stamp

Lobbying och industrin

Ny app hjälper dig att avslöja dolt socker

Nu är den äntligen klar: vår nya Sockerchecksapp! Med hjälp av den kan du lätt avslöja sockerbomber i butiken. Appen går även att ställa in så att den visar mängden kolhydrater och om en vara innehåller sötningsmedel.

Socker, glukos-fruktossirap, invertsocker, stärkelsesirap och äppeljuicekoncentrat. Det finns mängder av olika sätt att söta livsmedel i dag. Vi är många som är trötta på att lusläsa ingredienslistor för att försöka uttyda hur sockerrik en vara är. Men nu slipper vi det, för tillsammans med Sockerchecken har undertecknad utvecklat en ny app som ska hjälpa oss alla att syna sockret i butiken.

Om du till exempel ser en granola, märkt med ”utan tillsatt socker”, men som har en karamellsmak…

…så kan du skanna den…

…och se att den visst innehåller tillsatt socker, men relativt lite (det är havresirap i).

Enkel färgmärkning visar andel socker

Appen bygger på Sockercheckens märkning, som vi tidigare har utvecklat för butiker. Men nu kan alltså alla som vill checka sina livsmedel. Behöver du soja kan du skanna streckkoden…

…och sedan välja bort helt onödigt socker.

Du kan läsa mer om hur appens märkning är utformad på Sockercheckens sajt. Kortfattat kan man äta hur mycket man vill av gröna varor, utan att få i sig för mycket socker. Gula varor är också helt okej, utifrån ett sockerperspektiv. Röda varor ska man dra ner på till vardags, och svarta varor ska man begränsa kraftigt.

Appen kan visa om varan innehåller sötningsmedel

Det går också att ställa in appen så att den visar mängden kolhydrater i maten, en funktion som är användbar för alla som vill äta lågkolhydratkost. Dessutom kan den visa om ett livsmedel innehåller sötningsmedel:

Eftersom det är sockerfria dagen den 12 oktober, är appen är helt fri att använda måndag–onsdag i nästa vecka. Så ladda ner den och ge dig ut på sockerjakt i butiken. Om du hittar en oväntad sockerbomb får du gärna lägga upp den i sociala medier under #sockerchecken.

Ett par förbehåll: Nästan alla livsmedel går att skanna, men några saknas. För en liten andel varor kommer appen att visa ett frågetecken eller att info saknas. Sedan använder livsmedelsproducenter stundvis en egenartad stavning i sina ingredienslistor. I utvecklingen av appen har vi fixat till väldigt många av dessa, men det kan ändå hända att det blir fel. Hittar du ett fel, skicka ett pm till mig i sociala medier (gärna med en bild av varan) så fixar vi till det!

Efter onsdag i nästa vecka kommer appen att kosta 29 kronor i månaden, om man prenumererar i minst ett år. För att vara tydlig: jag får provision för detta, eftersom jag har lagt en och annan timme (vågar inte ens räkna dem) på att utveckla och kvalitetssäkra appen.

Sprid och dela med alla ni känner. Ju fler vi blir som väljer bort sockret, desto bättre kommer utbudet att bli i våra butiker. Det kallas konsumentmakt!

Dela & kommentera comments 17

Svar från Exotic Snacks om ”BARA” fruktbitar som är sötare än godis

I början av september skrev jag öppet brev till flera företag och undrade varför de kallar sirapssöta juicekoncentrat för ”frukt” på framsidan av sina förpackningar. För oss konsumenter är det stor skillnad på dessa två, eftersom frukt är nyttigt medan ultrakoncentrerad juice är något vi bör undvika. Nu har Exotic Snacks svarat på brevet. De menar att allt som kommer från frukt, kan kallas för frukt.

I förra veckan kunde du läsa ett svar från Exotic Snacks här på sajten om varför de marknadsför vanligt godis som ”naturgodis”. De menade – lite överraskande – att de inte alls säljer naturgodis, utan enbart marknadsför ett ”lösviktskoncept”. Därför kan de sälja vanligt godis i sina hyllor.

I samma mejl till mig svarade också Exotic Snacks på ett öppet brev som jag skickade till flera företag i början av september. Det handlade om att företagen kallar sirapssöta juicekoncentrat för ”frukt” på framsidan av sina förpackningar. Saltå Kvarn och Coop har redan svarat på brevet. De håller med om att de har varit otydliga mot oss konsumenter och ska se över hur de kan ändra sina förpackningar.

Nu har också Exotic Snacks svarat. I mitt öppna brev kritiserade jag dessa produkter från dem:

Det som Exotic Snacks kallar ”fruktbitar” innehåller mer socker än vanligt gelégodis. I ingredienslistan står också felaktigt att de är gjorda på juice, men för att komma upp i den enormt höga sockerhalten krävs ett juicekoncentrat. Så här kommenterar Exotic Snacks min kritik:

Exotic Snacks: produkterna är inte sötade med socker

Jag fick vidarebefordrat till mig din fråga om vår BARA-serie, där exempelvis produkterna ”BARA FÖR DIG – Fruktbitar med päron och blåbär” och ”BARA FÖR NU – Fruktbitar med hallon, jordgubb och svartvinbär”, ingår. Dessa kallas för fruktbitar just för att alla ingredienser kommer från frukt och/eller bär. Produkterna är inte sötade med socker men liksom torkad frukt, eller i annan form koncentrerade frukter och bär, blir även sockerhalten koncentrerad. Vi hade tidigare en gammal bild på vår hemsida där ”FÖR NU”-ändelsen saknades vilket nu har uppdaterats.

