Oatly har varit i blåsväder den senaste tiden. Frågan är om budskapen på deras produkter ens är sanna? På deras havredryck står att sockret i produkten är ”naturligt”, men det kommer från stärkelse som de har brutit ner till maltos. I havredryck finns därför lika mycket maltos som i öl, vilket ger ett snabbt blodsockerpåslag. Läs det öppna brev jag har skickat till Oatly idag, där jag även undrar om de följer lagstiftningen kring tillsatt socker.
Hej Oatly,
Hoppas att allt är bra med er, trots alla turer kring era nya ägare och rapporter om att havredryck inte är så klimatsmart som man kan tro. Jag kontaktar er av en helt annat anledning, och hoppas att ni har tid att svara på ett par frågor av nästan filosofisk karaktär som rör era produkter. De är: Vad är naturligt socker? Och vad menas med ”whatever”?
Frågorna uppstod en dag när jag studerade…
…på några av era förpackningar. På denna sida (som jag läste med stort nöje) står att havredrycken innehåller…
…4,1 gram sockerarter som är naturliga och kommer från havre. Läser man sedan ingredienslistan så utgör det som ni kallar ”havre” en tiondel av innehållet.
Med risk för att avslöja vilken mattenörd jag är, började jag här räkna ut hur mycket socker det är i den havre ni använder. Jag ställde upp en ekvation:
Svaret blev helt osannolikt. 41 gram?!? Jag blev tvungen att kontrollräkna flera gånger. Vanliga havregryn eller mathavre innehåller…
… typ 1 gram. Så hur får ni fram en havre som innehåller 40 gånger mer? Använder ni något slags powergödsel? Eller har ni satt in en godisgen i havren?
Oatly bryter ner havre i en onaturlig process
När jag kom hem sökte jag upp er sajt, och hittade denna sida som beskriver er patenterade process. Svaret på mina frågor fanns i steg 2 där ni pytsar ner den söndermalda havren i stora enzymeringstankar och tillsätter: ”… naturliga enzymer som bryter ned havrestärkelsen till mindre komponenter, i huvudsak maltos (kallas även maltsocker) som gör våra produkter naturligt söta.”
Naturliga sockerarter, naturliga enzymer, naturligt söta… Det är visserligen härligt med naturen, men här började jag undra om ni anställt ett gäng tyska nudister som copywriters.
Maltos är samma socker som skapas när man mältar korn och gör öl, men maltos finns inte naturligt i kornet. Och hur jag än tänkte kunde jag inte komma en enda växt – vare sig spannmål, grönsaker, frukter eller bär – som naturligt innehåller stora doser maltos.
Så hur kan det socker som ni skapar i era (onaturliga) enzymeringstankar vara naturligt? Och är det mer naturligt än det socker som Nordic Sugar renar fram från sockerbetor? Eller kan godistillverkare på ett liknande vis skriva att de använder…
…naturliga sockerarter från betor i sina produkter? Och vad är motsatsen till naturligt socker? Onaturligt socker? Eller kanske övernaturligt?
Oatlys havre ger ett snabbt blodsockerpåslag
Ni ser, mina frågor är många. Eftersom er havredryck innehåller lika mycket maltos som öl, och eftersom öl är känt för sitt snabba blodsockerpåslag, kontaktade jag en person som kan allt om blodsocker. Han är med i Facebookgruppen Smarta Diabetiker och har typ 1-diabetes. Han gjorde ett experiment. Ena dagen drack han 2,5 dl havredryck, andra åt han motsvarande mängd kolhydrater från mathavre (totalt 29 gram) som han kokade. Sedan mätte han sitt blodsocker var 15:e minut. Här ser ni resultatet:
På havredrycken steg blodsockret från 4,5 till 10 mmol/l, en ökning med totalt 5,5 enheter. När blodsockret efter 45 minuter gick över 8,5 mmol/l tog han två enheter insulin för att få ner det.
På mathavren steg det från 4,1 till 6,5 mmol/l, en ökning om 2,4 enheter. Eftersom det aldrig blev någon hög topp krävdes inget extra insulin för att hantera mathavren. (Läs mer om hur han gjorde experiment via denna länk.)
Är Oatlys snabba kolhydrater illa för hälsan?
Blodsockret steg alltså mer än dubbelt så mycket när han drack havredrycken. Personer utan diabetes kommer inte att få samma höga blodsockerpåslag av era produkter, men maltosen i er havredryck går snabbare ut i blodet än vad stärkelse från (naturlig) havre gör.
