stamp

Bebisar och mat

Trodde du att bebisar vill ha milda smaker? Gå vår nya webbkurs!

All mat är barnmat. Det är budskapet i vår nya webbkurs som handlar om hur man lär barn äta. I dag släpper vi tredje delen om tiden mellan 6-12 månader. Edda (ovan) delar bland annat med sig av ett favoritrecept: asiatiska fiskkakor, med chili, ingefära, lime och koriander. Sedan får föräldrar en viktig förklaring till hur det går till när barn lär sig att tugga. 

En hel del föräldrar är oroliga när deras små knoddar ska börja äta hela bitar av mat. Eftersom bebisar lätt klöks, tror de att barnen sätter maten i halsen. Därför fortsätter många att ge sina barn puréer alldeles för länge. Det leder till att barnen missar den viktiga tuggträningen och kan komma efter i utvecklingen av munnens motorik.

När barn mestadels äter puréer, vänjer de sig heller inte att ha mat av olika konsistens i munnen. Bebisar behöver öva på krämig avokado, torra kokta äggulor eller smuliga broccoliblommor. Munnen är känslig. Om de äter puréer för länge finns en risk att de senare kan tycka att det är obehagligt att ha riktig mat i munnen.

Bebisar behöver tuggträna och utveckla sitt smakspektrum

För att våga göra rätt, behöver föräldrar mer kunskap kring hur barn lär sig att tugga. Det är ett av skälen till varför vi skrev Stora boken om barn och mat. För att nå ut till ännu fler föräldrar, håller vi nu på att omvandla bokens olika delar till en webbkurs. För några veckor sedan släppte vi kurserna 4-6 månader: Dags att börja smakäventyretoch Bebisar, matallergier och gluten. Nu sjösätter vi 6-12 månader: Matäventyret kan börja.

Tiden mellan 6–12 månader är på många vis viktig. Förutom att barnen behöver tuggträna och öva konsistenser, är det bra om de får en möjlighet att utveckla sina smaklökar. I vår kultur finns en stark idé om att bebisar helst vill ha mat med milda smaker. I sin reklam till bebisföräldrar har till exempel Nestlé tidigare skrivit att: ”Ditt barn har fler smaklökar än du har själv och föredrar mildare smaker.”

Men detta är bara en fördom. Jag satt själv fast i den när min dotter skulle lära sig äta. Här ser ni min Lisa när hon är fem månader:

Min man och jag åt potatissallad och rökt skinka till lunch. Lisa fick suga på lite gurka och ett smörgåsrån. Ett ganska knapert kulinariskt äventyr…

Vi har fördomar om vad barn gillar att äta

I kursen 6-12 månader: Matäventyret kan börja är istället lilla Edda förebild. Hon är dotter till Anna Lindelöw, FoodPharmacys formgivare. Anna har gett Edda lite bättre förutsättningar än jag gav min dotter. Här äter Edda asiatiska fiskkakor, med chili, ingefära, koriander och lime:

Här mumsar hon på en vitlöksstark hummus:

Och här testar hon en supersur smak:

Det intressanta är att Edda numera till och med kan äta senap direkt från burken. Men de bilderna får du se när vi släpper kursen om 12-24 månader, som kommer mot slutet av sommaren.

Många konkreta tips och en lektion om järn

Förutom att kursen handlar om smak- och tuggträning, innehåller den mängder av konkreta tips och recept, en guidning förbi den kommersiella barnmatens fallgropar och en checklista för föräldrar som har barn som visar ett mindre intresse för mat (många älskar att utforska mat, men absolut inte alla).

I kursen finns också en lektion om järn. Bebisar och små barn har ett nästan lika stort järnbehov som vuxna män. Brister järnet, kan det påverka hjärnans utveckling. Därför behöver föräldrar lite järnkoll.

Sprid och dela nu detta med alla bebisföräldrar du känner. Det är under första året som vi har störst chans att lära barn äta olika mat. När de närmar sig tvåårsåldern bli många skeptiska mot nya smaker. Därför gäller det att ta vara på tiden när många bebisar nyfiket stoppar allt i munnen. Får de bara en chans att ätträna tycker de flesta – precis som Edda – att det är en fest att få utforska maten!

Dela & kommentera comments

Så slapp Tage utveckla allergi mot ägg

Minns ni lille Tage som fick en allergisk reaktion mot ägg? Jag skrev om honom här på sajten i november 2019. Tack vare de tips som barnallergiläkaren Emma Adlercreutz ger i Stora boken om barn och mat, kunde Tages mamma fortsätta att ge honom ägg. Numera käkar Tage ägg i alla olika former och har sluppit allergi. För att fler föräldrar ska få kunskaper kring hur de kan förebygga bebisars matallergi, har vi nu utvecklat en webbkurs kring detta.

Under lång tid har antalet barn med matallergier bara ökat och ökat, och allt fler behöver specialkost. För att skydda barnen mot framtida problem har läkare sagt att de ska undvika att äta mat som lätt ger allergier. Men nu har det visat sig vara precis tvärt om! Först när barn får ner fisk, ägg och jordnötssmör i magen tycks immunförsvaret kunna få en chans att utveckla en tolerans mot dessa livsmedel.

