Det där med sockermatematik är verkligen inte lätt. Även den mest rutinerade kan göra fel. Idag har jag mejlat Arla och berättat skillnaden mellan viktprocent och energiprocent socker, så att de inte av misstag råkar vilseleda sina (ofta ganska små) konsumenter. Här är mejlet:
Hej Arla!
När min dotter fick drickyoghurten ovan i samband med ett idrottsevenemang tänkte jag först: ”Underbara Arla, äntligen någon som har tagit fram en smaksatt yoghurt med bara 4 procent socker i.”
Dessvärre är jag som jag är – lite misstänksam av naturen. Jag vände på förpackningen, läste innehållsföreteckningen och började räkna. Så här är det:
Er Yoggi Yalla innehåller 32 procent socker. Ingenting annat.
Skilj på vikt- och energiprocent
Till en början for det diverse fula ord genom min hjärna, som om ni skulle vara ute efter att vilseleda konsumenten (mitt barn). Men så besinnade jag mig. Klart ni vill hennes bästa. Ni tycker nog bara – som så många andra – att sockermatematik är alldeles för krångligt. Därför har ni tagit enklaste vägen och räknat ut viktprocenten. 4 gram socker per 100 gram yoghurt blir 4 procent tillsatt socker. Lätt som en plätt.
Problemet är att Livsmedelsverket och WHO ger kostrekommendationer i energiprocent. För att kunna avgöra hur sockerrik er Yoggi Yalla egentligen är behöver konsumenten därför den siffran. Att räkna ut energiprocent är (som tur är) inte så svårt som man kan tro. Det räcker med lite lågstadiematte + kunskapen om att 1 gram socker innehåller 4 kilokalorier (kcal).
- Först räknar ni ut hur många kalorier socker det blir per 100 gram yoghurt: 4 gram socker x 4 kcal/gram = 16 kcal socker.
- Sedan vänder ni på er Yoggi Yalla. I näringsdeklarationen kan ni läsa att den innehåller 50 kcal per 100 gram.
- Till sist dividerar ni antalet kalorier från socker med den totala mängden kalorier: 16 kcal/50 kcal=0,32.
Alltså kommer 32 procent av alla kalorier i en Yoggi Yalla från tillsatt socker.
3,2 gånger mer socker än vad som rekommenderars
Om ni – för att underlätta för konsumenten – ändrar på era förpackningar och skriver ”32 % tillsatt socker” tänker jag att ni samtidigt kan passa på att stryka ordet ”bara.” Er yoghurt innehåller 3,2 gånger mer tillsatt socker än vad Livsmedelverket rekommenderar och 6,4 gånger mer än vad WHO tycker att vi bör äta.
Det skulle vara trevligt att få ett svar från er! Jag kommer att lägga ut det här mejlet på min blogg annfernholm.se. Om ni vill förklara för konsumenterna varför ni väljer att ange mängden socker i viktprocent och inte energiprocent, publicerar jag gärna det.
Trevlig sommar!
Ann Fernholm
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Om socker. Stötta mitt arbete via Patreon.
Eva-Lena ∙ 21 juni, 2017 kl. 10:47
På den tid, då jag var Coca-Cola-oman, brukade jag försvara Coca Colan, för den innehåller mindre mängd socker än Fantan. Eftersom jag numera ratar söta drycker, så var det över fem år sedan jag läste på en innehållsförteckning för läsk, men om jag inte minns helt fel, så är det lika mycket socker i Fanta, som i den där drickyoghurten! :O
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 21 juni, 2017 kl. 10:52
Nja, där får jag nog försvara Arla. En stor del av mängden ”sockerarter” i yoghurten är naturligt mjölksocker (laktos). Det mesta talar för att det är mycket bättre för kroppen än det vita tillsatta sockret (sackaros). Yoghurten innehåller också en del vitaminer. Cola innehåller mer än dubbelt så mycket vitt socker och inga vitaminer alls.