Att kolhydraterna i vår mat har blivit allt mer finprocessade är ett av de stora problemen med den moderna maten. Så här skriver några av världens ledande nutritionsforskare i tidskriften Science: Refined grains provide negligible nutrition and their high glycemic load causes unhealthful spikes in postprandial glucose and insulin, promoting hunger, inflammation, insulin resistance, and dyslipidemia.
På ren svenska betyder det att när spannmål processas försvinner en del vitaminer och mineraler, samtidigt som blodsockerpåslaget blir högre. Blodsockertoppar stimulerar hunger, inflammation och kan även orsaka blodfettrubbningar, vilket ju inte alls är bra. Så vad tänker ni om detta?
Vad menar Oatly med ”whatever”?
Nu till nästa fråga: hur definierar ni ”whatever”? På era smaksatta produkter skriver ni:
“No milk. No soy. No… eh… whatever.” Det är ett lite annorlunda budskap, för om man är petnoga innebär det att förpackningen borde innehålla rent vakuum. Men jag skulle gissa att de flesta konsumenter kan tro att ”no… eh… whatever” står för inget gluten eller kanske inget tillsatt socker. Det är vanliga hälsopåståenden på livsmedel. Men havre kan generellt innehålla spår av gluten och läser man era ingredienslistor…
…har ni – förutom maltosen – haft extra socker i båda dessa produkter.
Så vad vill ni säga med ”no… eh… whatever”? Och hur väl stämmer det med förordningen (EG) nr 1924/2006 som reglerar vad livsmedelsproducenter får skriva på livsmedel som innehåller tillsatt socker? Där står: ”Ett påstående om att sockerarter inte tillsatts ett livsmedel, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten inte innehåller några tillsatta mono- eller disackarider eller något annat livsmedel som används på grund av sina sötande egenskaper.”
Alldeles oavsett vill jag tipsa er om att ordet whatever under många år i rad har utsetts till det mest irriterande ordet i vardaglig engelska. Det kan uttrycka både likgiltighet och avståndstagande. Jag tänker att era naturälskande copywriters behöver uppmärksammas på detta.
Nu hoppas jag få ta del av era tankar! Vad gör att det socker som ni har processat fram från havrestärkelse är mer naturligt än exempelvis socker från sockerbetor? Vad menar ni med ”no… eh… whatever”? Och följer ni förordningen kring tillsatt socker?
Vänliga hälsningar,
Ann Fernholm
Tillägg: Oatly har svarat på det öppna brevet. Här är svaret:
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Om ultraprocessad mat, Lobbying & industrin. Stötta mitt arbete via Patreon.
Daniel ∙ 16 september, 2020 kl. 07:56
Superbra text!
Dock borde du ha gjort lite research gällande det andra du drog upp, hela whatever-situationen.
Den grundar sig i att Arla kände sig kränkta över att Oatly kallade bland annat mjölk för ”badness”, och därför ändrade de den lilla texten till att mena ungefär ”Ingen soja, ingen mjölk, ingen… Eh.. Skitsamma.” 🙂
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/jPrezA/oatly-forlorade-mjolkstriden-forvanande
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 16 september, 2020 kl. 09:27
En konsument ska inte behöva göra research för att förstå budskapet på en produkt. De följer inte lagstiftningen. Sedan finns det ingen som helst forskning som skulle visa att deras havredryck är bättre att dricka för hälsan än mjölk.
≪ | ≫ |
T ∙ 16 september, 2020 kl. 08:44
Du har räknat fel i dina beräkningar och då en stor del av din argumentation håller inte längre.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 16 september, 2020 kl. 09:29
Hur då fel? Om 10 procent havre ska kunna ge en sockerhalt på 4,1 gram socker i 100 procent av produkten, måste havre innehålla 41 gram socker.
≪ | ≫ |
Per ∙ 16 september, 2020 kl. 09:53
Blir klart intressant att följa. Är även klart nyfiken på hur ”T” kommer fram till att dina beräkningar inte stämmer. Utveckla gärna ditt påstående ”T”!
≪ | ≫ |
Daniel ∙ 16 september, 2020 kl. 10:01
Du har gjort ett felantagande i dina beräkningar. Du antar att oatlys havrebas har samma sockerhalt som obehandlat havre, trots att du själv skrev ” naturliga enzymer som bryter ned havrestärkelsen till mindre komponenter, i huvudsak maltos (kallas även maltsocker) som gör våra produkter naturligt söta.”
