stamp

Bebisar och mat

Svar från barnmatsföretag:
Svårt att göra vanlig gröt i klämmis

I förrgår skickade jag ett öppet brev till Alex & Phil, Semper och Hipp och frågade varför deras bebisgröt innehåller mer juice än spannmål. När Edward Blom och hans barn blindtestade dessa grötprodukter, menade de att purén smakade mer dessert än gröt. Så varför kallar barnmatsföretagen juicesötade fruktpuréer för gröt? Här är de tre företagens svar.

WHO Europe, tyska barnläkare, brittiska barnläkare och norska myndigheter har alla varnat för klämmisar som innehåller söt fruktpuré. För det första ska bebisar inte suga i sig mat, utan lära sig att tugga och svälja den. De söta puréerna är också skadliga för tänderna, som är extra känsliga precis när de tittar fram. Till sist är det viktigt att bebisar vänjer sig vid andra smaker än den söta.

Det här bakgrunden till varför jag nappade på ett mejl från Isabell Nicklasson, som skickade den här bilden…

…och undrade hur något som till störst del består av frukt och juice kan kallas gröt.

I mitt öppna brev skickade jag hennes fråga vidare till olika barnmatsföretag som kokar sin gröt på juice och frukt. Vi börjar med svaret från Hipp, vars gröt till en tredjedel består av juice.

Hipp: ska vara tydligt att klämpåsen innehåller spannmål

Svar från Hipp: ”Tack för ditt mejl och ditt öppna brev angående benämningen ”gröt” på HiPPs klämpåsar.

Vi använder oss av namnet ”gröt” för att tydliggöra för konsumenten att dessa klämpåsar innehåller cerealier, till skillnad från våra andra klämpåsar som enbart innehåller frukt.

På baksidan av förpackningen finns en benämning av produkten som tydliggör innehållet – ”fruktpuré med havre och vete”. 

Utöver det så kategoriseras produkten som ett mellanmål, inte menat att serveras som frukost. Det hittas tydligt här på vår hemsida.

Hoppas ovanstående svarar på dina frågor. Önskar dig en fin påsk!

Vänliga hälsningar, Monica Wadell, Business Unit Manager

Min kommentar: Hipp är alltså noga med att tydliggöra för föräldrar att produkten innehåller spannmål. Det är svårt att förstå varför företaget inte lägger lika mycket energi på att lyfta fram att grötens huvudingrediens är juice. På förpackningens framsida står istället att gröten innehåller apelsin, trots att det är apelsinjuice. De bör skriva att det är juice eftersom det är viktig information för föräldrar.

47 procent av kalorierna i gröten kommer från socker, vilket är för mycket för att vara mat till ett spädbarn.

Semper: juice från koncentrat lägger grunden för bra matvanor

Svar från Semper: Hej Ann, Tack för uppdatering om ditt inlägg gällande gröt på klämpåse, vi välkomnar ditt öppna brev till oss.

När vi utvecklar barnmat anpassar vi alltid råvaruval och sammansättning så att våra livsmedel bidrar till att ge barn god näringsstatus, samtidigt som de kan lägga grunden till goda matvanor för en bra start i livet. Vi erbjuder livsmedel för barnets hela matresa, från födseln fram till de äter familjens vanliga mat.

Gröt består av förhållandevis lite cerealier i förhållande till vätska i vikt procent. Vi brukar räkna att i en barnportion hemlagad havregrynsgröt med äppelmos, utgör havren ca 10 % (dvs innan den läggs i vatten) av den tillredda gröten med äppelmos. Semper gröt i klämpåse innehåller motsvarande mängd spannmål ca 9% cerealier. Dessutom innehåller den frukt, vatten och fruktjuice samt berikad med värdefulla vitaminer och mineraler.

Vi tycker att var tråkigt att Edward inte gillade vår gröt, men tackar för tipset till hans bok. 

Gröt är ett bra mellanmål och kompletterar barnets övriga kost. När det gäller märkning av all vår barnmat så är den i enlighet med lagstiftningen.

För oss är dialogen med föräldrar som har frågor om våra produkter jätteviktig och vi svarar gärna på frågor. Om man har ytterligare frågor kring våra produkter, går det jättebra att kontakta oss direkt så får man svar om våra produkter: 020 – 62 20 00.

Vänliga Hälsningar Semper

Min kommentar: 36 procent av kalorierna i Sempers klämmisgröt kommer från enkla sockerarter, vilket är mycket. En gröt ska inte smaka dessert. Har man juice från koncentrat i produkten missar man att lägga den grund för goda matvanor som Semper säger sig vilja stödja.

Semper påstår också att de följer lagstiftningen när det gäller märkning av deras barnmat. Men det utreds just nu om exempelvis deras yoghurtklämmisar är rätt märkta. Yoghurten är värmebehandlad och alla nyttiga bakterier döda. Därför är det inte längre en yoghurt. Frågan är ännu inte avgjord, men om jag har förstått saken rätt lutar det åt att Semper och andra barnmatsföretag måste märka om sina produkter.