Med vänliga hälsningar

Susanne Johansson

Kvalitet- och hållbarhetschef- Exotic Snacks

Min kommentar: koncentrerad juice och frukt är skilda saker

Att något kommer från frukt, innebär inte att det är frukt. Det finns en gräns när frukten slutar att vara en frukt. Den saft som pressas ur en frukt, kallas för juice. Om juicen koncentreras blir det ett juicekoncentrat. För att vi konsumenter lätt ska kunna förstå vad vi köper, borde företagen rimligen beskriva sina produkter med de ord som passar varan bäst. Torkad frukt kan kallas för ”torkade fruktbitar”, men bitar som mestadels består av ett juicekoncentrat borde kallas för juicekoncentratbitar.

Det är intressant hur kvalitets- och hållbarhetschefen på Exotic Snacks betonar att produkterna heter exempelvis ”BARA FÖR NU”. På paketen syns knappt orden ”för nu”. En konsument som ser dem på distans i butiken, kommer främst att lägga märke till ordet ”BARA” som kombineras med bilder på frukt och bär. Förpackningen har på ett väldigt tydligt vis utformats för att produkten ska framstå som som nyttig, men enligt WHO:s behöver vi begränsa livsmedel som består av juicekoncentrat på samma vis som vi behöver begränsa sockersötade livsmedel.

Det är intressant att se vilken inställning olika företag har till oss konsumenter. Saltå Kvarn och Coop verkar tycka att det är viktigt att vi lätt ska förstå vad det är vi köper. Exotic Snacks verkar inte alls ha några sådana ambitioner.

Dela & kommentera comments

Svar från Exotic Snacks:
Påstår plötsligt att de inte säljer naturgodis

I ett öppet brev till naturgodisföretag undrade jag i förra veckan varför de fortsätter att sälja vanligt godis som ”naturgodis”. De har nämligen ålagts att rensa bort allt vanlig godis från naturgodishyllan. I ett svar till mig menar nu Exotic Snacks oväntat att de inte definierar sitt sortiment som ”naturgodis”. Att ICA kallar deras produkter för naturgodis på sina prisskyltar (som ovan) menar Exotic Snacks är en missuppfattning. Men är det sant? Eller försöker Exotic Snacks nu bara runda lagstiftningen?

Förra våren anmälde jag Exotic Snacks, Cloetta/Parrots, Coop och Hemköp/Axfood, dels för att de har kallat vit choklad för ”yoghurt”, dels för att de blandar in vanligt godis i det som säljs som ”naturgodis”. De livsmedelsinspektörer som granskar företagen har efter det kom fram till att vit choklad måste kallas vit choklad, och det som säljs som naturgodis behöver innehålla någon form av naturlig ingrediens. Det kan exempelvis vara en nöt, en bit frukt eller ett torkat bär. Enligt den information jag har fått från en av inspektörerna, skulle företagen rensa upp sitt sortiment senast i somras.  

Exotic Snacks säljer lakritsfudge som naturgodis

Nu har sommaren passerat, men företagen säljer fortfarande mjölkchokladlakrits, lakritsfudge och annat godis i sina naturgodishyllor. Därför skrev jag ännu ett öppet brev till dem i förra veckan. Exotic Snacks saluför exempelvis dessa lakritsbitar:

De innehåller inga naturliga ingredienser alls, inte ens det som Exotic Snacks kallar för ”naturlakrits.”

Nu har Exotic Snacks svarat på mitt öppna brev. Då påstår de plötsligt att det är en missuppfattning att de säljer naturgodis. Så här skriver de:

Svar från Exotic Snacks

Hej Ann,

Vårt mål är att ha ett brett sortiment av snacks med allt ifrån exempelvis naturella och smaksatta nötter till olika lakrits- och chokladprodukter. Vi är måna om att alltid ha tydlig och korrekt innehållsinformation på alla våra produkter så att konsumenter vet vad de köper och att vi följer de lagar och branschriktlinjer som finns.

Ibland inser vi att märkning ytterligare kan förtydligas och vi gör då uppdateringar, ett exempel på detta är när vi ändrade namnet på våra ”vit choklad yoghurt”-produkter till att det nu står ”vit choklad med yoghurtsmak”. Gällande vår produkt ”Naturlakrits” håller jag med om att namnet är missvisande då produkten genomgått mer än minimal behandling. Där ska vi se över hur namnet kan uppdateras för att bli så tydligt och korrekt som möjligt. Att produkten har den benämningen grundar sig från början i att det är produktnamnet hos leverantör till oss.

Vi kallar själva inte vårt generella sortiment naturgodis och denna benämning står inte på någon av vår egen märkning, vare sig i vår lösviktsavdelning eller på våra konsumentförpackade påsar. Att vi skulle sälja produkter i vårt generella sortiment med en vilseledande beskrivning anser vi inte vara korrekt. Ett sådant ärende har heller inte tagits upp av vår kontrollmyndighet där Exotic Snacks AB har sitt säte. Att vi skulle fått i uppdrag att ändra vårt sortiment stämmer därför inte.

Det är bra att märkningar granskas, och det finns som sagt redan idag i uppdraget hos tillsynsmyndighet och certifieringsorgan. Vi som bolag och jag personligen i egenskap av kvalitetschef, sätter stor vikt vid korrekt märkning.