Muffins är mindre allergiframkallande

I Stora boken om barn och mat skriver vi om dessa nya insikter, och intervjuar barnallergologen Emma Adlercreutz, som är verksamhetschef vid barnläkargruppen Sparta i Lund. Hon brinner för att motverka barns allergier. Lyckas vi stämma allergierna i bäcken, kan barn nämligen slippa framtida problem.

När Tages mamma Therese hörde av sig hösten 2019 och frågade vad hon skulle göra eftersom Tage fick blossande utslag kring halsen när han åt äggröra, skickade jag hennes fråga vidare till Emma. Svaret blev: fortsätta att ge ägg, men i små doser och i en form som är ordentligt ungsgräddade, exempelvis matmuffins.

I äggröra finns det ofta lite färskt ägg kvar, och det ger kraftigare allergireaktioner än ordentligt ugnsbakade ägg. Tages mamma följde rekommendationen och bakade muffins (du hittar hennes recept här). Det fungerade finfint! Tage kunde äta dem.

Stegvis introduktion motverkade äggallergi

Efter att ha ätit muffinsen flera gånger under några veckor, fick Tage testa kokt ägg, vilket gick bra. Det åt han under ett par månader, och först efter det fick han återigen äta äggröra.

Numera är Tage två år, och gillar ägg i alla olika former. På bilden ovan ser du honom äta favoritgröten: en havregrynsgröt med banan, blåbär, kanel, rapsolja och ett rått ägg.

Så här skriver hans mamma Therese: ”Jag är så glad att jag tack vare er bok fick kunskap om detta med allergi och vågade testa mig försiktigt fram och inte ge upp hoppet om att han en dag skulle kunna äta ägg”.

Hjälp oss att sprida kunskapen till fler!

För att fler föräldrar ska få kunskaper kring hur viktigt det är att bebisar får äta mat som lätt framkallar allergier, har vi nu utvecklat en webbkurs kring detta: Bebisar, matallergier och gluten. Där finns texterna från Stora boken om barn och mat, recepttips och bonusmaterial i form av intervjuer med Emma Adlercreutz, som delar med sig av sina stora erfarenheter.

Känner du någon bebisförälder? Tipsa dem om kursen och hjälp oss att sprida informationen till fler. Man uppskattar att 5–8 procent av alla barn har någon form av födoämnesallergi. Vi föräldrar har alla möjligheter att minska den siffran om vi bara börjar i tid!

Dela & kommentera comments 1

Nu släpper vi ”Stora boken om barn och mat” som webbkurs

Stora boken om barn och mat har fått ett fantastiskt mottagande av er föräldrar. Ni vittnar om att era bebisar glatt slukar allt från fransk blodkorv till starka etiopiska grytor. För att vi ska nå ut till ännu fler föräldrar , har vi nu omvandlat boken till webbkurser. Idag släpper vi kurserna om 4–6 månader, och bebisar, matallergier och gluten.

Det finns så otroligt mycket kunskap kring hur man bäst lär små barn äta mat, men som aldrig når ut till föräldrar. Få har exempelvis koll på hur det går till när bebisar lär sig att tugga och svälja mat, och många blir onödigt rädda för att barnen ska sätta i halsen.

När vi skrev ”Stora boken om barn och mat” ville Kajsa Lamm och jag sprida den kunskap som behövs för att föräldrar ska kunna ge sina barn en bra matintroduktion. Vår ambition var ett skapa ett heltäckande verk, om allt från tuggträning och magproblem, till allergier och näringslära. Och som vi jobbade. När vi väl var klara lovade vi oss själva en viktig sak: att aldrig mer skriva en bok som heter ”Stora boken”. För det tar en enorm tid.

Bästa belöningen: matglada barn

Men vi har fått den bästa belöningen: en fantastisk respons från alla er föräldrar som skriver till oss att boken verkligen har varit till stor hjälp. ”Det är nog den billigaste och bästa investeringen jag kommer att ha gjort för mitt barn”, menar en mamma. En annan skickade en bild från en restaurang i Frankrike där lilla Elsa väckte uppmärksamhet när hon smällde i sig blodkorv. En tredje berättade om sin son som (tack vare boken) fick smaka på en kryddstark etiopisk gryta och slukade den.

Vi har blivit lika varma om hjärtat varje gång ni har hört av er. Men en sak har förvånat oss: ingen har klagat på bokens tyngd! För hur kunde vi komma på att skriva en bok som väger 950 gram till en målgrupp som helst vill kunna amma/ge ersättning samtidigt som den läser?

”Stora boken om barn och mat” blir webbkurs

För ett år sedan beslöt vi att råda bot på detta tunga problem. Tillsammans med FoodPharmacy, har Kajsa och jag nu omvandlat boken till ett gäng webbkurser. Idag släpper vi de två första kurserna: 4–6 månader: dags att börja smakträningen och Bebisar, matallergier och gluten.

