stamp

Lobbying och industrin

Hemmakväll inleder året med vilseledande reklam

Nu har godisföretaget Hemmakväll efterapat Cloettas idé om att påstå att godis är ”frukt”. Det är så klart ett sätt att få fler konsumenter att köpa deras godis, men marknadsföringen är vilseledande. Jag kommer att anmäla Hemmakväll till livsmedelsinspektören i Landskrona, där företaget har sitt huvudkontor.

sin sajt kungör nu Hemmakväll att vi måste se till att 2022 blir så fantastiskt som vi förtjänar. Därför rivstartar företaget med ”en månad fylld av fräscha smaker med inspiration från frukt och grönt.”

Louise Åberg har skickat mig bilder av hur detta ser ut i Hemmakvälls butik i Ystad. En av bilderna ser du ovan. Här är flera:

Ingredienslistan för godisarna ovan ligger på Hemmakvälls sajt: Glukosirap, socker, majsstärkelse, gelatin, syror: citronsyra, aromämnen, vegetabiliska oljor (kokosnöt, palmkärna), glansmedel: bivax, carnaubavax, färger: E100, E133.

Det finns inget i dem som ens påminner om frukt. Att påstå att något som inte alls är frukt skulle vara frukt är givetvis olagligt. Cloetta gjorde samma sak i höstas i en reklamkampanj i sociala medier. Då var ni många som hjälpte mig att anmäla detta till Konsumentverket. När Dagens Nyheter skrev om ”anmälningsvågen” svarade Cloetta att deras kampanj var ett skämt och att deras inlägg var formulerade med humor. Men även humor måste följa lagstiftningen.

Felaktigheter i butiker ska anmälas till kommunala livsmedelsinspektörer

Cloetta tog bort sina inlägg efter våra anmälningar till Konsumentverket. Denna gång sker den vilseledande marknadsföringen i butiken. Då ska man kontakta de kommunala livsmedelsinspektörerna. Du kan skicka ett klagomål till den kommun där själva butiken ligger. I Lousie Åbergs fall är det i Ystad. Skickar man anmälan direkt till kommunen så brukar de vidarebefordra den till rätt person.

Det går också att anmäla felaktigheterna till kommunen där företaget har sitt huvudkontor. När det gäller Hemmakväll är det Landskrona. Dit kommer jag att skicka en klagomål. I det klagomålet skulle jag gärna ha med bilder från flera ställen i landet. Bor du i närheten av en Hemmakvällsbutik får du gärna fota hur det ser ut där. Skicka mig bilden med ett pm via Facebook eller Instagram. Tack så jättemycket!

Om vi tillsammans anmäler vilseledande marknadsföring, är jag säker på att företagen kommer att begå färre lagbrott. Det är helt enkelt jobbigt för företagen att bli kontaktade av diverse livsmedelsinspektörer från runt om i landet som ska granska dem.

Dela & kommentera comments 4

En hälsosam förändring i kyldisken: Hälsofilen och hälsoyoghurten är borta

I december skedde en viktig förändring butikernas kyldiskar. Ser du på bilden ovan? Till höger står det som Norrmejerier förut kallade för ”hälsofil”. Det var ett vilseledande begrepp. Till vänster står den nya förpackningen där filen som innehåller en stor portion tillsatt socker numera endast får kallas för ”fil”.

Det har länge irriterat mig att Norrmejerier via sitt varumärke Verum har marknadsfört riktiga sockerbomber som ”hälsofil” och ”hälsoyoghurt”. Upp mot 35 procent av alla kalorier i dessa produkter har utgjorts av tillsatt socker. Om du skannar dem med Sockercheckens app kan du se att de innehåller en hög andel socker och blir röda:

Eftersom tillsatt socker är allt annat än hälsosamt skickade jag i juni 2020 in ett klagomål på dem till Livsmedelsverket, som är kontrollmyndighet för Norrmejerier. I anmälan skrev jag att en femåring som äter 2 dl av dessa produkter till frukost kan få i sig upp mot 11 gram socker, vilket är en tredjedel av hela deras maximala dagsranson socker. Det är väldigt mycket för något som betecknas som hälsosamt.

Norrmejerier har haft dispens från lagstiftningen

Livsmedelsverkets svar blev att begreppen hälsofil och hälsoyoghurt är ”ospecifika hälsopåståenden”. Enligt lagstiftningen behöver en tillverkare som gör sådana påståenden specificera varför produkten skulle vara nyttigt och ha vetenskapliga belägg för detta.

