Igår kunde du läsa ett inlägg från en mamma som har en son med typ 1-diabetes. Hon berättade hur svårt hon tyckte det var att hantera sonens blodsocker när hon följde vårdens rekommendationer och gav honom 200 gram kolhydrater per dag. När hon minskade på mängden kolhydrater i maten till sonen fick han ett stabilare blodsocker och mår nu bättre. Här berättar mamman konkret hur sonens mathållning ser ut.

Så ser vår dag med diabetes ut

Första tiden hemma blev det mycket vaknätter och oro. Sonens blodsocker steg och sjönk ständigt. Han hamnade under 3 mmol/l i blodsocker många gånger per dygn och han var också uppe mellan 15-20 mmol/l dagligen. Humöret svängde av stress och känningar. Efter någon månad hemma började vi som föräldrar lära oss lite vad som påverkade sonens blodsocker och hur hans kurvor betedde sig. Sakta började vi sänka den ordinerade mängden kolhydrater samt plocka bort vitt mjöl och socker i möjligaste mån. Vi gick gradvis från ungefär 200 gram kolhydrater per dag till omkring 80 gram. Vi lärde oss att om vi balanserar sonens ätande med små mängder kolhydrater, ökade mängder fett och protein, små mängder insulin och små mängder dextrosol när vi hamnar fel reagerar hans blodsocker på intet sätt oväntat. Det finns en tydlig förutsägbarhet i detta som gör mig trygg och lugn. Ungefär så här ser en typisk dag ut i dag:

Här är hur blodsockret kan se ut:

Självklart finns det avvikelser från detta schema. Fredagar äter han lite chips och kanske några godisbitar, på hemkunskapen äter han det man lagar där. På kalas eller om vi äter hemma hos andra får det bli lite som det blir. Jag fokuserar inte på att balansera hans blodsocker till varje pris. Jag följer hans kurvor och om de sluttar lite för brant nedåt kan jag ge ½ – 1 dextrosol för att plana ut dem innan han hamnar på ett för lågt värde. Jag kompenserar sällan när han hamnar högt, då det ofta bara leder till att han blir låg i efterförloppet. Istället tar jag lärdom av vad det var som gjorde honom hög och ser till att han äter på ett annat sätt nästa gång. Det viktigaste är att sonen i grunden har en kosthållning som håller blodsockret stabilt.

Kommentar:

Som jag skrev igår pågår en infekterad debatt när det gäller kost vid typ 1-diabetes. Debatten är hyfsat svart-vit. Så fort någon nämner ordet lågkolhydratkost, skriker någon annan KETOACIDOS och håller upp ett varnande finger. Ketoacidos ska absolut tas på allvar. Det är ett farlig tillstånd där blodet blir surt av för mycket ketonkroppar.

Ketonkroppar bildas från fett och frisätts i blodet när kroppen är tom på glukos och hjärnan behöver använda sig av en annan energikälla. Det är helt normalt att få ketonkroppar i blodet exempelvis när man fastar. Om personer med typ 1-diabetes har en brist på insulin kan det dock bildas ovanligt mycket ketonkroppar. Det är detta som är ketoacidos. Ofta sker det när blodsockret ligger högt, men i vissa ovanliga fall kan personer med diabetes även utveckla ketoacidos vid ett normalt blodsocker, exempelvis vid magsjuka. Därför varnar läkare personer med diabetes från att hamna i en ketogen ämnesomsättning.

Ketogen kost kräver extremt lite kolhydrater

MEN. För att hamna i en ketogen ämnesomsättning behöver mängden kolhydrater i maten ligga på runt 5-10 procent av alla kalorier, cirka 20-40 gram för ett barn. Dessutom behöver mängden protein i maten ofta begränsas. Barnet ovan äter 80 gram kolhydrater varje dag. Han är inte ens i närheten av att hamna i en ketogen ämnesomsättning och han tar insulin till varje måltid. Ketoacidos uppstår vid insulinbrist.

Barn som äter de rekommenderade 200 gram kolhydraterna varje dag drabbas också av ketoacidos, exempelvis vid magsjuka. Nyligen läste jag om en person som fick ketoacidos när blodsockermätaren slutade att fungera. För att veta om någon form av kost ökar eller minskar risken för ketoacidos behövs vetenskapliga studier. I den studie som Kostfonden är med och finansierar kommer forskare undersöka just detta. Kosten kommer inte att vara ketogen, men andelen kolhydrater ska vara låg för att få ner blodsockret. Endast personer som har ett skadligt högt långtidsblodsocker kommer att ingå i studien. Forskarna kommer noga följa eventuella biverkningar av olika kostbehandlingar, som ketoacidos och hypoglykemier. (Stöd studien – det behövs sannerligen mer vetenskap inom detta område.)

En sak som ibland påstås är att personer med typ 1-diabetes i princip kan räknas som friska, bara de tar sitt insulin. Därför kan man också – menar vissa – äta som alla andra. I morgon kommer ett inlägg om varför denna bild behöver nyanseras. Hormonet glukagon börjar också strejka när sjukdomen bryter ut och det är en orsak till varför blodsockret blir så svårt att reglera.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook eller Twitter