En annan produkt som Semper har fått ändra på är dessa:

Det är Semper som saluför varumärket Organix i Sverige, och påståendet att dessa kakor till bebisar skulle vara ”no junk” har fått tas bort. (I Storbritannien används det dock fortfarande.)

Att Semper skulle följa lagstiftningen går alltså att på goda grunder att ifrågasätta.

Alex & Phil: vanlig gröt fungerar inte i klämpåse

Alex & Phil valde att svara via ett brev i pdf-format, som du kan läsa via denna länk. I korthet går svaret ut på att en vanlig gröt, kokt på havregryn och vatten som serveras med mjölk, blir stel, hård och oätlig när den fått stå en stund. Samma sak skulle hända med klämmisgröten om Alex & Phil hade mer havre i. Innehållet skulle inte gå att få ur förpackningen.

Alex & Phil menar att de har i rikligt med frukt i gröten, och använder juice från pressad frukt (ej koncentrat), eftersom de vill att maten ska innehålla så mycket naturlig näring som möjligt.

De håller med läkarna som varnar för klämmisar, och ser sina produkter som ett komplement till hemlagad mat. De vill vara en bra alternativ när tiden tryter.

I brevet finns också en lista där de tyska barnläkarna analyserat sockerinnehållet i klämmisar. Värstingarna ligger på 80-88 procent av alla kalorier. Som jämförelse ligger Alex & Phils på 25-35 procent. De använder aldrig juicekoncentrat i sina produkter, just för att hålla nere sockerhalten.

Min kommentar: Jag tänker att om det inte går att göra en god gröt i klämplåse, så kanske man inte ska göra det. Vill man göra en fruktpuré med juice och havre, kanske man ska skriva fruktpuré med juice och havre? Men Alex & Phils gröt är den som innehåller minst socker (27 procent av alla kalorier) och även den som innehåller mest fett, vilket är bra. Många bebisar behöver energität mat.

För att få lite perspektiv på alla söta fruktpuréer som barnmatsföretagen tillverkar till barn, berättade Gunilla Kinn Blom för mig att deras barn gärna äter havregrynsgröt med rena lingon (alltså inte sylt utan bär). Om barn bara får en chans, kan de vänja sig vid många olika smaker, även sura och beska. Vi vuxna måste helt enkelt göra upp med våra fördomar om vad som är barnsmak.

Dela & kommentera comments

Öppet brev till barnmatsföretag:
Vad är det för annorlunda gröt ni säljer?

Kan man kalla något som består av juice och frukt för ”gröt”? Det undrade Isabell Nicklasson efter att hon köpt en grötklämmis till sin bebis. Med hjälp av gastronomen Edward Blom och hans familj har jag nu utrett detta. Läs dagens öppna brev till barnmatsföretagen Semper, Hipp och Alex & Phil, där jag tipsar dem om att barnläkare varnar för juicesötade klämmisar och att gröt ska smaka gröt, inte dessert.

Kära barnmatstillverkare,

Jag kontaktar er eftersom vi behöver reda ut vad som kan säljas under beteckningen ”gröt”. Det är ju en traditionell nordisk rätt som många anser vara ett styrkemål: den bästa födan att inmundiga inför en dag i skidbacken eller andra kraftansträngningar.

Nyligen blev jag kontaktad av Isabell Nicklasson. När hon skulle köpa en klämmis till sitt barn, var det ordet gröt som avgjorde hennes val. Varje morgon brukar hon laga gröt till frukost, men familjen skulle ut och resa och behövde komma iväg tidigt. Så det fick bli en klämmis som matsäck.

När hon i efterhand läste ingredienslistan på gröten, upptäckte hon att 89 procent av förpackningens innehåll bestod av frukt och juice. Mängden spannmål var minimal. Hon mejlade den här bilden till mig…

…och undrade: ”Kan du inte skriva ett öppet brev till detta barnmatsföretag och fråga hur det ens kan marknadsföras som gröt?”

Eftersom Alex & Phil inte är ensamma om att laga gröt på juice och frukt skriver jag även till er på Hipp och Semper, för vi måste gå till botten med den här frågan. Är det som ni säljer som gröt till bebisar verkligen gröt?

Edward Blom och barnen eniga: ni säljer ett fruktpuré

Här kan säkert olika personer tycka lite olika. Men för att vi inte ska förfalla i ett tyckande, har jag fått hjälp av en gastronomisk proffsfamilj: Edward Blom, Gunilla Kinn Blom och deras barn Melchior 5 år, Wilhelmina 3 år och Zacharias 2 år. Förutom att de har vältränade smaklökar, har de också bra koll på barnmat. I er produktutveckling borde ni faktiskt ta inspiration från den fantastiska bok de skrivit tillsammans med måltidskreatören Henrietta Anefalk: Mums för minigourmeter och matgladisar. Genom den kan ni få idéer till lite smakrikare barnmat, som blomkålspuré med champagnevinäger, midsommarpuré med dill och kummin, eller varför inte en räkmackepuré?

