Idag är det Världscancerdagen och jag fick just ett pressmeddelande från EU. Det står att man inom EU har bekämpat cancer i 28 år. Sedan 27 år tillbaka har man utvecklat en ”European Code of Cancer” som inkluderar elva rekommendationer:

  1. Do not smoke.
  2. Avoid obesity.
  3. Undertake some brisk, physical activity every day.
  4. Increase your daily intake and variety of vegetables and fruits.
  5. Moderate your daily consumption of alcohol.
  6. Avoid excessive sun exposure.
  7. Avoid exposure to known cancer-causing substances.
  8. Women from 25 years of age should participate in cervical screening.
  9. Women from 50 years of age should participate in breast screening.
  10. Men and women from 50 years of age should participate in colorectal screening.
  11. All should participate in vaccination programmes against the Hepatitis B virus

Det jag önskar är att EU kunde ta sig en närmare titt på punkt nummer 2: att undvika fetma. Vad är det som gör fetman så farlig?

Fetma: mycket insulin i blodet triggar cancer

Orsaken till att fetma är kopplat till cancer – enligt forskningslitteraturen – är att personer med mycket bukfetma har höga insulinnivåer i blodet. Insulin sänker blodsockret. Men det fungerar också som ett tillväxthormon som eldar på cancercellers tillväxt.

Förutom detta kan du läsa i Ett sötare blod om hur insulin påverkar en av kroppens viktigaste tillväxtfaktorer, IGF-1. Höga insulinnivåer leder till att den får ett friare spelutrymme. Läkemedelsföretag har länge försökt stoppa effekten av IGF-1 vid cancer, men utan att lyckas.

Utöver detta har forskare sedan 1930-talet vetat att glukos, socker, är cancercellers viktigaste energikälla.

Framstående cancersjukhus rekommenderar långsamma kolhydrater

Vid MD Anderson – ett världsledande cancersjukhus i USA – har man sett att diabetes ökar risken att en person dör fortare av sin cancersjukdom. Troligtvis eftersom man ofta har höga blodsocker och höga nivåer insulin i blodet. Därför rekommenderar sjukhuset långsamma kolhydrater.

Detta skiljer sig kraftigt från de rekommendationer som till exempel Karolinska Sjukhuset i Stockholm ger sina patienter. Där får personer råd att äta väldigt sockerrika produkter som risifrutti. Patienter uppmanas också att tillsätta socker i maten.

Det finns en sak jag önskar: att forskare och läkare skulle ta kopplingarna mellan snabba kolhydrater, insulin, IGF-1, fetma och cancer på allvar; att de skulle undersöka om en lågkolhydratdiet kan hjälpa en behandling att få grepp om cancer. Det är sannolikt kontraproduktivt att i ena stunden behandla sjukdomen, i andra stunden mata patienter med sockerrika produkter som gör att deras tillväxtsystem går igång.

Radiumhemmet serverar mycket socker

Så här skrev en läsare i ett mejl: ”Maken som låg på Radiumhemmet nu några dagar fick kämpa hårt för att få vettig kost. 
Det är bröd, pasta, potatis, ris… och i fikarummet står ständigt framme bullar, wienerbröd, kakor. 
Till slut fick han hjälp av en vettig dietist (efter att ha visar boken Anti-Cancer med förord av en av KI:s egna forskare!). 
Så då fick han (under muttranden) egen bättre kost. Dock med förmaningen att ”hjärnan MÅSTE ha kolhydrater”.

Heja alla cancerpatienter som vågar stå på sig! Era hjärnor klarar sig bra på något som kallas för ketonkroppar och som hjärnan får från fett. Att hjärnan måste ha kolhydrater är en myt.

Läs även här om några ny studier kring kolhydrater och cancer. 

Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Okategoriserade, Hälsoeffekter av socker. Stötta mitt arbete via Patreon.