I broccolisoppan kan det vara 1 procent broccoli, medan smultrondrycken endast innehåller 0,5 procent smultronjuice. Den som lusläser ingredienslistor på olika livsmedel upptäcker snart att smaken ofta kommer från aromer. Läs mitt öppna brev till olika livsmedelsproducenter, där jag undrar om de alls behöver besvära sig med riktiga råvaror. Skulle de inte tjäna ännu mera pengar om de helt gick över till att smaksätta med (naturliga) aromer?
Kära livsmedelsproducenter!
Vi lever ju i en värld av snabb utveckling. När man ser alla livsmedel i en butik inser man att det måste vara hård konkurrens om platsen i våra magar och att era bolag – för att inte gå under – behöver maximera sin vinst. Nu mejlar jag med ett förslag: kan ni inte lika gärna skippa alla dyra råvaror och istället köra fullt ut på aromer? Om man betänker hur lite av varje råvara ni använder kommer det knappast göra någon skillnad för konsumenterna.
Smultrondryck med en halv procent smultron
Vi kan börja med er på Kivik. Ni har redan nått lång i er strävan att minimera mängden smultron…
… i er smultrondryck, men jag tror att ni kan gå ännu längre. Det krävs visserligen bara någon tesked smultronjuice per liter för att nå upp till en halv procent. Men det måste ändå ta en massa onödig tid att plocka de där små bären, trä upp dem på strå och allt sånt som smultron kräver. Frågan är om inte så lite smultronjuice egentligen kostar mer än den smakar?
Jag tänker att ni ska lära av kvargtillverkare som Skånemejerier. När de gör Lindahls hallonkvarg…
… hoppar de helt enkelt över att ha i hallon (trots att hallon är mycket lättare att plocka än smultron). Istället smaksätter de med aromer. Den rosa färgen får de fiffigt nog från svart morotsjuice.
Skånemejeriers jordgubbskvarg utan jordgubbar
I Skånemejeriers jordgubb- och limekvarg gör de likadant:
Smaken kommer från aromer, medan svart morotsjuice ger färgen. Några riktiga bär tycks inte behövas för att vi ska …
Så visst borde väl ni på Kivik också kunna strunta i bären och istället öka på mängden smultronarom? Om drycken blir lite för blek går det alltid att färga med någon billigare juice.
Ett aber är att ni kanske behöver döpa om drycken. För enligt regelverket måste något som kallas smultrondryck innehålla smultron, även om det krävs aldrig så lite (en halv procent räcker, som ni säkert vet). Men ni kan lätt komma runt regelverket genom att återigen härma kvargtillverkarna. Synar ni deras förpackningar…
…påstår de bara att deras varor innehåller en viss smak. Då räcker det att ha i aromer. I ert fall krävs bara en minimal förändring av förpackningen…
…så kommer ni att följa reglerna.
Gainomaxs jordgubbsdryck utan jordgubbar
Fast frågan är om ens det behövs? Till exempel Norrmejerier verkar inte bekymra sig om de lagar och regler som finns. Deras Gainomax har massor av fina bär på förpackningen…
…och heter ”strawberry” eller ”raspberry” utan att innehålla den minsta smula jordgubbe eller hallon. Inte ens en halv procent.
Så kanske kan ni också bara skippa de där dropparna smultronjuice och låtsas som ingenting? Det är en svår avvägning. Någon nitisk konsument skulle kunna anmäla er, och jurister är ju ofta minst lika dyra som några droppar juice (ping Norrmejerier).
Soppa med 1 procent potatis och 1 procent purjo
Ni på Karo Pharma borde också ta inspiration av kvargtillverkarna och helt gå över till aromer. Ni är väldigt nära målet med er…
…potatis- och purjolökssoppa. Ingen finsmakare i världen kommer märka om ni rationaliserar bort de där ynka procenten potatisflingor och purjolök. Vågar ni ta steget fullt ut och helt förlita er på aromer, kommer dessutom kalorimängden i produkten att minska. En nästan helt kalorifri kemikaliemix, som ändå smakar mat, är väl en utmärkt…
…och varje bantares dröm?
