Ser ni vilken söt liten gastronom? I lördags hade Svenska Dagbladet ett helt uppslag kring Stora boken om barn och matHoppas att det kan inspirera fler föräldrar att låta sina bebisar utforska maten. Själv gjorde jag alla fel under barnens matintroduktion, och behövde senare ringa till deras magar för att få dem att äta. 

Prenumererar du på SvD kan du läsa helgens artikel här: Vanlig myt om mat kan göra barnen kräsna och petiga. Och en tillhörande sidotext full av tips: Så får du ditt barn att äta bättre mat

Vi får hoppas att budskapet når ut till föräldrar, så att fler låter sina bebisar utforska maten innan de närmar sig 2-årsåldern och går in i den lite kräsnare delen av småbarnstiden. 

MEN. Det är aldrig för sent att lära barn äta mat. Om man är lite kreativ kan även små viljestarka matskeptiker smaka på maten. I artikeln säger jag lite snusförnuftigt:

Bra knep för att få barn att äta: ring magen!

Det ska villigt erkännas att jag önskar att jag själv hade varit bättre på detta när barnen var små. Ett av de bästa knepen som jag kom på för att få barnen att äta var dock att ringa till magen (handen formad som en låtsaslur mot örat).

Magen svarade på tredje eller fjärde signalen, och pratade av någon anledningen en rätt vresig söderkis-dialekt: ”Ja, vad vill du? Du vet att du ringer mitt i maten va´? Jag har inte riktigt tid att snacka.”

Jag bad om ursäkt för att jag störde, men undrade om det fanns mer plats där nere, eller om magen var full. Magen svarade att jodå, det gick att stuva undan lite mer nere till vänster och uppmanade mig att be barnet att ta en tugga till. 

När barnet glatt svalde tuggan, hamnade den rakt i huvudet på magen (hur det nu gick till rent anatomiskt?) som gnällde och sa att jag skulle hälsa barnet att ta det lite försiktigare nästa gång. 

Så fortsatte samtalet. Vissa dagar klagade magen på att det ekade tomt där nere, andra dagar skrek tarmbakterierna att de var hungriga. 

Lite så gick det till. Tills barnen en dag tröttnade, och man fick försöka hitta på något nytt.  Vissa dagar gick det bra, andra dagar sämre. Då hotade jag med att de skulle få torskromslåda (min värsta mat när jag var liten) till middag under resten av deras uppväxt om de inte åt maten. Det genererade sällan någon matlust. 

Det går inte att lyckas jämt som förälder. Men ju fler knep vi har att ta till, desto bättre går det!

Vill du läsa fler liknande inlägg? Stötta mitt arbete via Patreon. Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.