Produktnamnen ”hälsofil” och ”hälsoyoghurt” fanns dock innan januari 2005. Därför har Norrmejerier haft dispens från den EU-förordning som reglerar hälsopåståenden på livsmedel. Dispensen gäller fram till 19 januari 2022.

Nu är det datumet alltså strax här och Norrmejerier har avlägsnat det vilseledandet påståendet från sina produkter.

Så har märkningen i butiken tagit ett steg framåt och blivit mindre vilseledandet. Det finns dock fortfarande mängder av produkter att anmäla. Jag vill tacka alla er som har blivit mina ann-hängare via Patreon. Det ger mig större möjligheter att fortsätta granska alla de felaktiga påståenden som görs ute i butikerna.

Dela & kommentera comments 5

Potentiellt cancerframkallande tillsatser i juldekorationer för bakverk

I våras bedömde den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, att tillsatsen E 171 inte längre kan anses vara säker att äta. E 171 innehåller nanopartiklar av titandioxid som är potentiellt cancerframkallande. De juldekorationer som du ser på bilden ovan innehåller fortfarande E 171. Här kommer en lista på olika E-nummer som du ska se upp för när du bakar i jul.

De snöstjärnor och silverkulor som du ser på bilden ovan marknadsförs just nu i olika butiker runt om i landet. Innan du faller för de glittriga dekorationerna: fundera på om du verkligen har lust att äta potentiellt cancerframkallande ämnen i jul.

Förr om åren pyntade jag själv mina chokladjulgodisar med de där vita snöflingorna, men nu är det slut på det. När jag i samband med ett bokprojekt började granska olika E-nummer, upptäckte jag nämligen att de innehåller titandioxid, E 171. Här ser du ingredienslistan:

Och här är en annan dekorationsvara som innehåller E 171:

Titandioxid, E 171, har i djurförsök orsakat förstadium till tarmcancer

E 171 är nu på väg att förbjudas. Skälet är att forskare från Frankrike och Luxemburg år 2017 publicerade en studie som visade att E 171 kan orsaka en inflammation i tjocktarmen på råttor. När råttorna hade fått i sig E 171 under hundra dagar, utvecklade de till och med ett förstadium till tarmcancer.

Upptäckten ledde till att franska myndigheter beslutade att förbjuda titandioxid som en tillsats i mat från 1 januari 2020. I våras konstaterade även EFSA att titandioxid inte längre kan anses vara säkert, eftersom det inte går att utesluta att tillsatsen kan skada vår arvsmassa. Därför tog EU-kommissionen det första steget mot att förbjuda tillsatsen för någon månad sedan. Sannolikt kommer den att fasas ut under nästa år, men personligen började jag bojkotta allt med E 171 i redan i våras (vilket också inkluderat vissa tuggummin).

Aluminium kan ansamlas i kroppen

Ett annat ämne jag är väldigt osugen på att äta är rent aluminium, E 173, som ger glans åt silverkulorna i dekorationsblandingen ovan. När EFSA år 2008 gick igenom hur mycket aluminium vi får i oss, både från mat och andra källor, kom de fram till att en del av oss får i sig för mycket. Det mesta av det aluminium vi äter går rakt genom tarmarna, men en del går in i kroppen och då har vi svårt att göra oss av med ämnet. Det lagras framför allt i benvävnaden, men aluminium kan också gå in i hjärnan, skriver EFSA.

Stora osäkerheter kring klorofyllkopparkomplex, E 141

I andra juldekorationer som det skyltas med i våra butiker just nu finns det klorofyllkopparkomplex, E 141. Exempelvis denna:

Även detta ämne har EFSA just nu under lupp. De senaste åren har EFSA gått igenom i princip alla godkända livsmedelstillsatser för att se om de verkligen är säkra för oss att äta. När det gäller klorofyllkopparkomplex kunde de inte göra någon säkerhetsbedömning. Skälet är att det finns för få studier som exempelvis utvärderade om ämnet kan orsaka cancer. EFSA har därför krävt att livsmedelsindustrin ska genomföra fler säkerhetsstudier. I väntan på att resultaten från dessa ska offentliggöras, har i alla fall jag bestämt mig för att undvika ämnet.

