stamp

Ny app hjälper dig att avslöja dolt socker

Nu är den äntligen klar: vår nya Sockerchecksapp! Med hjälp av den kan du lätt avslöja sockerbomber i butiken. Appen går även att ställa in så att den visar mängden kolhydrater och om en vara innehåller sötningsmedel.

Socker, glukos-fruktossirap, invertsocker, stärkelsesirap och äppeljuicekoncentrat. Det finns mängder av olika sätt att söta livsmedel i dag. Vi är många som är trötta på att lusläsa ingredienslistor för att försöka uttyda hur sockerrik en vara är. Men nu slipper vi det, för tillsammans med Sockerchecken har undertecknad utvecklat en ny app som ska hjälpa oss alla att syna sockret i butiken.

Om du till exempel ser en granola, märkt med ”utan tillsatt socker”, men som har en karamellsmak…

…så kan du skanna den…

…och se att den visst innehåller tillsatt socker, men relativt lite (det är havresirap i).

Enkel färgmärkning visar andel socker

Appen bygger på Sockercheckens märkning, som vi tidigare har utvecklat för butiker. Men nu kan alltså alla som vill checka sina livsmedel. Behöver du soja kan du skanna streckkoden…

…och sedan välja bort helt onödigt socker.

Du kan läsa mer om hur appens märkning är utformad på Sockercheckens sajt. Kortfattat kan man äta hur mycket man vill av gröna varor, utan att få i sig för mycket socker. Gula varor är också helt okej, utifrån ett sockerperspektiv. Röda varor ska man dra ner på till vardags, och svarta varor ska man begränsa kraftigt.

Appen kan visa om varan innehåller sötningsmedel

Det går också att ställa in appen så att den visar mängden kolhydrater i maten, en funktion som är användbar för alla som vill äta lågkolhydratkost. Dessutom kan den visa om ett livsmedel innehåller sötningsmedel:

Eftersom det är sockerfria dagen den 12 oktober, är appen är helt fri att använda måndag–onsdag i nästa vecka. Så ladda ner den och ge dig ut på sockerjakt i butiken. Om du hittar en oväntad sockerbomb får du gärna lägga upp den i sociala medier under #sockerchecken.

Ett par förbehåll: Nästan alla livsmedel går att skanna, men några saknas. För en liten andel varor kommer appen att visa ett frågetecken eller att info saknas. Sedan använder livsmedelsproducenter stundvis en egenartad stavning i sina ingredienslistor. I utvecklingen av appen har vi fixat till väldigt många av dessa, men det kan ändå hända att det blir fel. Hittar du ett fel, skicka ett pm till mig i sociala medier (gärna med en bild av varan) så fixar vi till det!

Efter onsdag i nästa vecka kommer appen att kosta 29 kronor i månaden, om man prenumererar i minst ett år. För att vara tydlig: jag får provision för detta, eftersom jag har lagt en och annan timme (vågar inte ens räkna dem) på att utveckla och kvalitetssäkra appen.

Sprid och dela med alla ni känner. Ju fler vi blir som väljer bort sockret, desto bättre kommer utbudet att bli i våra butiker. Det kallas konsumentmakt!

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
comments 17

Häng med på sockerfria dagen! (så får du reda på en hemlis)

Har ni hört att den 12 oktober numera är den sockerfria dagen? Det är den driftiga hälsoingenjören Ewa Meruk som har fixat det. På kvällen bjuder hon in till ett digitalt event, tillsammans med underbara Babben Larsson. Och vet ni vad… undertecknad ska prata om – håll i er – min kommande bok.

Yes! Ni hörde rätt. Det är en ny bok på gång. Egentligen tänkte jag släppa nyheten när framsidan på boken var klar. Men eftersom vi fortfarande ruvar på hur den ska se ut, smygberättar jag det redan nu. Jag har nämligen lovat Ewa att prata lite om ett av bokens kapitel som har titeln Matens mörka materia. Visst låter det vackert?

Själv ser jag otroligt mycket fram emot att få lyssna till de andra talarna under kvällen. Ewa har fått ihop ett otroligt gäng att fira dagen med. Först ut är USA:s största sockermotståndare, Robert Lustig, som ska prata om ultraprocessad mat. När jag skrev boken Det sötaste vi har hälsade jag på honom på kliniken vid UCSF i San Francisco där han behandlar barn med fetma. Jag blev otroligt imponerad av hur noggrant han kartlade varje enskilt barns situation. Alla fick personlig hjälp.

Under kvällen får du även träffa Aseem Malhotra, som har bidragit till att grunda Action on sugar i Storbritannien; Jen och David Unwin, som länge har arbetat för att stärka kostens roll i vården och många flera. Avslutar gör Babben, som ju alltid är bäst.

Du hittar presentationer av alla talare och anmäler dig via denna länk. Överskottet går till Kostfonden. Därför får Kostfondens månadsgivare (som bidrar med minst 100 kr/mån) halva priset på eventet. Använd koden MANADSGIVARE. Vill du bli månadsgivare? Följ denna länk.

Se till att anmäl dig nu. Detta ska bli så underbart kul!

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
comments 1

Svar från Exotic Snacks om ”BARA” fruktbitar som är sötare än godis

I början av september skrev jag öppet brev till flera företag och undrade varför de kallar sirapssöta juicekoncentrat för ”frukt” på framsidan av sina förpackningar. För oss konsumenter är det stor skillnad på dessa två, eftersom frukt är nyttigt medan ultrakoncentrerad juice är något vi bör undvika. Nu har Exotic Snacks svarat på brevet. De menar att allt som kommer från frukt, kan kallas för frukt.

I förra veckan kunde du läsa ett svar från Exotic Snacks här på sajten om varför de marknadsför vanligt godis som ”naturgodis”. De menade – lite överraskande – att de inte alls säljer naturgodis, utan enbart marknadsför ett ”lösviktskoncept”. Därför kan de sälja vanligt godis i sina hyllor.