Nåväl. För att få ett objektivt utlåtande kring era grötklämmisar, skickade jag några av dem till Gunilla, som sedan riggade ett blindtest med Edward och barnen.

Utan att veta annat än att de åt någon form av barnmat, fick först barnen och sedan Edward pröva innehållet i klämmisarna. Först när de hade smakat alla varianterna fick de veta att de hade ätit gröt. Då fick de gradera livsmedlets likhet med gröt på en skala från 1-5. Gunilla protokollförde resultatet (och för att vi ska förstå barnens referenser tipsar hon om att de fick en superpuré med osötat äpplemos och krossat paltbröd när de var små).

1. Alex & Phils drottninggröt mixas med äpplejuice

Först ut i blindtestet var Alex & Phils drottninggröt, vars första ingrediens är äppeljuice. Här är smakpanelens utlåtande:

Wilhelmina: ”Det luktar som en slags god lera!”
Melchior: ”Det smakar som äpplemos och paltbröd. Eller … det smakar björnbär.”
Wilhelmina: ”Och körsbär!”
Edward: ”Detta luktar svarta vinbär, men smakar matolja. Det är en märkligt mjölig konsistens, kanske det är malda kärnor av något slag i. Det är väldigt lite fruktsmak, det är visserligen en svag smak av svarta vinbär men desto kraftigare av matolja.

Gröt på en skala 1–5: 1

2. Hipps gröt består till en tredjedel av juice

Nästa produkt var en gröt från Hipp, som till en tredjedel utgörs av juice:

Melchior och Wilhelmina: ”Det smakar banan, aprikos och mango!”
Edward: ”Detta smakar lite mango, ganska mycket banan och så någon tropisk frukt.”

Gröt på en skala 1–5: 1

3.Sempers gröt sämst i test

Sist ut var Sempers blåbär- & äpplegröt, som kokas på tre olika former av juice.

Wilhelmina: ”Det smakar äppelmos med paltbröd!”
Melchior: ”Den smakar aprikos!”
Edward: ”Den här är helt annorlunda! Här är det knappt märkbar frukt, och härsken matolja. Det är tjockt med cerealier, som om de malt ner rågbröd eller knäckebröd i purén. Kan det vara någon form av välling? Den här hade jag svårt för. Jag gillade den inte alls.”

Gröt på en skala 1–5: 2

Mer dessert än gröt

Visst är det imponerande att Edward Blom kände smaken av matolja? Mina smaklökar är alldeles för outvecklade för sådant. Något vidare värst bra grötbetyg fick dock ingen av er. Barnen Blom är relativt vana grötätare, och de tyckte inte alls att detta kan kallas för gröt. Edward menar att en gröt ska vara kokad, inte mixad. Det ni säljer definierar han mer som en dessert.

NE om gröt: det är en urgammal maträtt

Personligen är jag benägen att hålla med. Slår man upp begreppet gröt i Nationalencyklopedien skriver de att gröt är: ”urgammal maträtt av mjöl, gryn eller flingor, kokt på vatten eller mjölk.” Där står ingenting om att gröt kan mixas av juice och frukt.

Svenska Akademiens orbok definierar istället gröt som: 1) maträtt av degliknande (mjuk, lös) beskaffenhet, vanl. bestående av i vatten l. mjölk kokt(a) gryn l. mjöl; äv. (i vissa trakter) om liknande maträtt av i vatten kokt(a) frukt (bär), avredd(a) med mjöl: kräm; stundom (i ssgr), övergående i 2, om mos av växtdelar m. m.

Texten är aningens svårtydd, men i vissa trakter tycks man kunna kalla en kräm kokt på frukt eller bär för en gröt. Men era klämmisar säljs ju i alla trakter i Sverige, och beteckningen behöver därför förstås korrekt av konsumenter hela vägen från Ystad till Haparanda.

Barnläkare varnar för söta barnpuréer

Men vad spelar det för roll då om föräldrar råkar köpa lite god dessert till sina små istället för fattigmanskost från torpartiden, kanske ni tänker nu? Problemet är att om barn vänjer sig vid att frukosten ska smaka dessert, kommer de att vilja äta dessert till frukost hela uppväxten. I längden blir det inte alls bra. Det tyska sällskapet för barnläkare tar avstånd från juicesötade klämmisar av bland annat den anledningen.

Så vad borde ni då kalla er produkt? Edward Bloms förslag är ”fruktkompott” eller ”fruktpuré med olja och cerealier.” Jag tänker att man för tydlighetens skull även borde lägga till något med juice. Kanske juicekompott med mjöl och olja?

Vad tror ni om det? Och – en nyfiken fråga – hur kom ni ens på att kalla dessa livsmedel för gröt?

Det ska bli spännande att få höra era tankar kring detta!

Vänliga hälsningar, Ann Fernholm 

Tillägg: Du kan läsa de tre barnmatsföretagens svar via denna länk.

