Idag skrivar Andreas Eenfeldt på kostdoktorn.se om en pilotstudie där forskare har undersökt effekten av en strikt lågkolhydratkost på blodsocker, nedsatt glukostolerans och levervärden: A pilot study to explore the role of a low- carbohydrate intervention to improve GGT levels and HbA1c.

– 17 centimeter runt midjan och fick normalt blodsocker

I studien ingick 69 personer som fick följa en strikt lågkolhydratkost under minst tre månader. Forskarna exemplifierar vad som hände i studien genom att beskriva ett enskilt fall, en 55-årig kvinna som hade typ 2-diabetes. Hennes blodsocker var högt och hon hade en förfettning av levern. Efter tre månader hade hon gått ner 7,9 kg och redan då hade hennes levervärden blivit normala. Efter 6 månader hade hon gått ner 9,9 kg och hade ett blodsocker som en frisk människa, trots att hon hade slutat med blodsockersänkande medicinering. När hon blev tillfrågad hur hon kände sig blev svaret: ”toppen, 10 år yngre.”

Kliniken sparade 260 000 kr per år

Tänk vad kostomläggningen har betytt för denna kvinna. Att hennes levervärden och blodsocker har blivit normala betyder att hon sannolikt kommer att få leva ett både längre och friskare liv.

Men det var inte bara studiedeltagarna som tjänade på kostomläggningen. Forskarna har räknat ut vad kliniken sparade på att rekommendera en lågkolhydrakost till personer med prediabetes och diabetes. Deltagarna förbättrade både blodsocker och blodtryck, vilket ledde till att läkarna kunde minska förskrivningen av olika läkemedel. De uppskattar att kliniken sparade ungefär 260 000 kronor per år på detta.

260 000 kronor per år. Det är en halvtidstjänst för en sjuksköterska.

Landstingspolitiker och tjänsteman borde ta tag i lågkolhydrakosten och finansiera bättre forskning. Precis som alla andra studier på området är denna studie alldeles för liten och för dåligt genomförd för att kunna ligga till grund för nationella behandlingsrekommendationer. En klinisk prövning som kan förändra vårdens rekommendationer kostar tiotals miljoner kronor att genomföra, men ingenstans i det svenska forskningssystemet finns sådana summor att söka. Därför måste politikerna agera. En investering i bättre forskning kan generera de mångdubbla tillbaka i form av sparade vårdkostnader. Läs mer här: Kostbehandlingar kan spara miljoner i diabetesvården.

Det är ett moment 22. Jag hoppas att Kostfonden ska kunna hjälpa till att bryta det. Bli månadsgivare till oss om du också vill att se en förändring.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Stötta mitt arbete via Patreon. Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.