Idag rapporterar tidningar, radio och TV om SBU:s nya rapport som visar att lågkolhydratdieter, som LCHF, ger en effektivare viktnedgång än lågfettdieter. Det är en stor nyhet. Samtidigt borde en annan del av rapporten slås upp med precis lika svarta och feta rubriker: vi vet ingenting om hur barn ska äta för att gå ner i vikt utan att deras utveckling samtidigt påverkas. Ingen forskare har i stora bra studier undersökt någonting annat än kalorisnåla lågfettdieter på barn.
Vad barn äter påverkar hur de växer
När det gäller barnen är kanske inte en superstrikt LCHF diet det allra bästa. Den leder till extremt låga insulinnivåer. Samtidigt behövs insulin för att barnen ska växa. Barn med epilepsi behandlas ibland med en så kallad ketogen kost, som innehåller så lite kolhydrater att hjärnan börjar ta sin energi från fett. Det leder till att barnen stannar av i växten. Orsaken är att kroppen tillverkar mycket mindre insulin.
Barn med fetma har visserligen ofta tillverkat för mycket insulin under sin barndom. De är (på gruppnivå) längre än sina jämngamla kamrater. Om de stannar av lite i växten kanske det är helt okej. Men det här är något som forskare verkligen behöver titta på. Robert Lustig, barnendokrinolog vid UCSF i USA, menar att det räcker att barnen slutar att äta socker och drar ner på de snabba kolhydraterna. Barnen kan, enligt honom, gott fortsätta att äta långsamma kolhydrater som fiberpasta. Frågan är om han har rätt? Det vita sockret leder till att levern börjar tillverka fett och blir förfettad. Det är själva grunden för fetman, menar Lustig. Har han rätt?
Det finns så otrolig många frågor att svara på. Ett av fem svenska barn bär på övervikt idag. Jag kan tänka att det är lite viktigt att forskarvärlden tar sitt ansvar här. Ska forskningen vara fri, får baske mig forskarna också sköta sitt jobb.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Om socker, Okategoriserade. Stötta mitt arbete via Patreon.
Ann Kristin ∙ 23 september, 2013 kl. 20:25
Jag tror i så fall att gammaldags mat är bättre än mjölbaserad. Hellre potatis, sås och fisk, än pasta. Liberal lchf med bär och nötter. Hallon med gräddmjölk, fet yoghurt med nötter och raspat äpple, mums. Sådant som jag gav mina barn.
≪ | ≫ |
dufva ∙ 24 september, 2013 kl. 06:29
Friska barn behöver säkert inte äta strikt Lchf
Kanske är det tom till nackdel som du säger
Vi är blandkostare som kan bryta ner både animalier och stärkelse
Vi behöver både B12 och C-vitamin som måste tillföras externt
Kött + grönsaker torde vara melodin 🙂
Vad vi inte behöver är spannmål och raffinerat socker
Bör man öht nyttja flytande mejerier?
Som du säger bör det forskas mer på vad som verkligen är optimalt för en växande individ
≪ | ≫ |
Förälder ∙ 24 september, 2013 kl. 12:08
Lchf med mycket grönsaker och lite frukt skulle nog passa utmärkt för många barn eftersom den är rik på näringsämnen. Tänk om man kunde få dietisterna att tänka ”näringstät” mat till barn, i stället för ”kalorisnål”. Ordet ”banta” borde förbjudas när det gäller barn, man borde i stället tänka ”kostomläggning” så att barnen får äta sig mätta – utan livsmedel som är blodsockerhöjande och näringsfattiga.
Det är nog väldigt liten risk att något barn i Sverige får äta en strikt ketogen kost om det inte är epileptiker. Riktig ketogen kost kräver stor efterföljsamhet. Barnen går ju i skola och på dagis, och där serveras mat som är full av spannmål och andra kolhydrater. Allt tillagat med äkta margarin. Sedan har vi fritids, där serveras ofta bröd, lättmjölk, lättfil och lättmargarin ”för att man följer Livsmedelsverkets regler”. Undra på att barnen blir jättehungriga.