≪ | ≫ |
Stefan ∙ 21 juni, 2017 kl. 15:17
Och det väl det ”tillsatt” innebär. Resten är naturligt
≪ | ≫ |
Ola ∙ 21 juni, 2017 kl. 12:38
Ja sockermatte verkar svårt. Jag utgår, precis som texten, från 100g yoghurt. 4g socker är mindre än en femtedel av WHOs strängaste rekommendation på 25g. Inte 6,4 gånger mer.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 21 juni, 2017 kl. 13:10
Ditt resonemang förutsätter att barnet bara dricker 1 dl av denna yoghurt. Min dotter drack upp hela, vilket innebar att hon fick i sig 4*3,5=14 gram socker. Totalt fick hon alltså i sig över halva dagsransonen socker i något som anses nyttigt. Om det är en 5-åring som dricker en sådan här yoghurt motsvarar det 80 procent av deras maxintag av socker (WHO:s hälsomål), eftersom deras totala kalorikonsumtion är lägre. Att skriva ”bara” på en sådan produkt är helt missvisande.
≪ | ≫ |
Stig ∙ 22 juni, 2017 kl. 01:13
Om hon idrottat kan hon behöva 175kcal. Gärna 10-15g proteiner också att bygga muskler av annars kommer de hon har att brytas ner istället.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 22 juni, 2017 kl. 06:47
Hon behöver också: magnesium, zink, järn, omega-3, vitamin A, B (många olika sorter), C, D, E, K och diverse andra saker. Inget av det finns i vitt tillsatt socker.
≪ | ≫ |
Ola ∙ 21 juni, 2017 kl. 15:30
Halva ransonen är fortfarande inte 6,4 gånger ransonen. 80% är inte heller 640%. Om du ska bygga ditt argument på att andras matte är fel så ska du räkna rätt själv.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 21 juni, 2017 kl. 16:23
Livsmedelverket ger sina kostrekommendationer i energiprocent. Yoggi Yalla innehåller, om man räknar energiprocent, 3,2 gånger mer socker än Livsmedelsverkets maxgräns. Men om du tycker att man ska räkna på procent av barnets maximala dagsintag av socker kan man självklart göra det också. Då kan produkten märkas: ”Innehåller ungefär 50 procent av det socker som ditt barn bör äta maximalt på en dag”. Det går bra det också.
≪ | ≫ |
Ola ∙ 21 juni, 2017 kl. 17:00
”3,2 gånger mer socker än Livsmedelsverkets maxgräns” Nej, fortfarande inte. Du ställer en produkt mot dagsintag. Om ditt barn *bara* äter denna drickyoghurt så stämmer ditt resonemang. Men då finns det klart akutare saker att ta tag i. Jämför inte äpplen och päron är vad jag försöker förmedla.
”Innehåller ungefär 50 procent av det socker som ditt barn bör äta maximalt på en dag” Absolut, men inte 640% av vuxens intag som du skrev. Kul att du fått till matten.
≪ | ≫ |
Sture Haglund ∙ 21 juni, 2017 kl. 19:27
Innebär det att om jag tar ett sockerkorn och läger det i ett dricksglas med vatten så blir energiprocenten 100?
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 21 juni, 2017 kl. 23:17
🙂 Yes! 1-0 till dig.
≪ | ≫ |
Jag ∙ 21 juni, 2017 kl. 20:53
Tyvärr Ann tycker jag inte heller att ditt matematiska resonemang håller. Barnet äter väl andra kalorier än yoghurten också? Om yoghurten hade fler kalorier, då faller också ditt resonemang. Hur räknar du om man tillsätter 1 g socker i ett vattenglas?
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 21 juni, 2017 kl. 23:20
Jag hoppas att du förstår att poängen är att vuxna inte inser hur stor andel socker barnen får i sig via en sådan här yoghurt? Många barn äter godis, kakor, bullar och glass, utöver Yoggi Yalla. Ett vanligt mellis ska inte till stor del bestå av näringsfattigt socker. Det är en av flera orsaker till varför barn idag överäter socker.
