Nyligen mejlade en lärare till mig. Hon berättade att hon ofta beställer broschyrer från sajten utbudet.se, som distribuerar gratismaterial till skolor. Deras mest beställda broschyr (enligt topplistan) är en om socker, som är framtagen av Nordens största sockerproducent Nordic Sugar. Jag har granskat broschyren och mejlat utbudet.se några förslag på hur broschyren skulle kunna förändras för att bättre spegla verkligheten.
Kära utbudet.se!
Nyligen kontaktade en lärare mig. Hon hade beställt broschyren Fakta om socker och hälsa av er (er mest populära broschyr om man får tro topplistan på er sajt). När hon upptäckte att Nordic Sugar står bakom tänkte hon först att det är ganska bra. De håller ju på med socker hela dagarna och måste verkligen ha mycket kunskap på området. Samtidigt är det ett multinationellt bolag, vars hela affärsverksamhet vilar på socker, så hon mejlade för att få en oberoende kommentar. (Det enda jag har att tjäna på att unga äter mindre socker – och utvecklar mindre fetma och diabetes – är en lägre skatt, men det gäller ju oss alla.)
Nedan är några av de tankar jag fick kring hur broschyren kan utvecklas. Kanske kan ni vidarebefordra dem till Nordic Sugar och be dem att uppdatera skolmaterialet? Tänker att de säkert har råd att trycka en ny upplaga. Förra året gjorde de en vinst på 151 miljoner kronor.
Sidan 10. Rubrik: Blir man fet av socker? Både ja och nej.
Här menar Nordic Sugar att: ”utvecklingen av övervikt är en fråga om det totala energiintaget i förhållande till den totala energiförbrukningen”. De har en mycket tydlig bild av detta:
Korven väger helt klart mer än tårtan i Nordic Sugars värld.
Jag tänker att man istället skulle behöva lära skolelever att skilja på ”snällt-stuss-och-lår-fett” och ”farligt-lever-och-muskel-fett”. Det senare hör till det som brukar kallas ”bukfett”.
För ett par år sedan genomförde danska forskare ett försök där studiedeltagarna fick dricka en liter av antingen läsk eller mellanmjölk varje dag under ett halvår (jag vet – det är äckligt att dricka så mycket läsk – men många unga gör det). Både mjölk och läsk gav en viktuppgång, men mjölken gav ”stuss-och-lår-fett” medan läsken påverkade ”lever-och-muskel-fett”. Halten fett i levern ökade med hela 140 procent. Lite läsk-igt faktiskt. Förr var fettlever något man främst såg hos alkoholister, nu har över en av tio amerikanska tonåringar misstänkt fettlever. Fettlever ökar även i Sverige.
Rubriken på sidan skulle kunna ändras till: Kan man få fettlever av socker? Då kan svaret bli ett entydigt JA. Här är ett förslag på en bild:
När man får fettlever och blir insulinresistent, kan man utveckla något som kallas acanthosis nigricans, en brun pigmentering runt nacke och armhålor. En del får också skrumplever av sin fettlever. Då är man riktigt illa ute. De som får fullt utvecklad skrumplever dör oftast inom fem år. Bilden kanske inte direkt främjar Nordic Sugars affärer, men aktieägarna kommer säkert sätta ungdomarnas framtida hälsa framför sin utdelning – tror ni inte det?
Sid 12. Rubrik: Äter vi mer socker än förr?
Under denna rubrik visar Nordic Sugar en bild på svensk sockerförbrukning som ser ut så här:
Jag har en annan bild ni kan få. Den är inte lika snyggt gjord (skulle behöva gå en kurs eller nått) men den visar sockerförbrukningen enligt Statistisk årsbok från mitten av 1800-talet. Då ser det ut så här:
Den röda streckade linjen visar att statistiken inte täcker nyare former av socker, som glukossirap, glukos-fruktossirap och koncentrerade fruktjuicer. Jag har tillbringat långa stunder i samtal med Jordbruksverket för att reda ut siffrorna. Inte helt enkelt. Man behöver kunna en massa om hur man klassificerar socker och så. Men det kanske räcker att ungdomarna får reda på att statistiken innehåller en rad luckor?