Tyngres original pannkakor nästan fria från ägg
Till er på Tyngre vill jag säga att ni har varit modiga. Personer som styrketränar brukar ju hiva råa ägg som James Bond hivar Dry Martinis. Men i era…
…Pannkakor Original har ni vågat rationalisera bort äggen. Eller nästan i alla fall. Det är ju fortfarande lite äggpulver kvar näst sist i ingredienslistan.
Många har ju en föreställning om att pannkakor måste innehålla ägg, framförallt om de kallas ”original”. Men ni kanske inte behöver använda ordet ”original” som i ”ursprunglig”, utan mera ”original” som i den där lite lustiga gubben som bor i utkanten av byn? Då kan era pannkakor bestå av lite vad som helst (som vetegluten, vassleproteinkoncentrat och emulgeringsmedel) och ni skulle kunna skippa allt vad ägg heter. Aromer funkar säkert utmärkt som substitut, eller varför inte ytterligare en variant av något sötningsmedel?
Felix skaldjurssoppa baserad på (0,5 procent) krabba
Så till er på Orkla Foods och Felix frysta skaldjurssoppa. Det jag undrar är om ni i dagsläget håller er på rätt sida av regelverket? På Livsmedelsverkets hemsida står: ”Att på framsidan av en förpackning räkna upp vissa ingredienser kan anses som vilseledande om uppräkningen ger intrycket av att vara en ingrediensförteckning som dessutom skiljer sig från produktens verkliga ingrediensförteckning.”
Jämför man framsidan på er soppa, där krabba verkar vara huvudingrediensen, med ingredienslistan…
…där krabba är den femtonde ingrediensen, så är det ju onekligen en viss skillnad. Men det kan ni lösa genom att ersätta den där halva procenten krabba med en lagom dos aromer och sedan…
…designa om förpackningen. Då blir soppan ännu billigare att tillverka och ni är hemma rent juridiskt.
Wasaknäcke med nanomängder basilika
För er på Wasa borde också en övergång till 100 procent aromer vara lätt att driva igen. Vi kan ta den här färdigbredda knäckemackan som exempel:
Mackans totala vikt är 40 gram och 0,7 procent utgörs av torkad tomat. Om jag har räknat rätt blir det 0,28 gram (ungefär ½ kryddmått) torkad tomat per macka. Den totala mängden basilika motsvarar typ 1/60 kryddmått, vilket ju är homeopatiskt lite. En specialtränad hund kanske kan spåra så små mängder, men knappast en människa. Skriver ni dit ett litet ”smak” på framsidan, kan ni lugnt ta bort alla riktiga råvaror utan att någon skulle märka det.
Kanske kan man börja koka soppa på en spik?
Så vad tror ni om detta? Behövs verkligen de där enstaka procenten av riktiga råvaror? Kan ni förbättra er lönsamhet om ni istället kör full ut på aromer? Helst hade man ju velat koka soppa på en spik och sedan sälja för några hundra kronor kilot. Vem vet, om ni anställer en riktigt skicklig livsmedelstekniker kanske det går?
Ni får gärna delge mig era tankar kring dessa förslag. Både jag och mina läsare är nyfikna på hur ni tänker. Vad gäller er på Norrmejerier och Felix undrar vi också om ni följer alla lagar och regler?
Mina varmaste hälsningar,
Ann Fernholm
Tillägg: Kivik och Felix (Orkla) har valt att svara på det Öppna brevet. Du kan läsa deras svar här:
Behövs riktiga råvaror i livsmedel? Eller räcker det med aromer? Kivik och Felix har svarat
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Om ultraprocessad mat, Lobbying & industrin. Stötta mitt arbete via Patreon.
Harriet Klarin ∙ 4 juni, 2020 kl. 08:57
Detta är ju helt chockerande! Tala om falsk varudeklarering.
≪ | ≫ |
Hannas krypin ∙ 4 juni, 2020 kl. 09:24
Jag får ont i magen när jag läser det här. Så mycket skit människor stoppar i sig. Och så undrar man varför livsstilssjukdomarna ökar…. Våra kroppar är inte gjorda för all hittepåmat.
http://hannafialotta.blogg.se
≪ | ≫ |
Ylva ∙ 4 juni, 2020 kl. 09:26
Tack för en vass och helt underbar text!