≪ | ≫ |
Argadietisten ∙ 21 juni, 2017 kl. 21:42
Nu är det ju så att din dotter behöver fylla på med just Kolhydrater efter en idrottsaktivitet för att vända det katabola stadiet du sätter kroppen i efter hård fysisk träning.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 21 juni, 2017 kl. 23:24
Hej arga dietisten! Min dotter äter mer än gärna torsk med smörmosad potatis efter sin träning. Du behöver inte oroa dig för hennes kolhydratintag. Däremot gör vi skillnad mellan stärkelse från bra mat och näringsfattigt vitt socker. En tränande kropp behöver mycket vitaminer.
≪ | ≫ |
Eva dahl ∙ 22 juni, 2017 kl. 07:13
Den enda arga personen här är ju du Ann? Och om någon utger sig för att vara dietist är det ju du.. vilken dubbelmoral
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 22 juni, 2017 kl. 07:26
Jag tror du missade att det var personen själv som hade ”argadietisten” som användarnamn. Tyckte det var lite humor.
≪ | ≫ |
Alexander ∙ 21 juni, 2017 kl. 23:34
”Er Yoggi Yalla innehåller 32 procent socker. Ingenting annat.”
Nej, här är det du som uppenbart inte förstår skillnaden på % och E%. Yoghurten innehåller 4 procent socker, ingenting annat. Att du anmärker på att någon använder % och E% felaktigt och sen gör det själv någon mening senare är anmärkningsvärt.
”Er yoghurt innehåller 3,2 gånger mer tillsatt socker än vad Livsmedelverket rekommenderar och 6,4 gånger mer än vad WHO tycker att vi bör äta.”
Nej. Siffrorna från SLV och WHO är snittintag över dagen. Med ditt resonemang skulle yoghurten bli nyttigare/bättre om man tryckte ner ett hekto pommes frites och lite chips i den då
det skulle sänka energiprocenten socker under WHOs rekommendation. Rekommendationen är inte att varje livsmedel du äter ska ha under 10E% från socker. Med det resonemanget bör vi inte äta något livsmedel med under 10E% protein.
≪ | ≫ |
Laila ∙ 2 juli, 2017 kl. 21:25
Håller verkligen med. Det gäller att förutom att kunna räkna fram olika procentsiffror så måste man förstå innebörden och tillämpa dem på rätt sätt. Det gör inte Ann. Bakläxa.
Dessutom är det lite skrämmande att det finns de som okritiskt köper hennes slutsatser och tror att hon har rätt. Hon blandar verkligen äpplen o päron.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 2 juli, 2017 kl. 21:35
Laila, din kritik är svepande. Du får väldigt gärna vara mer specifik och berätta i vad du tycker att jag har fel. Då bemöter jag gärna din kritik.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 22 juni, 2017 kl. 06:45
Jag förstår absolut att 10 E% är ett riktvärde över dagen. Jag tror också att en konsument genom att få mängden socker i E% lättare kan bedöma om hen är på väg att köpa är en sockerbomb eller inte. Till exempel är de också ungefär 32 E% socker i Singoallakakor, som en jämförelse. Du hänvisar till SLV. När SLV bestämmer hur mycket mättat fett det får vara i nyckelhålsmärkta produkter använder de också E% mättat fett i produkten som ett riktmärke. Därför får lättmjölk vara nyckelhålsmärkt, men inte mellanmjölk. Jag ifrågasätter varför man ska begränsa mättat fett, men använder det nu som ett exempel på att E% går att använda för att hjälpa konsumenten att förstå hur mycket hen får i sig av en makronutrient.
≪ | ≫ |
Laila ∙ 2 juli, 2017 kl. 21:45
Här visar du på egen hand hur missvisande det är att ange enskilda livsmedel i E%. Yoghurten och Singoallakakorna har samma E%. Då kan man ju tro att de är samma ”sockerbomber”.