Sidan 15. Rubrik: Är socker ohälsosamt?
Här skriver Nordic Sugar: ”Men vi äter mycket lite socker i ren form”. För det första är ”mycket lite” är en rätt knasig formulering. Dessutom undrar jag vad företaget egentligen menar med ”ren form”. Få käkar ju strösocker direkt ur paketet, men borde inte läsk, gelégodis och karameller räknas till rent socker? Det är visserligen utblandat med färgämnen och smakämnen, men 95-100 procent av kalorierna i dessa livsmedel kommer från socker.
Genomsnittssvensken förbrukar cirka 57 liter sockersötad läsk varje år och, enlig företaget Candy King, 8 kg sockergodis, som gélegodis och karameller. Kanske kan Nordic Sugar på denna sida passa på att visa Candy Kings marknadsstatistik på per capita konsumtionen av godis i olika länder:
Jag vet inte om det syns, men Sverige har den högsta stapeln. Som skolungdom kan det vara bra att få perspektiv på sin egen kultur.
Sidan 18. Rubrik: Får man hål i tänderna av socker?
Här står exempelvis att ”Placken bildas på rena tänder, även om det inte är mat i munnen” och ”Utvecklingen av karies är ett samspel mellan flera faktorer, däribland genetiska faktorer, kost, måltidsfrekvens och munhygien.”
Jag tänker att Nordic Sugar – utan att förlora sin trovärdighet – skulle kunna ha ett mycket enklare och rakare budskap: ”Personer som inte äter socker får i princip aldrig hål i tänderna”.
De kan ha Bäckaskogskvinnan, Sveriges äldsta skelett, på bild. Kolla in hennes tänder:
Hon levde under jägarstenåldern och hade vare sig tillgång till tandborste eller tandkräm, ändå hade hon ett intakt leende när hon dog 40 år gammal. Det kan jämföras med tänderna från detta moderna barn:
Sidan 21. Rubrik: Kan man få diabetes av att äta socker?
Här tycker jag att Nordic Sugar kan stryka all rappakalja. Framförallt formuleringen: ”Tidigare trodde man att diabetiker inte tålde den minsta gnutta socker. I dag vet man att personer med välreglerad diabetes kan inta upp till 50 gram tillsatt socker om dagen fördelat på dagens måltider.”
Istället kan de börja resonemanget på denna sida med: Modern forskning tyder på att svaret på denna fråga är JA! Sedan kan de lägga ut texten om hur socker verkar orsaka fettlever, vilket i sin tur rubbar kroppens ämnesomsättning. Man får bukfetma och diabetes, som ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, cancer och demens.
Jag vet. Det blir ingen rolig lektion detta, men livet är inte alltid roligt.
Detta blev långt. En sista sak. På internetsidan där lärare kan beställa ”Fakta om socker och hälsa” från er på utbudet.se står idag: ”Debatten om hälsa har många sidor, men det är inte alla som har lika bra stöd i vetenskapen. Broschyren belyser de vanligaste frågorna om socker och hälsoaspekter.”
Kanske borde ni lägga till: ”Nordic Sugar – som står bakom broschyren – är ett multinationellt bolag som ingår i den tyskbaserade Nordzuckerkoncernen. De producerar årligen om kring 2,9 miljoner ton socker.”
Undrar – kan ni fixa detta? Sedan tycker jag inte att ni behöver slänga bort den gamla broschyren. Ni kan spara den under temat ”material för lektioner i källkritik”.
Vänligen,
Ann Fernholm, författare av boken Det sötaste vi har – om socker och växande kroppar, vetenskapsjournalist och fil. dr i molekylär bioteknik.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Lobbying & industrin. Stötta mitt arbete via Patreon.