I samma mejl till mig svarade också Exotic Snacks på ett öppet brev som jag skickade till flera företag i början av september. Det handlade om att företagen kallar sirapssöta juicekoncentrat för ”frukt” på framsidan av sina förpackningar. Saltå Kvarn och Coop har redan svarat på brevet. De håller med om att de har varit otydliga mot oss konsumenter och ska se över hur de kan ändra sina förpackningar.

Nu har också Exotic Snacks svarat. I mitt öppna brev kritiserade jag dessa produkter från dem:

Det som Exotic Snacks kallar ”fruktbitar” innehåller mer socker än vanligt gelégodis. I ingredienslistan står också felaktigt att de är gjorda på juice, men för att komma upp i den enormt höga sockerhalten krävs ett juicekoncentrat. Så här kommenterar Exotic Snacks min kritik:

Exotic Snacks: produkterna är inte sötade med socker

Jag fick vidarebefordrat till mig din fråga om vår BARA-serie, där exempelvis produkterna ”BARA FÖR DIG – Fruktbitar med päron och blåbär” och ”BARA FÖR NU – Fruktbitar med hallon, jordgubb och svartvinbär”, ingår. Dessa kallas för fruktbitar just för att alla ingredienser kommer från frukt och/eller bär. Produkterna är inte sötade med socker men liksom torkad frukt, eller i annan form koncentrerade frukter och bär, blir även sockerhalten koncentrerad. Vi hade tidigare en gammal bild på vår hemsida där ”FÖR NU”-ändelsen saknades vilket nu har uppdaterats.

Med vänliga hälsningar

Susanne Johansson

Kvalitet- och hållbarhetschef- Exotic Snacks

Min kommentar: koncentrerad juice och frukt är skilda saker

Att något kommer från frukt, innebär inte att det är frukt. Det finns en gräns när frukten slutar att vara en frukt. Den saft som pressas ur en frukt, kallas för juice. Om juicen koncentreras blir det ett juicekoncentrat. För att vi konsumenter lätt ska kunna förstå vad vi köper, borde företagen rimligen beskriva sina produkter med de ord som passar varan bäst. Torkad frukt kan kallas för ”torkade fruktbitar”, men bitar som mestadels består av ett juicekoncentrat borde kallas för juicekoncentratbitar.

Det är intressant hur kvalitets- och hållbarhetschefen på Exotic Snacks betonar att produkterna heter exempelvis ”BARA FÖR NU”. På paketen syns knappt orden ”för nu”. En konsument som ser dem på distans i butiken, kommer främst att lägga märke till ordet ”BARA” som kombineras med bilder på frukt och bär. Förpackningen har på ett väldigt tydligt vis utformats för att produkten ska framstå som som nyttig, men enligt WHO:s behöver vi begränsa livsmedel som består av juicekoncentrat på samma vis som vi behöver begränsa sockersötade livsmedel.

Det är intressant att se vilken inställning olika företag har till oss konsumenter. Saltå Kvarn och Coop verkar tycka att det är viktigt att vi lätt ska förstå vad det är vi köper. Exotic Snacks verkar inte alls ha några sådana ambitioner.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
comments

Svar från Exotic Snacks:
Påstår plötsligt att de inte säljer naturgodis

I ett öppet brev till naturgodisföretag undrade jag i förra veckan varför de fortsätter att sälja vanligt godis som ”naturgodis”. De har nämligen ålagts att rensa bort allt vanlig godis från naturgodishyllan. I ett svar till mig menar nu Exotic Snacks oväntat att de inte definierar sitt sortiment som ”naturgodis”. Att ICA kallar deras produkter för naturgodis på sina prisskyltar (som ovan) menar Exotic Snacks är en missuppfattning. Men är det sant? Eller försöker Exotic Snacks nu bara runda lagstiftningen?

Förra våren anmälde jag Exotic Snacks, Cloetta/Parrots, Coop och Hemköp/Axfood, dels för att de har kallat vit choklad för ”yoghurt”, dels för att de blandar in vanligt godis i det som säljs som ”naturgodis”. De livsmedelsinspektörer som granskar företagen har efter det kom fram till att vit choklad måste kallas vit choklad, och det som säljs som naturgodis behöver innehålla någon form av naturlig ingrediens. Det kan exempelvis vara en nöt, en bit frukt eller ett torkat bär. Enligt den information jag har fått från en av inspektörerna, skulle företagen rensa upp sitt sortiment senast i somras.  

Exotic Snacks säljer lakritsfudge som naturgodis

Nu har sommaren passerat, men företagen säljer fortfarande mjölkchokladlakrits, lakritsfudge och annat godis i sina naturgodishyllor. Därför skrev jag ännu ett öppet brev till dem i förra veckan. Exotic Snacks saluför exempelvis dessa lakritsbitar:

De innehåller inga naturliga ingredienser alls, inte ens det som Exotic Snacks kallar för ”naturlakrits.”

Nu har Exotic Snacks svarat på mitt öppna brev. Då påstår de plötsligt att det är en missuppfattning att de säljer naturgodis. Så här skriver de:

Svar från Exotic Snacks

Hej Ann,

Vårt mål är att ha ett brett sortiment av snacks med allt ifrån exempelvis naturella och smaksatta nötter till olika lakrits- och chokladprodukter. Vi är måna om att alltid ha tydlig och korrekt innehållsinformation på alla våra produkter så att konsumenter vet vad de köper och att vi följer de lagar och branschriktlinjer som finns.

Ibland inser vi att märkning ytterligare kan förtydligas och vi gör då uppdateringar, ett exempel på detta är när vi ändrade namnet på våra ”vit choklad yoghurt”-produkter till att det nu står ”vit choklad med yoghurtsmak”. Gällande vår produkt ”Naturlakrits” håller jag med om att namnet är missvisande då produkten genomgått mer än minimal behandling. Där ska vi se över hur namnet kan uppdateras för att bli så tydligt och korrekt som möjligt. Att produkten har den benämningen grundar sig från början i att det är produktnamnet hos leverantör till oss.