Fördelarna med webbkurserna är många: Ni slipper styrketräna när ni läser och ni kan välja att endast köpa det kursmaterial som passar ert barn här och nu. Dessutom (bäst av allt) har vi kunnat lägga in videos och poddar, som komplettering till all text.

Följ Eddas smakintroduktion

I webbkursen 4–6 månader: dags att börja smakträningen finns all information från kapitlet om 4–6 månader i boken. Ni får också träffa FoodPharmacys formgivare Anna Lindelöw och hennes lilla Edda (sötnosen ovan). Anna berättar om allt från Eddas första tugga riktig mat, till hur hon blev bästa kompis med vitlökspressen och råkade utsätta Edda för en liten chilichock. Alla bebisar är olika, men Edda tog inte illa upp alls av chilin. Tvärtom. Numera har hon helst senap i sin mat, och för att fler bebisar ska få vidga sina smakvyer delar hon med sig av några recept i kursen.

I kursen Bebisar, matallergier och gluten har den information som finns ”Stora boken om barn och mat” uppdaterats med den senaste forskningen inom området. Vi har också lagt in en poddintervju med barnallergologen Emma Adlercreutz, som brinner för att förebygga matallergier hos barn. Och här finns massor att vinna! Om vi föräldrar blir bättre på att följa Emmas alla knep och tips, kommer färre barn att behöva specialkost. 

I början av juni kommer vi att släppa kurser om 6-12 månader och om socker och processad mat. Sedan kommer kurser för äldre barn och om ätsvårigheter!

Sprid och dela nu denna information med alla bebisföräldrar, bvc-sköterskor och barnläkare som ni känner. Ger vi våra barn en möjlighet att lära sig äta riktig mat från början, är chansen större att de ska känna matglädje under sin uppväxt. Som en liten bonus, kommer vi föräldrar också få en trevligare tillvaro kring matbordet. Win, win, win!

Dela & kommentera comments 1

Svar från barnmatsföretag:
Svårt att göra vanlig gröt i klämmis

I förrgår skickade jag ett öppet brev till Alex & Phil, Semper och Hipp och frågade varför deras bebisgröt innehåller mer juice än spannmål. När Edward Blom och hans barn blindtestade dessa grötprodukter, menade de att purén smakade mer dessert än gröt. Så varför kallar barnmatsföretagen juicesötade fruktpuréer för gröt? Här är de tre företagens svar.

WHO Europe, tyska barnläkare, brittiska barnläkare och norska myndigheter har alla varnat för klämmisar som innehåller söt fruktpuré. För det första ska bebisar inte suga i sig mat, utan lära sig att tugga och svälja den. De söta puréerna är också skadliga för tänderna, som är extra känsliga precis när de tittar fram. Till sist är det viktigt att bebisar vänjer sig vid andra smaker än den söta.

Det här bakgrunden till varför jag nappade på ett mejl från Isabell Nicklasson, som skickade den här bilden…

…och undrade hur något som till störst del består av frukt och juice kan kallas gröt.

I mitt öppna brev skickade jag hennes fråga vidare till olika barnmatsföretag som kokar sin gröt på juice och frukt. Vi börjar med svaret från Hipp, vars gröt till en tredjedel består av juice.

Hipp: ska vara tydligt att klämpåsen innehåller spannmål

Svar från Hipp: ”Tack för ditt mejl och ditt öppna brev angående benämningen ”gröt” på HiPPs klämpåsar.

Vi använder oss av namnet ”gröt” för att tydliggöra för konsumenten att dessa klämpåsar innehåller cerealier, till skillnad från våra andra klämpåsar som enbart innehåller frukt.

På baksidan av förpackningen finns en benämning av produkten som tydliggör innehållet – ”fruktpuré med havre och vete”. 

Utöver det så kategoriseras produkten som ett mellanmål, inte menat att serveras som frukost. Det hittas tydligt här på vår hemsida.

Hoppas ovanstående svarar på dina frågor. Önskar dig en fin påsk!

Vänliga hälsningar, Monica Wadell, Business Unit Manager

Min kommentar: Hipp är alltså noga med att tydliggöra för föräldrar att produkten innehåller spannmål. Det är svårt att förstå varför företaget inte lägger lika mycket energi på att lyfta fram att grötens huvudingrediens är juice. På förpackningens framsida står istället att gröten innehåller apelsin, trots att det är apelsinjuice. De bör skriva att det är juice eftersom det är viktig information för föräldrar.

47 procent av kalorierna i gröten kommer från socker, vilket är för mycket för att vara mat till ett spädbarn.

Semper: juice från koncentrat lägger grunden för bra matvanor

Svar från Semper: Hej Ann, Tack för uppdatering om ditt inlägg gällande gröt på klämpåse, vi välkomnar ditt öppna brev till oss.

När vi utvecklar barnmat anpassar vi alltid råvaruval och sammansättning så att våra livsmedel bidrar till att ge barn god näringsstatus, samtidigt som de kan lägga grunden till goda matvanor för en bra start i livet. Vi erbjuder livsmedel för barnets hela matresa, från födseln fram till de äter familjens vanliga mat.