Silverkulor med silver kan också innehålla hälsovådliga nanopartiklar

Samma sak gäller silver som tillsats, E 174. Det är E 174 som får dessa dekorativa pärlor att skimra:

När EFSA återutvärderade E 174, blev slutsatsen återigen att det saknades viktiga data. Precis som titandioxid kan silver exempelvis forma nanopartiklar, som är så små att de kan tränga in i kroppen. EFSA:s bedömning var att man generellt har för dålig koll på dessa. Därför har de gett industrin i uppdrag att genomföra en rad säkerhetsstudier även på silver.

En app ska hjälpa oss att hålla koll på alla E-nummer

Jag kan trösta er som läser det här med att många E-nummer är helt naturliga ämnen, som är ofarliga att äta. Men det finns allvarliga frågetecken kring en del av dem och av någon anledning tycks många av dessa användas i dekorationer för bakverk.

Personligen har jag ingen lust att tugga i mig på potentiellt cancerframkallande ämnen, oavsett om det är jul eller inte. Jag tror att ni är många därute som känner likadant. Dela därför detta inlägg, så att informationen kan nå ut till så många som möjligt.

Sedan kommer här en liten spoiler: vi planerar att införa ett E-nummerfilter i Sockercheckens app. Anledningen är att jag själv börjar känna ett stort behov av att hålla koll på alla olika tillsatser som finns i maten. Vissa är helt okej, andra vill jag absolut inte tugga i mig. Men att hålla reda på vilka E-nummer som är vilka, är ju stört omöjligt. Planen är därför att komplettera appen med ett E-nummerfilter till våren. Då kan man skanna varans streckkod och både få reda på andel tillsatt socker och om varan innehåller skumma E-nummer. Som jag längtar efter det!

Dela & kommentera comments 7

Exotic Snacks felaktiga märkning är nu åtgärdad – men livsmedelsinspektör har hittat flera fel

”Vi arbetar enligt gällande lagstiftning.” Så skrev företaget Exotic Snacks till mig i april 2018 efter mitt första öppna brev till dem. Det har dock visat sig vara en sanning med modifikation. Efter mina första klagomål på dem, har de behövt genomföra mängder av förändringar. Som du ser på bilden ovan har de nu till och med döpt om sitt sortiment. Deras marknadsföring i sociala medier har också rensats på vilseledande hälsobudskap, och de måste ändra på sina förpackningar med gelégodis som de har påstått innehåller ”fruktbitar”.

I mitt första öppna brev till naturgodistillverkare år 2018 undrade jag varför de kallar vit choklad för yoghurt och vad som egentligen skiljer naturgodis från vanligt godis. Så här skrev Exotic Snacks den gången i sitt svar till mig:

”När det gäller märkning av våra produkter arbetar vi enligt gällande lagstiftning, aktuella riktlinjer och har ambitionen att vara informativa.”

Det har dock visat sig vara felaktigt. Som du har kunnat läsa tidigare ledde mitt första klagomål på naturgodisföretagen till att de inte längre får kalla vit choklad för yoghurt. Exotic Snacks har därför fått ändra beteckning på väldigt många av deras produkter, bland annat denna:

Till vänster ser du den tidigare beteckningen, till höger den nya.

Exotic Snacks har ändrat beteckning på sitt sortiment

Nu har Exotic Snacks också ändrat beteckningen på hela sitt sortiment. På prisskyltar i butiken har det tidigare stått att deras sortiment skulle vara ”naturgodis”:

Men eftersom de förutom nötter också säljer vanligt godis i sina hyllor, exempelvis chokladfudge och saltlakrits, är märkningen olaglig. När jag skrev ännu ett brev om detta, menade Exotic Snacks plötsligt att de själva inte kallar sitt sortiment för ”naturgodis”, utan bara ett ”lösviktskoncept”. Att det stod ”naturgodis” på skyltarna i butiken, ansåg Exotic Snacks var Ica:s fel.

