Vissa mejl blir man gladare över än andra. Fick detta nyligen från en läsare, Angelica, och det värmde mitt hjärta oerhört mycket:
”Jag är bara 25 år men har kämpat med mitt sockerberoende under större delen av mitt liv. Mina barndomsminnen består i stort sett av ”undrar om jag vågar ta en till kaka”. Jag har alltid trott att det bara är fel på min karaktär och har var så besviken på mig själv för att jag inte lyckats med ”måtta”. Under de sista åren har jag också fått stora problem med magen och till slut kändes det som att det var hopplöst och att jag inte kunde äta någonting så jag kunde lika gärna äta en massa socker. Sen fick en vän mig att börja läsa om LCHF på riktigt, hon lånade mig din bok för att ta reda på mera om det innan jag bestämde mig. Efter att ha kollat runt på internet om sockerberoende och IBS-problematik tändes det ett hopp i mig om att LCHF kanske ändå var något för mig, i alla fall en period för att bli kvitt beroendet. Jag började med LCHF för några dagar sedan samtidigt som jag började läsa din bok. Jag är redan övertygad om att det kommer vara något för mig i resten av mitt liv nu. Min mage är redan bättre (!) och efter att ha läst ”Ett sötare blod” vill jag aldrig mera ta i socker. Ser det som ett vitt gift som förstört livet för så många. Och jag som inte kunde se mig själv leva utan det innan. Jag känner bara lycka och hopp och är övertygad om att jag hittat min väg. Äntligen kanske jag får må bra, och som bonus orka gå ner de där 10 extra kilona så att jag kommer i mina byxor igen. Tack, tack, tack. Vill bara sprida detta till världen nu så att fler får må så bra som jag =)
TREVLIG HELG TILL ER ALLA!
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Läsares berättelser, Okategoriserade. Stötta mitt arbete via Patreon.
Thomas Tombola Jansson ∙ 5 april, 2013 kl. 12:18
En fungerande mage brukar vara det första friskhetstecknet efter att man börjar äta LCHF – 3 dagar brukar det ta,,,,
Undrar om inte IBS och läckande tarmar är ett minst lika stort problem som högt blodsocker – det verkar som om det är vete som ställer till det, med god hjälp av socker i alla former?
≪ | ≫ |
Bente ∙ 6 april, 2013 kl. 13:03
Har själv inte sockerberoende men har mött det och vet att det är ett helvete för dem som har det. Därför är det tråkigt med den bristande respekt som sockerberoende möts med. T ex Claud Marcus som säger att sug går över efter ett par dagar…
Den här föreläsningen med Bitten Jonsson är bra och klargörande http://www.youtube.com/watch?v=D5Uzj-7LuGw&list=UUyxv-Kecjm1eH83nmDmVlvA&index=5&feature=plcp
≪ | ≫ |
Kalista ∙ 6 april, 2013 kl. 17:33
Vad roligt att det känns bra med maten! Hoppas det kommer att gå bra. Jag känner igen mig så väl i att ”jag hade en dålig karaktär” när det gällde bullar, kakor, godis…Not! Det visade sig att jag åt sånt som kroppen inte tålde, men det har minskat radikalt i och med denna kost. Nu tycker folk synd om mig för att jag ”är duktig” och bara dricker te på fikaställen, ja så kan det gå…:) Håller med dig Angelica, Anns bok är verkligen en ögonöppnare!
≪ | ≫ |