Enzymen bryter ner stärkelse, därav minskar stärkelse halten, till maltos, därav ökar sockerhalten.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 16 september, 2020 kl. 10:19
Nämen, nu har du missuppfattat. Det är ju just det faktum att de bryter ner stärkelsen med enzymer som är fel. Det är ingen naturlig process. Att skriva att havredrycken innehåller ”naturliga sockerarter från havre” är vilseledande. Havre innehåller knappt något naturligt socker alls. De har framställt socker genom en onaturlig process där de brutit ner stärkelsen i havre.
På samma vis bryter man exempelvis ner majsstärkelse till glukossirap, som man gör godis av. Men det är ingen som påstår att godis innehåller ”naturliga sockerarter från majs”.
≪ | ≫ |
Gunnar ∙ 16 september, 2020 kl. 10:22
Inlägget belyser något som är intressant, att det finns ingen kontroll eller granskning av de industriella processerna i livsmedelsindustrin. EU:s Novel Food direktiv innehåller mycket strikta och komplicerade regler och godkännande för om man vill marknadsföra ”nya” livsmedel. Men det gäller bara råvarorna, exempelvis om du vill sälja en växt som tidigare inte använts som livsmedel inom EU. Industrin kan däremot göra precis vad som helst med gamla råvaror, som havre, utan att produkten prövas.
≪ | ≫ |
Hasse Malmsten ∙ 16 september, 2020 kl. 10:32
Vore intressant att veta hur det ser ut i de andra havre dryckerna på marknaden. Vet du något om det?
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 16 september, 2020 kl. 11:26
Alla de jag har tittat på innehåller också mer socker än vad som finns naturligt i havre.
≪ | ≫ |
Maria verdin ∙ 16 september, 2020 kl. 10:43
Tack för bra text! Väldigt tänkvärt. Har gått i tankarna den senaste tiden på att byta från sojadryck till havredryck då jag vill sluta med soja, men inser att jag definitivt inte vill använda denna havredryck. Som sockerberoende kommer jag ju då med störta sannolikhet väcka beroendet med den sötman och blodsockersvängningarna som påvisades i experimentet! En fråga, är det lika illa att göra sin egen havredryck av glutenfria havregryn?
mvh mia
≪ | ≫ |
Daniel igen ∙ 16 september, 2020 kl. 10:49
Din hemsida låter mig inte svara direkt på inlägget, tyvärr.
Du skrev ”Hur mycket socker finns det i Oatlys ”havre”?” och beräknade 41gram/100gram. Här var det fel eftersom deras havre inte har den sockerhalten, utan deras havre som har behandlats med enzymer har det. Det du borde ha skrivit är egentligen ”Hur mycket socker finns det i Oatlys havremjölk?” och då står det ganska tydligt 4,1g/100g eller ”Hur mycket socker finns det i Oatlys havrebas? där svaret hade varit 41g/100g.
Ordet ”naturlig” betyder ingenting i naturlig process. Enzymer finns i naturen, enzymer bryter ner stärkelser i naturen, stärkelser bryts ner till maltos i naturen. Egentligen borde inga produkter få använda ordet naturligt eftersom det ofta är missvisande. Inget vi köper i butiker är i sin ”naturliga” form utan inblandning av människor.
Skillnaden mellan Oatlys ”havresocker” och tillsatsen av socker från sockerbetor är antagligen i produktionsprocessen. Antagligen tillsätts endast enzymer till Oatlys havrebas för att bryta ner stärkelser till maltos, vilket innebär att sockret har producerats/omvandlats i havret istället för att ha tillsatts separat. Vilket enligt ”förordningen (EG) nr 1924/2006” som du själv hänvisar till borde innebära att Oatly inte behöver skriva att socker är tillsatt.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 16 september, 2020 kl. 11:36
Det står i ingrendienslistan att deras havrebas består av vatten och 10% havre. Det står inget om att havren är modifierad och nedbruten där, vilket det bör göra om konsumenten ska kunna ta ett medvetet beslut.