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 4 juni, 2020 kl. 09:41
🙂 Tack!
≪ | ≫ |
Eva Wärnling ∙ 4 juni, 2020 kl. 09:49
Kommer ihåg när min arbetskamrat kom från lunchen med EN räka i nypan.
”Detta är räkan!” Det var fiskgratäng med räksås!
≪ | ≫ |
Jimmy Linnér ∙ 4 juni, 2020 kl. 11:50
Klockrent och belyser verkligen hur cynisk livsmedelsindustrin är och hur lite vi konsumenter verkar bry oss. Det skulle kanske krävas 0,5% mer viljekraft från oss, men den kan vi säkert spara in genom att förlita oss på att livsmedelsindustrin gör säkert så gott dom kan. Win-win?
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 4 juni, 2020 kl. 13:18
Hahaha! 0,5 procents viljekraft, så sant!
≪ | ≫ |
Hillevi Svärd ∙ 4 juni, 2020 kl. 11:53
Ann, du skriver så bra! ?
≪ | ≫ |
Pernilla Söderlind ∙ 4 juni, 2020 kl. 11:58
Hej Ann! Bor i Norrland och tycker att Norrmejerier har bra produkter. Hittade inte dem i ditt brev, utan Skånemejeriet… Missade jag något här…? Kramar för ett superbra brev!???
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 4 juni, 2020 kl. 13:17
Det är norrmejerier som har Gainomax. Och vad gäller deras produkter är ju hälsofilen en riktig illa. Kallas hälsofil, men är full av socker.
≪ | ≫ |
Katrin Hammar ∙ 4 juni, 2020 kl. 13:27
Tack!
Hoppas att fler får upp ögonen för dessa vidriga fuskrätter ?
Inte konstigt att våra kroppar mår dåligt.
Snacka om falsk marknadsföring.
≪ | ≫ |
Klas Björkhagen ∙ 4 juni, 2020 kl. 14:20
Heja, Heja, Ann! Fullständigt briljant kommunicerat. Tro mig – detta brev kommer att röra runt i soppan ?.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 4 juni, 2020 kl. 15:07
Tack Klas!
≪ | ≫ |
Bodil Jonsson ∙ 4 juni, 2020 kl. 18:17
Man blir mörkrädd, detta är inte klokt
≪ | ≫ |
Bengt ∙ 4 juni, 2020 kl. 19:04
Heja Ann!
≪ | ≫ |
Annika Blom ∙ 4 juni, 2020 kl. 23:40
BRA att du belyser matfusket. Det är inte konstigt att folk har näringsbrister när sånt skräp säljer.
≪ | ≫ |
Paula ∙ 5 juni, 2020 kl. 06:40
Spelar ingen roll för mig, då jag läser alla innehållsförteckningar varje gång jag handlar något och därför vet vad jag köper…
≪ | ≫ |
Barbro Esbjörnsdotter ∙ 5 juni, 2020 kl. 06:59
Så vilseledande, ja bedrägligt. Varför inte kriminellt. De säljer något som ju inte finns.
≪ | ≫ |
Christian ∙ 5 juni, 2020 kl. 09:14
Älskar meningen ”Men ni kanske inte behöver använda ordet ”original” som i ”ursprunglig”, utan mera ”original” som i den där lite lustiga gubben som bor i utkanten av byn?” :-). Bra reportage!
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 5 juni, 2020 kl. 09:41
🙂 Tack!
≪ | ≫ |
Birgitta ∙ 5 juni, 2020 kl. 15:49
Fantastiskt ironiskt läsvärt om förfärligt matfusk!
≪ | ≫ |
Monica Kullenberg ∙ 5 juni, 2020 kl. 22:11
Scans ”bacon”= rått skivat sidfläsk med tillsatt rökarom. Vilket vidrigt båg! Kom att läsa det finstilta en gång när jag just stoppat i mej en snutt ”bacon” rått…höll på att spy. Bacon ska vara saltat, rökt, tunt skivat och gå att äta direkt! Och utan andra tillsatser, de behövs inte om det ÄR rökt.