Eftersom de inte verkade vilja informera Ica om den felaktiga skyltningen, tog jag saken i egna händer och skickade iväg ett brev även till Ica. Nu har Ica åtgärdat den felaktiga märkningen, i alla fall i de butiker som jag brukar handla i:

Exotic Snacks har slutat att använda #naturgodis i sociala medier

Trots att Exotic Snacks menar att de inte kallar sitt sortiment för ”naturgodis”, har de länge använt #naturgodis i sociala medier. De har även avslutat sina inlägg med:

”Passion for nature 🌴 Vi är det bättre valet när du vill få en naturlig boost i vardagen. Unna dig våra högkvalitativa nötter och snacks!⁣”

Efter att livsmedelsinspektören i Huddinge kommun besökte dem i början av oktober, har Exotic Snacks ändrat även detta. Till vänster ser du hur de skrev sina inlägg innan 6:e oktober i år, till höger hur de skriver numera:

De har inte bara tagit bort #naturgodis, utan även andra hashtags som är olagliga att använda för vanligt godis, exempelvis #healthy och #healthyfoods.

Finn tre fel på Exotic Snacks förpackning

Huddinge kommun har också ålagt Exotic Snacks att ändra förpackningarna för deras BARA-produkter. Dessa skrev jag om i ett öppet brev som handlade om att många livsmedelsbolag nu har börjat likställa sirapssöta juicekoncentrat med frukt. Vid sin inspektion hittade livsmedelsinspektören i Huddinge inte mindre än tre fel på Exotic Snacks BARA–förpackningar. Kan du se vilka?

För det första är det vilsledande att kalla innehållet för ”fruktbitar med hallon, jordgubbar och svarta vinbär”, eftersom varan inte innehåller någon riktig frukt. I stället ska Exotic Snacks ändra till ”fruktiga bitar med smak av hallon, jordgubb och svartvinbär”.

För det andra måste bilden på framsidan kompletteras så att den inte bara visar de aktuella bären, utan även bitarna av gelégodis sin finns inuti förpackningen.

För det tredje är ingredienslistan felaktigt skriven. Godiset består inte av ”juice och puré från äpple …”, utan av ”juicekoncentrat och purékoncentrat från äpple …”.

Dessa förändringar ska vara genomförda senast i augusti nästa år.

Det som kallas naturlakrits är onaturligt

Exotic Snacks har även lovat att ändra beteckningen på det som de under många år har kallat för ”naturlakrits”.

Eftersom godiset inte innehåller en enda naturlig ingrediens, har Exotic Snacks medgett att beteckningen är fel (helt utan att jag behövde skicka in något klagomål).

Utan tvekan skulle Exotic Snacks behöva jobba lite på sin självbild. Något laglydigt företag är det inte. Tydligheten mot kunderna lämnar också en hel del övrigt att önska. Sedan tål det att påpekas att det finns fler företag som säljer vanligt godis som ”naturgodis”, exempelvis Coop, Axfood och Cloetta/Parrots. Jag har ännu inte fått beslut från de kommuner som granskar dessa företag, men jag hoppas att de kommer att vara lika noggranna i sina bedömingar som Huddinge kommun har varit.

Jag vill tacka alla er som har valt att stödja mig som patreons. Ni ger mig möjlighet att lägga tid på att nagelfara livsmedelsföretag som bryter mot lagstiftningen!

Dela & kommentera comments 1

Svar från ICA: Vilseledande märkning av godis är de enskilda handlarnas ansvar

Vem är ansvarig för att en Exotic Snacks godis kallas för ”naturgodis” i butiken? På den frågan borde svaret vara Exotic Snacks. Men de skyllde nyligen i från sig på ICA-handlarna. Och nu menar ICA centralt att de inte kan styra över vad de enskilda ICA-handlarna gör. Läs ICA:s svar på det öppna brev som jag skickade till dem i tisdags.

Min granskning av naturgodistillverkare börjar utveckla sig till något av ett blame-game, där ingen tycks vilja ta ansvar för att den informationen som ges till oss konsumenter i butiken är korrekt.

Exotic Snacks har under många år kallat sitt eget sortiment för ”naturgodis”. Så sent som den den 26 september använde de #naturgodis i sociala medier. Här är ett inlägg från 21 juli i år:

De marknadsför lakritsfudge som en ”naturlig boost i vardagen” och använder #naturgodis, vilket är vilseledande eftersom lakritsfudge inte innehåller en enda naturlig ingrediens, utan är vanligt godis.

Att Exotic Snacks själva har kallat sitt sortiment för ”naturgodis” är så klart skälet till att den beteckningen används för deras sortiment i olika butiker, exempelvis här:

Men den beteckningen är alltså vilseledande, eftersom sortimentet innehåller mängder av vanligt godis. När undertecknad började ifrågasätta Exotic Snacks och anmäla dem för vilseledande marknadsföring, skyllde företaget plötsligt ifrån sig på handlarna. De påstod plötsligt att de själva inte kallar sitt sortiment för ”naturgodis”, utan för ett ”lösviktskoncept”. Att det står naturgodis på skyltarna är ICA-butikernas fel, menade Exotic Snacks (vilket de också har sagt till den livsmedelsinspektör som har granskat dem).