Ordet ”naturligt” är ett säljande uttryck som inte får användas hur som helst: https://kontrollwiki.livsmedelsverket.se/artikel/36/saljande-uttryck#Naturlig,%20naturprodukt,%20natur-
Ska det användas får ingrediensen endast ha behandlats minimalt. Som exempel på minimal behandling anges rivning, skalning eller skivning. Att enzymatiskt bryta ner havre kan knappast räknas dit. Men jag ska anmäla Oatly så får livsmedelsinspektören i Malmö, som har till uppgift att granska Oatly, bedöma om de använder ordet naturlig på ett korrekt vis.
Angående det tillsatt sockret: om du läser inlägget ordentligt så ser du att de ha tillsatt socker i sina smaksatta produkter. I dem finns antingen fruktos eller vanligt socker.
≪ | ≫ |
Daniel igen ∙ 16 september, 2020 kl. 13:47
Jag förstår inte hur du från enbart exemplet ”Ett livsmedel som skalats, skivats eller rivits” tolkar att enzymatiskt inte kan räknas som naturligt. Enligt länken du skickade står det: ”Om uttryck som ”innehåller naturliga ingredienser” används bör samtliga ingående ingredienser uppfylla kravet för ”naturlig”.” Att tillsätta ”naturliga” enzymer (enligt Oatlys hemsida) till ”naturlig” havre gör det alltså okej att kalla det för naturligt. Enzymerna behöver inte heller skrivas ut eftersom de inte finns med i slutprodukten. Dessutom skriver de ”naturliga sockerarter från havre” vilket stämmer eftersom sockerarterna finns naturligt i havret.
Det här är inte heller unikt för Oatly. Du kan även kolla på Coop Änglamarks havredryck och se samma sak. https://www.coop.se/handla/varor/mejeri-agg/mjolk-fil/havre-soja-ris/havredryck-7300156500533
Där är det 4,5g sockerarter på 12% havre. Samtidigt som Änglamarks har både en KRAV-märkning och är ekologisk. På deras förpackning står det ”Innehåller endast ekologisk havre, vatten, solrosolja och havssalt.”. I deras innehållsförteckning finns inga skrivningar om enzymer, precis som Oatly.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 16 september, 2020 kl. 18:06
Som sagt: vi får se vad Livsmedelsinspektören säger.
≪ | ≫ |
Andie ∙ 16 september, 2020 kl. 16:52
Sprid, sprid, sprid!
≪ | ≫ |
Diabetiker ∙ 16 september, 2020 kl. 17:29
Måste nog ändå påstå att experimentet med diabetikern är aningen missvisande, då all flytande form av kolhydrater komma höja sockret mer och snabbare än mat i fast form (kokt mathavre). Om han hade mixat ner mathavren med vatten och druckit det hade det varit mer korrekt.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 16 september, 2020 kl. 18:04
Många känner nog inte till det…
≪ | ≫ |
Gunnel.samuelsson ∙ 16 september, 2020 kl. 18:27
Mycket bra brev/ artikel!!! Tack! Från en mjölkälskande 80-åring
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 16 september, 2020 kl. 19:20
<3
≪ | ≫ |
Karolina ∙ 16 september, 2020 kl. 21:11
Intressant artikel! Men eftersom vatten inte innehåller någon näring försummas det i uträkning av näringsvärdet på produkten. Således stämmer väl inte din uträkning? Men vad vet jag ¯\_(ツ)_/¯
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 17 september, 2020 kl. 12:15
Förstår inte fråga… De angivna näringsvärdena gäller hela produkten, inklusive vattnet. Hela produkten innehåller 4,1 gram sockerarter per 100 gram. Men det står att allt socker kommer från havre. Havre utgör 10 procent av produkten. För att havren ska kunna tillföra 4,1 gram sockerarter per 100 gram till hela produkten, behöver havren alltså innehålla 41 gram sockerarter.
≪ | ≫ |
Niklas ∙ 16 september, 2020 kl. 21:37
Bra artikel. Skulle vara intressant om Jacob Gudiol kunde kommentera detta.
Sen håller jag med om att experimentet var lite missvisande då Oatley inte innehåller fibrer som ren havre gör och fibrerna hindrar blocksockret från att skjuta upp. Gör gärna om testet ett par gånger och kolla efter 30m, 60m och 120m. Jag ska själva prova detta experimentet.
Om drycken i själva verket innehåller 40% socker så är det helt klart en falsk marknadsföring och Oatley borde få böta rejält i vartenda land de sålt i (vilket är rätt många). Att spika sitt blocksocker är en snabb väg att sänka hälsan på flera plan.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 17 september, 2020 kl. 12:13
Oatlys stora marknadsföringsgrej är ju att betaglukanerna bibehålls i processen. Så fibrerna finns där.