Med vänliga hälsningar

Susanne Johansson

Kvalitet- och hållbarhetschef- Exotic Snacks

Företaget med ”passion for nature” säljer inte längre naturprodukter

Detta är ett mycket intressant svar tycker jag. Exotic Snacks får det att framstå som att de frivilligt har tagit initiativet till att byta ut beteckningen ”yoghurt” så att det nu står vit choklad. Men det gjorde företaget först efter att jag skickat in ett klagomål på dem. Innan dess såg det exempelvis ut så här i deras sortiment:

Sedan menar chefen för kvalitet och hållbarhet plötsligt att Exotic Snacks inte säljer naturgodis. ”Vi kallar själva inte vårt generella sortiment naturgodis och denna benämning står inte på någon av vår egen märkning”, skriver hon.

Det är dock något som företaget helt har missat att förmedla till ICA, som säljer deras produkter. Bredvid hyllan med lakritsbitarna på bilden ovan finns denna prisangivelse:

Och i en annan ICA-butik nära mej, ser det ut så här:

Båda butikerna kallar det för naturgodis. När jag mejlade Exotic Snacks och frågade om ICA missuppfattat något, blev svaret: ”Vi säljer våra lösviktsprodukter till hundratals butiker i Sverige och kan inte svara för vad enskilda butiker skrivit på sina egna prisskyltar.”

Moderbolaget till Exotic Snacks har också missförstått vad de säljer

Exotic Snacks menar nu i stället att de säljer ett ”lösviktskoncept”. Och om de raderar bort prefixet ”natur-” från definitionen av sitt sortiment, kan de så klart sälja vanligt godis. Frågan är bara om det är sant att de endast säljer ett ”lösviktskoncept”, eller om detta är ett argument de har kommit på nu för att runda lagstiftningen?

Det här fick mig att titta på de spår som alla företag lämnar efter sig på internet. Här är några exempel på vad jag hittade.

En reklambyrå som jobbade med Exotic Snacks år 2009, skriver på sin sajt, att ”Exotic Snacks är ledande inom natursnackssortimentet”.

När Hemköp slutade att sälja Exotic Snacks produkter år 2013, skriver Exotic Snacks på Facebook att: ”Axfood har tagit ett centralt beslut på att byta ut Exotic Snacks mot ett eget naturgodiskoncept som de kallar Pick&Mix.” I inlägget definierar de också sig själv som en ”naturgodisleverantör” och de skriver att de älskar ”nötter och naturgodis”.

År 2017 har Exotic Snacks också en kampanj där de står för ”naturlig njutning” och kollar man årsredovisningen för deras moderbolag Premium Snacks Nordic år 2020 kallar de Exotic Snacks lösviktskoncept för natursnacks.

I augusti i år släppte Premium Snacks Nordic också en nyhet om att de ser över Exotic Snacks sortiment. Deras deras VD säger att: ”Målbilden att vara Sveriges ledande varumärke inom nötter och natursnacks.” 

Exotic Snacks påstår att godis är naturligt på sitt Instagramkonto

Den som följer Exotic Snacks på Instagram kan också se att deras inlägg ofta avslutas med: ”Passion for nature 🌴 Vi är det bättre valet när du vill få en naturlig boost i vardagen. Unna dig våra högkvalitativa nötter och snacks!”

Detta gäller också när de har inlägg om sin lakritsfuge, som alltså är vanligt godis. Så här ser deras inlägg från 29:one maj i år ut:

En livsmedelsinspektör som jag har pratat med bedömer att detta är en vilseledande form av marknadsföring. En produkt som marknadsförs som ”naturlig” har ännu högre krav på sig än naturgodis. Den får knappt vara processad alls, och kan absolut inte innehålla glukossirap, vegetabiliskt kol, vasslepulver och sojalecitin (som lakritsfudgen på bilden gör).

Exotic Snacks kommer återigen att granskas

Jag har skickat in ännu ett klagomål på Exotic Snacks och företaget kommer återigen att granskas. Jag hoppas att den livsmedelsinspektör som genomför granskningen inte går på deras argument om att de bara säljer ett lösviktskoncept. I min anmälan har jag bland annat bifogat bilden ovan från Exotic Snacks Instagram.

Avslutningsvis: Tack alla ni som via min sida på Patreon har börjat bidra till att jag kan granska livsmedelsindustrin. Det finns mycket att göra!

Dela & kommentera comments 7

Juridiskt tveksamt svar från Cloetta om fruktgodis

Hur mycket kan ett äpple processas innan det slutar att vara ett äpple? Den frågan ställde jag till en rad livsmedelsbolag för några veckor sedan. Nu har Cloetta svarat om sitt nya Gott & Blandat ”äkta fruktgodis”. De menar att godiset innehåller 50 procent frukt, men en stor del av detta utgörs av sirapssöta juicekoncentrat. I sitt svar påstår Cloetta att EU:s ”fruktjuicedirektiv” skulle tillåta dem att kalla olika juicekoncentrat för frukt. Men en affärsjurist som har tittat på direktivet menar att de sannolikt är ute och cyklar.

Många företag påstår att deras produkter innehåller ”äkta frukt” eller ”bara frukt”, när de egentligen är gjorda på sirapssöta juicekoncentrat. I början av september skrev jag ett öppet brev om detta till flera olika företag. Du kan läsa brevet via denna länk. Två av företagen, Saltå Kvarn och Coop, har redan svarat. De höll med om att deras marknadsföring var otydlig, och ska därför se över märkningen av sina produkter.

Nu har även Cloetta svarat. De menar att deras marknadsföring är helt korrekt, och att deras påståenden skulle stödjas av EU:s ”fruktjuicedirektiv”. Efter att ha satt mig in i det direktivet, tycker jag dock att det verkar som att Cloetta läser lagtext som f-n läser bibeln. Vi återkommer till det. Låt oss börja med Cloettas svar:

Cloettas svar: Vi följer EU:s fruktjuicedirektiv

Hej Ann,

Beklagar sent svar. Gott & Blandat Äkta Fruktgodis innehåller 50 % frukt som kommer från koncentrerad fruktpuré och fruktjuicer. Koncentrerade fruktjuicer och fruktpuréer är att betrakta som frukt, vilket framgår av EU:s Fruktjuicedirektiv: Fruktjuice direktivet 2001/112/EG.