Gröt består av förhållandevis lite cerealier i förhållande till vätska i vikt procent. Vi brukar räkna att i en barnportion hemlagad havregrynsgröt med äppelmos, utgör havren ca 10 % (dvs innan den läggs i vatten) av den tillredda gröten med äppelmos. Semper gröt i klämpåse innehåller motsvarande mängd spannmål ca 9% cerealier. Dessutom innehåller den frukt, vatten och fruktjuice samt berikad med värdefulla vitaminer och mineraler.

Vi tycker att var tråkigt att Edward inte gillade vår gröt, men tackar för tipset till hans bok. 

Gröt är ett bra mellanmål och kompletterar barnets övriga kost. När det gäller märkning av all vår barnmat så är den i enlighet med lagstiftningen.

För oss är dialogen med föräldrar som har frågor om våra produkter jätteviktig och vi svarar gärna på frågor. Om man har ytterligare frågor kring våra produkter, går det jättebra att kontakta oss direkt så får man svar om våra produkter: 020 – 62 20 00.

Vänliga Hälsningar Semper

Min kommentar: 36 procent av kalorierna i Sempers klämmisgröt kommer från enkla sockerarter, vilket är mycket. En gröt ska inte smaka dessert. Har man juice från koncentrat i produkten missar man att lägga den grund för goda matvanor som Semper säger sig vilja stödja.

Semper påstår också att de följer lagstiftningen när det gäller märkning av deras barnmat. Men det utreds just nu om exempelvis deras yoghurtklämmisar är rätt märkta. Yoghurten är värmebehandlad och alla nyttiga bakterier döda. Därför är det inte längre en yoghurt. Frågan är ännu inte avgjord, men om jag har förstått saken rätt lutar det åt att Semper och andra barnmatsföretag måste märka om sina produkter.

En annan produkt som Semper har fått ändra på är dessa:

Det är Semper som saluför varumärket Organix i Sverige, och påståendet att dessa kakor till bebisar skulle vara ”no junk” har fått tas bort. (I Storbritannien används det dock fortfarande.)

Att Semper skulle följa lagstiftningen går alltså att på goda grunder att ifrågasätta.

Alex & Phil: vanlig gröt fungerar inte i klämpåse

Alex & Phil valde att svara via ett brev i pdf-format, som du kan läsa via denna länk. I korthet går svaret ut på att en vanlig gröt, kokt på havregryn och vatten som serveras med mjölk, blir stel, hård och oätlig när den fått stå en stund. Samma sak skulle hända med klämmisgröten om Alex & Phil hade mer havre i. Innehållet skulle inte gå att få ur förpackningen.

Alex & Phil menar att de har i rikligt med frukt i gröten, och använder juice från pressad frukt (ej koncentrat), eftersom de vill att maten ska innehålla så mycket naturlig näring som möjligt.

De håller med läkarna som varnar för klämmisar, och ser sina produkter som ett komplement till hemlagad mat. De vill vara en bra alternativ när tiden tryter.

I brevet finns också en lista där de tyska barnläkarna analyserat sockerinnehållet i klämmisar. Värstingarna ligger på 80-88 procent av alla kalorier. Som jämförelse ligger Alex & Phils på 25-35 procent. De använder aldrig juicekoncentrat i sina produkter, just för att hålla nere sockerhalten.

Min kommentar: Jag tänker att om det inte går att göra en god gröt i klämplåse, så kanske man inte ska göra det. Vill man göra en fruktpuré med juice och havre, kanske man ska skriva fruktpuré med juice och havre? Men Alex & Phils gröt är den som innehåller minst socker (27 procent av alla kalorier) och även den som innehåller mest fett, vilket är bra. Många bebisar behöver energität mat.

För att få lite perspektiv på alla söta fruktpuréer som barnmatsföretagen tillverkar till barn, berättade Gunilla Kinn Blom för mig att deras barn gärna äter havregrynsgröt med rena lingon (alltså inte sylt utan bär). Om barn bara får en chans, kan de vänja sig vid många olika smaker, även sura och beska. Vi vuxna måste helt enkelt göra upp med våra fördomar om vad som är barnsmak.

Dela & kommentera comments 3

Öppet brev till barnmatsföretag:
Vad är det för annorlunda gröt ni säljer?

Kan man kalla något som består av juice och frukt för ”gröt”? Det undrade Isabell Nicklasson efter att hon köpt en grötklämmis till sin bebis. Med hjälp av gastronomen Edward Blom och hans familj har jag nu utrett detta. Läs dagens öppna brev till barnmatsföretagen Semper, Hipp och Alex & Phil, där jag tipsar dem om att barnläkare varnar för juicesötade klämmisar och att gröt ska smaka gröt, inte dessert.

Kära barnmatstillverkare,

Jag kontaktar er eftersom vi behöver reda ut vad som kan säljas under beteckningen ”gröt”. Det är ju en traditionell nordisk rätt som många anser vara ett styrkemål: den bästa födan att inmundiga inför en dag i skidbacken eller andra kraftansträngningar.