Är du frisk kommer du ha svårt att se en blodsockerhöjning. Din kropp kommer att släppa ut insulin, så att blodsockret går ner. För att göra samma experiment på en frisk kropp skulle man alltså behöva mäta insulinsvaret, vilket man behöver ett labb för att göra.
Sedan har du missuppfattat. Själva drycken innehåller 4,1 viktprocent sockerarter. Men för att allt det sockret ska kunna komma från havre, så behöver havren innehålla 41 gram. Havren utgör 10 procent av produkten, och späder du ut 41 gram/100 gram tio gånger så blir det 4,1 gram per 100 gram.
≪ | ≫ |
Erno schroeder ∙ 16 september, 2020 kl. 23:01
Rackarns …lurad igen
≪ | ≫ |
Margareta Kellber Solli ∙ 16 september, 2020 kl. 23:09
Tack Ann för din fantastiska kamp!
≪ | ≫ |
Henrik Rugolo ∙ 17 september, 2020 kl. 08:28
Intressant och viktigt att belysa etiketters tydlighet. Socker problemet måste tas fram mer starkt och tydligt förklaras på matprodukter.
≪ | ≫ |
Anetta ∙ 17 september, 2020 kl. 09:24
Tack Ann Fernholm❣ att du kämpar för att vi alla ha möjlighet i framtiden att kunna köpa de produkter vi väljer utan att bli lurade. Handel borde ställa krav på producenter för att ha pålitlig sortiment i sina affärer.
≪ | ≫ |
Jonathan ∙ 17 september, 2020 kl. 11:18
Whatever har med att de tidigare skrev no badness, men blev stämda av arla för att man kopplade ihop deras mejerier med badness. De tog bort badness o bytte till whatever som en gliring.. har inget med näringsinnehållet o göra
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 17 september, 2020 kl. 11:38
Men det vet ju inte konsumenten…
≪ | ≫ |
Monika ∙ 17 september, 2020 kl. 12:03
Jag har letat efter en så REN havredryck som möjligt och om texten på GARANTS havremjölk är sanningsenlig, så är det den renaste jag har hittat.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 17 september, 2020 kl. 12:16
Den innehåller lika mycket maltos som Oatlys havredryck.
≪ | ≫ |
Onion ∙ 17 september, 2020 kl. 17:02
Så här har man gjort havredryck så länge det funnits på marknaden. Man tar ca 15% havre och maler ner i varmt vatten. Stärkelsen sväller som när man gör gröt. Sen får enzymerna bryta ner stärkelsen till kortare kolhydrater och socker så den blir tunnare och man får den sötma (socker) man vill ha. Vilka sockerarter man får beror på vilka enzymer man använder. Runt 4% socker är rätt lågt i en dryck (juice 10-12%, mjölk 5%). Alla fiber finns inte i slutprodukten utan man separerar bort olösliga fiber. Att använda enzymer i livsmedelsprocesser, där enzymerna modifierar livsmedlet, är inget kontroversiellt eller nytt. Det är t ex principen för hur man gör ost. Naturligt eller icke naturligt, tycker hela det begreppet bör undvikas i sammanhanget.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 17 september, 2020 kl. 17:30
Människan ska inte dricka socker, därför är det dumt att utveckla ännu en dryck där vi får i oss en massa sött. Sedan är det viktigt att poängtera att det är skillnad mellan de olika sockerarterna i mjölk och havredryck. Mjölksocker, laktos, består av sockerarterna glukos och galaktos. Glukos bidrar direkt till ett förhöjd blodsocker, galaktos sugs upp av levern. Där kan galaktosen omvandlas till glukos, som släpps ut i blodet. Glukosen kan också lagras som glykogen. Av denna anledning har mjölksocker ett relativt lågt glykemiskt index.
Maltos – som finns i havredryck – består av två glukosmolekyler. Båda dessa bidrar till att höja blodsockret. Därför kommer drycker med maltos (öl och havredryck) att höja blodsockret mer och snabbare än mjölk.
Fet mjölk har också ett lägre glykemiskt index eftersom fett gör att matsmältningen går långsammare. Det leder till att mjölksockret går långsammare ut i blodet.