Men 100 g kakor ger 38 g socker. Lite mer än youghurtens 4 g per dl. Dvs livsmedel med samma E% kan ha enormt stor skillnad i sockerinnehåll. Det är ju mängden socker som är det väsentliga. Förstår man inte hur man ska tolka och tillämpa sina matematiska kunskaper ska man ligga lite lågt.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 2 juli, 2017 kl. 23:12
100 gram Singoallakex blir totalt 470 kalorier. För ett barn är det nästan en tredjedels dagsbehov av energi den dagen, eller en hel måltid. Jag vill ändå påstå att väldigt få barn äter så många kakor (=halva paketet) till mellanmål. En Yoggi Yalla innehåller 175 kcal, vilket är ungefär så mycket som ett barn behöver som mellanmål. Serverar du ett glas mjölk och Singoallakex till mellanmål kanske barnet äter 2-3 stycken, eller maximalt en fjärdedel av paketet. Det blir totalt 18 gram socker (varav en del också är naturligt socker från vetemjöl). Serverar du en Yoggi Yalla, dricker barnet sannolikt upp hela. Det blir totalt 14 gram socker. Alltså nästan lika mycket som om barnet äter kakor till mellis.
Slutsats: när man tittar på kaloriprocent får man en bra insikt i om barnet kommer att få i sig mycket eller lite socker. Livsmedelsverket och WHO ger sina kostråd i energiprocent och konsumenten behöver veta ungefär hur de ligger i förhållande till deras rekommendationer.
≪ | ≫ |
Laila ∙ 3 juli, 2017 kl. 14:10
Du skriver i en annan kommentar att du vet att energiprocent är ett riktvärde för vad man äter per dag. Precis så är det energiprocent ska användas. Då är det bara att beräkna ungefär hur mycket socker i gram du och dina barn får äta per dag. Ta sedan portionsstorleken ggr innehållet i viktprocent så har du mängden socker i gram. Precis dom tanken är.
Skulle sockerinnehållet anges per livsmedel, då blir det bra mycket krångligare matematik. Alla får ta fram miniräknaren.
Så de fakirer som är viktiga att känna till är portionsstorleken och viktprocenten. Och äta lagom stora portioner. Själv tycker jag att 3,5 dl yoghurt är lite mycket för ett barn. Ca 2 dl yoghurt anser jag vara mer en portion. Det ger 8 gram socker.
≪ | ≫ |
Alexander ∙ 22 juni, 2017 kl. 23:44
Ingen kommentar ang ditt felaktiga användande av procent och energiprocent? Tycker du fortfarande att yoghurten innehåller 32 procent socker? Du bör redigera inlägget.
”När SLV bestämmer hur mycket mättat fett det får vara i nyckelhålsmärkta produkter använder de också E% mättat fett i produkten som ett riktmärke. Därför får lättmjölk vara nyckelhålsmärkt, men inte mellanmjölk.”
Nej, det är åter igen felaktigt. Sluta uttala dig om dessa saker som du uppenbarligen inte har någon kunskap om. Varför ljuga om en sån sak? https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/om-oss/lagstiftning/livsmedelsinfo-till-konsum—markning/livsfs-2015-1-web.pdf
Det är absurt att tro att energiprocent på något sätt förenklar det för konsumenten.
≪ | ≫ |
Alexander ∙ 2 juli, 2017 kl. 11:27
Skulle uppskatta ett svar, tack.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 2 juli, 2017 kl. 15:16
Svaret på fråga ett är: nej. Svaret på fråga två: ja.
≪ | ≫ |
MariaF ∙ 22 juni, 2017 kl. 11:57
Helt rätt räknat! Livsmedelsverket har krånglat till det för oss med energiprocenten, det blir lite som Sällskapsresans ”Tänk på pocenten!”. Precis som du skriver i kommentaren om nyckelhålet så bör socker anges på samma sätt. Även om Arla i sak har rätt med sin viktprocent så underlättar det inte för konsumenten att göra ett bra val. Om man nu inte avser ”köp mer” som ett bra val förstås.