Nyligen blev jag kontaktad av Isabell Nicklasson. När hon skulle köpa en klämmis till sitt barn, var det ordet gröt som avgjorde hennes val. Varje morgon brukar hon laga gröt till frukost, men familjen skulle ut och resa och behövde komma iväg tidigt. Så det fick bli en klämmis som matsäck.

När hon i efterhand läste ingredienslistan på gröten, upptäckte hon att 89 procent av förpackningens innehåll bestod av frukt och juice. Mängden spannmål var minimal. Hon mejlade den här bilden till mig…

…och undrade: ”Kan du inte skriva ett öppet brev till detta barnmatsföretag och fråga hur det ens kan marknadsföras som gröt?”

Eftersom Alex & Phil inte är ensamma om att laga gröt på juice och frukt skriver jag även till er på Hipp och Semper, för vi måste gå till botten med den här frågan. Är det som ni säljer som gröt till bebisar verkligen gröt?

Edward Blom och barnen eniga: ni säljer ett fruktpuré

Här kan säkert olika personer tycka lite olika. Men för att vi inte ska förfalla i ett tyckande, har jag fått hjälp av en gastronomisk proffsfamilj: Edward Blom, Gunilla Kinn Blom och deras barn Melchior 5 år, Wilhelmina 3 år och Zacharias 2 år. Förutom att de har vältränade smaklökar, har de också bra koll på barnmat. I er produktutveckling borde ni faktiskt ta inspiration från den fantastiska bok de skrivit tillsammans med måltidskreatören Henrietta Anefalk: Mums för minigourmeter och matgladisar. Genom den kan ni få idéer till lite smakrikare barnmat, som blomkålspuré med champagnevinäger, midsommarpuré med dill och kummin, eller varför inte en räkmackepuré?

Nåväl. För att få ett objektivt utlåtande kring era grötklämmisar, skickade jag några av dem till Gunilla, som sedan riggade ett blindtest med Edward och barnen.

Utan att veta annat än att de åt någon form av barnmat, fick först barnen och sedan Edward pröva innehållet i klämmisarna. Först när de hade smakat alla varianterna fick de veta att de hade ätit gröt. Då fick de gradera livsmedlets likhet med gröt på en skala från 1-5. Gunilla protokollförde resultatet (och för att vi ska förstå barnens referenser tipsar hon om att de fick en superpuré med osötat äpplemos och krossat paltbröd när de var små).

1. Alex & Phils drottninggröt mixas med äpplejuice

Först ut i blindtestet var Alex & Phils drottninggröt, vars första ingrediens är äppeljuice. Här är smakpanelens utlåtande:

Wilhelmina: ”Det luktar som en slags god lera!”
Melchior: ”Det smakar som äpplemos och paltbröd. Eller … det smakar björnbär.”
Wilhelmina: ”Och körsbär!”
Edward: ”Detta luktar svarta vinbär, men smakar matolja. Det är en märkligt mjölig konsistens, kanske det är malda kärnor av något slag i. Det är väldigt lite fruktsmak, det är visserligen en svag smak av svarta vinbär men desto kraftigare av matolja.

Gröt på en skala 1–5: 1

2. Hipps gröt består till en tredjedel av juice

Nästa produkt var en gröt från Hipp, som till en tredjedel utgörs av juice:

Melchior och Wilhelmina: ”Det smakar banan, aprikos och mango!”
Edward: ”Detta smakar lite mango, ganska mycket banan och så någon tropisk frukt.”

Gröt på en skala 1–5: 1

3.Sempers gröt sämst i test

Sist ut var Sempers blåbär- & äpplegröt, som kokas på tre olika former av juice.

Wilhelmina: ”Det smakar äppelmos med paltbröd!”
Melchior: ”Den smakar aprikos!”
Edward: ”Den här är helt annorlunda! Här är det knappt märkbar frukt, och härsken matolja. Det är tjockt med cerealier, som om de malt ner rågbröd eller knäckebröd i purén. Kan det vara någon form av välling? Den här hade jag svårt för. Jag gillade den inte alls.”

Gröt på en skala 1–5: 2

Mer dessert än gröt

Visst är det imponerande att Edward Blom kände smaken av matolja? Mina smaklökar är alldeles för outvecklade för sådant. Något vidare värst bra grötbetyg fick dock ingen av er. Barnen Blom är relativt vana grötätare, och de tyckte inte alls att detta kan kallas för gröt. Edward menar att en gröt ska vara kokad, inte mixad. Det ni säljer definierar han mer som en dessert.

NE om gröt: det är en urgammal maträtt

Personligen är jag benägen att hålla med. Slår man upp begreppet gröt i Nationalencyklopedien skriver de att gröt är: ”urgammal maträtt av mjöl, gryn eller flingor, kokt på vatten eller mjölk.” Där står ingenting om att gröt kan mixas av juice och frukt.

Svenska Akademiens orbok definierar istället gröt som: 1) maträtt av degliknande (mjuk, lös) beskaffenhet, vanl. bestående av i vatten l. mjölk kokt(a) gryn l. mjöl; äv. (i vissa trakter) om liknande maträtt av i vatten kokt(a) frukt (bär), avredd(a) med mjöl: kräm; stundom (i ssgr), övergående i 2, om mos av växtdelar m. m.