Anledningen till att vi använder koncentrerad fruktpuré och fruktjuicer är produktionsteknisk. Vanlig puré och juice innehåller mycket vatten och fungerar därför inte i godistillverkning. Basen för innehållet i Gott & Blandat Äkta Fruktgodis är koncentrerad äppelpuré och päronjuice. Utifrån denna bas lägger vi sedan till mindre mängder av olika frukter och naturliga aromer, och kan på så sätt få fram många olika smaker. Mängden övriga fruktjuicer är liten eftersom dessa är mer utmanande att hantera vid tillverkning av godis. Om man till exempel värmer upp jordgubbsjuice kan denna lätt bli mörk och ge en oönskad eftersmak till produkten.

Produktens namn, Gott & Blandat Äkta Fruktgodis, grundar sig i att produkten innehåller riktig frukt till skillnad från annat fruktgodis som finns på marknaden och där man använder artificiella smaker och färgämnen. 

Vänliga hälsningar,

Mikael Blomqwist, Digital & Communications Manager

Den lagtext Cloetta stödjer sig på handlar inte om godis

När jag fick Cloettas mejl, frågade jag vilken del av EU:s fruktjuicedirektiv de stödde sig på. Cloetta svarade då att det var paragraf 7 i artikel 3 i direktivet. De skrev också att paragrafen egentligen handlade om fruktnektar, men att de tyckte att deras fruktgodis och fruktnektar var jämförbara produkter.

Det här fick min journalistiska näsa att vakna till liv, för i min värld är godis och fruktnektar olika saker. Så jag började lusläsa direktivet. Redan när jag kom till den första artikeln tyckte jag att det verkade som om Cloetta hade fått något om bakfoten. Enligt artikel 1 gäller nämligen direktivet endast produkter som exempelvis fruktjuice, koncentrerad fruktjuice, fruktjuice i pulverform och fruktnektar. Där står inte ett ord om godis eller konfektyr.

Min lekmannatolkning av direktivet är att det bland annat är till för att skydda oss konsumenter mot att livsmedelsföretag har en massa skräp i vår juice, exempelvis färgämnen. Det är absolut inte till för att företagen ska kunna marknadsföra godis som ”frukt”.

Men jag är ju inte jurist. Därför kontaktade jag en affärsjurist jag känner. Hon kikade igenom EU-direktivet, och höll med mig. Dessutom påpekade hon att ett EU-direktiv inte automatiskt blir lag i Sverige. Ibland kan andra lagar gälla här. Jag kollade upp det och här gäller i stället Livsmedelsverkets föreskrifter om fruktjuice och fruktnektar. Hade Cloetta haft minsta koll, borde de ha hänvisat till den lagtexten och inte till ett direktiv.

Har skickat in ett klagomål på Cloetta till Malmö stad

Jag har nu skickat in ett klagomål på Cloettas godis till miljöförvaltningen i Malmö stad. I klagomålet har jag även bett dem inspektera ingrediensföreteckningen på det nya Gott & Blandat-godiset. Enligt lagen ska företagen nämligen ange ingredienserna i fallande ordning, men Cloetta slår ihop allting som kommer från frukt och bär, och lägger det i början:

På detta viset kommer den lilla bärjuice som de har i sitt godis, som utgör någon tusendel av produkten, före socker, som gissningsvis borde vara första eller andra ingrediens. Så får de produkten att framstå som mycket nyttigare än vad den egentligen är.

Nu hoppas jag att livsmedelsinspektören i Malmö granskar detta, så att vi konsumenter skyddas mot Cloettas hårdföra marknadsföring.

Ju mer jag synar livsmedelsbolagen, desto mer inser jag att de ganska ofta slirar utanför lagstiftningen. Om du uppskattar mitt arbete får du gärna stödja det via Patreon. Att läsa EU-direktiv och annat tar tid. Jag skulle gärna granska fler livsmedelsföretag. Det är många som fyller sina förpackningar med tveksamma budskap.

Dela & kommentera comments

Cloetta har svarat om ”naturgodis”

Tidigare i veckan skrev jag ett uppföljande brev till naturgodistillverkare, där jag återigen frågade vad som egentligen skiljer naturgodis från vanligt godis. Ett av de företag som jag riktade brevet till var Cloetta. De har nu svarat och menar att de följer lagstiftningen.

Cloetta äger varumärket Parrots. I mitt öppna brev undrade jag över deras silver- och guldlakrits, som du ser på bilden ovan.

På sin sajt marknadsför Cloetta dessa metallglänsande lakritsbitar som ”naturliga sötsaker”, men de innehåller inga naturliga ingredienser alls utan bara vanliga godisingredienser. Dessutom är de färgade med E 171, titandioxid, en onaturlig tillsats som kan forma nanopartiklar. Att E 171 kan innehålla nanopartiklar har man lyft som ett problem under flera år. När den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) nyligen återigen granskade E 171, kom de också fram till att tillsatsen inte längre kan anses vara säker att äta. Därför ska den förbjudas.

På den kritik som jag framförde svarar Cloetta så här:

Cloettas svar

Hej Ann,

EFSA har vid tidigare riskbedömning inte ansett att det finns några risker med att använda titandioxid i livsmedel och Cloetta har agerat i linje med denna bedömning. Mot bakgrund av EFSA:s nya riskbedömning som gjordes i maj 2021 har Cloetta redan börjat ta bort titandioxid ur berörda produkter.

