Jacob Gudiol har lagt upp ett svar på den kritik jag gav honom i förrgår. Han har gått igenom sitt inlägg och rättat felaktigheter kring mig och även saker han missförstått i de studier han tolkat. För dig som läser hans svar vill jag förtydliga vad en systematisk översikt är och att Jacob Gudiol alls inte har läst någon sådan.
Igår kritiserade jag ett inlägg av Jacob Gudiol. Nu har han svarat. En poäng han gör i början av inlägget handlar om evidensvärdet i olika former av vetenskapliga artiklar. Han länkar till KI:s sajt och lägger upp den här bilden…
…och menar sedan att han baserar sina slutsatser kring fettlever på en systematiskt översikt, som ligger högt upp i pyramiden och har en hög evidensgrad. Flera gånger använder han ordet systematisk översikt, bland annat här:
Att det skulle vara en systematisk översiktsartikel är felaktigt. I en systematisk genomgång av vetenskapen ställer man på förhand upp vissa kvalitetskriterier som studier behöver uppfylla för få ingå i översikten. Dessa krav är ofta höga. Ett exempel på systematisk översikt är SBU:s Mat vid diabetes. I kravlistan specificerades exempelvis längd på studien, minsta antalet deltagare och så vidare. Studier som inte uppfyllde dessa krav filtrerade man bort.
Metodologin i en systematisk översikt är rigoröst utformad, vilket är grunden för att den ska få hamna så högt upp i pyramiden. Här kan du läsa om skillnaderna mellan en traditionell översikt och en systematisk översikt.
Låg vetenskapliga kvalitet
Vad Jacob Gudiol har läst är en traditionell översikt, en bred genomgång av vetenskapen kring inlagring av fett i levern. Forskarna har inte filtrerat sina data på något speciellt vis, utan inkluderat alla studier de har hittat för att skaffa sig en bred översyn. Hade exempelvis Cochrane, en organisation som gör systematiska översikter, tittat på området, hade många av de studier som både jag och Jacob Gudiol har refererat till våra inlägg rykt all världens väg. De är för små, har pågått under för kort tid och har metodologiska svagheter.
Skälet till infekterade vetenskapliga diskussioner ligger ofta i bristande vetenskap. Studier går att tolka olika beroende på i vilket paradigm man rör sig i. När det gäller socker har vetenskapen bara nått den nedre delen av den blå regionen i pyramiden. Det finns alldeles för få randomiserade och kontrollerade studier och kvaliteten på dem lämnar mycket övrigt att önska. Exakt det står också i den översiktsartikel som Jacob Gudiol refererar till.
Ganska ofta sticker Jacob Gudiol ut hakan och menar att andra personer och journalister är ovetenskapliga, har missförstått det mesta och överdriver. Jag tänker att man då lägger ribban rätt högt för sig själv. Påståendet att han har tittat på en systematisk översikt är en ordentlig rivning av den ribban.
Fettlever – en del av metabolt syndrom
Jacob Gudiol menar också att jag gör en red herring i min kritik av honom när jag inte håller mig till att diskutera endast fettlever, utan också drar in rubbade blodfetter och insulinresistens. Så här skriver han:
Eftersom rubriken på hans inlägg börjar med mitt namn, tänker jag att vi diskuterar den hypotes kring socker som jag har serverat mina läsare. Då är det helt ointressant att sålla ut fettlever som en enskild faktor. Som jag skrev i mitt tidigare inlägg är fett i levern i sig inte särskilt farligt. Levern kan kortsiktigt både ansamla fett och göra sig av med fett utan att det är det minsta skadligt för någon.
Den hypotes som växer fram kring socker, och som jag skildrar i min bok Det sötaste vi har, bygger helt och hållet på att en hög omsättning av fruktos leder till en fettbildning i levern som rubbar blodfetterna och i längden kan leda till fettlever och insulinresistens. De rubbade blodfetterna är starkt kopplade till en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Som jag skriver i mitt inlägg är också fruktos en reaktiv molekyl, vilken kan förklara varför det kan uppstå en inflammation i levern. Andra saker talar för att utvecklingen av fettlever också har med tarmfloran och en läckande tarm att göra.
Har Jacob Gudiol lust att diskutera fettlever utan dessa dimensioner får han helt enkelt göra det med någon annan. Detta är mitt sista inlägg i den här frågan.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Faktakoll av media. Stötta mitt arbete via Patreon.
Thomas Jansson ∙ 8 december, 2017 kl. 10:09
När vi diskuterar fettlever kommer jag att tänka på bukfett eller viceralt fett på doktorsspråk. Det är ju speciellt då det är en starkt bidragande orsak till det metabola syndromet men det är oxå känt för att vara lättillgängligt.
Evolutionär funktion för bukfett – finns det. Jag har en gång i tiden läst att det skulle vara energi som ligger mittemellan glykos och ”riktigt” fett. Har du några uppslag var jag ska leta eller har du rent av ett bra svar?
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 8 december, 2017 kl. 10:43
Det finns nog ingen som helst evolutionär funktion av bukfett.
