Jag vågar knappt lyssna på nyheterna längre. Det är som om galenskapen har fått fritt utlopp i USA. Det finns dock några minimala ljus i resultaten från det mörka valet. I flera av USA:s städer har man röstat fram en skatt på sockersötad dryck: Läskskatt vinnare i USA-val. 

När det gäller galenskapen vill jag uppmana alla att läsa DN:s Maciej Zarembas text om valutgången: I Trumps nya värld är det mest förbjudna tillåtet. Det som träffade mig i magen var analysen av asociala unga män. Citat: För 40 år sedan togs 60 procent av alla högskoleexamina i USA av män. I dag är proportionerna omvända. Männen är i minoritet bland de högre bildade. Det kan rentav vara så att ett svart flickebarn numera har bättre framtidsutsikter än en vit gosse. Varför är det så? I boken ”The demise of guys” berättar psykologen Philip Zimbardo att amerikanska pojkar har allt svårare att klara skolan och inte minst – att närma sig flickor. De är rädda för att bli avvisade. En befogad rädsla, eftersom pojkarna är osociala. Det blir man om man tillbringar (i genomsnitt) ofattbara 44 timmar i veckan med att spela dataspel eller se på porr, men bara trettio minuter (i veckan) i samtal med sin far. Om man nu har någon.

Hämmar datorspelandet barns läsande?

Jag läste detta samma dag som jag hade en hård fajt med min son. Jag ville att han skulle göra sin läsläxa istället för att spela datorspel. Han blev helt förtvivlad. ALLA klasskompisar (läs killar) fick spela hur mycket de ville. Har min son inte ALLA populära spel finns det INGET som han kan prata med de andra om i skolan.

Min fina son överdriver alltid när han är arg, men det ligger helt klart något i det han säger. Det pratas ofta om att det är förödande för barns hälsa att sitta stilla framför diverse skärmar många timmar i veckan. Kanske ska vi också börja fundera på hur det påverkar deras sociala utveckling? I vilket fall verkar det påverka förmågan att läsa. Barn läser allt sämre, samtidigt som tiden framför diverse skärmar ökar. 27 procent av alla 15-åriga pojkar i Sverige tillbringar mer än 4 timmar varje dag framför datorer, mobiler, teveapparater och annat. Killar spelar mer än tjejer och det är samtidigt stor skillnad mellan hur killar och tjejer presterar i skolan. Tjejer får bättre betyg och precis som i USA är andelen kvinnor som läser vidare på universitet i Sverige mycket högre än andelen män.

Barn kan utveckla många förmågor genom att spela datorspel, bland annat en bättre engelska, men när livet börjar kretsa kring spelandet har det gått för långt. Det är förbenat jobbigt att som förälder säga: ”nej, idag får du göra något annat.” Det är precis som med godis. Barnens förbaskade belöningssystem börjar skrika och gorma. Det är helt galet.

Jag har länge funderat på det som Maciej Zaremba nu skrev om i DN. Efter att ha läst hans text kände jag mig än mer övertygad i fajten med min son. Att vi föräldrar ser till att våra barn lär sig att läsa ordentligt – både killar och tjejer – är en grund för en demokratisk utveckling. Vi kan inte tro att skolan ska göra hela det jobbet. Vi föräldrar har det största ansvaret för våra barns framtid.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Övrigt. Stötta mitt arbete via Patreon.