Den enda säkra slutsatsen man kan dra av detta är att SLV tydligen inte är lierade med saltindustrin.

Haha seriöst, har livsmedelsverket rätt med någonting….Överhuvudtaget alltså… alls…

Har för mig även att två svenska studier på senaste året just påtalat att ha saltbrist är farligare än att ha för mycket/äta för mycket och har vi för mycket så självregleras nog det som du skrev(studien)! Tydligen ofta vanligt hos äldre med brist enligt den ena Svenska studien av vad jag kommer ihåg!!
Märkligt ändå att de kan göra sådana beräkningar på saltintaget som nu ofta görs….. dvs. sänker vi intaget så och så mycket så räddas så många tusen liv????

Påverkar inte för mkt Na+-jon intag Na/K-pumpen och balansen Na/K i cellen? Jag har fått lära mig att tas endast in Na+ blir det underskott på K+ (eftersom K+ också utsöndras till urinen tillsammans med Na+). Dessutom har jag lärt mig att för lite K+ är skadligt för hjärtat.

Jag tror att om A ger B och B ger C så måste alltid A ge C. Problemet är att man oftast inte har konstaterat både ”A ger B” och ”B ger C”, utan i de flesta fall så utgör minst ett av de två sambanden endast en korrelation, utan konstaterad kausalitet (orsakssamband).

Alltså:
Man konstaterar att stort saltintag ORSAKAR högt blodtryck, men man har inte konstaterat att högt blodtryck ORSAKAR hjärt-kärlsjukdom. Man har bara kostaterat att högt blodtryck är KORRELERAT med hjärt-kärlsjukdom. I realiteten är det då möjligt att det är hjärt-kärlsjukdomen som orsakar det höga blodtrycket, och i så fall har vi INTE att B ger C utan C ger B. Det kan också tänkas finnas en okänd faktor D som ger både B och C. I samtliga dessa fall är det givetvis fel att hävda att A skulle ge C (via B).

Det är detta ständiga problem, att journalister misslyckas med att poängtera att korrelationer (populärt kallat ”samband” eller ”kopplat till”) INTE är samma sak som orsakssamband/kausalitet. Det verkar tyvärr dessutom finnas gott om forskare som gör samma misstag.

Djupt tragiskt.

Intressant och bra att du sätter ljuset på detta Ann 🙂

Detta går i linje med vad bl.a Gary Taubes problematiserat kring i:

http://garytaubes.com/wp-content/uploads/2011/08/science-political-science-of-salt.pdf (redan 1998)

och

http://www.nytimes.com/2012/06/03/opinion/sunday/we-only-think-we-know-the-truth-about-salt.html?pagewanted=all&_r=0

samt vad professor emeritus vid avdelningen för fysiologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, Björn Folkow, skrev i Läkartidningen för lite drygt 10 år sedan:

http://ww2.lakartidningen.se/pdf/pda27283.pdf

Ann, har du sett det här?
Melbourne researchers find melanomas are addicted to sugarhttp://www.abc.net.au/am/content/2014/s3978129.htm

Vill bara återupprepa det Kjell Rilbe skriver, men med lite hårdare kritik. A -> B och B -> C => A -> C. Detta är självklarhet för någon som ens har kommit i närheten av basal satslogik. http://en.wikipedia.org/wiki/Hypothetical_Syllogism. Respekterar man inte detta så är det omöjligt att föra en diskussion.

”A ger B och B ger C, men A ger inte C, hur ologiskt det än är.”

Det är extremt ovetenskapligt att påstå att detta inte alltid stämmer. Det gör det. Felet är ju precis som Kjell skriver att man har misstolkat ”B och C verkar gå i hand” med ”B ger C”. Detta vet ju du, så jag förstår inte varför du skriver som du gör. Antingen har du blivit en klicktorsk som Kostdoktorn eller så har du tappat det.

Jag har alltid gillat det du skriver, men detta provocerar mig djupt. Detta är inte pedagogiskt utan missvisande och felaktigt. Hoppas du uppdaterar texten.

Dygnsmängden natrium är 150-300 mmol. 150 mmol natrium motsvarar att kroppen utsöndrar minimum 9 g salt per dygn i urinen. Svett kan vi skatta till 0,5 liter per dygn och med 0,9 procent NaCl. Det ger 5 g salt till som krävs. Avföringen beror på hur mycket fibrer vi äter, utan fibrer blir det cirka 110 g avföring med 0,9 procent salt, eller 1 gram till, med fibrer blir det mer.

Så minimimängden salt vi äter måste uppgå till minst 9+5+1=15 g salt om dagen och maximimängd­en blir minst 18+5+1=24 g per dag.

Jättebra! Du satte många ”prickar över iiin”, vad gäller problematiken kring kvalitativ forskning.

Intressant!!!

De satslogiska principerna gäller tillräckliga villkor för att påståenden skall vara sanna, men i den här artikeln handlar det väl snarare om effekten av riskfaktorer på befolkningsnivå, och det kan då mycket väl vara så att A ger en tendens till ökning av B och B ger en tendens till ökning av C, men A ger inte någon tendens till ökning av C, om A har andra effekter som motverkar C. Det ligger knappast något ologiskt i det.

Ökat välstånd kan t.ex. ge ökad bröstcancer och bröstcancer ger ökad dödlighet, men ökat välstånd ger inte ökad dödlighet, eftersom det på andra sätt bidrar till minskad dödlighet. En medicin som vore effektiv när det gäller att förebygga cancer skulle kunna ge ökad dödlighet genom att den hade andra svåra biverkningar. I inledningen till den aktuella metastudien talas också om att saltreduktion kan ha multipla fysiologiska effekter, och att vissa av dem kan vara ogynnsamma.

[…] Tidigare i våras kom en liknande studie: För lite salt i kosten kopplat till hjärtsjukdom. […]

[…] Förra året kom publicerades två olika studier som undersökte kopplingarna mellan halten salt i kosten och hjärt-kärlsjukdom. I ingen av dessa studier hittade forskarna någon koppling mellan ett normalt saltintag och hjärt-kärlsjukdom: Faran med svenskarnas saltintag tonas ner i stor studie och För lite salt i kosten kopplat till hjärtsjukdom. […]