Igår skrev jag om hur viktigt det är att äta näringsriktig mat som gravid. Nu har forskare hällt vatten på denna kvarn.  The Guardian skriver om studien som kopplar mammans graviditetskost till barnets risk att tidigt utveckla adhd: Scientists study link between unhealthy pregnancy diet and ADHD.

Mammans kost verkar påverka barnets DNA

De brittiska forskarnas tes går ut på att mammans matvanor påverkar barnets arvsmassa genom så kallade epigenetiska förändringar (det innebär att en gen förändras kemiskt). De har hittat en effekt på genen för IGF-2, en tillväxtfaktor som bland annat driver utveckling av nervceller i olika delar av hjärnan. Om mamman hade ätit söt och fet skärpmat under graviditeten hade barnen oftare epigenetiska förändringar på IGF-2, vilket i sin tur var kopplat till en högre risk att drabbas av adhd tidigt under livet.

Sambandet bekräftas i flera studier

Jag vill understryka att sambanden i den brittiska studien är relativt svaga. Samtidigt har det under de senaste två åren kommit en rad studier som kopplar mammans vikt till barnets kognitiv funktion. I en amerikansk undersökning var kraftig fetma hos mamman kopplad till en över fyra gånger högre risk att barnet skulle utveckla adhd.

Även svenska forskare har hittat ett samband mellan mammans vikt och adhd, men när det kontrollerade helsyskonens risk att utveckla adhd försvann sambandet. Helsyskonen hade legat i samma mage, men under en tid när mamman hade ett annat bmi.

De svenska forskarnas slutsats var att det är något i familjens miljö som bidrar till adhd, men de undersökte sambandet mellan mammans vikt och att utveckla adhd under hela uppväxten (både tidigt och sent). I den brittiska studien poängterade forskarna att de endast såg ett samband mellan mammans vikt och en tidig adhd-diagnos. Därför behöver resultaten från de två studierna egentligen inte motsäga varandra.

Fetma påverkar hjärnan

I tidigare inlägg har jag skrivit om hur graviditetsdiabetes och fetma hos mamman är kopplat till en ökad risk för autism hos barnet, vilket kan förklaras av att kvinnan har en inflammation i kroppen som påverkar fostrets utveckling (läs mer i Det sötaste vi har). 

Det är inte heller bara fostrets hjärna som påverkas av fetma och diabetes. Även mammans hjärna mår i längden dåligt av en rubbad ämnesomsättning. Diabetes är en viktig riskfaktor för Alzheimers sjukdom och nyligen visade forskare att personer med fetma har mindre vit hjärnsubstans än jämnåriga med normalvikt.

Jag vill inte med detta inlägg ge dåligt samvete till någon mamma som har barn med adhd eller autism, och som nu tänker att den egna livsstilen kan ha bidragit till barnets problem. Jag åt också massor med godis under min första graviditet; jag visste inte bättre. Nu när forskare börjar se dessa samband måste vi ta dem på största allvar. Allt fler barn diagnostiseras med adhd och autism. Denna forskning tyder på att näringsfattig och söt skräpmat kan vara en viktig bidragande orsak.

Och tänk vilka möjligheter detta öppnar. Ger vi våra barn mindre godis, läsk, saft, glass, kakor och bullar, och mer grönsaker, ägg, fisk, kött och annan näringsriktig mat, kommer det sannolikt att förbättra både deras och framtida generationers välmående.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Nya forskningsrön. Stötta mitt arbete via Patreon.