Vi anger tydligt produkternas innehåll och näringsvärden, både i butik och på vår hemsida, i linje med rådande lagstiftning.

Mvh,

Mikael Blomqwist, Digital & Communications Manager

Min kommentar

Cloetta valde alltså att inte svara på vad som skiljer naturgodis från vanligt godis. Att de både i butik och på sin hemsida anger vad produkterna innehåller, innebär inte att de får marknadsföra dem hur som helst. Jag har skickat in ett klagomål på dessa lakritsgodisar till miljöförvaltningen i Malmö stad, som är den myndighet som granskar Cloetta.

Cloetta har också svarat på mitt öppna brev om det nya Gott & Blandat-godiset som de menar innehåller ”äkta frukt”, men som till stor del består av fruktjuicekoncentrat. Det svaret ledde dock till en del juridiska hårklyverier som jag behöver reda ut innan jag kan publicera svaret. Återkommer med det i nästa vecka!

Dela & kommentera comments

Uppföljande brev till naturgodistillverkare: Varför fortsätter ni att sälja vanligt godis som naturgodis?

För tre år sedan skrev jag ett öppet brev till olika naturgodistillverkare och frågade vad som egentligen skiljer naturgodis från vanligt godis. Sedan dess har kommunala livsmedelsinspektörer gett företagen i uppdrag att rensa upp sitt sortiment. Trots detta fortsätter företagen med sin vilseledande marknadsföring. Parrots färgar till och med sitt naturgodis med titandioxid – en tillsats som är på väg att förbjudas. Läs dagens uppföljande brev till naturgodisföretagen, där jag undrar hur vi konsumenter ska förstå det språk som de använder i butiken.

Innan vi går vidare vill jag tacka alla er som har valt att bli ann-hängare via Patreon. Den här uppföljningen kan jag göra tack vare det stöd som ni nu ger till mitt arbete.

Hej igen alla naturgodisföretag!

Vi hördes ju för några år sedan när jag skrev till er och frågade vad som egentligen skiljer vanligt godis från det som ni kallar för ”naturgodis”? Dessutom undrade jag varför ni kallar vit choklad för ”yoghurt”.

Sedan dess har det hänt en del. Jag skickade in ett klagomål på era produkter till era respektive hemkommuner. Det har – om jag har förstått saken rätt – lett till en del kontakter mellan er och olika livsmedelsinspektörer. Dels har de tagit er i örat eftersom det är vilseledande att kalla vit choklad för ”yoghurt”. Dels har ni tydligen diskuterat vad som egentligen definierar naturgodis.

Enligt den information som jag har fått, bestämde livsmedelsinspektörerna till slut att allt som säljs som naturgodis behöver innehålla något som är naturligt; någon form av nöt, frukt eller bär. Detta trodde jag skulle leda till förändring. Men när jag nu flanerar runt i olika butiker, blandar ni fortfarande in vanligt godis i era naturgodishyllor.

Exotic Snacks – hur naturligt är lakritsfudge?

Den här bilden tog jag exempelvis nyligen i en ICA-butik nära mig:

Ingredienslistorna på de produkter som ni på Exotic Snacks säljer ut så här:

Vad jag kan se innehåller era lakritsgodisar inget som kan räknas som extra naturligt. Rent ingrediensmässigt är det helt omöjligt att skilja dem från vanligt godis. Så vad gör att ni på Exotic snacks väljer att fortsätta sälja detta under begreppet ”naturgodis”? Och på vilket vis är ”naturlakritsen” mer naturlig än den lakrits som säljs i den vanliga godishyllan?

Hemköps melonlakrits innehåller bara arom från melon

Ni på Axfood/Hemköp har också fortsatt att sälja vanligt godis som naturgodis. I er naturgodishylla återfinns bland annat denna produkt…

…som ju platsar bättre i godishyllan. Det ni kallar för salt melonlakrits…

…innehåller heller ingen melon alls, utan bara aromer. Så hur motiverar ni att ni säljer detta som naturgodis?

Coop fortsätter att kalla vit choklad för yoghurt

Även ni på Coop fortsätter att fylla er naturgodishylla med sådant som svårligen kan skiljas från vanligt godis. Här är ett exempel:

Och här är ett annat:

Så hur motiverar ni att detta säljs som naturgodis?

Sedan vill jag uppmärksamma er på att ni i vissa butiker, till exempel på Coop i Västberga i Stockholm, har missat att ändra beteckningen på det som är vit choklad.

Ni påstår fortfarande att den vita chokladen skulle vara yoghurt, vilket ju livsmedelsinspektörerna har konstaterat är vilseledande.

Parrots naturgodis innehåller potentiellt cancerframkallande titandioxid

Så till er på Cloetta. Ni äger ju numera Parrots. När vi senast hade kontakt skrev ni att ni höll på att se över kommunikationen kring ert naturgodis så att det skulle bli tydligare för konsumenten vad man köpte. När jag nu surfade in på er sajt och sökte på det som ni kallar för ”naturliga sötsaker”, presenterade ni dessa produkter:

Jordnötstoppen och kolamandlarna innehåller ju naturliga ingredienser, men när jag läste ingredienslistan för silver- och guldlakritsen satte jag faktiskt kaffet i halsen.

