Vilken underbar vecka det har varit! I fredags var det tre år sedan som vi lanserade Kostfonden och jag har ägnat helgen åt att njuta av en av de bästa nyheter jag någonsin fått: att Skandia går in i studien av kost vid typ 1-diabetes med 2 831 019 kronor (läs mer på Kostfondens sajt)
Fy Fabian vad glad jag blev när jag fick reda på det, samtidigt som jag blev lite darrig och tänkte: ”det här är för bra för att vara sant.”
Men det är sant. Världens största oberoende prövning av kolhydraters roll för blodsockret vid typ 1-diabetes kan nu dra igång! Studien kan i inte bara påverka kostråden till de 50 000 som har typ 1-diabetes i Sverige, utan alla med typ 1-diabetes i hela världen.
För så är det: en högkvalitativ vetenskaplig studie kan verkligen förändra saker i grunden. Ett exempel på en välgjord koststudie som har fått ett extremt stort genomslag är den brittiska LEAP-studien, där man för ett par år sedan visade att barn kan skyddas mot jordnötsallergi om de regelbundet får äta jordnötsprotein under första åren i livet. Tidigare till och med varnade man föräldrar från att ge sina bebisar allergiframkallande mat, men LEAP-studien bevisade bortom allt tvivel att det är dags att tänka om.
Kontroll på blodsockret kan rädda liv
Det var Marie Nehagen, grundare av Smarta Diabetiker, som fick mig att gå till Kostfondens vetenskapliga råd och fråga om vi kunde satsa på kost vid typ 1-diabetes. Marie dog 38 år gammal eftersom hennes njurar förstördes av det höga blodsocker hon hade haft under sitt liv. För sent upptäckte hon att det går att reglera blodsockret med hjälp av kosten. Jag hoppas att Marie på något vis, någonstans, i en annan värld, kan få veta att de bidrag som kom till Kostfonden i samband med hennes begravning nu investeras i en vetenskaplig studie som kan rädda liv.
Jag vill tacka alla er som tror på Kostfonden och donerar pengar till oss. Till ni som har valt att bli månadsgivare vill jag säga: utan er hade det här aldrig skett! Era regelbundna gåvor ger Kostfonden förutsättningar att arbeta långsiktigt och förändra saker i grunden. Inte bara i Sverige, utan i resten av världen också. TACK!
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Kostfonden. Stötta mitt arbete via Patreon.
Kostfonden fyller tre år ∙ 3 oktober, 2017 kl. 11:09
[…] Ann Fernholm skriver om saken. […]
≪ | ≫ |
Ingrid ∙ 6 oktober, 2017 kl. 12:50
Hej Ann! Jag lyssnade just på ett radioprogram om viktnedgång, och hur svårt det är att hålla vikten efteråt. Här –> https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/942137?programid=1272
De verkar mest prata om viktnedgång med hjälp av färre kalorier. Gäller detta med minskad mängd Leptin efter viktnedgång även om man gått ner med hjälp av tex lchf elle GI? Vad kan man göra för att behålla en normal vikt?
(Sorry för lite orelaterad kommentar, men jag såg ingen mejllänk så jag tänkte att jag kommenterar på det senaste inlägget, hoppas det är ok.)
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 8 oktober, 2017 kl. 17:28
Vid GI och lågkolhydratkost sänker man insulinnivåerna i kroppen. När insulin minskar kommer (enligt den hypotes jag presenterar i ”Det sötaste vi har”)inte längre effekten av leptin blockeras i hjärnan. Så hjärnan kan bättre känna av allt det leptin man har i kroppen.
Det behövs bättre forskning kring hur man lättast håller en normal vikt. Men en stor studie visar att mer protein i kosten hjälper, och ett lågt glykemiskt index. http://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa1007137#t=abstract
Personligen har jag kunnat sluta räkna kalorier sedan jag i princip helt har slutat äta socker- och vetemjölsrik skräpmat. Jag äter också väldigt lite processade vita kolhydrater.
≪ | ≫ |