≪ | ≫ |
Johan Sandgren ∙ 5 juni, 2020 kl. 23:40
Det är verkligen tydligt hur viktigt det är med kunskap. Jag skulle ALDRIG få för mig köpa dessa varor själv men det är för jag vet bättre och har koll på ingredienserna och har KRAV på vad jag stoppar i mig.
Andra kanske inte har det, eller har inte tillgång till kunskap, eller bryr sig inte. Ska vi skydda dem, eller ska de få ta ansvar själv med och lära sig eller hur ska vi göra? Klart jag vill ha lagar och regler som förhindrar skräpmat och dålig föda som säljs.. men hm.. jo, det måste styras av folket i högre grad. Politiker och livsmedelsverk och övriga industri tar inte ansvar på ett etiskt sätt, alltså kan vi inte tillåta dem sitta med sådan makt LÄNGRE. Vi är de som bestämmer!
≪ | ≫ |
Helen levin ∙ 6 juni, 2020 kl. 01:37
Bra skrivet
≪ | ≫ |
Solveig ∙ 6 juni, 2020 kl. 09:03
Blir så jäkla besviken på, i första hand, Norrmejerier ?
≪ | ≫ |
Susanne Haglund ∙ 7 juni, 2020 kl. 09:40
Tack för en upplysande text, tror många blir lurade som oftast när man är konsument! Dessutom att dem tjänar pengar på detta.
≪ | ≫ |
Eric Wigart ∙ 10 juni, 2020 kl. 08:19
Jag bor i England men misstänker att situationen är densamma och att vissa av dessa varor säljs här också – vore intressant att höra ett saklig svar, jag tror de flesta vill veta vad de stoppar i sig utan att behöva lus läsa innehålls förteckningen varje gång. Genomfarten i matbutikerna skulle nästan ta stopp och så också inkomsterna om så blev fallet.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 10 juni, 2020 kl. 08:26
Jag skulle gissa att det till och med kan vara värre i England…
≪ | ≫ |
Fredrik Åberg ∙ 10 juni, 2020 kl. 12:22
Håller helt med.
Men ordet livsmedelsproducenter, det får mig att tänka på bönderna som tillverkar råvarorna. Är det bara jag eller nån mer som reagerar på ordet?
≪ | ≫ |
Berit ∙ 11 juni, 2020 kl. 17:51
Strålande! Tack för att det finns fler konsumenter som reagerar. Jag har verkligen undrat över den passiva hållningen bland svenska konsumenter under ett stort antal år.
Många mjölkalternativ innehåller 90 % vatten och max 10 % av exempelvis havre.
Turkisk yoghurt STYLE.
Flera gånger i månaden ligger jag på olika tillverkare om vilseledande marknadsföring.
I min närmsta Ica-butik finns konstant minst fem fel. Ständiga ”extrapriser” som kycklinglårfiléer för 99 kr per förpackning. Vid ett övertramp skrev vi ett mejl och fick en kasse helggott för ungefär 550 kr som kompensation.
Prismärkning överlag i många butiker är olaglig som ofoget att sälja frukt och grönt till styckpriser. Jag tror att inköpare inte längre kan räkna, och inte kunderna heller. En gång uppmärksammade vi några kunder om att de tjänade på att kräva jämförpriset istället för styvckpriset, men vi fick jätteknäppa svar och de betalade hellre nästan dubbelt så mycket.
Låt oss kämpa på tillsammans och tvinga Konsumentverket att leverera, som de gjorde förr. Annars får vi genomföra ett Skärholmsuppror.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 11 juni, 2020 kl. 21:59
Ja, det måste bli ordning i butiken 🙂
≪ | ≫ |
Kicki Bergman ∙ 25 juni, 2020 kl. 19:55
Underbart och maffigt jobb du gjort med detta, stort tack!
Som jag misstänkt. Matskojarna förnekar sig inte.
Själv köper jag rena råvaror och lagar själv. Bäst och godast så!
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 29 juni, 2020 kl. 09:11
Tack!
≪ | ≫ |