≪ | ≫ |
Stig Grenlund ∙ 22 juni, 2017 kl. 20:33
På vilket sätt skulle ”sockermatematik” skilja sig från ”fettmatematik” i så fall? Problemet är ju att livsmedel anges i viktprocent generellt, och där vattenhalten har betydelse för livsmedlets samman sättning och konsistens. Så om du nu ska utgå från energiprocent istället så handlar det ju inte bara om socker, trots att det är det enda du tar upp. Du menar alltså att vi ska tänka att på vårt 80%-iga (fetthalt) smör egentligen ska vara närmare 100%, vår standardmjölk inte längre är 3 %, mellanmjölken inte längre 1,5 % osv.. Blir ganska så besvärligt om du ska ändra hela livsmedelsbranschens vedertagna märkningssystematik. Eller tänkte du inte så långt?
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 23 juni, 2017 kl. 11:24
En relevant poäng. Jag vidhåller dock att den som handlar behöver hjälp att förstå att ”bara 4 procent socker” knappast är lite socker. Dricker ett barn en sådan här yoghurt får de i sig mer socker än vad som kan anses vara bra under ett enda mellanmål (som många föräldrar dessutom tror är nyttig). Då är energiprocent bättre att redovisa. Barn äter alldeles för mycket socker. En otydlig märkning av sockerrika livsmedel är en (av flera) orsaker till varför.
≪ | ≫ |
Åsa ∙ 23 juni, 2017 kl. 09:54
Jag förstår inte försvararna av Arla i kommentarsfälten nedan.
INGEN behöver, eller ska, inta vitt socker.
≪ | ≫ |
Robert Pozgaj ∙ 23 juni, 2017 kl. 12:37
Vem försvarar Arla? Att däremot ett matematiskt argument används felaktigt ser jag många som med all rätt opponerar sig mot.
≪ | ≫ |
Stig ∙ 23 juni, 2017 kl. 11:50
Jag är inte så bra i matte att jag kan säga något om procent hit och dit, men ändå lyckades jag klura ut vad det är du försöker säga.
Nämligen att Arla, tillsammans med de flesta aktörer inom denna bransch medvetet försöker förvilla oss med sina innehållsredovisningar och då speciellt vad gäller mängden socker i allt och lite till.
Och det kommer tyvärr säkert att fortsätta så länge som staten tillåter det.
Eller att vi konsumenter minskar våra inköp av de mest förvillande informationsleverantörerna.
För det är ju bara pengar och en minskning av detta inflöde som får företagen att ändra sig.
Socker ska bara bort bort bort!
≪ | ≫ |
Robert Pozgaj ∙ 23 juni, 2017 kl. 12:34
Du kan inte räkna. Låt mig förtydliga att det inte finns något fel med själva beräkningarna, men att du inte vet hur du ska tolka resultatet. Att yoghurtens energi till 32% kommer från socker är ointressant då detta fortfarande aldrig blir mer än 4 g per 100 g dryck. Om du blandar ut 1 g socker i 1 kubikmeter vatten kommer 100% av vattnets energiinnehåll från socker, men du kommer att vara tvingad till att dricka 50-75 kubikmeter vatten, 50-75 ton, per dag för att komma över de riktlinjer på 50-75 gram tillsatt socker som livsmedelsverket rekommenderar som ett maximum för det dagliga intaget. Med ditt sätt att räkna blir nästan varje grönsak en sockerartsbomb som innehåller flera gånger mer kolhydrater än vad som rekommenderas. Försök inte nu få det att du menar tillsatt socker då dina beräkningar ovan gör skillnad på det naturliga innehållet av laktos och det tillsatta sockret i yoghurten.
Att du formellt inte har fel i dina redovisade beräkningar betyder inte att du vet vad du har räknat på. Skicka nu ett mejl till Arla och be om ursäkt för att du i sak har fel om att de vilseleder sina kunder, det gör de inte. Att det finns människor som inte förstår siffror kan knappast Arla lastas för. En ursäkt från dig om att du vilseleder dina läsare vore också på sin plats.
≪ | ≫ |
Per-Johan Sundbaum ∙ 25 juni, 2017 kl. 17:47
Jag tycker att informationen ”produktens energiinnehåll består till 34% av socker” är intressant och relevant.