Vi kallar själva inte vårt generella sortiment naturgodis och denna benämning står inte på någon av vår egen märkning, vare sig i vår lösviktsavdelning eller på våra konsumentförpackade påsar. Att vi skulle sälja produkter i vårt generella sortiment med en vilseledande beskrivning anser vi inte vara korrekt. Ett sådant ärende har heller inte tagits upp av vår kontrollmyndighet där Exotic Snacks AB har sitt säte. Att vi skulle fått i uppdrag att ändra vårt sortiment stämmer därför inte.

Det är bra att märkningar granskas, och det finns som sagt redan idag i uppdraget hos tillsynsmyndighet och certifieringsorgan. Vi som bolag och jag personligen i egenskap av kvalitetschef, sätter stor vikt vid korrekt märkning.

Med vänliga hälsningar

Susanne Johansson

Kvalitet- och hållbarhetschef- Exotic Snacks

Företaget med ”passion for nature” säljer inte längre naturprodukter

Detta är ett mycket intressant svar tycker jag. Exotic Snacks får det att framstå som att de frivilligt har tagit initiativet till att byta ut beteckningen ”yoghurt” så att det nu står vit choklad. Men det gjorde företaget först efter att jag skickat in ett klagomål på dem. Innan dess såg det exempelvis ut så här i deras sortiment:

Sedan menar chefen för kvalitet och hållbarhet plötsligt att Exotic Snacks inte säljer naturgodis. ”Vi kallar själva inte vårt generella sortiment naturgodis och denna benämning står inte på någon av vår egen märkning”, skriver hon.

Det är dock något som företaget helt har missat att förmedla till ICA, som säljer deras produkter. Bredvid hyllan med lakritsbitarna på bilden ovan finns denna prisangivelse:

Och i en annan ICA-butik nära mej, ser det ut så här:

Båda butikerna kallar det för naturgodis. När jag mejlade Exotic Snacks och frågade om ICA missuppfattat något, blev svaret: ”Vi säljer våra lösviktsprodukter till hundratals butiker i Sverige och kan inte svara för vad enskilda butiker skrivit på sina egna prisskyltar.”

Moderbolaget till Exotic Snacks har också missförstått vad de säljer

Exotic Snacks menar nu i stället att de säljer ett ”lösviktskoncept”. Och om de raderar bort prefixet ”natur-” från definitionen av sitt sortiment, kan de så klart sälja vanligt godis. Frågan är bara om det är sant att de endast säljer ett ”lösviktskoncept”, eller om detta är ett argument de har kommit på nu för att runda lagstiftningen?

Det här fick mig att titta på de spår som alla företag lämnar efter sig på internet. Här är några exempel på vad jag hittade.

En reklambyrå som jobbade med Exotic Snacks år 2009, skriver på sin sajt, att ”Exotic Snacks är ledande inom natursnackssortimentet”.

När Hemköp slutade att sälja Exotic Snacks produkter år 2013, skriver Exotic Snacks på Facebook att: ”Axfood har tagit ett centralt beslut på att byta ut Exotic Snacks mot ett eget naturgodiskoncept som de kallar Pick&Mix.” I inlägget definierar de också sig själv som en ”naturgodisleverantör” och de skriver att de älskar ”nötter och naturgodis”.

År 2017 har Exotic Snacks också en kampanj där de står för ”naturlig njutning” och kollar man årsredovisningen för deras moderbolag Premium Snacks Nordic år 2020 kallar de Exotic Snacks lösviktskoncept för natursnacks.

I augusti i år släppte Premium Snacks Nordic också en nyhet om att de ser över Exotic Snacks sortiment. Deras deras VD säger att: ”Målbilden att vara Sveriges ledande varumärke inom nötter och natursnacks.” 

Exotic Snacks påstår att godis är naturligt på sitt Instagramkonto

Den som följer Exotic Snacks på Instagram kan också se att deras inlägg ofta avslutas med: ”Passion for nature 🌴 Vi är det bättre valet när du vill få en naturlig boost i vardagen. Unna dig våra högkvalitativa nötter och snacks!”

Detta gäller också när de har inlägg om sin lakritsfuge, som alltså är vanligt godis. Så här ser deras inlägg från 29:one maj i år ut:

En livsmedelsinspektör som jag har pratat med bedömer att detta är en vilseledande form av marknadsföring. En produkt som marknadsförs som ”naturlig” har ännu högre krav på sig än naturgodis. Den får knappt vara processad alls, och kan absolut inte innehålla glukossirap, vegetabiliskt kol, vasslepulver och sojalecitin (som lakritsfudgen på bilden gör).

Exotic Snacks kommer återigen att granskas

Jag har skickat in ännu ett klagomål på Exotic Snacks och företaget kommer återigen att granskas. Jag hoppas att den livsmedelsinspektör som genomför granskningen inte går på deras argument om att de bara säljer ett lösviktskoncept. I min anmälan har jag bland annat bifogat bilden ovan från Exotic Snacks Instagram.

Avslutningsvis: Tack alla ni som via min sida på Patreon har börjat bidra till att jag kan granska livsmedelsindustrin. Det finns mycket att göra!

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
comments 7

Juridiskt tveksamt svar från Cloetta om fruktgodis

Hur mycket kan ett äpple processas innan det slutar att vara ett äpple? Den frågan ställde jag till en rad livsmedelsbolag för några veckor sedan. Nu har Cloetta svarat om sitt nya Gott & Blandat ”äkta fruktgodis”. De menar att godiset innehåller 50 procent frukt, men en stor del av detta utgörs av sirapssöta juicekoncentrat. I sitt svar påstår Cloetta att EU:s ”fruktjuicedirektiv” skulle tillåta dem att kalla olika juicekoncentrat för frukt. Men en affärsjurist som har tittat på direktivet menar att de sannolikt är ute och cyklar.

