Det är mitt i middagsstöket. Plötsligt står han framför er, den lille 10-åringen. Luggen hänger över ögonen och hans blick säger: ”Snälla mamma, bara den här gången”. I handen håller han senaste numret av Bamse. På baksidan finns receptet på Teddys Schackrutor.

Ni känner att ni har sagt nej så många gånger under den lille killens liv. Nej till glass på badhuset, nej till fredagsmys, nej till sockervadd på Grönan, nej till fler än tre kakor under fikat på skolan (när alla andra äter minst fem). Nej till läsk och godis så många gånger att ungen helt har slutat tjata och själv valt godisförbud (för att i alla fall få pengar).

Ni ser på hans blick att om ni säger nej även denna gång kommer hela tonårsupproret handla om en enda sak: att baka Teddys Schackrutor från morgon till kväll.

Så ni säger: okej, men då får det bli en kompromiss.

Den lille killen blir sprudlande glad och sätter genast igång. Han rotar fram en bunke, decilitermått, mjöl, socker och smör. Sedan enas ni kring följande ändringar:

Att ni stryker hälften av allt socker har sonen full förståelse för. Efter hans uppväxt är en hel deciliter stjärnstopp mycket. Vaniljsocker lyckas han visserligen hitta i ett mörkt hörn av skafferiet, men när ni visar att bäst-före-datumet passerades för fyra år sedan går han utan protester med på att byta mot äkta vaniljpulver. Sedan ersätter ni nästan hälften av allt vetemjöl mot en blandning av mandel-, durra- och teffmjöl. Mandel för att det är grymt gott i kakor. Durra för att det är sex gånger järnrikare än vete (och grymt gott). Teff för att durramjölet tog slut och det är tio gånger järnrikare än vete.

Ni väljer 200 gram smör (faktum är att ni inte ens såg att margarin var ett alternativ förrän ni skrev det här blogginlägget). Sedan knådar ni in kakao i hälften av degen. Sonen formar nöjd sina kakor, helt enligt serien på baksidan. Det blir perfekta schackrutor. Utom en som blir ett T, som i Tor.

Efter middagen tar hela familjen varsin kaka. De är mörare än de möraste kakor som er farmor någonsin bakat. De smälter i munnen och är alldeles lagom söta. Efter första tuggan döper sonen dem till Minecraft-kakor, men efter andra kommer han på något bättre: OP-kakor. OP som i Over Power.

Epilog. Av de cirka 30 kakor som bakades för ett par veckor sedan, ligger minst 22 i frysen och väntar. På vad vet vi inte riktigt än. Kanske på påsk? 

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook eller Twitter