Sist men inte minst: enzymer har väldigt olika egenskaper. Att de är bra i en process, innebär inte att de är bra i en annan process. Enzymer kan tillverka några av världens farligaste gifter. De bygger också hela vår fantastiska kropp.
≪ | ≫ |
Filip ∙ 17 september, 2020 kl. 22:51
Hej Ann!
Ville svara på ditt svar till Daniel (16 september, 2020 kl. 07:56) då du skrev ”Sedan finns det ingen som helst forskning som skulle visa att deras havredryck är bättre att dricka för hälsan än mjölk.”.
Såklart har du rätt i att det inte finns forskning(såvitt jag vet) som jämför oatly mot just komjölk. Men å andra sidan finns det kopiösa mängder forskning på hur komjölk i sig påverkar människor(bortsett från det uppenbara – laktosintolerans – då det finns laktosfri).
För att verkliken veta hur det ligger till med forskningen behöver man börja sätta igång och läsa… nya avhandlingar och studier publiceras dagligen och har gjort så i många år. Få människor har tid och möjlighet att faktiskt ta itu med detta. Därför vänder jag mig ofta till https://nutritionfacts.org/?s=milk ,
som är ett icke-vinstdrivet initiativ som ägnar sig åt att göra just denna uppgift. Följa forskningen och lägga fram den för allmänheten helt gratis. Baserat på den forskning som finns skulle jag satsa på att oatly (om ändå inte helt perfekt) är ett säkrare kort för hälsan än komjölk.
Även ett intressant argument du förde upp med sockret. Som du kanske känner till så bryts stärkelsen ner till maltos när vi tuggar havre genom enzymet amylas som finns i vårat saliv.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Amylas
Alltså så kommer det brytas ner till socker förr eller senare. Det är bara lite besvärligt att behöva tugga en havredryck…
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 17 september, 2020 kl. 23:29
Poängen är att stärkelsen behöver brytas ner av vår kropp. Är det nedbrutet på förhand, går det alldeles för snabbt ut i blodet. Sedan skrev jag aldrig att det är nyttigt att dricka en massa mjölk. Jag skrev att det inte finns någon som helst forskning som visar att havremjölk är bättre.
≪ | ≫ |
Onion ∙ 18 september, 2020 kl. 11:31
Ska jag tolka dig att du tycker inte man bör sälja havredryck för att det ger ett snabbare blodsockersvar än havregrynsgröt?
Jag har inget emot en sån åsikt, men jag tycker inte att tillverkare av havredryck gör något ohederligt.
Personligen har jag aldrig tyckt om när man kallar vissa livsmedel för naturliga eftersom det är ett konstigt begrepp i sammanhanget. Är det naturligt att vuxna männisnotndricket ett annat däggdjurs mjölk? Är det naturlig att äta förädlat och odlat spannmål? Därför blir det även fel för mig när någon kallar enzymering för onaturligt.
≪ | ≫ |
Nisse Hult ∙ 18 september, 2020 kl. 11:37
”T” kanske sitter med ett finger i syltburken?
≪ | ≫ |
Ralf ∙ 18 september, 2020 kl. 15:44
Sedan är frågan, varför dricker man ett industriavkok på harve? Vid en näringsmässig jämförelse faller drycken platt jämfört med mjölk. Man må tycka vad man vill om djurhållningen vid olika gårdar, så har man en chans att välja, gör det. Välj mjölk från den mest välskötta gård du kan hitta, d v s inte ”Arla”.
En snabbtitt hos fineli.fi ger en intressant jämförelse mellan havredryck och fullfet 4% mjölk.
Mjölk har ungefär lika mycket kolhydrater men i formen av oprocessad laktos.
Mjölk har minst fyra gånger så mycket jod, fosfor, selen och zink (zink tycks försvåra reproduktionen av virus i våra celler). Knappt dubbelt så mycket magnesium. Ca 10 gånger så mycket kalium och kalcium.
Helfet mjölk har gott om vitamin A (som alltså finns i fettet),. Havredryck saknar helt vitamin A, C, B12 och K vilket det däremot finns en del i mjölk.
Helfet mjölk har en del D-vitamin medan havredryck kan ha syntetiskt vitamin D (beror på fabrikatet).
Är man det minsta intresserad av att ge näringsrik kost till sina barn är valet enkelt.