Många företag påstår att deras produkter innehåller ”äkta frukt” eller ”bara frukt”, när de egentligen är gjorda på sirapssöta juicekoncentrat. I början av september skrev jag ett öppet brev om detta till flera olika företag. Du kan läsa brevet via denna länk. Två av företagen, Saltå Kvarn och Coop, har redan svarat. De höll med om att deras marknadsföring var otydlig, och ska därför se över märkningen av sina produkter.

Nu har även Cloetta svarat. De menar att deras marknadsföring är helt korrekt, och att deras påståenden skulle stödjas av EU:s ”fruktjuicedirektiv”. Efter att ha satt mig in i det direktivet, tycker jag dock att det verkar som att Cloetta läser lagtext som f-n läser bibeln. Vi återkommer till det. Låt oss börja med Cloettas svar:

Cloettas svar: Vi följer EU:s fruktjuicedirektiv

Hej Ann,

Beklagar sent svar. Gott & Blandat Äkta Fruktgodis innehåller 50 % frukt som kommer från koncentrerad fruktpuré och fruktjuicer. Koncentrerade fruktjuicer och fruktpuréer är att betrakta som frukt, vilket framgår av EU:s Fruktjuicedirektiv: Fruktjuice direktivet 2001/112/EG.

Anledningen till att vi använder koncentrerad fruktpuré och fruktjuicer är produktionsteknisk. Vanlig puré och juice innehåller mycket vatten och fungerar därför inte i godistillverkning. Basen för innehållet i Gott & Blandat Äkta Fruktgodis är koncentrerad äppelpuré och päronjuice. Utifrån denna bas lägger vi sedan till mindre mängder av olika frukter och naturliga aromer, och kan på så sätt få fram många olika smaker. Mängden övriga fruktjuicer är liten eftersom dessa är mer utmanande att hantera vid tillverkning av godis. Om man till exempel värmer upp jordgubbsjuice kan denna lätt bli mörk och ge en oönskad eftersmak till produkten.

Produktens namn, Gott & Blandat Äkta Fruktgodis, grundar sig i att produkten innehåller riktig frukt till skillnad från annat fruktgodis som finns på marknaden och där man använder artificiella smaker och färgämnen. 

Vänliga hälsningar,

Mikael Blomqwist, Digital & Communications Manager

Den lagtext Cloetta stödjer sig på handlar inte om godis

När jag fick Cloettas mejl, frågade jag vilken del av EU:s fruktjuicedirektiv de stödde sig på. Cloetta svarade då att det var paragraf 7 i artikel 3 i direktivet. De skrev också att paragrafen egentligen handlade om fruktnektar, men att de tyckte att deras fruktgodis och fruktnektar var jämförbara produkter.

Det här fick min journalistiska näsa att vakna till liv, för i min värld är godis och fruktnektar olika saker. Så jag började lusläsa direktivet. Redan när jag kom till den första artikeln tyckte jag att det verkade som om Cloetta hade fått något om bakfoten. Enligt artikel 1 gäller nämligen direktivet endast produkter som exempelvis fruktjuice, koncentrerad fruktjuice, fruktjuice i pulverform och fruktnektar. Där står inte ett ord om godis eller konfektyr.

Min lekmannatolkning av direktivet är att det bland annat är till för att skydda oss konsumenter mot att livsmedelsföretag har en massa skräp i vår juice, exempelvis färgämnen. Det är absolut inte till för att företagen ska kunna marknadsföra godis som ”frukt”.

Men jag är ju inte jurist. Därför kontaktade jag en affärsjurist jag känner. Hon kikade igenom EU-direktivet, och höll med mig. Dessutom påpekade hon att ett EU-direktiv inte automatiskt blir lag i Sverige. Ibland kan andra lagar gälla här. Jag kollade upp det och här gäller i stället Livsmedelsverkets föreskrifter om fruktjuice och fruktnektar. Hade Cloetta haft minsta koll, borde de ha hänvisat till den lagtexten och inte till ett direktiv.

Har skickat in ett klagomål på Cloetta till Malmö stad

Jag har nu skickat in ett klagomål på Cloettas godis till miljöförvaltningen i Malmö stad. I klagomålet har jag även bett dem inspektera ingrediensföreteckningen på det nya Gott & Blandat-godiset. Enligt lagen ska företagen nämligen ange ingredienserna i fallande ordning, men Cloetta slår ihop allting som kommer från frukt och bär, och lägger det i början:

På detta viset kommer den lilla bärjuice som de har i sitt godis, som utgör någon tusendel av produkten, före socker, som gissningsvis borde vara första eller andra ingrediens. Så får de produkten att framstå som mycket nyttigare än vad den egentligen är.

Nu hoppas jag att livsmedelsinspektören i Malmö granskar detta, så att vi konsumenter skyddas mot Cloettas hårdföra marknadsföring.

Ju mer jag synar livsmedelsbolagen, desto mer inser jag att de ganska ofta slirar utanför lagstiftningen. Om du uppskattar mitt arbete får du gärna stödja det via Patreon. Att läsa EU-direktiv och annat tar tid. Jag skulle gärna granska fler livsmedelsföretag. Det är många som fyller sina förpackningar med tveksamma budskap.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
comments

Cloetta har svarat om ”naturgodis”

Tidigare i veckan skrev jag ett uppföljande brev till naturgodistillverkare, där jag återigen frågade vad som egentligen skiljer naturgodis från vanligt godis. Ett av de företag som jag riktade brevet till var Cloetta. De har nu svarat och menar att de följer lagstiftningen.

Cloetta äger varumärket Parrots. I mitt öppna brev undrade jag över deras silver- och guldlakrits, som du ser på bilden ovan.

På sin sajt marknadsför Cloetta dessa metallglänsande lakritsbitar som ”naturliga sötsaker”, men de innehåller inga naturliga ingredienser alls utan bara vanliga godisingredienser. Dessutom är de färgade med E 171, titandioxid, en onaturlig tillsats som kan forma nanopartiklar. Att E 171 kan innehålla nanopartiklar har man lyft som ett problem under flera år. När den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) nyligen återigen granskade E 171, kom de också fram till att tillsatsen inte längre kan anses vara säker att äta. Därför ska den förbjudas.