Texten är aningens svårtydd, men i vissa trakter tycks man kunna kalla en kräm kokt på frukt eller bär för en gröt. Men era klämmisar säljs ju i alla trakter i Sverige, och beteckningen behöver därför förstås korrekt av konsumenter hela vägen från Ystad till Haparanda.

Barnläkare varnar för söta barnpuréer

Men vad spelar det för roll då om föräldrar råkar köpa lite god dessert till sina små istället för fattigmanskost från torpartiden, kanske ni tänker nu? Problemet är att om barn vänjer sig vid att frukosten ska smaka dessert, kommer de att vilja äta dessert till frukost hela uppväxten. I längden blir det inte alls bra. Det tyska sällskapet för barnläkare tar avstånd från juicesötade klämmisar av bland annat den anledningen.

Så vad borde ni då kalla er produkt? Edward Bloms förslag är ”fruktkompott” eller ”fruktpuré med olja och cerealier.” Jag tänker att man för tydlighetens skull även borde lägga till något med juice. Kanske juicekompott med mjöl och olja?

Vad tror ni om det? Och – en nyfiken fråga – hur kom ni ens på att kalla dessa livsmedel för gröt?

Det ska bli spännande att få höra era tankar kring detta!

Vänliga hälsningar, Ann Fernholm 

Tillägg: Du kan läsa de tre barnmatsföretagens svar via denna länk.

Dela & kommentera comments 8

Ny studie: Barn som får en bra smakintroduktion äter mer frukt och grönt

Bebisar som tidigt får smaka grönsaker, frukt och bär, fortsätter äta mer grönt när de blir äldre. Det visar nu en studie genomförd vid Umeå universitet. Resultaten bekräftar vad tidigare studier visar: första året i livet är otroligt viktigt för att barn ska lära sig äta riktig mat. 

Stora boken om barn och mat peppar vi föräldrar att redan från fyra månaders ålder introducera barn för olika smaker. Forskning visar nämligen att bebisar som vänjer sig vid en myriad av olika smaker och konsistenser, lättare accepterar ny mat.

Bebisar har lätt för att lära sig nya smaker

Nu bekräftar en studie från Umeå universitet detta. Barn som redan mellan 4-6 månader fick öva sig att äta exempelvis gröna ärtor, blomkål, kålrot, lingon och hallon, åt mer frukt och grönt vid både 12 och 18 månaders ålder, än de barn som fick en vanlig matintroduktion.

Forskaren bakom studien, dietisten och forskaren Ulrica Johansson, säger till SVT Nyheter:

– Vi fokuserade mycket på bittra och sura smaker från norden. Det är ofta inte det man introducerar. Söt smak har vi redan utvecklat i fosterstadiet, så det behöver vi inte träna på. När barnet är mellan fyra månader upp till ett år är hjärnan mottaglig för de smakerna.

Mycket att vinna på tidig smakintroduktion

Föräldrar har helt enkelt mycket att vinna på att låta bebisarna testa olika smaker tidigt. Och de ska inte bara fokusera på bittra och sura smaker, utan även på olika kryddor och konsistenser.

Missar föräldrar det första viktiga året (så som jag själv gjorde), är det mycket svårare att lära barnen äta olika former av mat. Studien visar att mellan 12 och 18 månaders ålder minskade barnen i båda grupperna sitt intag av frukt och grönt. Det är ett välkänt faktum att barn under andra året i livet blir allt mer skeptiska mot mat, framförallt mat de aldrig smakat. Det kallas neofobi.

Första året i livet är viktigt för ätandet

Så ju mer mat barnen får träna sig att äta under första året, desto större är chanserna att de ska äta många olika former av mat även under det neofobiska stadiet. Sprid därför kunskapen om hur viktig en bra smakintroduktion är till alla bebisföräldrar. Dietisten bakom studien säger till SVT Nyheter:

– Föräldrar behöver mer stöd än de får idag. Önskan är att de får mer föräldrastöd och utbildning än att du får en broschyr. Många blir konfunderade och vet inte var man ska börja. Vi önskar att det fanns en guidning till en smakinlärning. Det finns absolut inte idag.

Hennes sista påstående är faktiskt felaktigt. Mig veterligen finns det två superböcker som ger just den guidning föräldrarna behöver. Jag får mängder av mejl från glada mammor och pappor som följt tipsen i Smakäventyret och Stora boken om barn och mat. De vittnar om barn som älskar att äta, och varje gång jag hör det blir jag lika varm om hjärtat.

Foto: Christian Hermann

Dela & kommentera comments 2

En matglad Alfred, mumsiga morotskaksbollar och andra bra mellistips

Fy fabian vad jag blir glad när små barn får en chans att lära äta riktig mat. I förra veckan hörde Alfreds mamma Isabelle Ståhl av sig och skrev: ”Jag har en son som idag är drygt två år och han äter allt och jag skulle säga att det är precis tack vare den kunskap som du delat med dig av. Tack för det!” Det visade sig att Isabelle har startat ett instakonto med massor av bra mellistips, och nu delar hon med sig av sina mmm… morotskaksbollar.