Dela & kommentera comments 8

Ny studie: Barn som får en bra smakintroduktion äter mer frukt och grönt

Bebisar som tidigt får smaka grönsaker, frukt och bär, fortsätter äta mer grönt när de blir äldre. Det visar nu en studie genomförd vid Umeå universitet. Resultaten bekräftar vad tidigare studier visar: första året i livet är otroligt viktigt för att barn ska lära sig äta riktig mat. 

Stora boken om barn och mat peppar vi föräldrar att redan från fyra månaders ålder introducera barn för olika smaker. Forskning visar nämligen att bebisar som vänjer sig vid en myriad av olika smaker och konsistenser, lättare accepterar ny mat.

Bebisar har lätt för att lära sig nya smaker

Nu bekräftar en studie från Umeå universitet detta. Barn som redan mellan 4-6 månader fick öva sig att äta exempelvis gröna ärtor, blomkål, kålrot, lingon och hallon, åt mer frukt och grönt vid både 12 och 18 månaders ålder, än de barn som fick en vanlig matintroduktion.

Forskaren bakom studien, dietisten och forskaren Ulrica Johansson, säger till SVT Nyheter:

– Vi fokuserade mycket på bittra och sura smaker från norden. Det är ofta inte det man introducerar. Söt smak har vi redan utvecklat i fosterstadiet, så det behöver vi inte träna på. När barnet är mellan fyra månader upp till ett år är hjärnan mottaglig för de smakerna.

Mycket att vinna på tidig smakintroduktion

Föräldrar har helt enkelt mycket att vinna på att låta bebisarna testa olika smaker tidigt. Och de ska inte bara fokusera på bittra och sura smaker, utan även på olika kryddor och konsistenser.

Missar föräldrar det första viktiga året (så som jag själv gjorde), är det mycket svårare att lära barnen äta olika former av mat. Studien visar att mellan 12 och 18 månaders ålder minskade barnen i båda grupperna sitt intag av frukt och grönt. Det är ett välkänt faktum att barn under andra året i livet blir allt mer skeptiska mot mat, framförallt mat de aldrig smakat. Det kallas neofobi.

Första året i livet är viktigt för ätandet

Så ju mer mat barnen får träna sig att äta under första året, desto större är chanserna att de ska äta många olika former av mat även under det neofobiska stadiet. Sprid därför kunskapen om hur viktig en bra smakintroduktion är till alla bebisföräldrar. Dietisten bakom studien säger till SVT Nyheter:

– Föräldrar behöver mer stöd än de får idag. Önskan är att de får mer föräldrastöd och utbildning än att du får en broschyr. Många blir konfunderade och vet inte var man ska börja. Vi önskar att det fanns en guidning till en smakinlärning. Det finns absolut inte idag.

Hennes sista påstående är faktiskt felaktigt. Mig veterligen finns det två superböcker som ger just den guidning föräldrarna behöver. Jag får mängder av mejl från glada mammor och pappor som följt tipsen i Smakäventyret och Stora boken om barn och mat. De vittnar om barn som älskar att äta, och varje gång jag hör det blir jag lika varm om hjärtat.

Foto: Christian Hermann

Dela & kommentera comments 2

En matglad Alfred, mumsiga morotskaksbollar och andra bra mellistips

Fy fabian vad jag blir glad när små barn får en chans att lära äta riktig mat. I förra veckan hörde Alfreds mamma Isabelle Ståhl av sig och skrev: ”Jag har en son som idag är drygt två år och han äter allt och jag skulle säga att det är precis tack vare den kunskap som du delat med dig av. Tack för det!” Det visade sig att Isabelle har startat ett instakonto med massor av bra mellistips, och nu delar hon med sig av sina mmm… morotskaksbollar.

Det är en sak jag ofta undrar: Hur många barn skulle vara kräsna om alla fick ett ordentligt smakäventyr som bebisar? Vad skulle hända om vi föräldrar slutade att köpa söta klämmispuréer, konsistenslös pulvergröt och smakfattig burkmat, och istället gav barnen riktig mat?

Även om en hel del små krabater fortfarande skulle vara väldigt noga med vad det stoppade i munnen, skulle sannolikt fler gladeligen mumsa på allt från chicken tikka masala och sushi, till smörslungade primörer och linsgryta. Men exakt hur många som skulle bli matgladare, kommer vi nog aldrig få veta. Barnmatsindustrins lobbying är stark. De är väldigt duktiga på att övertyga både bvc-personal och föräldrar om att bebisar knappast kan överleva utan deras mat.

Varje gång jag hör om föräldrar som har lyckats genomskåda industrins lobbying, blir jag i alla fall väldigt glad. Nyligen fick jag ett mejl från Isabelle Ståhl, som är mamma till Alfred:

Så här skriver hon…

Jag lät min son få smaka på allt det jag åt

När jag väntade barn funderade jag nog inte så mycket över vad jag skulle servera honom för mat när han blivit stor nog för det. Men vi fick en skrikande bebis med kolik och mycket magont. Bebismassage, pysventiler, läkarbesök och jakten på en lösning var något som fyllde våra dagar och nätter. Jag lärde mig att det inte alltid finns ett enkelt svar på barns magproblem, då barns tarmar inte är helt mogna när de föds. Det jag däremot kunde påverka var att lära mig mer om barn och mat, och ge mitt barn de bästa förutsättningar för att få i sig mycket näring genom kosten och kanske på så sätt slippa de besvär som en mindre bra kost kan ge. Det var då smakäventyret började för oss.

