Ett sötare blod har snart sex år på nacken och jag får fortfarande mejl från läsare som upplever att boken har hjälpt dem. Nu senast kom ett från formgivaren som gav boken dess utseende: ”Och nu har jag inte längre bara gjort omslaget till Ett sötare blod utan faktiskt också läst den – och vill efter det säga tack!”

Jag blir alltid lika varm om hjärtat när jag får dessa mejl. Och i det här fallet var det lite humor också. Så här skriver formgivaren Niklas Lindblad:

”Hej Ann,

Det är jag som gjort omslaget till dina böcker Ett sötare blod och Det sötaste vi har. Och nu har jag inte längre bara gjort omslaget till Ett sötare blod utan faktiskt också läst den – och vill efter det säga tack!

Jag gjorde en hälsokontroll för drygt tre månader sen och fick lysande resultat på alla blodvärden, utom mitt blodsocker som var förhöjt. Det låg på 8,2 mmol/liter vilket kom lite som en chock för mig. Jag fick komma tillbaka en månad senare för att ta nya prover, under den tiden så drog jag ner på allt sockerintag – ingen läsk, inget godis, inga kakor mm – men jag åt mat som tidigare. Resultatet efter en månad var bättre, 6,9 mmol/liter, men det var ju fortfarande för högt, så jag blev kallad att göra ett långtidsockertest sex veckor senare. Då bestämde jag mig för att gå ett steg till och tog bort i stort sett alla kolhydrater ur kosten, ingen mer pasta, inget ris, inget bröd, ingen potatis, men mer fett. Under den här perioden har jag också med stor behållning läst din bok och känt mig stärkt i mitt beslut till kostomläggning.

Igår fick jag resultaten på mitt senaste blodsockertest, och det vanliga fastesockret låg på 4,8 mmol/l och HbA1c på 37 mmol/mol, vilket enligt systern som ringde upp var perfekta värden!

Andra positiva effekter jag kan nämna är att jag gått ner flera kilo i vikt (det har jag i och för sig gjort hela året då jag lagt om och framförallt ökat min träning rejält sen i december – men det har gått fortare de sista 6 veckorna), min mage har blivit mycket lugnare och mycket mer regelbunden, jag känner mig piggare, sover bättre, får ingen ”eftermiddagsdipp” vid 15-tiden längre, och jag känner mig överhuvudtaget mättare – eller rättare sagt väldigt sällan riktigt hungrig på samma sätt som tidigare och har ett mycket jämnare humör.

Så jag ville nu, i glädjeruset av att få reda på att jag inte verkar vara på väg in i diabetes typ-2, bara dela med mig och framförallt säga tack för support och stöd!

Nu ska jag läsa Det sötaste vi har och hitta argumenten för att göra lite justeringar av kosten för Yrsa, min dotter som pryder omslaget på just den boken :-)”

Vården behöver förändras i grunden

När den första glädjen efter att ha läst en sådant här mejl har lagt sig, kommer alltid ett sting av ilska hos mig. Niklas Lindblad ska inte behöva läsa en bok för att förstå hur han ska hantera sin begynnande diabetes. Självklart borde han ha fått effektiva kostråd direkt från sköterskan så snart de upptäckte hans höga blodsocker.

Ilska kan vara en bra drivkraft. Nu har vi grundat Kostfonden. Tack vare alla ni fantastiska människor som har bidragit till fonden, ska forskare från Norge, Danmark och Sverige träffas 12 juni för att gemensamt diskutera hur man kan utforma en utvärdering av lågkolhydratkost vid typ 2-diabetes. Målet är att få till en av de största studierna hittills på området. Det känns overkligt. Min dröm är att vi tillsammans, med hjälp av Kostfonden, sakta men säkert ska kunna förändra vården i grunden. Och mötet den 12 juni är ett första viktigt steg på vägen.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Stötta mitt arbete via Patreon. Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.