≪ | ≫ |
Andreas ∙ 8 december, 2017 kl. 12:53
Intressant att kalla det hypotes när du tidigare framställt det som fakta. Intressant att du anklagar Gudiol för att inte ta med helheten när du själv inte nämner effekterna av socker och fruktosintag vid t.ex underskott och där man inte dricker stora mängder.
≪ | ≫ |
Jacob Gudiol ∙ 8 december, 2017 kl. 13:15
Det här är ett snedspår för att avleda från själva sakfrågan. Här har du två andra systematiska översiktsartiklar som har tittat på ämnet. De kommer till precis samma slutsats som jag skrivit och artikeln som diskuteras ovan kommer fram till.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25099546/
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26518034
Jag återkommer senare idag eller imorgon med en mer komplett replik på allt. Men jag lägger in det här redan nu så att min replik sen inte försvinner långt ner bland kommentarerna. Så till läsaren av detta, leta lite längre ner i kommentarsfältet senare så finner du en replik på allt det här.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 8 december, 2017 kl. 13:51
En viktig sak: Som jag skriver i ”Det sötaste vi har” och i detta inlägg (http://annfernholm.se/2016/02/25/kritik-av-kritik-av-that-sugar-film-sockerfilmen-del-1/) uppstår effekten av fruktos framförallt när man ligger på ett överskott av kalorier (I ”Det sötaste” uttrycker jag det som en viktuppgång). Vid en underskott, när man bränner glukos, kan levern i högre utsträckning omvandla fruktos till glukos. När du ligger på ett kaloriöverskott kommer den metabola vägen stängas av. Mer fruktos bryts ner till Acyl-CoA, vilket är en byggsten för fettsyntes.
En viktuppgång med rubbade blodfetter, talar för att exakt detta händer i levern.
≪ | ≫ |
Magnus Eriksson ∙ 11 december, 2017 kl. 22:40
Hur mycket vet vi om påverkan på fettlever om vi ligger på ett kaloriöverskott som består av socker/fruktos jämfört med samma kaloriöverskott som består av fett? Dvs är det fruktos som är den stora boven eller är det kaloriöverskottet som är boven oavsett varifrån kaloriöverskottet kommer?
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 8 december, 2017 kl. 13:23
Slutsats från den senaste: ”Data from a limited number of RCTs suggest that excess added sugar intake under hypercaloric diet conditions likely increases ectopic fat depots, particularly in the liver and in muscle fat. There are insufficient data to compare the effect of different sources of added sugars on ectopic fat deposition or to compare intake of added sugar with intakes of other macronutrients. Future well-designed RCTs with sufficient power and duration are needed to address the role of sugars on ectopic fat deposition.”
≪ | ≫ |
Andreas ∙ 8 december, 2017 kl. 15:39
Och nu väljer du att inte bemöta Jacob ens utan försöker döda diskussionen med ett ickesvar….
≪ | ≫ |
Jacob Gudiol ∙ 8 december, 2017 kl. 13:32
Precis, hypercaloric, alltså kaloriöverskott. Vid kaloriöverskott så sker det även med fett. Nu tittade den studien bara på just socker så den drar bara slutsatser kring socker men vi kan ju återgå till artikeln du kommenterar här ovanför och då läsa ”From the limited number of intervention studies that have been undertaken, a consistent finding is a hypercaloric diet, regardless of whether the excess calories have been provided either as fat, sugar, or both, increases liver fat content”.
Hela den här diskussionen handlar dock om vid energibalans vilket är extremt tydligt i min artikel. Alla de här tre artiklarna kommer till precis samma slutsatser Ann. Du kommer inte runt det.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 8 december, 2017 kl. 14:40
Ja, och det är då de rubbade blodfetterna kommer in i bilden. Är fettlever utan rubbade blodfetter ens illa? Orsakar fett NASH? Utvecklar de som överäter fett insulinresistens?
Sedan kan du alltid konstruera ett försök där du överkonsumerar fett. Men gör du det i verkligheten? Fett ger, enligt de försök som finns, bättre mättnad än socker. Driver verkligen fett överätning som på samma vis som socker? I studier där man testat en strikt lågkolhydratkost, utan kalorirestriktion, har man också fått en stor viktnedgång. http://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa0708681#t=article
En tredje sak. Du kan genom vad du äter påverkar kroppens basmetabolism. Har olika former av makronutrienter olika effekt på den?
Det finns många obesvarade frågor.
≪ | ≫ |
Andreas ∙ 8 december, 2017 kl. 15:14
Fast nu diskuteras inte vad som är lättast att överäta. Du klagar på att Jacob inte tar ett helhetsgrepp men väljer själv inte att nämna att överskott oavsett makronutrient generellt leder till sämre blodfetter mm. Hur var det nu med hela bilden?
≪ | ≫ |
Andreas ∙ 8 december, 2017 kl. 15:10
Du menar att när forskningen inte visar det du vill så flyttar du målbilden till något annat? Intressant.