Smakäventyret och Stora boken om barn och mat lärde mig otroligt mycket, till exempel att barn inte måste äta färdig barnmat, dricka välling och att det är viktigt att de får i sig mycket järn. I början lät jag min son få smaka på allt det jag åt. Sedan gjorde jag hopkok med olika smakkombinationer, jag mixade, mosade, blandade och hackade och lät min son äta olika livsmedel med olika texturer. Jag hade som mål att låta honom smaka på det mesta innan han fyllde två år, då neofobin brukar slå till; rädslan för nya saker (smaker).

Idag äter Alfred det som vuxna äter

Tidigt började han äta av den mat vi vuxna åt. Dessutom började jag baka egna så kallade grötpinnar. Ett fantastiskt litet mellanmål fyllt med fibrer, vitaminer och mineraler (bland annat järn) som ger barnet möjlighet att få i sig näring och samtidigt öva på pincettgreppet och oralmotoriken. Det här ledde till att jag började utveckla egna recept på mellanmål och fika, utan vitt socker och vetemjöl. Enkla, näringsrika och goda recept som går snabbt att göra och som hela familjen kan och vill njuta av. Dessutom är de flesta recepten järnrika och går att göra helt glutenfria och utan mejeriprodukter.

Idag är min son drygt två år och han äter det som vi vuxna äter, oftast med god aptit.

Detta är mycket tack vare den kunskap jag fått genom Stora boken om barn och mat.

Bra mellistips för småbarnsföräldrar

Som småbarnsförälder vet jag att det ofta äts mellanmål där hemma och att det kan vara svårt att komma på något snabbt som är både gott och näringsrikt istället för att alltid ge en banan. Därför vill jag hjälpa och inspirera andra småbarnsföräldrar och delar nu med mig av mina recept på grötpinnar, krämer, muffins, plättar och mycket mer på instagramkontot Mellistipset. Här kommer ett smakprov på ett uppskattat mellanmål:

Morotskaksbollar

ca 10–15 st

  • 2 dl havregryn
  • 1 nypa salt (ej till bebis)
  • 1 krm kardemumma
  • 1 tsk äkta kanel
  • 7 färska dadlar (urkärnade)
  • 2 dl finriven morot
  • Eventuellt 1 msk vatten
  • ca 1 dl kokos att rulla bollarna i

Skala några morötter. Finriv dem så att du har 2 dl. Mixa allt, förutom kokosen. Forma sedan små bollar av smeten och rulla i kokos. Klart!

Sprid och dela till alla som behöver tips

Ett stort tack till Isabelle för tipset! Vill ni ha mitt ärliga omdöme om bollarna? Hälften var slut på typ 10 minuter. Sedan fick jag fick tvinga mig själv att spara resten så att övriga i familjen fick smaka. De kommer att följa med på nästa familjeutflykt. Punkt slut.

Dela och sprid detta tips till alla föräldrar som känner att de behöver lite inspiration i sin vardag. Alltså till alla föräldrar. För visst finns det väl ingen som inte behöver lite inspiration?

Dela & kommentera comments 2

Norska myndigheter: Klämmisar till bebisar är för söta

Klämmisar har blivit populära, men nu granskas de i Norge. De innehåller ofta alldeles för mycket socker. Dessutom hämmar de utvecklingen av barnens munmotorik.

Fler och fler bebisar lever på mat som serveras i klämpåsar. Vissa barn får inget annat. Det är ett stort problem, för när barnet suger i sig mat från en platsförpackning lär det sig aldrig tugga.

Dessutom är klämmisar ofta extremt söta. Även när det på förpackningen står att det är gröt eller yoghurt, innehåller de mestadels fruktpuré och juice. I Norge har nu myndigheterna granskat det höga sockerinnehållet i klämpåsar, rapporterar NRK: Mattilsynet vil se på merkingen av klemmeposene.

Har anmält yoghurtklämmisar

Vi får hoppas att svenska myndigheter också sätter ner foten. Undertecknad har anmält användningen av ordet yoghurt på klämpåsarna, eftersom det som säljs inte är yoghurt. Innehållet är värmebehandlat och alla nyttiga bakterier döda. Då är det emot regelverket att kalla det för yoghurt. Livsmedelsverket håller nu på att utreda om barnmatsföretagen behöver ändra beteckningen.

Vill du veta mer om hur det går till när bebisar lär sig tugga och äta riktig mat (sådan som smakar mat)? Läs Stora boken om barn och mat

Dela & kommentera comments

Matglada barn firar utan tillsatt socker

Hipp, hipp hurra! Idag fyller Stora boken om barn och mat ett år. Och vi firar på samma vis som Daisy gjorde på sin ettårsdag: utan tillsatt socker. Här är receptet på de utsökta hallonmuffins som hon fick.

