När det skrivs om lågkolhydratkost på bloggar handlar det ofta om stora förändringar i livet. Personer med diabetes kan kraftigt dra ner på sin medicinering och många går ner tiotals kilon i vikt. Det är fantastiska berättelser där människor inte sällan känner att de har fått livet tillbaka. Samtidigt kan lågkolhyratkost ge mindre hälsovinster, som ändå betyder mycket för den enskilda personen. För ett tag sedan fick jag ett mejl från Rebecca. Hon började äta lågkolhydratkost för att stötta sin man som har IBS (magsmärtor). Försöket skulle bara pågå i ett par veckor, men hälsofördelarna blev så stora att de båda nu har fortsatt. Det är mycket som kan hända i kroppen när blodsockret stabiliserar sig och insulinnivåerna går ner. Här är Rebeccas berättelse:

Kontorskilona försvann

Vi började äta lågkolhydratkost påsken 2013. Innan dess åt vi ”normalt”, med mycket grönsaker och hemlagat, inga halvfabrikat eller lightprodukter. Vi åt grovt bröd, ris, potatis och pasta. En och annan söt efterrätt slank ner och kanske lite godis på helgen. Min attityd var att ”lagom av allt” är bäst. Jag älskar att laga mat och baka. Min sambo har dock haft en krånglig mage. För hans skull tänkte vi testa lågkolhydratkost i ett par veckor. Bland mina släktingar och vänner protesterade många. De reagerade på att jag, som aldrig har haft problem med vikten, skulle bli alltför smal. Men varken jag eller min sambo hade någon viktagenda. Ändå gick min man snabbt ner sina 7-8 ”kontorskilon.” Jag har legat stadigt på samma vikt (52 kg till mina 170cm). Först nyligen har jag lagt på mig ett par kilo muskler i samband med att jag börjat med Stronglifts (tung styrketräning). Som förövrigt går jättebra att pyssla med på lågkolhydratkost.

Tungt i början – men nu går det bra att träna

I början hade jag en tung känsla i kroppen. Som van löpare fick jag ett brutalt uppvaknande i spåret då min kondition försämrats och fötterna kändes som betong. Andningen blev gradvis lättare och nu är det mycket behagligare att träna. Jag tar aldrig slut och blir inte heller hungrig. Jag slipper planera träningen efter hur längesen det var jag åt.

Min kille hade huvudvärk de första dagarna och blev andfådd av att gå uppför trapporna till vår lägenhet.

Sömnen har blivit bättre

Förr brukade jag då och då vara vaken i ett par timmar per natt. Låg och läste innan jag kanske fick en halvtimme sömn innan klockan ringde. Följden: en jättetrött dag med akut sömnighet framåt eftermiddagen. Nu sover jag som en stock och vaknar inte ens när min sambo går upp före mig. Är utvilad varje morgon. Om jag någon natt får ett par timmar för lite sömn lider jag inte nämnvärt av det dagen efter. Om jag fuskar med kolhydrater så kommer sömnproblemen tillbaka som ett brev på posten.

Min kille slutade snarka och gnissla tänder. Det här hände redan första veckan och har hållit i sig sedan dess.

Slipper hungerkänslorna – humöret stabilare

Jag slipper vara upphakad på hur länge sedan det var jag åt. Kan utan problem äta en eller två gånger per dygn nu. Tidigare var jag tvungen att äta var tredje-fjärde timme, annars blev jag darrig, fick ont i magen och blev på väldigt dåligt humör. Humöret har överlag blivit enormt mycket stabilare.

Varmare i kroppen

Vi fryser aldrig längre. Innan var vi jättefrusna båda två och hade ofta kalla händer och fötter. Även efter en löprunda kunde jag bli blå och kall om jag inte duschade med en gång. Nu är vi varmblodiga och har ofta fönstren öppna. Fryser bara om det verkligen är superkallt och då är det lite som hunger, man konstaterar att känslan finns där men den är inte akut.

Aknen är borta

Jag har inte längre någon hormonakne – förutom om jag har fuskat. Förut kom den två gånger i månaden, vid ägglossning och mens. Var översållad med envisa finnar över haka och käke som knappt fick tid att läka ut mellan gångerna. Dessutom har jag mindre pms. Jag har inte längre sådana där dagar när allt går emot mig och allt är en källa till frustration. Dock har mensen blivit kraftigare.

Huden mår bättre

Huden är som återfuktad inifrån. Tidigare var jag torr och fnasig på smalben, armar och händer. Smörjer mig nästan aldrig efter duschen längre. Bättre naglar. Håret växer snabbt.

Lugnare mage

Min mage har aldrig direkt krånglat, men nu fiser man nästan aldrig och magen är som en klocka. Min man upplevde ingen omedelbar förbättring, men som generell tendens under året så har det kanske blivit en aning bättre.

God mat

Vi äter så himla gott och varierat – det har blivit en inspirerande köksutmaning att hitta nya läckra lchf-rätter. Maten känns fräsch och det är mycket grönsaker och goda såser. Jag har alltid gillat ostar, oljor och såser. Det har varit jättekul att kunna djupdyka i det.

Måste ta det lugnare med alkoholen

Man får passa sig för alkohol – toleransen har blivit sämre.

Fortfarande förkyld

Det där som folk skriver om att de aldrig blir sjuka stämmer inte på mig. En brakförkylning och någon liten förkylning har jag allt hunnit med under året som varit.

Bra blodfetter

Min pappa som är läkare var skeptisk till vårt beslut att äta så här. Efter ett år kollade vi alla blodvärden (kolesterol, apokvot, järnvärde, b-vitamin etc.) och kunde konstatera att de var perfekta hos både mig och min sambo.

***

Känner du igen dig i Rebeccas berättelse? En del känner jag personligen igen, annat inte. Precis som Rebecca fryser jag mindre nuförtiden. Det kan ha sin förklaring i att kroppens grundförbränning kan gå upp på lågkolhydratkost. Se tidigare inlägg: Ingen kalori är den andra lik. Och skillnaderna är hyfsat stora. Jag har mindre hormonakne och mindre torr hy. Jag får också fortsatt förkylningar. De virus som barnen drar hem från skolan biter trist nog ganska bra. Min sömn har inte påverkats. Den är mer beroende av hur mycket jag stressar. Min mage gillar också lågkolhydratkost.

Att hormonaknen och pms:en har blivit bättre för Rebecca, kan förklaras av att insulin direkt påverkar utsöndringen och aktiviteten hos manligt könshormon i kroppen. Du kan läsa mer om det i Ett sötare blod

Vad har du som läsare för erfarenheter? Känner du igen dig i detta?