Som förälder får man också kämpa emot andra vuxna personer som vill ge ens barn godis, chips och läsk. Så ketogen kost är nog inget som man behöver oroa sig för – barnen kommer att gå på glukosdrift oavsett vad man ger dem hemma.
Vill passa på att tacka dig, Ann, för ditt fantastiska arbete! 🙂
≪ | ≫ |
Solung ∙ 26 september, 2013 kl. 09:17
”Barn med fetma har visserligen ofta tillverkat för mycket insulin under
sin barndom. De är (på gruppnivå) längre än sina jämngamla kamrater.” – dette fikk meg til å reflektere på gjennomsnittshøyden til dagens unge.
Jeg opplever dagens unge som mye høyre enn ungdommen var da jeg vokste opp. En kjapp googling brakte meg til denne artiklen presentert på norsk statistisk sentralbyrå. Dette skriver de i innledningen: ”I 2007 var den norske gjennomsnittsrekrutten ti centimeter høyere enn i 1900, selv om veksten hadde stagnert på 1970-tallet. Gjennom hele 1900-tallet har rekruttene fra sørlands-fylkene vært de høyeste, mens rekruttene fra Troms og Finnmark har vært relativt lave, under gjennomsnittshøyden.”
Opplysningen om at veksten hadde økt igjen etter en stagnasjon på 1970 passer bra med introduksjonen av kostråd basert på mye karbohydrater. Et annet forhold også, som jeg egentlig ikke kan si med sikkerhet, er at i de nordligste fylkene har nok kosten i større grad bestått av basismat som kjøtt og fisk på grunn av de nattrugitte forutsettningene.
http://www.ssb.no/a/publikasjoner/pdf/sa94/del-v-1b.pdf
Når det gjelder barn og fedme tror jeg nok Robert Lustig vet hva han snakker om. Barn og fedme er hans spesialområde. Lustigs råd om at barn skal kutte ut sukker og raske karbohydrater fra maten er nok et godt råd – uansett om barnet har blitt overvektig eller ikke. Lustig er også opptatt av at det skal være mye fiber i kosten, dermed må han forstås at barnas kosthold bør bestå av mye grønnsaker, bær, nøtter men også frukt i form av hel frukt og ikke juice. Han har i et intervju sagt at med en gang man maler kornet, eller lager fruktjuice av frukten kornet eller frukten de gode egenskapene. Jeg tror han har rett i det.
Forøvrig er jeg veldig glad for bloggen din!
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 26 september, 2013 kl. 12:01
Lustig har säkert rätt. Det tror jag också. Samtidigt måste alla råd utvärderas på ett bra vis med vetenskap. vi får inte än en gång gå i fällan och köra på bara för att något verkar logiskt.
≪ | ≫ |
Lena Olovsson ∙ 26 september, 2013 kl. 10:09
Jag undrar hur det är med detta att barn som äter en ketogen kost stannar av i växten. Jag har hört Claude Marcus referera till vissa rapporter som säger det, men hur är det egentligen? Kroppen producerar väl det insulin som behövs för tillväxt eftersom insulin har så många olika uppgifter, tillväxten kan ju inte vara beroende av kolhydraterna man äter?
Här är en film som är ca 22 år gammal och mycket sevärd. Den handlar om Charlie Abrahams som fick epilepsi vid 1 års ålder. När man googlar på honom hittar man klipp där han är 25 år och ser ut att ha normal längd trots att han har ätit ketogen kost som behandling!
http://blogg.passagen.se/millimetervagor/entry/ett_skakande_reportage_som_f%C3%B6rklarar#comments
≪ | ≫ |
Ano__Nym ∙ 6 april, 2016 kl. 05:34
Kroppen är komplex och fungerar som bäst när den får den kost den är gjord för. Att ta bort kolhydrater helt är en risk och när vi testar på barn, får vi svar i form av skador.
Det torde stå klart nu. De som får en riktig LCHF-kost och alltså inte fuskar i tid och otid, får problem.