För precis ett år sedan släppte vi Stora boken om barn och mat. Varken Kajsa eller jag kunde drömma om vilka fantastiska berättelser vi skulle få ta del av. De mejl vi har fått från er som har testat knepen i boken överträffar våra förväntningar. Ni har barn som utan en grimas suger på citron, gärna äter sill och väcker uppseende på franska restauranger genom att äta blodkorv. För att inte tala om den lille krabaten som slängde sig över den starka etiopiska grytan. Vem kunde ana att bebisar gillar sånt?

Eftersom jag själv saknade all kunskap om hur man gör när man lär barn äta, begick jag massor av misstag med mina små. Därför är det extra roligt att se att man med lite möda i köket och en portion kunskap kan få så mycket roligare. Så det måste vi fira! Här är ett av de bästa recepten från boken (om vi får säga det själva…):

Ettårsdag utan tillsatt socker

En som har firat sin ettårsdag med dessa hallonmuffins är Daisy. För ett tag sedan hörde hennes mamma Jennifer alias @jerabkova av sig:

”Tack för receptet på hallonmuffins från Den stora boken om barn och mat. För att passa in i pumpatemat bytte vi bara ut en banan mot pumpapuré, kanel och ingefära och hoppade över hallonen. Toppade med lite Oatly + rivet citronskal. På ungefär samma smet gjorde jag tårtan ? Gick hem hos både barn och föräldrar på vår dotters första kalas! ?”

Daisy fick också mumsa på Food Pharmacys kanelbullar. Och gissa om hon blev nöjd?

Så där ser man. Livet kan bli en fest utan en massa tillsatt socker! Och ja, det är socker i bananer också. Men där levereras sockret med fibrer, vitaminer och mineraler – näring som gör kroppen gott.

Stort tack till Jennifer och alla ni andra som hör av er och skickar underbara bilder på era små gourmeter. Ni gör att även den gråmulnaste marsdag känns strålande vacker.

Dela & kommentera comments

Elsa väckte uppseende på fransk restaurang

Ovan ser ni en liten gastronom som till och med har fått fransmännen att höja på ögonbrynen. Kan du gissa vad det är som Elsa äter? Taco, blodkorv eller potatis? 

I Stora boken om barn och mat uppmuntrar vi föräldrar att ta ut svängarna med sina små. Men inte kunde vi väl tänka oss att det skulle sluta så här…

…med blodkorv på en restaurang i Frankrike. Så här skriver Elsas mamma Therese Westberg: 

Hej Ann, ville tacka för bra böcker som blivit riktiga ögonöppnare. Skickar också en bild på min dotter Elsa från när vi var på restaurang i Frankrike och hon smällde i sig nästan en hel vuxenportion med blodkorv. På restaurangen hade de tydligen aldrig sett något liknande. Barnen i Frankrike har tydligen inte fått den vanan. MVH, Therese

Inte nog med att Elsa fick njuta av god mat, hennes kropp fick också ett fantastiskt järntillskott. Allt järn som finns i den där korven kan hon leva på i flera dagar. 

Fortsätt så här kära föräldrar! Låt oss göra upp med alla fördomar som vi har om vad som är barnmat. Känner du någon som fortfarande tror att bebisar har en speciell smak och helst ska äta industritillverkad pulvergröt och klämmisar? Då finns bästa julklappen på rabatt hos Adlibris. Stora boken om barn och mat kostar just nu bara 207 kronor. Yay!

Dela & kommentera comments

Trixet som kan få barn att äta mer grönsaker

Om bebisar får en chans stoppar de gärna allt i munnen, även grönsaker. Men att få större barn att äta sin dagliga blomkål och broccoli kan vara en större utmaning. Ett tips: ställ fram grönsakerna på bordet ett tag före maten, när barnen är lite sugna, så äter de ofta mer. 

När barn närmar sig tvåårsåldern blir de ofta mer petiga med maten. Det kallas neofobi. En del utvecklas till små stockkonservativa som går i generalstrejk när någon haft bönor i köttfärssåsen eller om gurkan är skuren i stavar istället för skivor (vem kunde ana att det spelade någon roll?).

För att underlätta för föräldrar och föräldrars föräldrar (alltså de som har barnbarn) plitade Kajsa och jag ner 23 av våra absolut bästa knep för att få barn att äta i kapitlet om två-fem år i Stora boken om barn och mat. Kajsa (som ju är ett proffs på området) kom då med tipset att ställa fram två-tre olika grönsaker på bordet (eller varför inte under bordet?) före maten. Då är barnen sugna på att äta, men det finns ännu inget annat än grönsaker att stoppa i munnen..

