I dag släpps min nya bok Fejkmaten. Men vad menar jag egentligen med fejkmat? Vad är det? Och varför skulle det vara så illa för oss?

Det är en och annan journalist som har ringt inför dagens släpp av min nya bok, Fejkmaten. En av dem undrade: Vad är egentligen fejkmat? En bra fråga som har fått mig att fundera en del. För hur definierar jag egentligen fejkmat på ett enkelt vis? 

Fejkmat: mat som låtsas vara något som det inte är

Jag har landat i att fejkmat är mat som låtsas vara något som det inte är. Ett exempel på fejkmat är det som Norrmejerier har kallat för ”hälsofil”:

Runt en tredjedel av alla kalorier i den här filen kommer från tillsatt socker. Att påstå att det är hälsosamt är fel och fejk. Det är något som jag anmälde under arbetet med boken, och Norrmejerier har nyligen ändrat sina förpackningar.

En vegokorv som absolut inte är någon korv

Många av de nya produkter som börjar fylla butikernas vegohyllor är också till stor del fejk. I boken har jag till exempel med den här produkten:

Med hjälp av vatten, rapsolja, modifierad potatisstärkelse, lite protein och diverse olika förtjockningsmedel, har Coop lyckats skapa något som har en konsistens som liknar den hos korv. Färgen får de från ett koncentrat av rädisa, och smaken tar de fram med hjälp av kryddor och aromer. Visst liknar det en korv till utseendet, men det är absolut ingen korv när det gäller innehållet av vitaminer och mineraler. Huvudingredienserna – rapsolja och modifierad potatisstärkelse – är extremt näringsfattiga. Vanlig korv, speciellt köttrika varianter, ger mycket mer smörjmedel till vår kropp.

Bebisyoghurt och gröt som är egentligen juicesötat fruktmos

Även i bebishyllan säljs det fejkmat. Länge har barnmatsföretagen påstått att de har sålt gröt och yoghurt till bebisar:

Men dessa produkter har mestadels bestått av juicesötade fruktmos. Mängden spannmål i gröten har varit minimal och den lilla mängd yoghurt som verkligen finns i dessa produkter har värmebehandlats. Alla nyttiga mjölksyrebakterier är därför döda. Ska bebisar må bra behöver de äta riktig gröt och riktig yoghurt. Jag har anmält dessa produkter som vilseledande och det lutar åt att de kommer att förbjudas. Skriver mer om det här på sajten snart!

Glutenfri mat kan vara fejk

Bland allt det glutenfria i butiken säljs också en del fejkmat. Här är ett exempel:

Även här använder tillverkaren ren stärkelse, vatten och diverse olika förtjockningsmedel för att skapa något som liknar mat, men som inte alls innehåller alla de vitaminer och mineraler som vi behöver för att må bra. Tillverkaren kallar brödet för ”grova”, trots att det innehåller mer sirap än fibrer.

”Klassisk svampsoppa” innehåller mer salt än svamp

Några varor som jag ännu inte har hunnit anmäla, men som står på min att-göra-lista är olika pulverprodukter från Blå Band. De säljer den här champinjonsoppan som en ”klassisk soppa”, men den innehåller mer salt än champinjoner:

Frågan är om man verkligen får kalla en soppa som till stor del består av glukossirap och palmfett för ”klassisk”? Enligt mig är det fejk.

Hallondryck utan hallon

Så till Gainomax ”recovery drink”. Förpackningen är den prydd med bilder av hallon och jordgubbar. Det står också ”raspberry” och ”strawberry”, men drycken innehåller inga bär alls, utan bara aromer:

Tittar man på ingredienslistan är det också svårt att förstå vad som gör att den kvalar in som ”recovery drink”. Egentligen är det värmebehandlad mjölk som innehåller lite extra mjölkprotein, maltodextrin och tillsatt socker. Den kostar fyra gånger mer än för vanlig mjölk, så den som köper vanlig mjölk får faktiskt mer protein för pengarna.

En ”komplett måltid” som egentligen är godis

Till sist det som för mig har blivit symbolen för dagens skruvade syn på mat. Det är den här produkten, som Nutrilett marknadsför som en ”komplett måltid”:

På förpackningen står: ”All you need in a meal. No more. No less”. Men det är ju inte sant. Vår kropp behöver väldigt mycket mer än vad som ryms i den här baren. Egentligen är det som att käka godis med ett tillskott av vitaminer, mineraler, fibrer och proteiner. Ingen kan leva på det och må bra i längden.

Våra butiker fylls av mängder av osanna budskap

Det här är bara några exempel på mat som låtsas vara något som det inte är. I arbetet med Fejkmaten har jag anmält mängder av produkter för att se var gränsen går för vad företagen får göra. Slutsatsen är att gråzonerna är enorma och att vårt språk har förlorat sin betydelse i butiken. Ordet natur betyder inte att något är naturligt. Ordet grovt betyder inte att brödet är grovt. Ordet frukt använder företagen för att beskriva sirapssöta juicekoncentrat. Inte ens märkningen ”utan tillsatt socker” är fredad, för det finns ett kryphål i lagstiftningen som företagen utnyttjar.

Mer om det en annan gång. Nu ska jag snart in i TV4:as Nyhetsmorgon. Men i kväll ska jag luta mig tillbaka med ett glas bubbel och känna mig fri. För det är en stor frihetskänsla att släppa en bok efter så enormt mycket jobb. Jag är väldigt spänd på att höra vad ni ska tycka om den!

Vill du läsa fler liknande inlägg? Stötta mitt arbete via Patreon. Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.