Oooo vilken bra krönika av Frida Boisen i går i GT: Läskens lov – vår största lögn. Ett eldigt försvarstal för barns rätt att få bus i stället för godis. Ingressen: ”Bus eller godis? Veckans fråga ekar från varje tröskel. Och ja. Vi vet att godis och läsk är inte är nyttigast i hela världen. Med dårars envishet hävdar vi att vi har våra barns och vårt eget snaskande under kontroll. Inget är en större lögn.”
En sak får vi däremot inte tro: att läsk är värre än godis. Enda skälet till att läsk målas ut som den värsta hälsoboven är att det är den största källan till socker i USA. Eftersom de flesta vetenskapliga studierna kommer från USA, undersöker forskare ofta just läskens hälsoeffekter och svaret är nästan alltid att det är riktigt dåligt för kroppen.
Hade amerikanerna knaprat smågodis i samma utsträckning som vi gör i Sverige, hade sannolikt fler studier handlat om just smågodisets hälsoeffekter. Egentligen är mängden socker mer koncentrerad i godis än i läsk. Det är precis lika illa för kroppen. Inga rena sockerprodukter ger någon mättnad att tala om, blodsockret åker berg- och dalbana och de är extremt näringsfattiga.
Men vilken månad det har varit – en sådan uppmärksamhet kring barn och socker. Jag hoppas det blir en vändpunkt och att media hänger i. Tänk om vi äntligen kan vända fetmaepidemin! Livsmedelsföretagens försvar av sockret i Aftonbladet tyder på att försäljningen sjunker. Ett mycket gott tecken.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Om socker, Okategoriserade, Hälsoeffekter av socker. Stötta mitt arbete via Patreon.
Berittis ∙ 2 november, 2014 kl. 17:23
Tyvärr så för ju ofta godis med sig en massa läskdrickande också. Man blir törstig av godis och då dricks det läsk som i sin tur skapar mera törst. En 1.5 litersflaska slinker ner med lätthet. För hur många vill dricka vatten till fredagsmyset?
≪ | ≫ |
Pär ∙ 4 november, 2014 kl. 22:23
Nu blir jag förvirrad. I repliken påstås att sockerkonsumtionen inte alls har ökat, glukos-fruktossirap etc. inräknat. Hur ligger det till egentligen?
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 6 november, 2014 kl. 08:04
De tittar på de senaste typ 20 åren. Men fetmaepidemin har pågått mycket längre, sedan början av 1900-talet (om inte längre). Att börja äta socker är nog den största kostomläggningen för människan sedan vi började att äta spannmål.
O glukos-fruktossirap mm har man väldigt dålig koll på hur mycket vi äter.
≪ | ≫ |
Ulrica ∙ 6 november, 2014 kl. 20:48
Professor Robert H Lustig ska det vara.
≪ | ≫ |