Ett vinnarknep: ställ fram grönsakerna före maten

Detta testade jag med mina egna barn. Så smidigt! Efteråt kände jag värsta segerkänslan. Och nu är det tydligen inte bara jag som upplevt detta. Nadia Beckenham skrev så här till mig i sociala medier:

Min dotter på 1,5 har fullkomligt älskat broccoli sedan hon fick smaka första gången när hon var 6 mån. Nu sista 2 månaderna har hon ratat väldigt mycket mat som hon tidigare älskat, bland annat just broccoli. Frustrerad mamma till ett barn som tidigare vräkt i sig av allt utom typ sill – what to do?

Tog fram din bok igen igår kväll i ren frustration och ett dundertips uppenbarade sig: utnyttja hungern och ge grönsaker innan middagen istället för att nödvändigtvis vänta till efteråt. Sagt och gjort, en rejäl laddning broccoli kokades under eftermiddagen och när hungern började infinna sig hos dottern la jag upp den i en skål och ställde på soffbordet (som att det egentligen inte var till henne). Dröjde inte många sekunder innan hon överlyckligt började glufsa i sig och efter typ 10 min var hela skålen tom. TACK! Mamma-Matilda 1-0 ?✌?

Yay! Grattis till segern! Om någon av er andra testar: berätta hur det går i en kommentar. Ju fler enkla knep vi kan hitta och sprida till varandra, desto bättre.

Dela & kommentera comments 2

Om bebisar, riktig yoghurt och barnmatsföretagens vilseledande marknadsföring

Låt mig få presentera veckans fredagsmysbebis: Tilja. Hon äter syrlig naturell yoghurt fylld av levande mjölksyrebakterier. Få föräldrar tänker på att barnmatsföretagens yoghurtklämmisar bara innehåller döda bakterier. Det strider egentligen mot livsmedelsföreskrifterna. Nu utreder livsmedelsinspektörer om företagen kanske måste ändra på detta. 

Innan vi kommer in på bakterier i yoghurt, vill jag berätta en annan god nyhet: Semper har blivit tvungna att ta bort vissa vilseledande påståenden på sin barnmat. De saluför varumärket Organix i Sverige, och på förpackningarna med ultraprocessade majssnacks och kakor såg det tidigare ut så här:

Men nu är det felaktiga budskapet borta. Kolla här:

I våras skrev jag ett öppet brev till Semper och frågade varför de säljer skräpmat till bebisar. I samband med det anmälde jag dem för sex olika former av vilseledande marknadsföring. Om du klickar på denna länk kan du läsa brevet som gick till miljö- och bygglovsenheten i Sundbyberg stad, där Semper har sitt huvudkontor. Via denna länk kan du också läsa en komplettering. 

Barnmatsföretag säljer yoghurt med döda bakterier

Det är Sundbybergs roll att granska att Semper sköter sig. För ett par veckor sedan ringde livsmedelsinspektören och berättade att de jobbar med flera av frågorna i min anmälan. En av de saker som de håller på att granska är dessa:

Semper påstår att klämmisen innehåller yoghurt, men eftersom den är upphettad är mjölksyrebakterierna döda. Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter ska de nyttiga bakterierna vara kvar i yoghurten. Är den värmebehandlad ska det tydligt framgå på förpackningen. 

Semper är knappast ensamma om denna missvisande marknadsföring. Många barnmatsföretag saluför yoghurtklämmisar utan att berätta att de endast innehåller bakterielik. Livsmedelsinspektören i Sundbyberg har nu kontaktat kommunerna där Nestlé och Hipp är registrerade, för att utreda om de ska kräva av företagen att skriver att yoghurten är värmebehandlad. Så fortsättning följer!

Bebisar gillar olika smaker

Förutom att yoghurtklämmisar är värmebehandlade, är de ofta hiskeligt söta. Som så många andra tror barnmatsföretagen att bebismaten måste vara söt, men det är en fördom. I Stora boken om barn och mat skriver vi om den forskning som visar att majoriteten av alla bebisar är kan vänja sig vid syrliga, beska och kryddiga smaker, bara de får en chans. 

Veckans fredagsmysbebis, Tilja, bekräftar denna regel. Kolla här:

(Klicka på bilden för att spela filmen.) Ni ser rätt! Utan en enda grimas, tuggar hon på citron. Här äter hon istället naturell yoghurt: 

Tiljas mamma, Karolin Karlsson, skriver: 

”Var bara tvungen att delge detta och säga tack för bra böcker?? Vi började tidigt, från 4 månader, att ge henne smaksensationer och nu är hon så öppen för att prova nya smaker och testa. Lyckligtvis tycker även vi själva om broccoli, blomkål, kålpudding, kryddigt osv. Hon älskar även rökt makrill, tonfiskröra och linspasta osv. Tuggar i sig trots sina enbart två undertänder. Fyller ett år om en vecka.

Yoghurten är vanlig naturell yoghurt med normal fetthalt. Satsumas är också en favorit, så får hon danskt grovt surdegsbröd för den beska smakens träning. 

Hon äter inte riktigt med sked ännu så det blir kladdigt. Men hon är nyfiken så det får gå? ”namnamnam” hör vi iallafall?” 

