Vi återkommer till dem!

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
901
comments 7