≪ | ≫ |
Klara ∙ 18 september, 2020 kl. 16:28
Bra text och tack att du tar upp att Oatly innehåller gluten, väldigt många som inte vet det. Produkter baserat på vanlig havre(som Oatly) är som att köra rysk roulette om du har celiaki. Är man allergisk mot t.ex vete är det ännu värre. Kan bli en resa till akuten om du konsumerar ”no whatever” Oatly. Ändå har det hänt mig fler än en gång att släkt eller bekanta serverat Oatly i tron att det funkar för oss glutenintoleranta. Beror naturligtvis på att tillverkaren profilerat produkten så. Om det står ”no badness” eller ”no whatever” på förpackningen är skit samma, det är vilseledande på så vis att konsumenter tror produkten är hypoallergen och fungerar för alla. Att Oatly står bredvid mejerierna bidrar nog också till detta iofs, för vem tror det ska finnas allergena spannmål och gluten i mjölkhyllan?
≪ | ≫ |
Martin Fabian ∙ 18 september, 2020 kl. 23:20
Svar till Diabetikern:
”Måste nog ändå påstå att experimentet med diabetikern är aningen missvisande, då all flytande form av kolhydrater komma höja sockret mer och snabbare än mat i fast form (kokt mathavre). Om han hade mixat ner mathavren med vatten och druckit det hade det varit mer korrekt.”
Skarpsinnig iakttagelse! Då är experimentet missvisande. (även om det i alla fall är anekdotisk bevisföring när endast en person har deltagit i studien)
Även om experimentet hade varit korrekt utfört hade detta varit utifrån en diabetikers synvinkel. Som icke-diabetiker vill ju dock veta hur resultatet blir för ens egna förutsättningar och inte dra alltför stora växlar utifrån förutsättningar som ändå är markant annorlunda.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 20 september, 2020 kl. 11:04
I mitt öppna brev skriver jag att blodsockret inte kommer höjas på samma vis för en person som inte har diabetes. Men man behöver betänka att över halva vår befolkning har övervikt eller fetma. Många av dem (och även den del med normal vikt) har problem att reglera sitt blodsocker, och kommer därför få ett högt blodsocker av alla snabba kolhydrater.
En person med normal blodsockerreglering kommer inte att få högt blodsocker av 2,5 dl havredryck. När blodsockret stiger hastigt i den blodåder som går från tarmen till bukspottkörteln, kommer dock bukspottkörteln släppa ut en stor dos insulin. Detta leder normalt till en blodsockerdipp efter någon timme och detta kan driva hunger. Detta är ett av skälen till varför man tror att personer som äter mycket processade kolhydrater ofta överäter.
≪ | ≫ |
Svar från Oatly: Maltosen i vår havredryck är naturlig – Food Pharmacy ∙ 19 september, 2020 kl. 12:48
[…] onsdags skrev skickade jag ett öppet brev till Oatly, där jag menade att det är vilseledande att påstå att sockret i deras produkter är naturligt. […]
≪ | ≫ |
John ∙ 22 september, 2020 kl. 11:27
Det står ju rätt så rydligt att totala innehållet är 4.1gr socker/100ml. Jag vet inte hur du fick 41gr/100ml.. inte ens cocacola har det
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 22 september, 2020 kl. 15:12
Du har missförstått. Jag räknade på havren, inte hela drycken. För att få 4,1 grams socker i hela drycken, måste havren innehålla 41 gram per 100 gram. I alla fall om allt socker ska komma från havren.
≪ | ≫ |
Innehåller alla havredrycker maltos? Och vem äter resterna som silas bort i produktionen? – Food Pharmacy ∙ 24 september, 2020 kl. 09:17
[…] Mitt öppna brev till Oatly har blivit det näst mest delade inlägget på min sajt någonsin, efter brevet till GB. Ni är många som känner er lurade av att Oatly påstår att deras dryck endast innehåller ”naturliga sockerarter från havre”, när de i själva verket bryter ner stärkelsen i havren till blodsockerhöjande maltos. Många har undrat om alla producenter av havredryck gör så? […]
≪ | ≫ |
André ∙ 26 september, 2020 kl. 20:35
Kolla på mellankomjölk och det är 4,9 g socker per 100 alltså mer än havremjölk om min matte stämmer så är det 16% mer i komjölken eller hela 1 600 000 / 100 000 procent!! Om nu min matte stämmer.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 28 september, 2020 kl. 09:31
Jag har skrivit om mjölksocker i min kommentar till Oatlys svar. Mjölksocker har mycket lägre GI än maltos, och kommer därför inte att ge samma snabba blodsockerpåslag: http://annfernholm.se/2020/09/18/svar-fran-oatly-maltosen-i-var-havredryck-ar-naturlig/
≪ | ≫ |
Larry ∙ 27 oktober, 2020 kl. 10:56
Jag trodde också att du har räknat fel, men sen läste jag ditt svar till T. , den 16 september, 2020 kl. 09:29.