Barn vill äta själva

Många föräldrar upplever att deras bebisar inte alls vill smaka på mat. Så var det för mig. Men jag skulle ha gjort som Karolin: låtit barnen äta själva. Jag vet, man får tvätta massor! Men ju mer matglädje barnen får uppleva, desto roligare blir det kring matbordet. Och fint bordsskick lär de sig så småningom. När vi skrev Stora boken om barn och mat hittade Kajsa en studie som visar att det i genomsnitt tar sex veckor för bebisar att lära sig äta med sked. Men tiden varierade från två till tio veckor. 

Så bort med döda klämmisar. In med citron och naturell yoghurt. Njut av livet, och ta ett bad som fredagsmys så går kladdet bort. Trevlig helg!

Dela & kommentera comments 3

Muffins kan förebygga äggallergi hos barn

Om ditt barn får en lättare allergisk reaktion av ägg, testa att istället ge ägget i form av en muffins som har bakats länge i ugnen. Det tipset ger barnallergologen Emma Adlercreutz i Stora boken om barn och mat. Nu kan Tage (finingen ovan) rapportera att det verkligen fungerar. Yay! Veckans fredagsmysrecept blir därför antiallergiska blåbärsmuffins. 

Antalet barn som utvecklar matallergier ökar och ökar. Men nu finns det hopp om en vändning! I Stora boken om barn och mat beskriver vi den forskning som pekar på att allergi kan förebyggas om barnen får ner maten i magen. Det som tycks ge allergier är när små rester av mat kommer in i kroppen via ett eksem, eller när man smörjer eksemen med salvor som innehåller exempelvis jordnötsolja (tidigare fanns det jordnötsolja i Idominsalva).

I boken intervjuar vi barnallergologen Emma Adlercreutz som, baserat på den senaste forskningen, ger en rad tips på vad bebisföräldrar kan göra för att förebygga allergier. Ett av knepen handlar om ägg. Om barnet reagerar på äggröra, ska man i stället ge ägg i form av en muffins som har bakats ordentligt i ugnen.

Detta tips har nu fungerat för Tage. Så här skrev hans mamma Therese till mig:

Vår bebis reagerar på ägg, vad ska vi göra?

Hej! Vår snart 7-månaders bebis reagerar på ägg. Vi har gett äggröra 2 gånger och han har fått blossande, kliande utslag runt halsen båda gångerna. Han verkar dock inte få problem med andningen, men besväras av klådan. Det försvinner efter cirka en timme. Hur ska vi göra nu? Fortsätta ge och hoppas att det ger med sig, eller avvakta ett tag och testa igen om några månader? Klassas det som en allergi eller bara en reaktion som kan försvinna när barnet blir äldre? Nyfiken på att höra hur du tycker vi ska gå till väga? (Ska ta upp detta med bvc också när vi kommer hem från semestern)

Mvh Therese

Mitt svar:

Hej! Jag är journalist och kan inte ge några privata rekommendationer, utan ta kontakt med en barnallergiläkare. Emma Adlercreutz, som vi intervjuar i ett kapitel i Stora boken om barn och mat, menar att man ska fortsätta ge ägg, men i små doser och i en form som är ordentligt bakade. Hon rekommenderar exempelvis matmuffins. I äggröra finns det ofta lite färskt ägg kvar, och det är det som kan orsaka störst allergireaktion. Klarar barnet ägg i en muffins, ska man fortsätta att ge det. Då finns det studier som visar att allergin kan försvinna, enligt Emma.

Tage fixade muffinsen

Det glädjande är att Therese nu återigen har hört av sig. Så här skrev hon: ”Har testat äggmuffin ett par gånger nu och det funkar toppen, ingen reaktion☺️”

Här det enkla muffinsrecept som hjälpte Tage:

  • 1 banan
  • 3 ägg
  • 1 tsk kanel
  • 1/2 dl skrädmjöl eller valfritt mjöl
  • Cirka 1 dl blåbär

Mosa bananen och vispa sedan ner ägg, mjöl och kanel. Lägg blåbär i muffinsformar och häller sedan i smeten. Grädda i 175 grader mitt i ugnen i cirka 15-20 min. 

Nu tål Tage även kokt ägg

Efter att ha ätit dessa muffins flera gånger under några veckor har nu Tage även fått testa kokt ägg, vilket har gått bra. Nästa steg – om en-två månader – är att återigen ge honom äggröra för att se om allergin är helt borta.

Det fina i kråksången är att om barn med risk för äggallergi på detta vis får vänja sig att äta ägg, tycks chansen öka att de i framtiden kan tåla ägg i alla former. Men ha koll på ditt barn! Ta bara små mängder när du testar något som kan vara allergiframkallande och sök stöd av allergiläkare om det verkar bli värre.

Tack Therese och Tage för att ni delade med er! Nu kan vi fredagsmysa och förebygga allergier samtidigt. Är inte det bra så säg?

Tillägg: här är länk till den vetenskapliga studien som visar att risken för äggallergi kan minska om barnen får äta bakat ägg. I studien behandlades också barnens eksem. 

Dela & kommentera comments