≪ | ≫ |
Robert Pozgaj ∙ 26 juni, 2017 kl. 07:51
Då tycker du att tex 84% av energin i en gurka kommer från socker är intressant. Kan du utveckla vad du gör med denna information? Försöker du unvika gurkor då dessa kaloribomber, ca17 kcal/100g, kommer att inverka negativt på ditt liv?
≪ | ≫ |
Per-Johan Sundbaum ∙ 26 juni, 2017 kl. 21:52
Varför skulle det vara ointressant vad en gurkas energiinnehåll består av även om det totala energiinnehållet är litet ?
Är du mycket känslig för socker kan det väl vara relevant att ha ett hum om i alla fall, även om det just i fallet med gurka nog är svårt att få i sig några betydande mängder socker.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 26 juni, 2017 kl. 09:12
Som sagt tidigare Robert P. Vänligen, sätt dig in i det du kritiserar innan du ger dig in i en debatt. Jag har räknat på tillsatt socker och inget annat.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 23 juni, 2017 kl. 17:18
”Försök inte nu få det att du menar tillsatt socker…” Men alltså, det är framförallt det som hela den här bloggen handlar om. Just det tillsatta sockret. Klart att jag menar det. I grönsaker finns inte ett enda gram tillsatt socker, hur du än räknar.
≪ | ≫ |
Robert Pozgaj ∙ 26 juni, 2017 kl. 07:42
Då borde du rimligtvis ta bort laktosen från dina beräkningar. Det gör du inte, dvs gör du ingen skillnad i beräkningarna om sockret är tillsatt eller inte.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 26 juni, 2017 kl. 09:11
Laktosen finns inte alls med i mina beräkningar. Med laktos blir det 62 energiprocent socker. Vänligen sätt dig in i det du kritiserar, innan du börjar kritisera.
≪ | ≫ |
Kauko Antbacke ∙ 23 juni, 2017 kl. 22:41
Ja, så är det och de utnyttjar och vänjer barnen i sockerberoendet. Alla dessa förbannade förpackningar … Tack för info!
≪ | ≫ |
Ralf ∙ 24 juni, 2017 kl. 12:16
Stå på dig Ann! Visst går det att räkna som du gör, så gör livsmedelsverket när det passar dem (och livsmedelsindustrin) om fett, men aldrig om socker.
Sedan är ju en sån här drickyoghurt mest gjord för att säljas och inte för att ätas, eller hur man nu skall säga. Titta bara på ingredienserna:
Högpastöriserad mjölk. D vs död mjölk för ”extenden shelf life”, inte för förlängt människoliv.
Socker. Tio gånger så billigt som det fett som tagits bort och som istället säljs som smör och grädde, för tio gånger högre kilopris.
Fruktblandning. Så lite som möjligt men ändå något så att folk ändå skall tro att det är nyttigt.
”Naturlig” arom. För att det är för lite frukt. Naturlig för att något naturligt kan vara basen i den kemiska processen.
Yoghurtkultur. Några stackars kontrollerade bakterier istället för alla de nyttiga bakterier som dödades med pastöriseringen utifall att någon ko rent hypotetiskt skulle vara sjuk, samt att en naturlig syrningsprocess naturligtvis inte funkar i en stor industriprocess.
Inte undra på att människor sakta och säkert blir sjukare och sjukare.
≪ | ≫ |
helen ∙ 24 juni, 2017 kl. 19:28
yoghurt det skiten skulle jag inte ens som typ-1 diabetiker ta med tång !. Sen jag har började LCHF har jag någorlunda fått kontroll över mitt struliga blodsocker som typ-1 diabetiker. Jag hade 47 i HbA1c vid min senaste årskontroll i slutet av maj vilket jag är enormt glad över !!
≪ | ≫ |
Anna ∙ 25 juni, 2017 kl. 12:19
Jag är typ 1-diabetiker. Jag äter inte LCHF-kost. Mitt senaste HbA1c var 42.