ICA lägger ansvaret på de enskilda handlarna

Eftersom Exotic Snacks inte vill ta ansvar för märkningen av sina produkter, skrev jag ett öppet brev till ICA i tisdags. De anser också att de inte kan styra över vad de enskilda handlarna gör. Så här skriver ICA:

”ICA-butikerna ägs och drivs av självständiga handlare som själva styr över sitt sortiment, inklusive hur det marknadsförs och skyltas. Vi har därmed ingen översikt från centralt håll av hur varje enskild handlare agerat i frågan, men uppmanar dem att undvika ordet ”naturgodis” i sin kommunikation.”

Det är ett ganska lamt svar. ICA verkar inte speciellt angelägna om att den informationen som kunderna får i deras butiker är korrekt.

Om du ser en felaktig skyltning av Exotic Snacks godis i någon butik, informera då handlaren om att märkningen behöver ändras. Är handlaren tveksam, be hen höra av sig till Exotic Snacks. Då kan Exotic Snacks få en möjlighet att informera handlaren om att deras sortiment numera är ett ”lösviktskoncept” och inget annat.

Dela & kommentera comments

Öppet brev till ICA:
Har ni missförstått det här med naturgodis?

Det här med naturgodis blir bara mer och mer komplext. Efter mitt senaste öppna brev till olika naturgodisföretag, påstod plötsligt Exotic Snacks att det inte alls säljer naturgodis. De menar att deras sortiment är ett ”lösviktskoncept”, och då kan de ha vanligt godis i sina hyllor. Att det ändå står ”naturgodis” i butiken, påstår Exotic Snack nu är ICA:s fel. I dag är det därför dags för ett öppet brev till ICA. Vi behöver reda ut vem som är ansvarig för att vanligt godis säljs under falsk flagg.

Hej ICA,

Jag kontaktar er eftersom jag skulle behöva hjälp att förstå vem som egentligen är ansvarig för den vilseledande information som ni ger till era kunder. Det gäller prisskyltar som den ovan, och här nedan:

Låt oss ta allt från början. För några år sedan skrev jag ett öppet brev till Exotic Snacks och undrade vad som egentligen skiljer naturgodis från vanligt godis. Skälet till att jag frågade var bland annat den här produkten:

Den kallas för bananlakrits, men innehåller ingen banan alls. Däremot utgörs 60 procent av socker. I mina ögon såg det därför ut som om helt vanligt godis.  

Naturgodisföretagen skulle ändra sitt sortiment efter anmälan

Eftersom det borde vara olagligt att sälja vanligt godis som naturgodis, anmälde jag Exotic Snacks och alla andra naturgodistillverkare till kommunerna där de har sina huvudkontor. En av de livsmedelsinspektörer som utredde min anmälan, sa att företagen hade fått i uppdrag att rensa bort allt vanligt godis från sina hyllor. Men det gjorde de inte. När jag för ett par månader sedan besökte ett par ICA-butik, innehöll Exotic Snacks sortiment fortfarande produkter som dessa:

Så jag skickade ännu ett öppet brev till naturgodisföretagen och frågade vad som är naturligt med saltlakritsmjölkchoklad och lakritsfudge. Då menade plötsligt Exotic Snacks att allt är ett missförstånd. Deras kvalitets- och hållbarhetschef skrev att de själva inte kallar sitt sortiment för naturgodis, utan att de säljer ”Exotic Snacks lösviktskoncept”.

Exotic Snacks skyller felet på ICA

Det var lite förvånande, tyckte jag. Ett ”lösviktskoncept” låter ju som att de lika gärna kunde sälja skruv eller akvariegrus. När jag undrade varför det ändå står ”naturgodis” vid deras hyllor i butiken (som på bilderna ovan), svarade de: ”Vi säljer våra lösviktsprodukter till hundratals butiker i Sverige och kan inte svara för vad enskilda butiker skrivit på sina egna prisskyltar.”

