”För lite kolhydrater förkortar livet” påstod Sveriges Radios nyhetsprogram Ekot igår, men rapporteringen bottnar i en illa genomförd tolkning av en vetenskaplig studie. Vad studien egentligen visar är att en kost som kan innehålla både chips och Big Mac:s är farlig. 

Ni är många som har hört av er och velat ha min syn på följade nyhet från Ekot: För lite kolhydrater förkortar livet. Rapporteringen baserar sig på en publikation i den medicinvetenskapliga tidskriften The Lancet Public Health: Dietary carbohydrate intake and mortality: a prospective cohort study and meta-analysis. Ekot menar att studien visar att: ”den som äter mindre än 40 procent kolhydrater lever i genomsnitt fyra år mindre jämfört med den som har ett mer normalt intag” och slår sedan fast att en LCHF-kost kan förkorta livet.

LCHF-kosten fanns inte när studien genomfördes

För det första är detta en så kallad epidemiologisk studie, en form av studie som aldrig kan slå fast något orsakssamband. Det man ser i studien är en association mellan både ett högt och lågt kolhydratintag och ett förkortat liv. Ekots rubrik – som slår fast ett orsakssamband – är därför direkt felaktig.

För det andra inleddes studien 1987-1989, när 15 428 amerikaner i åldern 45–64 år fyllde i en enkät kring hur de åt. På den tiden – mot slutet av 1980-talet – var LCHF-kosten inte ens uppfunnen. Antalet personer i studien som har ätit en strikt LCHF-kost torde därför vara försvinnande liten.

I publikationen i Lancet slår forskarna också ihop resultaten från sin studie, men resultaten från flera liknande studier. Ingen av dessa studier var utformad för att studera en LCHF-kost, så som den definieras av de forskare som förespråkar den.

Är Big Mac:s LCHF?

Så vad har forskarna bakom studien i The Lancet Public Health egentligen tittat på? Jo, de har jämfört de personer som åt en mindre andel kolhydrater (under 40 procent av alla kalorier) för 30 år sedan med de som åt en större andel kolhydrater under samma tid. I sista kapitlet av Ett sötare blod granskar jag ett liknande larm kring LCHF och räknar då ut energiprocenten i en Big Mac. Uträkningen visade att 32 procent av alla kalorier kommer från kolhydrater, 22 procent från protein, och resten – cirka 46 procent – från fett. I studien som Ekot rapporterade om räknas alltså en Big Mac till en lågkolhydratkost. Även chips eller en måltid med läsk, bearnaisesås, kött och pommes, kvalar in som lågkolhydratkost i den här studien. Forskare som förespråkar LCHF brukar vanligtvis varna för sådan mat.

Studier som granskar orsakssamband ger andra resultat

Den som vill veta hur en LCHF-kost påverkar hälsan, ska naturligtvis titta på vetenskapliga studier som är utformade för att ta reda på just detta. Det finns flera välgjorda sådana. När en strikt lågkolhydratkost, utan socker, vetemjöl och snabba kolhydrater, jämförs mot en traditionell lågfettkost, som kan innehålla både socker och vetemjöl, ger lågkolhydratkosten generellt bäst effekt på till exempel vikt och blodfetter. Här är länkar till sådana studier: 1, 2 och 3. Jämförs en strikt lågkolhydratkost mot en strikt lågfettkost utan socker, vetemjöl och annan processad mat, är dieterna ungefär lika bra när det gäller viktnedgång och blodfetter. Här hittar du exempel på det: 1 och 2.

Istället för att fungera som megafoner åt en forskarvärld som har mycket att försvara när det gäller kostråden, skulle jag önska att Sveriges Radio kunde prestera en granskande rapportering inom kostområdet liknande den man ofta kan läsa i till exempel New York Times. 

Rättelse: Jag skrev tidigare i inlägget att studien var publicerad i The Lancet, vilket också står på Sveriges radios hemsida. Det är felaktigt. Studien är publicerad i The Lancet Public Health. 

Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Faktakoll av media. Stötta mitt arbete via Patreon.