Nu drar FoodPharmacy igång ett upprop kring maten i vård, skola och omsorg. Under #sjukmat uppmanar de alla att dela med sig av sina erfarenheter, med målet att skapa uppmärksamhet kring vårt behov av näringsrik mat. Här är en berättelse från mig om kardiologers frustration över maten som hjärtsjuka diabetiker serveras på sjukhuset.  

Den fantastiska formgivaren bakom FoodPharmacy.se (och även denna blogg), Anna Lindelöw Mannheimer, berättade igår om den mat som hennes Gabriel fick på Huddinge sjukhus när han behandlades för cancer. Det är ett år sedan Gabriel gick bort. Förutom att han drabbades av en explosionsartad cancer, akut myeloisk leukemi (AML), hade han typ 1-diabetes. Så här beskriver Anna om sjukhusmaten:

”I mångt och mycket fick han fantastisk medicinsk vård mot sin cancer, men på det område där jag kände att jag hade någon liten kunskap att komma med – kosten – så förfasades jag.

Maten som min man – diabetikern – serverades dröp av socker och tomma kolhydrater. Han serverades blodsockerchockande konserverade frukthalvor och saftsoppor på tetrapack, sönderkokade helfabrikat, vitt rostbröd och vetelängder.”

Med målet att offentliga måltider ska bestå av näringsrik mat som stärker kroppen, lanserar nu FoodPharmacy uppropet #sjukmat. De vill att vi delar med oss av våra erfarenheter av den offentliga maten. Min berättelse handlar om kardiologers maktlöshet.

Problem med höga blodsocker hos diabetespatienter

För ett litet tag sedan bjöds jag in att prata om socker på ett seminarium för kardiologer. Jag berättade om den hypotes som växer fram kring socker: att det bildas fett i levern när vi överkonsumerar sötsaker vilket rubbar blodfetterna och kan orsaka fettlever och typ 2-diabetes.

Efter mig talade en kardiolog om det akuta omhändertagandet av patienter med hjärtinfarkt. Majoriteten har antingen diabetes eller förstadiet till diabetes, så ett högt blodsocker är ett vanligt problem på hjärtintensiven. Kardiologen beskrev alla olika slags läkemedel som kan dämpa blodsockertoppar och hur de kan kombineras för att få bästa möjliga effekt.

Det började klia i mig där jag satt och lyssnade. För mig som biokemist finns det en metod som effektivare än andra sänker blodsockret: att låta bli att äta socker och snabba kolhydrater.

Fazer levererar sjukhusmaten

När en annan person ändå avbröt föredragshållaren med en fråga passade jag på att räcka upp handen:

”Alltså – jag som biokemist kan inte låta bli att undra varför ni inte bara snackar med personalen i sjukhusköket och ber dem att servera mat med mindre socker och snabba kolhydrater i. Då slipper ni använda så mycket läkemedel.”

Det hördes spridda skratt i publiken. En kardiolog som satt ett par rader bakom mig sa:

”Det finns inget sjukhuskök – hos oss är det Fazer som levererar maten.”

Och så är det. Fazer som enligt egen beskrivning är ”ett internationellt familjeägt företag som erbjuder bageri-, konfektyr-, kex- och spannmålsprodukter” levererar 85 000 måltider till företag, skolor, universitet, sjukhus och äldreomsorg varje dag.

Kardiologen som höll föredraget berättade att hon hade försökt att åtminstone få bort vetebrödet och kakorna som hennes hjärtsjuka diabetespatienter dagligen får till kaffet. Men hon hade fått mothugg. Det var synd om patienterna – de behövde sitt fikabröd.

Dela era historier under #sjukmat

De läkare som vill förändra sjukhusmaten behöver stöd. Hur ska de annars kunna påverka regionens upphandlare, som bestämmer att Fazer ska leverera sjukhusmaten? Eller kollegor som tycker att fikabröd behövs som tröst?

Vem har egentligen makt att förändra något alls? Jag tänker att vi har den makten tillsammans. Så vad har ni för historier att berätta? Dela med er: #sjukmat eller skriv om dina upplevelser på facebook.com/sjukmat.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Kostråd och vetenskap. Stötta mitt arbete via Patreon.