Skulle du kunna ändra bilden då och förklara i lite mer detajl, typ
”x = hypotetisk antal gr socker i havre gryn om Oatly’s påstående stämmer med verkligheten”
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 30 oktober, 2020 kl. 09:44
Lite långt…
≪ | ≫ |
Havredrycker säljs med vilseledande budskap – producenter ålagda att ändra sina förpackningar – Food Pharmacy ∙ 11 februari, 2021 kl. 07:47
[…] några månader sedan skrev jag ett öppet brev till Oatly där jag ifrågasatte deras marknadsföring. Både Oatly och andra havredrycksproducenter […]
≪ | ≫ |
Havredrycker säljs med vilseledande budskap – producenter ålagda att ändra sina förpackningar – Food Pharmacy ∙ 11 februari, 2021 kl. 07:47
[…] några månader sedan skrev jag ett öppet brev till Oatly där jag ifrågasatte deras marknadsföring. Både Oatly och andra havredrycksproducenter […]
≪ | ≫ |
Poa söderberg ∙ 2 april, 2021 kl. 20:46
Men oat havredryck innehåller också 6,7 kolh. Hur kan då sockret bli mindre? Eller hut mkt kan man lita på deklarationen? (försöker bifoga bild)
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 6 april, 2021 kl. 11:30
I kolhydrater räknar man in både stärkelse och fria sockerarter. I ”varav socker” anger man hur mycket som är fria sockerarter. Utifrån det kan man räkna ut hur mycket som är stärkelse.
≪ | ≫ |
Claes Vestermark ∙ 12 november, 2021 kl. 13:07
Hej Ann och tack för ett belysande inlägg! Jag visste inte att havredrycker höjer blodsockret mer än mjölk. Jag läste även länken om experimentet. Vad jag inte förstod är varför den fetare havregrädden jämfördes med havredryck? Varför användes inte mjölk som jämförelse? Drycker med flytande socker/stärkelse är väl generellt något som man inte regelbundet bör hälla i sig om man är mån om hälsan. Jag köpte hursomhelst nyligen en havredryck från Alpro – deras enda på den svenska marknaden – som heter No sugars. Den innehåller enligt förpackningen något mindre kolhydrater (5,6 g) än vad många andra havredrycker gör och 0 g socker, vilket skulle kunna sägas gör den unik. Enligt Alpro/Danone räknas fibrer 1,2 g inte in i den angivna mängden kolhydrater; jag trodde att kostfibrer är en form av kolhydrater? Den intressanta frågan kan jag dock tycka är hur denna sockerfria havredryck påverkar blodsockret jämfört med andra havredrycker med ”naturligt förekommande sockerarter”? Vad är de 5,6 grammen? Stärkelse, som snabbt bryts ned till glukos i kroppen och höjer blodsockret? Danone har inte svarat på det.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 25 november, 2021 kl. 13:42
De 5,6 grammen är sannolikt stärkelse. Jag är osäker på hur högt glykemiskt index det har i fri form. Men det är så klart mycket bättre att äta stärkelse som en del av riktig havre, än att äta ultraprocessad havre. Jag har svårt att förstå varför vi ska omvandla mat till olika former av ultraprocessade drycker.
≪ | ≫ |
Claes Vestermark ∙ 12 november, 2021 kl. 13:19
Nu såg jag att det i experimentet står kokt mathavre (som inte är matgrädde, kallad havrebas eller liknande). Men frågan om Alpros helt sockerfria havredryck kvarstår.
≪ | ≫ |
Istället för Oatlys havremjölk - vilken växtdryck ska man välja? - Nilla's Kitchen ∙ 7 november, 2022 kl. 07:04
[…] bryts fibrer och stärkelse ned till maltos som i kroppen tas upp som socker. Läs mer hos Ann Fernholm som har utrett och anmält Oatly för att de skriver ut att havredrycken är naturligt söt. (Det […]
≪ | ≫ |