På den kritik som jag framförde svarar Cloetta så här:

Cloettas svar

Hej Ann,

EFSA har vid tidigare riskbedömning inte ansett att det finns några risker med att använda titandioxid i livsmedel och Cloetta har agerat i linje med denna bedömning. Mot bakgrund av EFSA:s nya riskbedömning som gjordes i maj 2021 har Cloetta redan börjat ta bort titandioxid ur berörda produkter.

Vi anger tydligt produkternas innehåll och näringsvärden, både i butik och på vår hemsida, i linje med rådande lagstiftning.

Mvh,

Mikael Blomqwist, Digital & Communications Manager

Min kommentar

Cloetta valde alltså att inte svara på vad som skiljer naturgodis från vanligt godis. Att de både i butik och på sin hemsida anger vad produkterna innehåller, innebär inte att de får marknadsföra dem hur som helst. Jag har skickat in ett klagomål på dessa lakritsgodisar till miljöförvaltningen i Malmö stad, som är den myndighet som granskar Cloetta.

Cloetta har också svarat på mitt öppna brev om det nya Gott & Blandat-godiset som de menar innehåller ”äkta frukt”, men som till stor del består av fruktjuicekoncentrat. Det svaret ledde dock till en del juridiska hårklyverier som jag behöver reda ut innan jag kan publicera svaret. Återkommer med det i nästa vecka!

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
comments

Uppföljande brev till naturgodistillverkare: Varför fortsätter ni att sälja vanligt godis som naturgodis?

För tre år sedan skrev jag ett öppet brev till olika naturgodistillverkare och frågade vad som egentligen skiljer naturgodis från vanligt godis. Sedan dess har kommunala livsmedelsinspektörer gett företagen i uppdrag att rensa upp sitt sortiment. Trots detta fortsätter företagen med sin vilseledande marknadsföring. Parrots färgar till och med sitt naturgodis med titandioxid – en tillsats som är på väg att förbjudas. Läs dagens uppföljande brev till naturgodisföretagen, där jag undrar hur vi konsumenter ska förstå det språk som de använder i butiken.

Innan vi går vidare vill jag tacka alla er som har valt att bli ann-hängare via Patreon. Den här uppföljningen kan jag göra tack vare det stöd som ni nu ger till mitt arbete.

Hej igen alla naturgodisföretag!

Vi hördes ju för några år sedan när jag skrev till er och frågade vad som egentligen skiljer vanligt godis från det som ni kallar för ”naturgodis”? Dessutom undrade jag varför ni kallar vit choklad för ”yoghurt”.

Sedan dess har det hänt en del. Jag skickade in ett klagomål på era produkter till era respektive hemkommuner. Det har – om jag har förstått saken rätt – lett till en del kontakter mellan er och olika livsmedelsinspektörer. Dels har de tagit er i örat eftersom det är vilseledande att kalla vit choklad för ”yoghurt”. Dels har ni tydligen diskuterat vad som egentligen definierar naturgodis.

Enligt den information som jag har fått, bestämde livsmedelsinspektörerna till slut att allt som säljs som naturgodis behöver innehålla något som är naturligt; någon form av nöt, frukt eller bär. Detta trodde jag skulle leda till förändring. Men när jag nu flanerar runt i olika butiker, blandar ni fortfarande in vanligt godis i era naturgodishyllor.

Exotic Snacks – hur naturligt är lakritsfudge?

Den här bilden tog jag exempelvis nyligen i en ICA-butik nära mig:

Ingredienslistorna på de produkter som ni på Exotic Snacks säljer ut så här:

Vad jag kan se innehåller era lakritsgodisar inget som kan räknas som extra naturligt. Rent ingrediensmässigt är det helt omöjligt att skilja dem från vanligt godis. Så vad gör att ni på Exotic snacks väljer att fortsätta sälja detta under begreppet ”naturgodis”? Och på vilket vis är ”naturlakritsen” mer naturlig än den lakrits som säljs i den vanliga godishyllan?

Hemköps melonlakrits innehåller bara arom från melon

Ni på Axfood/Hemköp har också fortsatt att sälja vanligt godis som naturgodis. I er naturgodishylla återfinns bland annat denna produkt…

…som ju platsar bättre i godishyllan. Det ni kallar för salt melonlakrits…

…innehåller heller ingen melon alls, utan bara aromer. Så hur motiverar ni att ni säljer detta som naturgodis?

Coop fortsätter att kalla vit choklad för yoghurt

Även ni på Coop fortsätter att fylla er naturgodishylla med sådant som svårligen kan skiljas från vanligt godis. Här är ett exempel:

Och här är ett annat:

Så hur motiverar ni att detta säljs som naturgodis?

Sedan vill jag uppmärksamma er på att ni i vissa butiker, till exempel på Coop i Västberga i Stockholm, har missat att ändra beteckningen på det som är vit choklad.

Ni påstår fortfarande att den vita chokladen skulle vara yoghurt, vilket ju livsmedelsinspektörerna har konstaterat är vilseledande.

Parrots naturgodis innehåller potentiellt cancerframkallande titandioxid

Så till er på Cloetta. Ni äger ju numera Parrots. När vi senast hade kontakt skrev ni att ni höll på att se över kommunikationen kring ert naturgodis så att det skulle bli tydligare för konsumenten vad man köpte. När jag nu surfade in på er sajt och sökte på det som ni kallar för ”naturliga sötsaker”, presenterade ni dessa produkter:

Jordnötstoppen och kolamandlarna innehåller ju naturliga ingredienser, men när jag läste ingredienslistan för silver- och guldlakritsen satte jag faktiskt kaffet i halsen.

