Ungefär 25 procent av alla vuxna i världen har fettlever och löper ökad risk för skrumplever, levercancer, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Fettlever anses vara en kronisk åkomma, men nu har forskare vid Göteborgs universitet visat att det går att få bort mycket av fettet från levern på bara två veckor. Medicinen heter: strikt lågkolhydratkost. 

Fettlever – vad är det för något? Kanske du undrar och tror att det handlar om den där feta patén som fransmännen älskar. Men vet du vad: fettlever är en av världens vanligaste DOLDA sjukdomar (@allaaftonbladetreportrar #chanspålöp). Tidigare förknippades fettlever främst med alkoholism, men i fetmans fotspår har sjukdomen ökat explosionsartat. Numera har ungefär en av tio unga i både Europa och USA sjukdomen.

Att ha lite fett insprängt i levern är visserligen inte farligt (om du inte är gås och riskerar att bli paté), men på lång sikt kan levern bli inflammerad och levercellerna kan dö. En del utvecklar skrumplever, en sjukdom med hög dödlighet. Fettlever ökar också risken för levercancer, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. För att skydda sig mot detta behöver drabbade få bort fettet ur levern.

Rådet till personer med fettlever har varit att motionera, räkna kalorier och gå ner i vikt, men – som välkänt är – de flesta misslyckas och fettet har suttit där det har suttit. Därför är det ett viktigt genombrott nu när forskare vid Göteborgs universitet har visat att fettet kan försvinna utan personen behöver gå ner i vikt nämnvärt mycket. Deltagarna i studien fick fortsätta att äta lika många kalorier, men byta kolhydrater mot protein. Inom loppet av bara två veckor var levern betydligt magrare än innan.

Överraskande upptäckt: tarmfloran började tillverka folsyra

Studien, som publicerades i Cell Metabolism, inkluderade bara tio personer och är liten, men naggande god att sätta tänderna i för en biokemist som undertecknad. Det är en extremt detaljerade kartläggning av vad som händer när en person skär ner på socker och stärkelse i maten. Leverns ämnesomsättning slog om i princip direkt. Istället för att bilda fett, började den att bränna fett och redan första dagen syntes en markant minskning av leverfettet. Som en finfin bieffekt fick de också en förbättrad blodfettprofil.

Även tarmfloran förändrades. En överraskande upptäckt var att den började producera mer folsyra, ett vitamin som är viktigt för leverns ämnesomsättning. Låga nivåer av folsyra har tidigare kopplats till högre risk för fettlever.

Är socker en värre bov än stärkelse?

Ni som har läst Det sötaste vi har vet att en del forskare misstänker att vår höga sockerkonsumtion är en viktig orsak till epidemin av fettlever. Socker innehåller sockerarten fruktos, som omsätts i levern. När vi överkonsumerar godis, läsk och andra sötsaker, ökar fettproduktionen i levern och efter ett tag verkar det fasta fett i levern.

För att testa denna hypotes har forskare vid UCSF i San Francisco tidigare låtit barn med fettlever ersätta sockret i maten med stärkelse (som består av sockerarten glukos). Precis som i studien som nu genomförts i Göteborg var målet  att barnen skulle fortsätta äta lika många kalorier och bibehålla sin vikt.

Trots att barnen åt kolhydrater i form stärkelse, slog leverns ämnesomsättning om snabbt. Inom loppet av nio dagar hade nästan hälften av fettet bränts bort. En del av barnen gick också ner i vikt, men leverfettet minskade även hos de som bibehöll sin vikt.

Kostfonden satsar på studie av fettlever

Vad ska man då dra för slutsatser av allt detta? Först och främst: det är dags att sluta räkna kalorier. Olika kalorier har olika effekt på kroppen. Kolhydrater gör mer skada än nytta för personer med fettlever, och det finns anledning att misstänka att socker är värstingen bland kolhydrater.

MEN. Både göteborgsstudien och UCSF-studien är små och saknar kontrollgrupp. För att etablera en ny behandling i vården krävs studier av en annan kaliber, randomiserade och kontrollerade prövningar. Kostfonden har just satsat 600 000 kronor i en sådan studie på Karolinska Sjukhuset, där en strikt lågkolhydratkost ska jämföras med 5:2-fasta och en konventionell behandling. Bekräftar studien resultaten ovan, är ett viktigt steg taget mot att etablera en ny kostbehandling i vården. Och en kronisk sjukdom som typ över en miljard personer har, kan plötsligt räknas som en behandlingsbar åkomma som går att åtgärda på några veckor. Gissa om det kan frigöra pengar i vården?

Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Nya forskningsrön. Stötta mitt arbete via Patreon.