Ullis ∙ 27 maj, 2016 kl. 07:49
Hej! På tal om skolan så kom min dotter (går i fyran) hem en dag och sa att hembakat bröd var dåligt och att man hellre ska äta köpesbröd. Jag blev ju helt paff och frågade vem som sagt det. Då sa hon ”Brödinstitutet”. Hon hade alltså hört detta i skolan! Helt vansinnigt!
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 27 maj, 2016 kl. 10:09
Man borde reglera lärares kontakter med industrin på samma vis som man har reglerat läkares kontakter.
≪ | ≫ |
Joern M. Vikse ∙ 27 maj, 2016 kl. 08:04
Herligt
≪ | ≫ |
Carina ∙ 27 maj, 2016 kl. 09:52
Jag blir så glad för ditt engagemang och för att jag kan få argument till en diskussion vi haft om just den broschyren. Tack, tack och tack!!
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 27 maj, 2016 kl. 10:07
Vad roligt att jag kan hjälpa till 🙂 Har dina barn fått den på skolan?
≪ | ≫ |
Carina ∙ 27 maj, 2016 kl. 11:41
Hej!
Nej, jag är lärare på en yrkeshögskolan och beställde den av nyfikenhet. Sen blev den en ”snackis” i fikarummet… 🙂
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 27 maj, 2016 kl. 16:07
Bra!!! Använd den för att lära eleverna källkritik.
≪ | ≫ |
Pia ∙ 27 maj, 2016 kl. 10:29
Det är så bedrövligt att man inte tror att det är sant. Påminner om Uppladdningen som jag ”uppfostrades” med genom idrottsrörelsen. Tror den fortfarande finns och används därute. Det var mjölmat för hela slanten, och att det var industrin, tror det var Axa, som var avsändare var det ingen som hade några synpunkter på. Så ja, självklart att skolan ska vara mycket källkritisk och restriktiv (nolltolerans) till att använda material från industrin – så även idrottsrörelsen.
≪ | ≫ |
Babsen ∙ 27 maj, 2016 kl. 11:49
Å så säger dom att man inte får påverka barn varken religiöst eller politiskt!!!!!!!
≪ | ≫ |
Sockerbolag står bakom “faktabroschyr” om socker som används i skolan ∙ 27 maj, 2016 kl. 17:26
[…] sötare blod uppmärksammar i ett inlägg det faktum att den mest beställa broschyren från utbudet.se, som distribuerar gratismaterial till […]
≪ | ≫ |
Azadeh ∙ 28 maj, 2016 kl. 16:46
Bra skrivet. Tack Ann.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 29 maj, 2016 kl. 17:14
I öl finns väldigt lite vanligt socker (sackaros). Däremot finns det maltos, en sockerart som består av två glukosenheter.
≪ | ≫ |
Magnus ∙ 30 maj, 2016 kl. 07:57
Mest maltodextrin och maltotriose, maltosen tycker ju öljästen om 😉
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 30 maj, 2016 kl. 11:22
Ok! Tack!!!
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 29 maj, 2016 kl. 17:16
Det gäller att skilja på socker och socker. Jag tror som han att sockerarten glukos är bra för kroppen (när det kommer från fiberrik mat med lågt glykemiskt index), så länge som man har en frisk ämnesomsättning. Problemet är sockerarten fruktos, som utgör ena halvan av det vita sockret. I stora doser kan fruktos dra i gång en fettbildning i levern och orsaka leverförfettning. Det rubbar ämnesomsättningen och kroppen blir insulinresistent. Då blir även sockerarten glukos ett problem för kroppen.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 10 oktober, 2016 kl. 11:47
Kroppen kan tillverka den glukos som den behöver. Man måste absolut inte äta en massa glukos. Å andra sidan tror inte jag att glukos från fiberrik mat är något större problem för en frisk kropp (det är skillnad på personer som har diabetes). Att klumpa ihop socker och stärkelse är dåligt av författaren. Jag skriver om varför vi måste skilja på dessa i ”Det sötaste vi har”.
≪ | ≫ |