Man får använda sitt förstånd när man äter kolhydrater, fett och protein.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 26 juni, 2017 kl. 09:14
Hej och grattis till bra värden! Jag vill poängtera att det som fungerar för en person med typ 1-diabetes, inte alls behöver fungera bra för en annan. Det är en komplex sjukdom och många olika saker spelar in när det gäller blodsockerregleringen.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 25 juni, 2017 kl. 10:05
Grattis till fina värden!
≪ | ≫ |
Sandra ∙ 26 juni, 2017 kl. 18:32
Underbart skrivet, du är min nya idol! Och tack för en lektion i sockermarematik!
≪ | ≫ |
Laila ∙ 2 juli, 2017 kl. 21:07
Så fantastiskt att man kan vara så mästrande, och utge sig för att kunna räkna. Och vara spydig och säga att det täcker med lite lågstadiematte. När man uppenbarligen inte förstår hur man ska använda de olika enheterna.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 2 juli, 2017 kl. 21:33
Jag uppskattar en saklig diskussion. Du får gärna ange vilken enhet jag använder fel, annars är det svårt att besvara din vänliga kritik.
≪ | ≫ |
Laila ∙ 4 juli, 2017 kl. 20:03
Du anger energiprocenten fel. Du använder den i ett enskilt livsmedel. Du säger själv att du vet att enerigiprocent ska användas som ett riktvärde över dagen. Alltså blandar du viktprocent och energiprocent på samma sätt som en del blandar äpplen och päron.
≪ | ≫ |
Jenny ∙ 3 juli, 2017 kl. 15:40
Jag har många gånger reagerat på alla söta mellanmål som utger sig för att vara nyttiga och ofta delas ut i samband med idrottstävlingar och dylika event riktade till skolbarn. Att barn som idrottar behöver ett extra kaloritillskott kan såklart kännas rimligt men jag upplever att mina barn (jag vet att det statistiska underlaget är tveksamt…) är självreglerande så länge de får nyttig mat så om de är lite extra hungriga efter träningen så räcker oftast tex en banan till dess att kvällsmaten är klar. Så länge de får nyttiga, sockerfria alternativ så äter de bara precis så att de blir mätta/nöjda. Jämför med en lördagskväll om det står en skål chips eller godis framme. Då äter de tills det är slut och får gissningsvis i sig enormt många fler kalorier än vad de behöver. Ingen är väl frågande till att barn behöver kalorier men poängen är såklart att det ska vara BRA kalorier. Och en köpt drickyoghurt tillhör knappast den kategorin… Så BRA Ann! Jag tror att många människor faktiskt tror att drickyoghurt är nyttig och ett bra mellanmål/utflyktsmål för sitt barn. För annars hade de väl inte sålts? En får väl förutsätta att alla föräldrar vill sina barn deras bästa.
≪ | ≫ |
Anders ∙ 10 juli, 2017 kl. 01:23
Du får nog gå tillbaka till skolbänken och läsa lite mer matte…
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 30 juli, 2017 kl. 16:23
Ja, den dära Fourieranalysen jag läste på universitetet fungerar sannerligen inte på detta.
≪ | ≫ |
Laila ∙ 30 juli, 2017 kl. 19:50
Det stämmer! Den hjälpte inte i detta fall.
≪ | ≫ |
Charlotta ∙ 7 augusti, 2017 kl. 15:27
Tack Ann för kloka ord som jag förstod helt utan problem! Bra för barnens hälsa!
≪ | ≫ |
Suz Molthon ∙ 7 augusti, 2017 kl. 17:09
Du var snäll där. Jag tror inte de tänkt fel, jag tror att de medvetet väljer viktprocenten dvs den lägre siffran. Det säljer mer! Enklaste matematiken.
≪ | ≫ |
CG.Wallén ∙ 12 september, 2017 kl. 03:03
Det är på tog för mycket socker i alltför många produkter. De göms under namnet kolhydrater. Jag skulle kunna dra slutsatsen att det är just därför som vi har en växande procent av befolkningen som utvecklar diabetes 2.
– Inte bara för att midjeomfånget är relativt stor utan det kan hända även smala personer som formligen köper kilovis med smågodis – ungdomar och uppåt. Vad anser du om detta resonemang?
≪ | ≫ |