I förra veckan mejlade Katarina Skogfält, sjuksköterska som har barn med typ 1-diabetes och driver sajten Ät dig friskareom en alldeles ny studie som visar att det går att få igång insulinproduktionen i musmodeller av diabetes med hjälp av fasta och ketogen kost. Studien publicerades i Cell: Fasting-Mimicking Diet Promotes Ngn3-Driven b-Cell Regeneration to Reverse Diabetes och igår hade SVT:s Rapport ett reportage om den: Fasta kan bota diabetes | SVT Nyheter

Ketogen kost återställde insulinproduktione

Möss med diabetes (både typ 1 och typ 2) fick var sjunde dag genomgå en 4-dagarsperiod med en kost som var låg på kalorier, proteiner och kolhydrater, men hög på fett. Kosten var vad man kallar för ketogen. När mössens huvudsakliga energikälla var fett, fick de insulinproducerande cellerna vila vilket hade en läkande effekt på dem. Smått revolutionerande är att forskarna såg en effekt på musmodeller av typ 1-diabetes, den form av diabetes som drabbar barn och unga. Forskarna slog ut mössens insulinproducerande celler med hjälp av ett gift: streptozotocin. De möss som fick vanlig mat utvecklade typ 1-diabetes och fick skyhöga blodsocker. Mössen som fick den ketogena fastekosten hade efter 60 dagar normala blodsocker och kroppen verkade ha läkt.

Möss är inte människor och den musmodell av typ 1-diabetes som forskarna använde sig av skiljer sig från den mänskliga sjukdomen. Det är därför högst osäkert om en ketogen fastekost kan ha en läkande effekt hos människor. Samtidigt tror en del forskare att barns höga konsumtion av snabba kolhydrater (sötsaker, vitt bröd och pasta) kan förklara varför typ 1-diabetes verkar drabba tidigare under livet och går ner i åldrarna. Vid typ 1-diabetes attackerar immunförsvaret de insulinproducerande cellerna och en del tror att attacken kan intensifieras när cellerna nu måste producera mer insulin än någonsin tidigare under mänsklighetens historia.

Fetma – en riskfaktor för barndiabetes

Forskare har också under senare år upptäckt att barnfetma ökar risken för typ 1-diabetes. År 2011 konstaterade brittiska forskare att ju högre bmi ett barn har, desto större är risken att utveckla typ 1-diabetes. Sambandet bekräftades nyligen av ett internationellt nätverk som kallas Type 1 Diabetes TrialNet där  forskare följer personer som har risk att utveckla typ 1-diabetes. Deras analys visar att barn med övervikt och fetma löper högre risk att utveckla typ 1-diabetes.

Utöver detta har svenska forskare kopplat mammans fetma under graviditeten till en ökad risk för typ 1-diabetes hos barnet och danska forskare har kopplat fetma hos vuxna kvinnor till en mer än dubblad risk för typ 1-diabetes.

Med allt detta sagt vill jag påpeka att typ 1-diabetes har flera olika orsaker, bland annat verkar vissa virus, enterovirus, vara inblandade i sjukdomens utveckling. MEN. En hel del talar för att insulinkrävande mat också kan påverka förloppet. Forskare borde snarast genomföra en studie där man undersöker om mat som minskar insulinpåslaget kan bromsa sjukdomens förlopp hos personer som har börjat utveckla antikroppar mot sina insulinproducerande celler. Sedan borde alla barn få bättre mat. Som forskare skriver: Reduction in Type 1 diabetes should be considered as a potential additional benefit of preventing childhood obesity. Vi har allt att vinna, inget att förlora.

Tillägg: Glömde svara på frågan i inläggets rubrik. Bota är ett starkt ord och svaret är sannolikt nej. Vid typ 2-diabetes kan däremot personen bli symptomfri och delvis läka kroppen. Vid typ 1-diabetes kan möjligen en strikt lågkolhydratkost bromsa nedbrytningen av de insulinproducerande cellerna. Personer som drabbas av typ 1-diabetes har ofta till en början en viss egen insulinproduktion kvar. Kanske går det att förlänga den tiden med hjälp av en striktare form av lågkolhydratkost. Det skulle behövas en studie som utreder detta. Som Kerstin Brismar säger ska personer med typ 1-diabetes inte börja fasta på egen hand.