Det var också den story som Exotic Snacks drog för den livsmedelsinspektör som denna gång granskade dem. De skyller helt enkelt på er på ICA, och menar att det är ni som har missförstått deras koncept. Så nu undrar jag: Vem bestämmer vad som ska stå på era skyltar? Och hur kommer det sig att ni har börjat kalla Exotic Snacks sortiment för ”naturgodis”?

När ni säljer vanligt godis som ”naturgodis”, finns en risk att era kunder tror att de köper något som är nyttigare än vad det egentligen är. Om man får döma av de kommentarer som jag har fått efter mina olika öppna brev, är det en och annan som har blivit vilseledd. De tror på riktigt att det ska finns banan i det som kallas för bananlakrits, när det säljs som naturgodis. Hur ser ni på detta? Och vad tänker ni göra åt det?

Jag talar nog för både mig och mina läsare när jag säger att vi är nyfikna på ert svar!

Vänliga hälsningar,

Ann Fernholm

Tillägg: ICA har svarat på det öppna brevet. Läs via denna länk.

Dela & kommentera comments 2

Efter anmälningar: Cloetta har tagit bort reklam från sociala medier

Ni var 142 personer som anmälde Cloettas/Malacos vilseledande reklam till Konsumenterverket efter mitt inlägg i onsdags. Det har gett effekt. Den felaktiga reklamenen har nu tagits bort från Malacos sociala medier.

Det inlägg jag skrev i onsdags handlade om reklam som Cloetta har gjort i Malacos sociala medier den 27 juli och 22 september i år. Ovan ser du bilden som de publicerade den 22 september. Cloetta menar att deras nya godis skulle kunna ersätta en fruktsallad. Det är givetvis felaktigt. Det som Cloetta kallar ”frukt” består till stor del av sirapssöta juicekoncentrat. Dessutom innehåller godiset både socker och glukossirap. Självklart kan inte det ersätta en fruktsallad.

Cloetta har sponsrat dessa inlägg så att de även har spridit sig som reklam i sociala medier. I inlägget berättade jag att vi konsumenter kan anmäla felaktig reklam till Konsumentverket. Enligt Konsumentverkets diarium har hela 142 personer anmält detta. När jag nu tittade på Malacos sociala medier, visade det sig att inläggen var borttagna.

Cloetta har också påstått att deras godis är frukt i olika former av tevereklam. Om du ser sådan reklam, ska du anmäla även den till Konsumentverket. Är vi många som klagar på felaktigheter, kommer företagen att få ögonen på sig.

Förutom att jag anmälde Cloettas reklam till Konsumentverket, har jag skickat in en anmälan till Malmö stad om att Cloetta på framsidan av godispåsarna påstår att godiset innehåller är 50 procent frukt. Deras ingredienslista är också skriven på ett vis som gör att man kan tro att det är mer koncentrerad bärjuice i godiset än socker, vilket inte är sant. Det ska bli intressant att se hur Malmö stad bedömer detta.

Dela & kommentera comments 3

Cloettas hårdföra reklam om godis – så anmäler du

Många har hört av sig om den hårdföra pr-kampanj som Malaco/Cloetta har drivit den senaste tiden för att få oss att köpa deras nya ”fruktgodis”. De jämställer godiset med en fruktsallad, och påstår att man får en ”fruktstund” om man äter det. Det är givetvis helt felaktigt och något som du som konsument kan och bör anmäla till Konsumentverket.

Det märks att många är trötta på att olika livsmedelsbolag försöker få sina produkter att framstå som nyttigare än vad de egentligen är. Det är flera personer som har skickat mig skärmdumpar på Cloettas nuvarande kampanj, där de försöker likställa sitt nya Gott & Blandat-godis med frukt. Till exempel påstår de att vi kan öppna en påse godis för att bjuda på en fruktsallad:

Och att våra fruktstunder skulle kunna ”uppdateras” med deras godis:

Cloettas godis består till stor del av juicekoncentrat

Det är sjävklart fel. En stor del av det som Cloetta kallar för ”frukt” består av juicekoncentrat, en ingrediens som bland annat WHO varnar för. När industrin framställer juicekoncentrat pressar de bort fruktens alla nyttiga fibrer, och kokar sönder mycket av vitaminerna. Det som blir kvar är en form av sirap som innehåller högkoncentrerat socker, vilket inte alls är speciellt bra för oss. Ersätter vi våra fruktsallader eller fruktstunder med Cloettas godis, som även innehåller en stor andel tillsatt socker, kommer vi därför att riskera vårt välmående.