Myter om att människan inte ätit kolhydrater är just myter. Så varför skulle inte tillväxten vara beroende av kolhydrater? Varför skulle den vara beroende av protein, fett, kalorier? Jo, kroppen är komplex.
När man börjar leta studier och forskning UTAN att handplocka det som passar, så börjar man inse vilka bluffar många av dagens dieter är. Att LCHF är det naturliga är lika galet som att vegankost är det eller att kött ruttnar i tarmen. Allt går att hitta någon studie på, men söker man alla studier i stället för ex Kostdoktorns (han är förresten internationellt omnämnd som duktig på att handplocka studier för egna syften), så ser man lite tydligare.
Inuiter är ett extremt folkslag och INTE det vanliga bland ursprungsbefolkning. De tas ofta upp som bevis på att LCHF är det rätta. De äter dock väldigt mycket kött, och får mycket kolhydrater via glukogenlager i köttet. De är inte i ketos ens.
De flesta andra populationer av ursprungstyp, har stort kolhydratintag. De populationer som blir riktigt gamla och är riktigt friska (Okinawa och Kitava) äter 70-85 % kolhydrater.
Men fokus på inuiter verkar sitta hårt. Trots att de inte ens blir anmärkningsvärt gamla eller ens är i ketos så många påstår (man glömmer glukogenfaktorn från stort intag av kött).
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 6 april, 2016 kl. 09:26
Om du läser mina böcker målar jag upp den bilden. Många urfolk har ätit stärkelse, men ingen har ätit raffinerat socker. Personer som har förstört sin ämnesomsättning med socker och annan skräpmat klarar däremot stärkelse illa. Kroppen kan då inte ta hand om den glukos som går ut i blodet. Istället får man ett högt blodsocker, som driver hjärt-kärlsjukdom, cancer och demens.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 26 september, 2013 kl. 11:59
De stannar av i växten, men puberteten försenas också. Därför växer man under en längre tid. Om slutlängden påverkas vet jag inte.
≪ | ≫ |
Lena Olovsson ∙ 27 september, 2013 kl. 17:49
Men då borde det ju betyda att alla barn som äter ketogen kost stannar i växten.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 28 september, 2013 kl. 08:52
Inte stannar. Stannar av. De växer men långsammare. Samtidigt går de in i puberteten senare så de växer under en längre tid i livet.
≪ | ≫ |
manon ∙ 26 september, 2013 kl. 12:53
Varför ska barn alls dricka mjölk? Ta bort den på dagis och i skolan .
Fram för vatten i glaset. I det läsk -saft och juicegalna Sverige är visserlligen vatten en ganska okänd dryck också för vuxna.
Men vatten åt alla gäller i stora delar av EU och som bekant är vi numera enligt våra pass i första hand europeer.
Exempelvis i Frankrike (med Europas högsta livslängd) börjar barn vid mycket tidig ålder med vatten på dagis och i skolan. Till skillnad från svenska barn får de till varje måltid en bit (inte tunt hyvlad) ost dessutom en ny ostsort varje dag.
Det är för en svensk tänkvärd upplevelse att höra treåringar ur de ekonomiskt och socialt mest utsatta grupperna diskutera skillnaderna mellan brie, camembert och chèvre till ett gott glas vatten i glaset. Det goda livet som medborgerlig rättighet kan svenska barn inte drömma om ens om föräldrarna är miljonärer.
Inte heller finns den godiskultur som är så typisk för Sverige. Exempelvis är lördagsgodis och fredagsmysande okänt och det är också fika med bullar och kakor.
≪ | ≫ |
Jessica Seger ∙ 29 oktober, 2013 kl. 13:15
Jag har infört lchf hemma vilket medfört att jag och barnens pappa har gått ner ca 13 kg var. Dottern snart 12 står stilla i vikt sedan 1,5 månad tillbaka men vuxit 10 cm på längden och kan ha de kläder som vi la undan före sommaren för att de inte gick att knäppa om magen. Barn ska inte banta de ska växa i sin vikt.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 30 oktober, 2013 kl. 09:15
Grattis!
≪ | ≫ |