Visste ni att det färgämne som ni använder, E 171, sannolikt kommer att förbjudas? E 171 är ju titandioxid – ett helt onaturligt ämne. När den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) nyligen granskade denna tillsats, var deras slutsats att den inte längre kan anses vara säker att äta. Titandioxid kan nämligen forma nanopartiklar, som man misstänker kan orsaka genskador. Dessutom tycks nanopartiklarna kunna ackumuleras i kroppen. Franska forskare har bland annat hittat partiklar av titandioxid i livmodern hos kvinnor. De tror att dessa partiklar kommer från de tillsatser som kvinnorna har ätit. Partiklarna tycks också föras över till bebisarna, för de hittade även titandioxid i bebisars första bajs, mekonium.

Att bebisar bajsar titandioxidnanopartiklar är ju faktiskt helt galet onaturligt. Så vad gör att ni väljer att marknadsföra detta potentiellt skadliga godis som naturligt?

Naturliga livsmedel måste existera i befintligt skick i naturen

När Livsmedelsverket skriver om det regelverk som styr vad ni livsmedelsproducenter får göra, tar de specifikt upp säljande uttryck som orden ”naturlig” och ”natur-” (som ett prefix). De skriver:

”För att ett livsmedel ska kunna betraktas som naturligt eller som en naturprodukt måste det existera i befintligt skick i naturen eller endast ha genomgått minimal behandling.”

Som exempel på ”minimal behandling” anger de: ”Ett livsmedel som skalats, skivats eller rivits.”

Hur definierar ni som naturgodisföretag begreppet natur?

De exempel på naturgodis som jag har tagit upp ovan har ingen ingrediens som uppfyller Livsmedelsverkets kriterier. Jag tänker att ni som företag därför måste ha utvecklat en egen definition på vad ni räknar som naturligt. Frågan är: hur lyder den? Hur avgränsar ni det som kallas naturgodis från vanligt godis?

Vi är många som skulle vara otroligt tacksamma för ett svar på den frågan, eftersom vi konsumenter behöver förstå det språk som ni använder butiken. Pratar vi helt olika språk, riskerar vi konsumenter att misstolka er. Det kan leda till att vi råkar köpa något som vi egentligen inte alls vill ha. Och det är ju jättedumt när det blir så.

Med förhoppning om svar,

Ann Fernholm

Tillägg: Cloetta har svarat på det öppna brevet. De menar att de använde titandioxid i sitt naturgodis eftersom det har varit en godkänd livsmedelstillsats. Läs mer här: Cloettas svar.

Tillägg 2. Även Exotic Snacks har svarat. De påstår plötsligt att de inte alls säljer naturgodis, utan ett ”lösviktskoncept”. Läs deras svar och min analys av det via denna länk.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
comments 2

Coop ska se över märkningen av juicegodis

När slutar en frukt att vara en frukt? Och när blir det godis? De frågorna ställde jag för ett par veckor sedan i ett öppet brev till en rad olika livsmedelsföretag. Skälet är att de har börjat framställa gelégodis med hjälp av juicekoncentrat, men i sin marknadsföring kallar företagen detta för frukt. Ett av företagen jag skrev till var Coop. Nu har de svarat och de ska se över hur de kan förtydliga informationen på sina förpackningar.

I mitt öppna brev till olika livsmedelsbolag gav jag många exempel på hur de har börjat marknadsföra fruktjuicekoncentrat som ”frukt”. Du kan läsa brevet via denna länk. Ett av företagen som gör detta är Coop. På framsidan av förpackningen står att varan innehåller ”mjuka bitar av frukt” och 92 procent frukt…

…men egentligen säljer de ett gelégodis gjort på mestadels juicekoncentrat.

En del kan tycka att frukt och juicekoncentrat är ungefär samma sak, men rent hälsomässigt är det en stor skillnad på dem. I en frukt är alla vitaminer och fibrer bevarade. Ett juicekoncentrat är relativt näringsfattig och kan vara nästan lika sött som sirap. Exempelvis WHO räknar därför juicekoncentrat som en form av socker vi behöver skära ner på.

Coop ska förtydliga informationen

Nu har Coop svarat på det öppna brevet. De skriver så här:

Hej Ann! 

Tack för dina synpunkter i ditt brev till oss och andra livsmedelsföretag. Vi ska vara transparanta med vad våra livsmedel innehåller och om förpackningen är otydlig så är det inte bra. Vi ser nu över hur vi kan förtydliga informationen på förpackningen till Änglamark Fruktgodingar.  

Med vänlig hälsning 

Sanna Berzen, sortimentsansvig för Mellanmål/Efterrätter, Coop Sverige 

Bra Coop!

Väldigt bra svar, tycker jag! Därmed går Coop på samma linje som Saltå Kvarn. De svarade redan dagen efter mitt öppna brev och menade att de skulle bli tydligare på sina förpackningar.

För oss konsumenter är informationen på framsidan av förpackningen viktig. Få orkar lusläsa detaljerna i ingredienslistan. Vi ska heller inte behöva göra det. Enligt den information som Livsmedelsverket ger kring livsmedelslagstiftningen på sin sajt, bör ett livsmedels beteckning beskriva varan så bra som möjligt. Annars finns en risk att vi konsumenter blir vilseledda.

Nu är det bara Orkla (som äger varumärket Bob), Cloetta (som äger Malaco) och Exotic Snacks som inte har svarat på mitt öppna brev. Men jag ska mejla och påminna dem!

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
comments 2

Vill bebisen inte äta? Testa att låta barnet äta själv

Vi är många föräldrar som har trott att vi måste mata våra bebisar. När barnet har vänt bort huvudet och vägrat öppna munnen, har vi tänkt att det har saknat intresse för mat. Men ofta är det fel. Väldigt många barn vill helt enkelt bara äta själva. När de får experimentera med maten, och själva stoppa bitar i munnen, tycker de att tillvaron vid matbordet blir mycket roligare.

Hur fixar man en megafon som kan nå ut till alla nyblivna bebisföräldrar? Jag önskar att det fanns en sådan. I så fall skulle jag ropa högt och tydligt så att ingen missade det: ”Läs på när ditt barn ska börja äta mat. De råd du får på BVC räcker sällan. Gå i stället en snabbkurs (via denna länk). Med lite mer kunskap i bagaget, är chansen mycket större att ni ska få roligt vid matbordet.”

