Varför slutar gamla människor sitt liv med en dosett full av piller – utan att egentligen blir så mycket friskare? Vad driver vårdens fixering vid hyfsat ineffektiva läkemedel? Varför utvecklats potentiellt bra behandlingar, som massage, naprapati eller kostbehandlingar, i snigelfart?
Nu har jag en krönika i Vetenskapsrådets tidning Curie: Tidningen Curie – Ann Fernholm: Vi borde betala per botad patient – inte per sålt piller.
Läs och sprid. Det är viktigt att vi förstår att det medicinska innovationssystemet är enormt begränsat av behovet av patent.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Stötta mitt arbete via Patreon. Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.
kareng ∙ 11 mars, 2016 kl. 07:19
Så länge som läkemedelsföretagen styr hur stora deras vinster ska bli genom att ”utbilda” läkare att skriva ut deras medicin kommer det bli fler och fler piller som man ska ta hela livet. Om man tog bort patent på läkemedel så kunde det bli en sund konkurrens mellan företagen och de skulle inte ha lika mycket pengar till marknadsföring och bearbetning av läkare. Kunskapen skulle bli fri och andra delar inom läkekonsten skulle kunna utvecklas.
≪ | ≫ |