Det är en sak jag ofta undrar: Hur många barn skulle vara kräsna om alla fick ett ordentligt smakäventyr som bebisar? Vad skulle hända om vi föräldrar slutade att köpa söta klämmispuréer, konsistenslös pulvergröt och smakfattig burkmat, och istället gav barnen riktig mat?

Även om en hel del små krabater fortfarande skulle vara väldigt noga med vad det stoppade i munnen, skulle sannolikt fler gladeligen mumsa på allt från chicken tikka masala och sushi, till smörslungade primörer och linsgryta. Men exakt hur många som skulle bli matgladare, kommer vi nog aldrig få veta. Barnmatsindustrins lobbying är stark. De är väldigt duktiga på att övertyga både bvc-personal och föräldrar om att bebisar knappast kan överleva utan deras mat.

Varje gång jag hör om föräldrar som har lyckats genomskåda industrins lobbying, blir jag i alla fall väldigt glad. Nyligen fick jag ett mejl från Isabelle Ståhl, som är mamma till Alfred:

Så här skriver hon…

Jag lät min son få smaka på allt det jag åt

När jag väntade barn funderade jag nog inte så mycket över vad jag skulle servera honom för mat när han blivit stor nog för det. Men vi fick en skrikande bebis med kolik och mycket magont. Bebismassage, pysventiler, läkarbesök och jakten på en lösning var något som fyllde våra dagar och nätter. Jag lärde mig att det inte alltid finns ett enkelt svar på barns magproblem, då barns tarmar inte är helt mogna när de föds. Det jag däremot kunde påverka var att lära mig mer om barn och mat, och ge mitt barn de bästa förutsättningar för att få i sig mycket näring genom kosten och kanske på så sätt slippa de besvär som en mindre bra kost kan ge. Det var då smakäventyret började för oss.

Smakäventyret och Stora boken om barn och mat lärde mig otroligt mycket, till exempel att barn inte måste äta färdig barnmat, dricka välling och att det är viktigt att de får i sig mycket järn. I början lät jag min son få smaka på allt det jag åt. Sedan gjorde jag hopkok med olika smakkombinationer, jag mixade, mosade, blandade och hackade och lät min son äta olika livsmedel med olika texturer. Jag hade som mål att låta honom smaka på det mesta innan han fyllde två år, då neofobin brukar slå till; rädslan för nya saker (smaker).

Idag äter Alfred det som vuxna äter

Tidigt började han äta av den mat vi vuxna åt. Dessutom började jag baka egna så kallade grötpinnar. Ett fantastiskt litet mellanmål fyllt med fibrer, vitaminer och mineraler (bland annat järn) som ger barnet möjlighet att få i sig näring och samtidigt öva på pincettgreppet och oralmotoriken. Det här ledde till att jag började utveckla egna recept på mellanmål och fika, utan vitt socker och vetemjöl. Enkla, näringsrika och goda recept som går snabbt att göra och som hela familjen kan och vill njuta av. Dessutom är de flesta recepten järnrika och går att göra helt glutenfria och utan mejeriprodukter.

Idag är min son drygt två år och han äter det som vi vuxna äter, oftast med god aptit.

Detta är mycket tack vare den kunskap jag fått genom Stora boken om barn och mat.

Bra mellistips för småbarnsföräldrar

Som småbarnsförälder vet jag att det ofta äts mellanmål där hemma och att det kan vara svårt att komma på något snabbt som är både gott och näringsrikt istället för att alltid ge en banan. Därför vill jag hjälpa och inspirera andra småbarnsföräldrar och delar nu med mig av mina recept på grötpinnar, krämer, muffins, plättar och mycket mer på instagramkontot Mellistipset. Här kommer ett smakprov på ett uppskattat mellanmål:

Morotskaksbollar

ca 10–15 st

  • 2 dl havregryn
  • 1 nypa salt (ej till bebis)
  • 1 krm kardemumma
  • 1 tsk äkta kanel
  • 7 färska dadlar (urkärnade)
  • 2 dl finriven morot
  • Eventuellt 1 msk vatten
  • ca 1 dl kokos att rulla bollarna i

Skala några morötter. Finriv dem så att du har 2 dl. Mixa allt, förutom kokosen. Forma sedan små bollar av smeten och rulla i kokos. Klart!

Sprid och dela till alla som behöver tips

Ett stort tack till Isabelle för tipset! Vill ni ha mitt ärliga omdöme om bollarna? Hälften var slut på typ 10 minuter. Sedan fick jag fick tvinga mig själv att spara resten så att övriga i familjen fick smaka. De kommer att följa med på nästa familjeutflykt. Punkt slut.

Dela och sprid detta tips till alla föräldrar som känner att de behöver lite inspiration i sin vardag. Alltså till alla föräldrar. För visst finns det väl ingen som inte behöver lite inspiration?