Visste ni att det färgämne som ni använder, E 171, sannolikt kommer att förbjudas? E 171 är ju titandioxid – ett helt onaturligt ämne. När den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) nyligen granskade denna tillsats, var deras slutsats att den inte längre kan anses vara säker att äta. Titandioxid kan nämligen forma nanopartiklar, som man misstänker kan orsaka genskador. Dessutom tycks nanopartiklarna kunna ackumuleras i kroppen. Franska forskare har bland annat hittat partiklar av titandioxid i livmodern hos kvinnor. De tror att dessa partiklar kommer från de tillsatser som kvinnorna har ätit. Partiklarna tycks också föras över till bebisarna, för de hittade även titandioxid i bebisars första bajs, mekonium.

Att bebisar bajsar titandioxidnanopartiklar är ju faktiskt helt galet onaturligt. Så vad gör att ni väljer att marknadsföra detta potentiellt skadliga godis som naturligt?

Naturliga livsmedel måste existera i befintligt skick i naturen

När Livsmedelsverket skriver om det regelverk som styr vad ni livsmedelsproducenter får göra, tar de specifikt upp säljande uttryck som orden ”naturlig” och ”natur-” (som ett prefix). De skriver:

”För att ett livsmedel ska kunna betraktas som naturligt eller som en naturprodukt måste det existera i befintligt skick i naturen eller endast ha genomgått minimal behandling.”

Som exempel på ”minimal behandling” anger de: ”Ett livsmedel som skalats, skivats eller rivits.”

Hur definierar ni som naturgodisföretag begreppet natur?

De exempel på naturgodis som jag har tagit upp ovan har ingen ingrediens som uppfyller Livsmedelsverkets kriterier. Jag tänker att ni som företag därför måste ha utvecklat en egen definition på vad ni räknar som naturligt. Frågan är: hur lyder den? Hur avgränsar ni det som kallas naturgodis från vanligt godis?

Vi är många som skulle vara otroligt tacksamma för ett svar på den frågan, eftersom vi konsumenter behöver förstå det språk som ni använder butiken. Pratar vi helt olika språk, riskerar vi konsumenter att misstolka er. Det kan leda till att vi råkar köpa något som vi egentligen inte alls vill ha. Och det är ju jättedumt när det blir så.

Med förhoppning om svar,

Ann Fernholm

Tillägg: Cloetta har svarat på det öppna brevet. De menar att de använde titandioxid i sitt naturgodis eftersom det har varit en godkänd livsmedelstillsats. Läs mer här: Cloettas svar.

Tillägg 2. Även Exotic Snacks har svarat. De påstår plötsligt att de inte alls säljer naturgodis, utan ett ”lösviktskoncept”. Läs deras svar och min analys av det via denna länk.

Dela & kommentera comments 2

Coop ska se över märkningen av juicegodis

När slutar en frukt att vara en frukt? Och när blir det godis? De frågorna ställde jag för ett par veckor sedan i ett öppet brev till en rad olika livsmedelsföretag. Skälet är att de har börjat framställa gelégodis med hjälp av juicekoncentrat, men i sin marknadsföring kallar företagen detta för frukt. Ett av företagen jag skrev till var Coop. Nu har de svarat och de ska se över hur de kan förtydliga informationen på sina förpackningar.

I mitt öppna brev till olika livsmedelsbolag gav jag många exempel på hur de har börjat marknadsföra fruktjuicekoncentrat som ”frukt”. Du kan läsa brevet via denna länk. Ett av företagen som gör detta är Coop. På framsidan av förpackningen står att varan innehåller ”mjuka bitar av frukt” och 92 procent frukt…

…men egentligen säljer de ett gelégodis gjort på mestadels juicekoncentrat.

En del kan tycka att frukt och juicekoncentrat är ungefär samma sak, men rent hälsomässigt är det en stor skillnad på dem. I en frukt är alla vitaminer och fibrer bevarade. Ett juicekoncentrat är relativt näringsfattig och kan vara nästan lika sött som sirap. Exempelvis WHO räknar därför juicekoncentrat som en form av socker vi behöver skära ner på.

Coop ska förtydliga informationen

Nu har Coop svarat på det öppna brevet. De skriver så här:

Hej Ann! 

Tack för dina synpunkter i ditt brev till oss och andra livsmedelsföretag. Vi ska vara transparanta med vad våra livsmedel innehåller och om förpackningen är otydlig så är det inte bra. Vi ser nu över hur vi kan förtydliga informationen på förpackningen till Änglamark Fruktgodingar.  

Med vänlig hälsning 

Sanna Berzen, sortimentsansvig för Mellanmål/Efterrätter, Coop Sverige 

Bra Coop!

Väldigt bra svar, tycker jag! Därmed går Coop på samma linje som Saltå Kvarn. De svarade redan dagen efter mitt öppna brev och menade att de skulle bli tydligare på sina förpackningar.

För oss konsumenter är informationen på framsidan av förpackningen viktig. Få orkar lusläsa detaljerna i ingredienslistan. Vi ska heller inte behöva göra det. Enligt den information som Livsmedelsverket ger kring livsmedelslagstiftningen på sin sajt, bör ett livsmedels beteckning beskriva varan så bra som möjligt. Annars finns en risk att vi konsumenter blir vilseledda.

Nu är det bara Orkla (som äger varumärket Bob), Cloetta (som äger Malaco) och Exotic Snacks som inte har svarat på mitt öppna brev. Men jag ska mejla och påminna dem!

Dela & kommentera comments 2

Saltå Kvarn ska bli tydligare på sina förpackningar

I ett öppet brev kritiserade jag i går olika livsmedelsföretag för att vara otydliga mot konsumenter. På framsidan av sina förpackningar skriver företagen att deras produkter består av ”äpple”, ”äkta frukt” eller ”bara bär”, trots att innehållet till stor del utgörs av olika juicekoncentrat. Nu har Saltå Kvarn svarat och de ska bli tydligare mot sina konsumenter.