Enligt marknadsföringslagen 10 §, punkt 2, får företag inte använda sig av vilseledande påståenden som kan påverka vår hälsa. Du som har råkat ut för Cloettas marknadsföring bör därför anmäla den till Konsumentverket. Det är otroligt enkelt. Följ denna länk och fyll i de uppgifter som Konsumentverket efterlyser. Välj ”felaktig marknadsföring” när de frågar efter vilket fel du anser att företaget har begått.

Anmäl felaktigheter på livsmedelsförpackningar till kommunerna

Om du som konsument i stället råkar ut för vilseledande marknadsföring på en livsmedelsförpackning, eller i samband med att ett företag säljer sina livsmedel, ska du anmäla det till kommunen där företaget har sitt huvudkontor. I kommunerna finns livsmedelsinspektörer som granskar det vi anmäler. Efter att jag exempelvis anmälde Oatlys och andra havredrycksproducenters påståenden om att deras havredrycker skulle vara osötade, har företagen fått ändra sina förpackningar.

Vi konsumenter måste börja protestera mot alla felaktigheter. Livsmedelsföretagen har under alldeles för lång tid kommit undan med alldeles för mycket. Det är först när vi uppmärksammar svenska myndigheter på att det är dags att börja granska livsmedelsbranschen, som de kommer att börja göra det. Så skrid till verket. Du som har blivit utsatt för Cloettas reklam, anmäl den direkt. Sprid och dela detta inlägg, så att fler blir medvetna om sina rättigheter som konsument.

Dela & kommentera comments 18

Ny app hjälper dig att avslöja dolt socker

Nu är den äntligen klar: vår nya Sockerchecksapp! Med hjälp av den kan du lätt avslöja sockerbomber i butiken. Appen går även att ställa in så att den visar mängden kolhydrater och om en vara innehåller sötningsmedel.

Socker, glukos-fruktossirap, invertsocker, stärkelsesirap och äppeljuicekoncentrat. Det finns mängder av olika sätt att söta livsmedel i dag. Vi är många som är trötta på att lusläsa ingredienslistor för att försöka uttyda hur sockerrik en vara är. Men nu slipper vi det, för tillsammans med Sockerchecken har undertecknad utvecklat en ny app som ska hjälpa oss alla att syna sockret i butiken.

Om du till exempel ser en granola, märkt med ”utan tillsatt socker”, men som har en karamellsmak…

…så kan du skanna den…

…och se att den visst innehåller tillsatt socker, men relativt lite (det är havresirap i).

Enkel färgmärkning visar andel socker

Appen bygger på Sockercheckens märkning, som vi tidigare har utvecklat för butiker. Men nu kan alltså alla som vill checka sina livsmedel. Behöver du soja kan du skanna streckkoden…

…och sedan välja bort helt onödigt socker.

Du kan läsa mer om hur appens märkning är utformad på Sockercheckens sajt. Kortfattat kan man äta hur mycket man vill av gröna varor, utan att få i sig för mycket socker. Gula varor är också helt okej, utifrån ett sockerperspektiv. Röda varor ska man dra ner på till vardags, och svarta varor ska man begränsa kraftigt.

Appen kan visa om varan innehåller sötningsmedel

Det går också att ställa in appen så att den visar mängden kolhydrater i maten, en funktion som är användbar för alla som vill äta lågkolhydratkost. Dessutom kan den visa om ett livsmedel innehåller sötningsmedel:

Eftersom det är sockerfria dagen den 12 oktober, är appen är helt fri att använda måndag–onsdag i nästa vecka. Så ladda ner den och ge dig ut på sockerjakt i butiken. Om du hittar en oväntad sockerbomb får du gärna lägga upp den i sociala medier under #sockerchecken.

Ett par förbehåll: Nästan alla livsmedel går att skanna, men några saknas. För en liten andel varor kommer appen att visa ett frågetecken eller att info saknas. Sedan använder livsmedelsproducenter stundvis en egenartad stavning i sina ingredienslistor. I utvecklingen av appen har vi fixat till väldigt många av dessa, men det kan ändå hända att det blir fel. Hittar du ett fel, skicka ett pm till mig i sociala medier (gärna med en bild av varan) så fixar vi till det!