≪ | ≫ |
Jacob Gudiol ∙ 8 december, 2017 kl. 15:10
Nu körde du en Gish Gallop, https://rationalwiki.org/wiki/Gish_Gallop
Det där går inte att svara på det här kommentarsfältet som inte ens tillåter radbrytningar. Om det är det här som du ville säga så kunde du ju skrivit det i dina texter så hade jag kunnat bemöta det. Istället för att skriva att jag saknar kunskap, tillskriva mig ståndpunkter jag aldrig tagit, ta upp studier som inte är relevanta i sakfrågan jag skrev om, börja diskutera i fall en studie är en systematisk översiktsartikel eller inte och så vidare. Du har tagit många olika spår nu Ann, utan att egentligen bemöta det jag skriver om fettlever i min första text rakt på.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 8 december, 2017 kl. 15:23
Ett förslag: innan du hoppar på någon offentligt kan du börja med att ringa upp och föra ett samtal. Om du först skaffa dig en bild av den personens uppfattning är risken för missförstånd mindre.
≪ | ≫ |
Uppföljning nr 2 kring Ann Fernholm och fettlever ∙ 8 december, 2017 kl. 16:27
[…] artikel här på sidan som var en replik till kritik som jag fått på en av mina artiklar, Replik på Ann Fernholms replik angående socker och fettlever. Idag har Fernholm nu publicerat en replik på den här texten med titeln ”Slutreplik kritik […]
≪ | ≫ |
Jacob Gudiol ∙ 8 december, 2017 kl. 16:28
Här är mitt hela svar på texten här ovanför https://traningslara.se/uppfoljning-nr-2-kring-ann-fernholm-och-fettlever/
≪ | ≫ |
Micke ∙ 8 december, 2017 kl. 22:02
Nu får du ge dig Ann. Du har sålt böcker och gjort dig en hacka på att skrämma upp folk för socker. Mycket av det du påstår stämmer men mycket är rena hypoteser eller påhitt. Du skulle må bra av att läsa någon kurs i att kritiskt granska vetenskapliga studier.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 10 december, 2017 kl. 21:15
Har du läst mina böcker? Allt jag skriver har en grund i vetenskap och bygger på de intervjuer jag gör med forskare. I alla kapitel där jag intervjuer en forskare, har de läst och granskat texten. I de fall forskarna är engelskspråkiga har jag översatt texterna och de har granskat. Läs gärna också referenserna i mina böcker.
≪ | ≫ |
Magnus Eriksson ∙ 12 december, 2017 kl. 23:01
Ann – En sak jag funderade på här när du säger att det du skriver är baserat på vetenskap och de intervjuer du gjort med forskare. Min fundering gällde att basera något på intervjuer med forskare inte nödvändigtvis betyder att det är baserat på vetenskap. Det finns ju gott om forskare som har en uppfattning som strider mot vetenskapen, dvs mot vad majoriteten har konsensus kring.
≪ | ≫ |
Magnus Eriksson ∙ 12 december, 2017 kl. 23:01
Ann – En sak jag funderade på här när du säger att det du skriver är baserat på vetenskap och de intervjuer du gjort med forskare. Min fundering gällde att basera något på intervjuer med forskare inte nödvändigtvis betyder att det är baserat på vetenskap. Det finns ju gott om forskare som har en uppfattning som strider mot vetenskapen, dvs mot vad majoriteten har konsensus kring.
≪ | ≫ |
Andreas ∙ 11 december, 2017 kl. 12:25
Dina böcker väljer ju medvetet ut saker som visar det du vill istället för att göra en helhetssyn. Du väljer att uttrycka dig luddigt eller inte alls för att låta läsaren lura sig själv. Du kallar det nu hypotes, ett steg i rätt riktning.
Varför säger du att vi inte vet saker när det finns översiktsartiklar som säger mot dig? Varför rättar du inte tydligt dig när du först hävdar att barnen fick 5 E% socker men det visade sig vara 10? Sen kastar ni lika mycket skit båda två, eller menar du att du inte angriper Jacobs person i din text?
≪ | ≫ |
Bo Domaren :) ∙ 11 december, 2017 kl. 19:55
Ann
Du vinner ”matchen” tycker jag: Juryns motivering: Du har ett ödmjukt sätt att argumentera och går grundligt igenom och visar dina data på ett så tydligt sätt att till och med jag fattar. Och håller god stil hela vägen.
Lyssna inte på tomtarna som huserar nu de fixar ju inte ens en normal konversation utan att hemfalla till
Ad hominem attacker.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 11 december, 2017 kl. 21:24
🙂 tack domaren.
≪ | ≫ |
Magnus Eriksson ∙ 14 december, 2017 kl. 22:30
Hej Ann! Hur mycket vet vi om påverkan på fettlever om vi ligger på ett kaloriöverskott som består av socker/fruktos jämfört med samma kaloriöverskott som består av fett? Dvs är det fruktos som är den stora boven eller är det kaloriöverskottet som är boven oavsett varifrån kaloriöverskottet kommer? Vilken kunskap finns om detta?
≪ | ≫ |
Robban ∙ 16 december, 2017 kl. 13:17
Om du läser Jacobs första artikel till Ann så får du svaret iaf från en undersökning.
≪ | ≫ |