Tidigare i veckan pratade Nordegren och Epstein i P1 om det sockerlarm som kom. De undrar vad man egentligen ska äta. Rött  kött är farligt. Fett är farligt. Socker är farligt. Det blir liksom bara broccoli kvar: Framtidens mat – Nordegren & Epstein i P1 | Sveriges Radio. Har kommer ett underlag för dig som också känner viss förvirring och som vill göra en egen bedömning. Vart ska du lägga krutet om du vill behålla hälsan?

Rött kött – riskökning 40 procent (men inte i Asien)

Förra våren publicerade amerikanska forskare en riktigt stor studie där de undersökte kopplingarna mellan konsumtionen av rött kött och död: Red Meat Consumption and Mortality. Den femtedel som åt mest rött kött löpte en 40 procent högre risk att avlida i hjärt- och kärlsjukdomar jämfört med de som åt minst kött.

När samma slags studier genomförs i Asien hittar forskare tvärt om att rött kött kan skydda mot hjärtsjukdom: Meat intake and cause-specific mortality: a pooled analysis of Asian prospective cohort studies. I denna studie från Japan saknas också korrelation mellan rött kött och död i hjärtsjukdom: Meat consumption in relation to mortality from cardiovascular disease among Japanese men and women.

Det är svårt att veta hur man ska tolka skillnaderna mellan olika världsdelar. Amerikanarna äter totalt sett mycket mer rött kött än asiater. Det kan vara så att man måste nå över en viss mängd för att det ska bli farligt. En annan orsak till skillnaderna kan vara att amerikanarna äter en stor del av sitt röda kött på snabbmatskedjor och då kommer det röda köttet med vitt bröd, läsk och pommes. I Asien äter man oftare köttet med mycket grönsaker.

Mättat fett – riskökning 14 procent (risk för skevheter i studier)

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR, har nyligen uppdaterats. En av de stora studier som ligger till grund för att vi fortfarande får rådet att begränsa mängden mättat fett är genomförd av ansedda Cochrane, en brittisk organisation som granskar forskning. Rapporten är från 2012: Reduced or modified dietary fat for preventing cardiovascular disease. Den visar att ett byte från fett till kolhydrater saknar effekt på hjärtat. Rekommendationer om att dra ner på fettet saknar därför grund. Byter vi mättat fett mot omättat fett, minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom med 14 procent. Det blir dock ingen effekt på dödligheten. Det här är förklaringen till varför Livsmedelsverket nu höjde gränsen för fett från 35 procent till 40 procent. De har aldrig funnits någon grund för att rekommendera en lågfettdiet.

När Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) tog fram rapporten Mat vid fetma, lusläste även projektledare Jonas Lindblom allt Cochranes material. På sidan 14 i rapporten hittade han följande citat: ”…while removing studies with a systematic difference in care between the intervention and control arms, or removing studies with dietary differences other than dietary fat differences both removed the statistical significance of the effect (Table 1). Det här innebär att vissa av studierna som låg till grund för kunskapsöversikten hade en inbyggd skevhet i sin design. När Jonas Lindblom tog bort dessa studier, försvann även den 14-procentiga riskminskningen. Av denna anledning skiljer sig statliga SBU:s rapport från Livsmedelsverkets slutsatser. De ser ingen grund för att varna för mättat fett. Det här redogjorde Jonas Lindblom för under läkarnas rikstämma i december.

Socker – riskökning 100 procent (samma som vid diabetes).

Den studie som kom tidigare under veckan, och som var anledningen till att Nordegren och Epstein pratade om mat i sitt program, visade att den femtedel som åt mest tillsatt socker löpte 100 procents högre risk att avlida i hjärtsjukdom: Added Sugar Intake and Cardiovascular Diseases Mortality Among US Adults. Det är ungefär samma riskökning som man får vid typ 2-diabetes. Då ökar risken för att avlida i hjärtsjukdom med 100-200 procent. Sambandet i studien var också linjärt. Ju mer socker deltagarna åt, desto högre blev risken. Det talar för ett orsakssamband.

Förra våren publicerades en världsomspännande studie i Plos One där forskare har gått igenom statistik från 175 av världens länder: The Relationship of Sugar to Population-Level Diabetes Prevalence: An Econometric Analysis of Repeated Cross-Sectional Data. De undersökte kopplingarna mellan antalet fall av diabetes och en rad andra parametrar: totalt kaloriintag, mängden socker, fibrer, frukt, kött, flingor och oljor i kosten. Antalet fall av diabetes påverkades framförallt av mängden konsumerat socker i landet.

Forskarna räknade ut att om en befolkning ökar mängden mat med 150 kalorier per person och dag, ökar antalet fall av diabetes med 0,1 procent. Om de extra 150 kalorierna istället kommer från rent socker, ökar antalet fall i befolkningen med 1,1 procent. I Sverige har runt 4 procent av befolkningen diabetes, så en ökning med 1,1 procent är en stor andel. 150 kalorier socker motsvarar ungefär en burk läsk.

Sist men inte minst: 45 procent av alla personer som söker vård för hjärtsjukdom har diabetes. 25 procent har prediabetes. Summa: sju av tio har problem att reglera sitt blodsocker. Allt enligt denna stora europeiska studie: The prevalence of abnormal glucose regulation in patients with coronary artery disease across Europe.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Övrigt, Okategoriserade. Stötta mitt arbete via Patreon.