Under lång tid har forskare försökt transplantera celler som producerar insulin till personer med typ 1-diabetes. Nu har de tagit ett stort steg på vägen. Genom att kapsla in cellerna i ett material från brunalger har de lyckats skydda dem från att brytas ner av immunförsvaret.
Innan jag började granska det här med kosten, följde jag som journalist utvecklingen inom bioteknik och nanoteknik. En intressant sak jag skrev om var forskare som försökte stänga in celler som producerar insulin i ett slags nanokapsel. Målet var att kunna transplantera insulinproducerande celler till personer med typ 1-diabetes, så att de slipper ta alla dessa sprutor. Om cellerna transplanteras fria attackerar och förstör immunförsvaret dem, men den lilla nanokapseln skulle skydda mot detta. Den skulle se ut ungefär som en innebandyboll, med hål som var tillräckligt stora för att insulin och glukos skulle kunna passera fritt, men tillräckligt små för att hålla immuncellerna borta.
Material från brunalger ledde till genombrott
Under lång tid har man jobbat på att förbättra den där kapseln. Det har dock bildats ärrvävnad kring den som täpper till hålen och bildar som en mur mellan de insulinproducerande cellerna och blodbanan. Nu har dock forskare gjort ett stort genombrott. Medical News Today skriver om det: Diabetes breakthrough: encapsulated pancreas cells could end injections – Medical News Today
De har optimerat ett material från brunalger, som verkar hämma ärrbildningen. När forskarna transplanterade nanokapslarna (som syns på bilden ovan) till möss och primaters maghåla fungerade de under sex månader.
Att gå från primater till människor är ett stort steg. Om dessa nanokapslar ska bytas ut var sjätte månad måste de också vara lätta att transplantera. Det finns säkert mycket utvecklingsarbete kvar att göra, men detta är ändå ett stort steg framåt. Tittar då och då in på Peter Jidhes instagram, där han visar varenda spruta han tar. Då tänker jag på alla dessa barn som tar lika många sprutor. Håll tummarna för att denna teknik fungerar lika väl i människor som i primater, och att den visar sig vara helt fri från biverkningar!
Kostfonden satsar också på typ 1-diabetes nu – med målet att finansiera en studie som utforskar hur kosten kan användas för att stabilisera blodsockret på en låg och jämn nivå. Läs mer här: Kost vid typ 1-diabetes – ett eftersatt område.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Stötta mitt arbete via Patreon. Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.