Du kan läsa gårdagens öppna brev via denna länk. Jag riktade det till Cloetta, Coop, Exotic Snacks, Orkla och Saltå Kvarn. Av dessa företag har hittills Saltå Kvarn svarat – och heder åt dem! – de ska se över sina förpackningar. Så här skriver de:

Hej Ann,

Tack för att du uppmärksammar oss om detta. Vi håller med om att äppeljuicekoncentrat inte är samma sak som ett äpple och att vi varit otydliga på framsidan av våra produkter Softa rabarber och bär. Vi kommer titta på hur vi ska skriva för att göra detta tydligare för våra konsumenter framöver.

Önskar dig en trevlig helg!

Denise Ampuero, Project Manage

Dela & kommentera comments

Öppet brev till livsmedelsföretag: När slutar en frukt att vara en frukt? Och när blir det godis?

Våra butiker har börjat fyllas med livsmedel som innehåller ”äkta frukt” och ”bara bär”, men trots äktheten är de lika söta som godis. Hur går det egentligen ihop? Vad definierar en frukt eller ett bär? Och hur mycket kan ett äpple processas innan det slutar att vara ett äpple? Läs dagens öppna brev till livsmedelstillverkare, där jag undersöker om ordet äpple verkligen är synonymt med äppeljuicekoncentrat.

Kära Cloetta, Coop, Exotic Snacks, Orkla och Saltå Kvarn!

Häromdagen när jag strosade runt i butiken och läste lite ingredienslistor började jag fundera kring frågan: Vad är egentligen en frukt? Vad definierar ett bär? Och hur mycket kan man bryta ner ett äpple innan det slutar att vara ett äpple?

Frågan kan tyckas vara lite nördig, men jag skulle gärna höra era svar. Ända sedan Eva föll för frestelsen att smaka på Edens förbjudna frukt, har ju äpplet påverkat våra liv på många olika vis. Men nu verkar ni hålla på att omdefiniera vad ett äpple egentligen är.

Coop säljer fruktbitar som är sötare än godis

Vi börjar med er på Coop. Ni skriver att era ”fruktgodingar” är mjuka bitar av frukt, och ni kallar dem för ”äpple”…

…men läser man ingredienslistan utgörs äpplet mestadels av ett äppeljuicekoncentrat, och det ni kallar för ”fruktbitar” är de facto sötare än hallonbåtar.

Saltå Kvarn plockar äppeljuicekoncentrat från sina träd

Ni på Saltå Kvarn jobbar på ett liknande vis. På era förpackningar står att de innehåller softa rabarber, som är sötade med äpplen. Men läser man ingredienslistan…

…kan man undra hur frukterna som växer på era äppleträd egentligen ser ut. Det äpplejuicekoncentrat ni har plockat måste i alla fall vara sött som sirap, för rabarberna har blivit lika söta som godis.

Cloettas godis har blivit till äkta frukt

På Cloetta har ni också börjat tillverka en form av ”äkta frukt”…

…som ni till stor del bygger ihop med hjälp av juicekoncentrat. Även bären utgörs av juicekoncentrat, men inte så mycket. Den där jordgubben ni skyltar med på framsidan utgör en tusendel av produkten.

Ordet ”BARA” är inte så bara hos Exotic snacks

På Exotic snacks har ni kort och gott valt att kalla era fruktbitar för ”BARA”.

”Bara” vaddå kan man undra? I ingredienslistan skriver ni att de innehåller ”juice och puré av äpple”, men fruktbitarna är sju gånger sötare än vad något äpple eller någon äpplejuice någonsin har varit.

Bobs frukt består också av juicekoncentrat

På Bob har ni också fastnat för ordet ”Bara”, följt av ”frukt och bär”. Ni ska visserligen ha heder för att ni har fått fram en sylt som är nästan hälften så söt som vanlig sylt, men även eran frukt består av äppeljuicekoncentrat.

Den fråga vi måste ställa oss är: om man pressar juicen ur ett äpple och kokar ner den till något som är lika sött som sirap, är det då fortfarande ”bara” ett äpple? Går det att använda ordet äpple som en synonym till äppeljuicekoncentrat?

Är ordet äpple synonymt med äppeljuicekoncentrat?

För att få en uppfattning om två ord verkligen är synonymer, kan man testa att byta ut dem mot varandra i andra sammanhang. Så låt oss göra det. Tänk till exempel om det stod så här i en gammal sagobok:

”Snön yrde kring barnens kälkar när de foro nerför backen. De roade sig hela dagen och när de kom hem till mor i stugan, var de glada och alldeles äppeljuicekoncentratkindade”.

Vad säger ni? Ger det rätt känsla?

Lika konstig blir det om man ändrar den gamla huskuren som ska hålla tarmarna i trim till:

”Ett äppeljuicekoncentrat om dagen håller doktorn borta från magen.”

När äpplets nyttiga fibrer helt plötsligt försvinner, fjättrar man ju i stället fast doktorn vid magen. Följer man rådet kommer man dessutom ganska snart att behöva kalla in en tandläkare.

En fruktsallad som rinner ner i magen

Ersätter man frukten i en fruktsallad med fruktjuicekoncentrat, blir det inte heller så lyckat. Jag testade häromdagen:

Den där härliga krispigheten gick helt förlorad och jag skulle ha behövt lite gelatin för att få salladen att ligga lite snyggare på tallriken.  

Man kan också fundera på hur fysikens lagar skulle ha påverkats om Newton hade träffats av lite äpplejuicekoncentrat i huvudet i stället för ett äpple? Och hur hade det gått för Steve Jobs om han hade valt att döpa sitt företag till ”Apple juice concentrate”?