Mitt barn vägrar öppna munnen

Faktum är att jag önskar att någon hade ropat precis de orden till mig när jag var nybliven förälder. När en villrådig mamma nyligen kontaktade mig via sociala medier, kände jag igen mig på pricken. Så här skrev hon:

”Jag har en 7 månaders som absolut inte ser poängen med att äta. Han har 0 % intresse och han öppnar inte ens munnen längre. Vänder bort huvudet och numera blir han även förbannad när vi sätter honom i matstolen. Vad gör jag? Blir aningens stressad också på grund av det där järnet eftersom han inte vill äta. (Dricker enbart ersättning) Har inte testat blw, har läst på massor men jag vågar verkligen inte så det är mosad mat han äter (egenlagad mat som vi äter). Hur får jag honom att äta, vad har jag misslyckats med?”

Min son åt bara om han fick äta själv

Precis så där hade jag det med mina barn. Min dotter åt otroligt lite mat som bebis, och jag trodde att det var så det skulle vara. ”Hon gillar nog inte mat”, tänkte jag. Eftersom hon åt den rekommenderade pulvergröten kändes det ändå okej.   

Med min son blev det än svårare, för han ville inte ens ha pulvergröt. Från sex månaders ålder totalvägrade han att bli matad, alldeles oavsett vad vi gav honom. Jag kände en enorm desperation, tills en äldre klok vän sa: men låt honom äta själv. Ge honom olika bitar som han själv kan stoppa i munnen.  

Min omedelbara reaktion var att han skulle sätta dem i halsen. Men hon tipsade mig om att ge ärtor, majs, leverpastej, avokado, mjukkokad potatis och annat som han kunde mala sönder med sina tandlösa käkar. Och tänk – när han fick äta själv, blev han riktigt matglad.

När vi jagar barnet med skeden vill de inte äta

Om jag hade haft mer kunskap kring hur man lär små barn äta, hade jag sluppit så enormt mycket stress. Utan kunskap blir det så lätt fel. Kajsa Lamm – min medförfattare till Stora kursen om barn och mat och expert på barns ätande – brukar beskriva processen så här:

Bebisen äter några tuggor puré, men vill sedan plötsligt inte ha mer och vänder bort huvudet. Föräldern blir stressad eftersom barnet behöver äta, och börjar jaga bebisens mun med skeden. Det är fullt begripligt, för barn behöver få i sig lite energi. Men jagandet med skeden kan leda till att barnet känner obehag, och vill hoppa ner från sin stol. Till slut vägrar det ens att sätta sig i matstolen. 

BVC stressar ofta föräldrar ännu mer

Det här är så vanligt, och den coaching föräldrar får från BVC för att lösa den onda cirkeln är dessvärre ofta rent kontraproduktiv. När barnet vägrar att äta säger vissa BVC-sköterskor att barnet MÅSTE äta för att få i sig järn, vilket bara förvärrar förälderns stress. (Obs! Gäller inte alla BVC-sköterskor. Många ger också superbra hjälp).

Ett av Kajsas råd när bebisar inte vill äta mat, är att låta dem testa att äta själva. Om barn får leka med maten och utforska den med sina fingrar, är chansen stor att de också ska stoppa en hel del i munnen. När barnet har roligt med maten, kanske du också får lov att mata lite. Låt lusten styra, och var lyhörd för barnets signaler. När det vänder bort huvudet, låt det vara i fred. Kajsa säger alltid: ”barnet ska komma till maten”.

Hur gick det för mamman som skickade pm:et?

Hur gick det då för mamman som kontaktade mig? Hon tog mod till sig och testade att låta barnet äta hela bitar själv. Och nu skriver hon att det går över förväntan:

”Jag får fortfarande hjärtat i halsgropen ibland när han trycker in mycket i munnen. Men han tycker helt klart att det är MYCKET roligare nu. Dock hamnar nog 98 % av maten inte i magen än. Men innan började han gnälla efter några minuter i matstolen och nu så sitter han och håller på med maten i ca 30 min innan han känner sig nöjd. Så STOR skillnad! Tusen tack för att du fick mig att våga 😍”

Tänk så lite det krävs för att hamna i en god cirkel i stället för en ond. Eftersom jag inte äger någon magisk megafon som når alla bebisföräldrar, hoppas jag att ni kan hjälpa mig att sprida budskapet om att matintroduktionen kräver lite kunskap. Dela och sprid det här inlägget. Tipsa alla i din närhet om Stora kursen om barn och mat. Och ni bebisföräldrar som jobbar på att ge era barn ett smakäventyr: genomsyra sociala medier med bilder av era matglada bebisar. Så kanske fler barn kan få ha lite roligt vid matbordet!

(Och så en liten brasklapp. Vissa bebisar har verkligen ingen matlust, inte ens om de får äta själva. Det kan bero på massor av saker. Sök i så fall professionell hjälp, gärna hos en logoped).

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
comments

20 år som journalist – och så mycket kvar att göra!

När två flygplan störtade in i World Trade Centers tvillingtorn i New York, var det min födelsedag. Det var också året när jag blev journalist. De senaste veckorna har därför varit tid för reflektion: Vill jag fortsätta att granska livsmedelsindustrin och kostråden? Eller vill jag göra något annat? Och hur länge ska jag driva min sajt? Jag har landat i att jag vill fortsätta, för att jag måste. Om du uppskattar mitt arbete får du gärna bli min Ann-hängare. Läs vidare så får du reda på hur du gör.

På min födelsedag för 20 år och 2 dagar sedan var min pappa på besök. Jag bodde i Uppsala och hade nyligen disputerat i biokemi. En professor i på Harvard – Jack Szostak – hade erbjudit mig en postdoc-tjänst. Det kunde ha blivit ett första viktigt steg i forskarkarriären, men jag tackade nej. I stället gick jag Poppius journalistskola, med målet att bli journalist. På eftermiddagen – innan jag skulle åka till en föreläsning i Stockholm – såg pappa och jag de oförglömliga bilderna av hur de två flygplanen flög in i World Trade Center.  