Efter onsdag i nästa vecka kommer appen att kosta 29 kronor i månaden, om man prenumererar i minst ett år. För att vara tydlig: jag får provision för detta, eftersom jag har lagt en och annan timme (vågar inte ens räkna dem) på att utveckla och kvalitetssäkra appen.

Sprid och dela med alla ni känner. Ju fler vi blir som väljer bort sockret, desto bättre kommer utbudet att bli i våra butiker. Det kallas konsumentmakt!

Dela & kommentera comments 22

Svar från Exotic Snacks om ”BARA” fruktbitar som är sötare än godis

I början av september skrev jag öppet brev till flera företag och undrade varför de kallar sirapssöta juicekoncentrat för ”frukt” på framsidan av sina förpackningar. För oss konsumenter är det stor skillnad på dessa två, eftersom frukt är nyttigt medan ultrakoncentrerad juice är något vi bör undvika. Nu har Exotic Snacks svarat på brevet. De menar att allt som kommer från frukt, kan kallas för frukt.

I förra veckan kunde du läsa ett svar från Exotic Snacks här på sajten om varför de marknadsför vanligt godis som ”naturgodis”. De menade – lite överraskande – att de inte alls säljer naturgodis, utan enbart marknadsför ett ”lösviktskoncept”. Därför kan de sälja vanligt godis i sina hyllor.

I samma mejl till mig svarade också Exotic Snacks på ett öppet brev som jag skickade till flera företag i början av september. Det handlade om att företagen kallar sirapssöta juicekoncentrat för ”frukt” på framsidan av sina förpackningar. Saltå Kvarn och Coop har redan svarat på brevet. De håller med om att de har varit otydliga mot oss konsumenter och ska se över hur de kan ändra sina förpackningar.

Nu har också Exotic Snacks svarat. I mitt öppna brev kritiserade jag dessa produkter från dem:

Det som Exotic Snacks kallar ”fruktbitar” innehåller mer socker än vanligt gelégodis. I ingredienslistan står också felaktigt att de är gjorda på juice, men för att komma upp i den enormt höga sockerhalten krävs ett juicekoncentrat. Så här kommenterar Exotic Snacks min kritik:

Exotic Snacks: produkterna är inte sötade med socker

Jag fick vidarebefordrat till mig din fråga om vår BARA-serie, där exempelvis produkterna ”BARA FÖR DIG – Fruktbitar med päron och blåbär” och ”BARA FÖR NU – Fruktbitar med hallon, jordgubb och svartvinbär”, ingår. Dessa kallas för fruktbitar just för att alla ingredienser kommer från frukt och/eller bär. Produkterna är inte sötade med socker men liksom torkad frukt, eller i annan form koncentrerade frukter och bär, blir även sockerhalten koncentrerad. Vi hade tidigare en gammal bild på vår hemsida där ”FÖR NU”-ändelsen saknades vilket nu har uppdaterats.

Med vänliga hälsningar

Susanne Johansson

Kvalitet- och hållbarhetschef- Exotic Snacks

Min kommentar: koncentrerad juice och frukt är skilda saker

Att något kommer från frukt, innebär inte att det är frukt. Det finns en gräns när frukten slutar att vara en frukt. Den saft som pressas ur en frukt, kallas för juice. Om juicen koncentreras blir det ett juicekoncentrat. För att vi konsumenter lätt ska kunna förstå vad vi köper, borde företagen rimligen beskriva sina produkter med de ord som passar varan bäst. Torkad frukt kan kallas för ”torkade fruktbitar”, men bitar som mestadels består av ett juicekoncentrat borde kallas för juicekoncentratbitar.

Det är intressant hur kvalitets- och hållbarhetschefen på Exotic Snacks betonar att produkterna heter exempelvis ”BARA FÖR NU”. På paketen syns knappt orden ”för nu”. En konsument som ser dem på distans i butiken, kommer främst att lägga märke till ordet ”BARA” som kombineras med bilder på frukt och bär. Förpackningen har på ett väldigt tydligt vis utformats för att produkten ska framstå som som nyttig, men enligt WHO:s behöver vi begränsa livsmedel som består av juicekoncentrat på samma vis som vi behöver begränsa sockersötade livsmedel.

Det är intressant att se vilken inställning olika företag har till oss konsumenter. Saltå Kvarn och Coop verkar tycka att det är viktigt att vi lätt ska förstå vad det är vi köper. Exotic Snacks verkar inte alls ha några sådana ambitioner.

Dela & kommentera comments 1