En svår fråga att svara på, tycker jag.

Hur påverkas sockerrekommendationer om WHO varnar för frukt?

Till sist: låt oss testa att använda ordet frukt som en synonym till fruktjuice och fruktjuicekoncentrat i WHO:s rekommendationer kring socker. De menar att vi måste dra ner på allt ”fritt socker” för att må bättre. Men använder vi ordet frukt i deras definition av ”fritt socker” blir det heltokigt:

”Fritt socker inkluderar monosackarider och disackarider som är tillsatta till mat och dryck av tillverkaren, kocken eller konsumenten, och socker som naturligt finns i honung, sirap, frukt och frukt.”

Monosackarider är ju synonymt med glukos och fruktos, disackarider är synonymt med vanligt vitt socker och mjölksocker. Men frukt och frukt är inte synonymt med fruktjuice eller fruktjuicekoncentrat. Faktum är att WHO noga skiljer på dessa begrepp. Riktig frukt – som har alla sina fibrer bevarade – menar de är okej att äta. Juice och juicekoncentrat varnar de för på samma vis som de varnar för tillsatt socker.

Kan vanlig sirap kallas för ”äkta rotfrukt”?

Livsmedelsverkets sajt står att: ”Konsumenten får inte bli vilseledd av informationen om ett livsmedel. Varken hur livsmedlet presenteras i sin helhet eller hur bilderna på förpackningen ser ut får bidra till ett vilseledande intryck.”

Så vad gör att ni skriver ”frukt” på förpackningens framsida i stället för att redogöra för vad ni faktiskt säljer? Juicekoncentratgodingar, Softa rabarber sötade med äppeljuicekoncentrat, äkta juicegodis, juicekoncentratbitar och jordgubbssylt lättsötad med juicekoncentrat.

Kanske är jag en gnällig språkpolis nu, men om olika ord i vårt språk plötsligt byter mening kan ju lite vad som helst ända. Om ni börjar kalla ett sirapssött äppeljuicekoncentrat för ”äkta frukt”, kanske någon annan plötsligt får för sig att kalla vanlig sirap, som ju är en typ av koncentrerad juice från sockerbetor, för ”äkta rotfrukt”. Och vad skulle då hända?

Jag ser fram emot att höra era tankar kring detta!

Vänliga hälsningar,

Ann Fernholm

Tillägg: Saltå Kvarn och Coop har svarat och håller med om att de har varit otydliga. De ska se över sina förpackningar. Det är första gången två företag frivilligt har velat förändra något efter att jag skrivit ett öppet brev. Heder åt dem! Läs deras svar här: Saltå Kvarns svar och Coops svar.

Tillägg 2: Även Cloetta har svarat nu. De menar att de följer lagstiftningen, men det är ytterst tveksamt om den lagstiftning de refererar till gäller godis. Läs mer via denna länk: Cloettas svar.

Dela & kommentera comments 10

Oatly har fått avslag: märkningen på deras förpackningar är vilseledande

På sina förpackningar påstår Oatly att deras havredrycker innehåller ”naturliga sockerarter från havre”. I höstas anmälde jag detta som vilseledande, eftersom sockret i Oatlys produkter består av stärkelse som de har brutit ner till maltos. Efter ett överklagande från Oatlys sida, gick ärendet till Länsstyrelsen i Skåne. De har nu beslutat att Oatly behöver ta bort den vilseledande märkningen från förpackningarna, men Oatly har överklagat till Förvaltningsrätten.

I höstas skrev jag ett öppet brev till Oatly, där jag undrade över märkningen i bilden ovan. På baksidan av sina förpackningar påstår de att sockret i havreprodukterna är ”naturliga sockerarter från havre”.

Men sockret är inte alls naturligt, utan bildas när Oatly bryter ner stärkelse i havren till maltos. Jag anmälde därför deras märkning som vilseledande till livsmedelsinspektören i Malmö stad.

Oatly överklagade beslutet…

Eftersom många producenter av havredryck har haft liknande märkningar på sina produkter, diskuterades ärendet i en nationell grupp av livsmedelsinspektörer. De kom fram till att märkningen bröt mot lagstiftningen och var vilseledande.

De andra producenterna beslöt då att ta bort sina vilseledande påståenden, men Oatly överklagade beslutet till Länsstyrelsen i Skåne, vilket blev en riksnyhet.

…men har fått avslag från Länsstyrelsen

För att följa upp detta, har jag nu kontaktat Länsstyrelsen i Skåne som skickade sitt beslut. Där står att Länsstyrelsen också bedömer att märkningen är vilseledande. Citat: ”Detta då sockerarten maltos inte naturligt finns i havre utan istället uppstår under tillverkningsprocessen när stärkelsen i havren omvandlas till maltos.”

Oatly har dock återigen överklagat beslutet. De skriver i ett mejl till mig att:

”Som vi nämnt tidigare har vi valt att överklaga eftersom vi anser att vi följer Livsmedelsverkets rekommendationer gällande märkning av socker, och det är viktigt för oss att få beslutet ordentligt prövat. Vi tillsätter inte något socker i vår tillverkningsprocess. Får det inte heller benämnas som naturliga sockerarter från havre så blir det tokigt tycker vi. För det är ju naturliga enzymer i vår tillverkningsprocessen som bryter ner stärkelsen i havre till maltos – precis som vår kropp bryter ner havren till maltos när vi äter havre.”

Det ska bli intressant att se om Förvaltningsrätten håller med Oatly. Personligen tänker jag att det är onaturligt att ett företag tar över våra kroppars jobb.

Dela & kommentera comments 6