Terrordådet den 11 september 2001 var början på en ny tid för hela världen. Personligen har jag också alltid förknippat den dagen med en viktig vändpunkt i mitt eget liv. Beslutet att bli journalist kändes helt rätt. Första tiden skrev jag mycket för Ny Teknik, och jobbade på ett vetenskapligt teveprogram på UR. Sedan gjorde jag en dokumentär om ”När aids kom till Sverige”, vikarierade som vetenskapsreporter på DN, och praktiserade på San Francisco Chronicle under ett halvår (tack vare ett stipendium i innovationsjournalistik från Vinnova).

Intervjun som fick mig att byta spår

Men så en dag – våren 2009 – intervjuade jag en kvinna som hade typ 2-diabetes. Hon berättade om dagen när vågen stod på 100 kg. Trots ganska stora doser insulin, for hennes blodsocker i höjden efter måltiderna. Hon var desperat, och på internet hittade hon en amerikansk läkare som hanterade sin typ 1-diabetes med hjälp av en lågkolhydratkost.

Samma dag lade hon själv om kosten och efter endast två dagar kunde hon sluta med sina insulinsprutor. Hennes blodsocker sjönk till en låg och jämn nivå, som hos en frisk människa. Här ser du förändringen:

Trots att hon åt både grädde och smör, började hon också rasa i vikt. Hon gick ner hela 42 kg inom loppet av två år.

Utan mediciner skulle kostråden vara livsfarliga

Hennes berättelse väckte mitt intresse, för den stämde inte alls med vad vi alla har lärt oss om kosten. Dessutom hade jag svårt att förstå de kostråd som hon hade fått. Här är en bild tagen från en broschyr som personer med diabetes ofta fick från vården på den tiden:

Enligt broschyren skulle personer med diabetes äta bröd till varje måltid. En bulle till kaffet var okej, bara den var liten. Rotfruktssoppan till lunch var så kalorisnål att man behövde pannkakor efter den.

För mig som biokemist var det här mot all logik. Personer med typ 2-diabetes råddes att äta extremt blodsockerhöjande mat, sedan fick de mediciner för att sänka blodsockret. Faktum var att utan medicinerna skulle de här kostråden ha tagit kål på kvinnan som jag intervjuade. 

Intervjun blev nästa vändpunkt i mitt yrkesliv. Det ledde till att jag började granska våra kostråd, speciellt kostråden till personer med diabetes.

Kostråden till personer med typ 2-diabetes vilar på en bräcklig grund

När jag insåg att kostråden vilade på en vetenskaplig grund som närmast kunde liknas vid ett plockepinn, gjorde jag ett granskande reportage för SVT:s Vetenskapens värld. Det sändes för ganska så precis tio år sedan, och är sorgligt nog fortfarande lika aktuellt. Du kan se det på youtube i tre klipp här, här och här.

Året efter gav jag ut boken Ett sötare blod och drog i gång min första blogg. Sedan dess har jag skrivit nästan 1000 inlägg. Få inlägg har tagit färre än tre–fyra timmar att knåpa ihop. Väldigt många har tagit flera dagar, speciellt granskningar av uttalanden i media, nyheter och mina öppna brev.  

Ibland tänker jag att det är dags att göra något annat, och i år har jag tänkt extra mycket på det. Men så ser jag sådana här nya produkter i butiken:

Det är ett sugrör som innehåller smaksatta sockerkulor. När barnen suger i sig mjölken, blir den alltså sockersöt. Och ser ni högst upp. Om jag tolkar det rätt, tycker Ica att sugröret ska användas varje dag.

Tänk om dygnet kunde ha 48 timmar?

Den ilska jag känner när jag ser sådant här gör att jag bara inte kan sluta granska livsmedelsindustrin, politiker och myndigheter. Tvärt om önskar jag att jag hade mer till över för detta. Mina anmälningar av olika livsmedelsföretag har hittills lett till exempelvis förändringar i naturgodishyllan och till att havredryckstillverkare har fått ändra på sina förpackningar. Men det finns många fler anmälningar kvar att göra.

Jag skulle också vilja ha mer tid för att granska olika nyheter som publiceras i media. Ni är många som till exempel hörde av er om den rapport som Hjärt-lungfonden släppte nyligen, där man påstod att vår konsumtion av salt skulle vara den största orsaken till hjärt-kärlsjukdom. Den vetenskapliga grunden för att påstå det är också som ett plockepinn. Drar man i en pinne, rasar allt.

Till sist skulle jag vilja skriva fler nyheter här. Svensk media missar massor av spännande forskningsnyheter om hur kosten kan påverka oss. I tidskriften Nature, publicerade forskare till exempel nyligen en studie som potentiellt kan förklara varför en hög konsumtion av socker tycks öka risken för tjocktarmscancer. 

Om du blir en Ann-hängare, kan jag få mer tid att granska

Sådana nyheter vill jag sprida, men för att försörja mig måste jag helt enkelt jobba med annat. Några annonser vill jag inte ha in här på sajten, och när jag får förfrågningar om att göra reklam för exempelvis Arlas nya lågsockeryoghurts i sociala medier, tackar jag konsekvent nej.

Vad jag däremot har gjort är att skaffat mig en sida på Patreon. Där kan du som uppskattar det jag skriver, och känner att du har haft nytta av det, bli en Ann-hängare. Om du bidrar med en liten slant varje månad, kommer du garanterat att kunna läsa fler saker här.

Jag är så otroligt glad att jag för 20 år sedan valde att bli journalist. Enda gången jag ångrade det var hösten 2009, när jag fick reda på att Jack Szostak hade tilldelats Nobelpriset i fysiologi och medicin. Då önskade jag plötsligt att jag hade tagit den där postdoc-tjänsten på hans labb på Harvard. Men den känslan varade bara i fem minuter.  

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
comments