Dela & kommentera comments 2

Norska myndigheter: Klämmisar till bebisar är för söta

Klämmisar har blivit populära, men nu granskas de i Norge. De innehåller ofta alldeles för mycket socker. Dessutom hämmar de utvecklingen av barnens munmotorik.

Fler och fler bebisar lever på mat som serveras i klämpåsar. Vissa barn får inget annat. Det är ett stort problem, för när barnet suger i sig mat från en platsförpackning lär det sig aldrig tugga.

Dessutom är klämmisar ofta extremt söta. Även när det på förpackningen står att det är gröt eller yoghurt, innehåller de mestadels fruktpuré och juice. I Norge har nu myndigheterna granskat det höga sockerinnehållet i klämpåsar, rapporterar NRK: Mattilsynet vil se på merkingen av klemmeposene.

Har anmält yoghurtklämmisar

Vi får hoppas att svenska myndigheter också sätter ner foten. Undertecknad har anmält användningen av ordet yoghurt på klämpåsarna, eftersom det som säljs inte är yoghurt. Innehållet är värmebehandlat och alla nyttiga bakterier döda. Då är det emot regelverket att kalla det för yoghurt. Livsmedelsverket håller nu på att utreda om barnmatsföretagen behöver ändra beteckningen.

Vill du veta mer om hur det går till när bebisar lär sig tugga och äta riktig mat (sådan som smakar mat)? Läs Stora boken om barn och mat

Dela & kommentera comments

Matglada barn firar utan tillsatt socker

Hipp, hipp hurra! Idag fyller Stora boken om barn och mat ett år. Och vi firar på samma vis som Daisy gjorde på sin ettårsdag: utan tillsatt socker. Här är receptet på de utsökta hallonmuffins som hon fick.

För precis ett år sedan släppte vi Stora boken om barn och mat. Varken Kajsa eller jag kunde drömma om vilka fantastiska berättelser vi skulle få ta del av. De mejl vi har fått från er som har testat knepen i boken överträffar våra förväntningar. Ni har barn som utan en grimas suger på citron, gärna äter sill och väcker uppseende på franska restauranger genom att äta blodkorv. För att inte tala om den lille krabaten som slängde sig över den starka etiopiska grytan. Vem kunde ana att bebisar gillar sånt?

Eftersom jag själv saknade all kunskap om hur man gör när man lär barn äta, begick jag massor av misstag med mina små. Därför är det extra roligt att se att man med lite möda i köket och en portion kunskap kan få så mycket roligare. Så det måste vi fira! Här är ett av de bästa recepten från boken (om vi får säga det själva…):

Ettårsdag utan tillsatt socker

En som har firat sin ettårsdag med dessa hallonmuffins är Daisy. För ett tag sedan hörde hennes mamma Jennifer alias @jerabkova av sig:

”Tack för receptet på hallonmuffins från Den stora boken om barn och mat. För att passa in i pumpatemat bytte vi bara ut en banan mot pumpapuré, kanel och ingefära och hoppade över hallonen. Toppade med lite Oatly + rivet citronskal. På ungefär samma smet gjorde jag tårtan ? Gick hem hos både barn och föräldrar på vår dotters första kalas! ?”

Daisy fick också mumsa på Food Pharmacys kanelbullar. Och gissa om hon blev nöjd?

Så där ser man. Livet kan bli en fest utan en massa tillsatt socker! Och ja, det är socker i bananer också. Men där levereras sockret med fibrer, vitaminer och mineraler – näring som gör kroppen gott.

Stort tack till Jennifer och alla ni andra som hör av er och skickar underbara bilder på era små gourmeter. Ni gör att även den gråmulnaste marsdag känns strålande vacker.

Dela & kommentera comments

Elsa väckte uppseende på fransk restaurang

Ovan ser ni en liten gastronom som till och med har fått fransmännen att höja på ögonbrynen. Kan du gissa vad det är som Elsa äter? Taco, blodkorv eller potatis? 

I Stora boken om barn och mat uppmuntrar vi föräldrar att ta ut svängarna med sina små. Men inte kunde vi väl tänka oss att det skulle sluta så här…

…med blodkorv på en restaurang i Frankrike. Så här skriver Elsas mamma Therese Westberg: 

Hej Ann, ville tacka för bra böcker som blivit riktiga ögonöppnare. Skickar också en bild på min dotter Elsa från när vi var på restaurang i Frankrike och hon smällde i sig nästan en hel vuxenportion med blodkorv. På restaurangen hade de tydligen aldrig sett något liknande. Barnen i Frankrike har tydligen inte fått den vanan. MVH, Therese

Inte nog med att Elsa fick njuta av god mat, hennes kropp fick också ett fantastiskt järntillskott. Allt järn som finns i den där korven kan hon leva på i flera dagar. 

Fortsätt så här kära föräldrar! Låt oss göra upp med alla fördomar som vi har om vad som är barnmat. Känner du någon som fortfarande tror att bebisar har en speciell smak och helst ska äta industritillverkad pulvergröt och klämmisar? Då finns bästa julklappen på rabatt hos Adlibris. Stora boken om barn och mat kostar just nu bara 207 kronor. Yay!

Dela & kommentera comments 1